EKONOMISK PLAN 2007-2009 Nils Ferlin 1898-1961 Filipstads Kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING EKONOMISK SAMMANFATTNING 1 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 2007 6 ÖVERGRIPANDE MÅL FILIPSTADS KOMMUN 2007-2009.6 RESULTATBUDGET.7 BALANSBUDGET.8 KASSAFLÖDESANALYS 9 KOMMUNSTYRELSEN.10 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND 18 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND.20 SOCIALNÄMND.23 ÖVRIGA NÄMNDER/STYRELSER VALNÄMND..28 REVISION 29 FINANSIERING 30 INVESTERINGSBUDGET - SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET..32 - AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET.34 BUDGETMODELL..35 EKONOMISKA STYRPRINCIPER..36 KOMMUNALEKONOMISK ORDLISTA 38 BILAGA MBL-PROTOKOLL KF-BESLUT
EKONOMISK SAMMANFATTNING Allmänt I Sverige beräknas tillväxttakten 2006 bli den högsta sedan år 2000. Under år 2007 förväntas BNP-tillväxten dämpas men vara fortsatt god. Sysselsättningen beräknas öka starkt under 2007 till följd av den goda konjunkturen.god tillväxt och stark inhemsk efterfrågan kombinerat med att exporten åter vänt upp leder till att BNP väntas öka med 3,6 procent 2006 och med 2,7 procent 2007. Sysselsättningen har tagit fart och förstärks av arbetsmarknadspolitiska program. Den starka konjunkturen i omvärlden har fortsatt. En måttlig inbromsning i USA och ljusare utsikter i euroområdet samt fortsatt stark tillväxt i Asien präglar den internationella konjukturbilden Det finns en oro för att ett fortsatt högt oljepris, snabbt prisfall på fastighetsmarknaden i USA samt en okontrollerad anpassning av det amerikanska bytesbalansunderskottet kan hämma den globala tillväxten. De svenska hushållens disponibla inkomster gynnas av en förbättrad arbetsmarknad, stigande tillgångsvärden på bostäder och värdepapper samt höjda nivåer i de offentliga transfereringarna. Den privata konsumtionen väntas därför stiga starkt under såväl 2006 som 2007. Jämförelsevis måttliga löneökningar förutses de närmaste åren som därmed bidrar till att motverka inflationstrycket. Så länge stigande energi- och råvarupriser inte får något påtagligt genomslag på konsumtionsvaror och löner väntas inflationstakten förbli låg. Lagändringar gällande God ekonomisk hushållning Hösten 2004 beslutade riksdagen om lagändringar som kan sammanfattas i följande punkter: Mål och riktlinjer skall finnas för god ekonomisk hushållning. Återställningstiden för negativa resultat förlängs till tre år. Synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat skall tas upp både i budget och årsredovisning. Upprättande av åtgärdsplaner skall ske vid negativa resultat. Revisionen skall bedöma uppfyllelsen av målen för god ekonomisk hushållning i årsredovisning och delårsbokslut. Laglighetsprövning av balanskravet i budgetbeslutet upphör. Balanskrav Balanskravet gäller fr.o.m. räkenskapsåret 2000 och innebär att budgeten varje år ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Nya regler enl. prop. 2003/04:155 säger att underskottet skall regleras inom 3 år istället för som tidigare 2 år. Enligt avstämningen av balanskrav i årsredovisningen för 2005 framgår att resterande underskottet från 2003 på -2 333 tkr har återställts. Inget underskott finns att täcka i budget för 2007. Budgetramar år 2007-2009 Enligt kommunallagen 8 kapitlet 5 ska kommunen upprätta en ekonomisk plan för en period av tre år, varav budgetåret ska vara periodens första år. Budgetprocessen är upplagd så att fullmäktige fastställer ekonomiska ramar för varje nämnd i november månad. Beslutet blir därmed, ur ekonomisk synpunkt, ett formellt beslut om budgeten för år 2007. Pensionskostnader: Pensionskostnader beräknas och redovisas enligt den blandade modellen. Kommunens kostnader för kommunala avtalspensioner omfattas av balanskravet. Innebär i korthet att kommunen ska finansiera den årliga kostnaden för nyintjänade pensionsförmåner. Blandmodellen tillämpas fr.o.m. budgetåret 1998. Kommunfullmäktige har beslutat att intjänade pensionsrätter avsätts som individuell del. Ny lag om god ekonomisk hushållning påverkar budgeten Långsiktigt mål för Filipstads kommun är att resultatet skall utvecklas i riktning mot God ekonomisk hushållning, och inte bara uppfylla lagens minimikrav om en ekonomi i balans. Lagkravet innebär ju att kommunens löpande intäkter överstiger kostnaderna. Det innebär att balanskravet är uppfyllt. 1
RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO (exkl. avskrivningar) 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0 22,4 19,7 24,4 19,8 23,6 20,6 Bokslut 2001 Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Prognos 2006 Budget 2007-31,2 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Resultatet efter skatteintäkter och finansnetto för budget 2007 uppgår till 20,6 mkr (exkl. avskrivningar). Kommunförbundets rekommendation för att det ekonomiska resultatet på sikt skall vara hållbart, uppgår till 7 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Rekommendationen motsvarar ett behov av resultatförbättring inom Filipstads kommun med 13,7 mkr. Resultatutveckling Sedan 90-talet har kommunens ekonomiska utveckling varit ansträngd. Resultatutvecklingen beror främst på minskade/stagnerade skatte- och bidragsintäkter, vilket är en följd av bl.a. ändrat statsbidragssystem och minskad befolkningsmängd. Underskotten i verksamheten beror delvis på verksamhetens svårighet att tidsmässigt anpassa sig till kostnadsramen samt i inte obetydlig omfattning, nya statliga övervältringar och ökade kostnader p.g.a. arbetsmarknadssituationen. Budgeterat resultat för 2006 uppgår till 3,2 mkr. Prognostiserat resultat år 2006 enligt delårsbokslut uppgår till 4,4 mkr. En förbättring mot budget med 1,2 mkr. R E S U L T A T U T V E C K L I N G 10 0-10 -20 5,8 0,2 0,6 4,4 2,2 Bokslut 2001 Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Prognos 2006 Budget 2007-3,8-30 -40-50 -60-52,5 2
Soliditetsutveckling Budgeterad soliditet 2007 är förbättrad med 0,3 % jämfört med prognos för 2006 och jämfört med bokslut 2005 är skillnaden 1,7 %. Treårsplanen visar en på förbättrad soliditet de kommande tre åren. SOLIDITETSUTVECKLING 40 39 38 37 36 35 34 33 32 31 38,7 39,0 37,7 37,8 36,9 37,3 34,1 Bokslut 2001 Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Prognos 2006 Budget 2007 Personal Beträffande personalbudgeten har budgetberedningen följt de organisationsplaner som fastställts av kommunfullmäktige. Kompensation för lönekostnadsökning ingår med 2,5 %. Tillägg för sociala förmåner har för pensionsberättigad och övrig personal upptagits med 41,66%. Kalkylerade PO-pålägg för avtalspensioner uppgår till 6,59 %. För uppdragstagare är avgiften 32,28%. Pensioner Fr.o.m. 1998 tillämpas den s.k. blandmetoden vid beräkning av pensionsskulden. Blandmetoden innebär att den totala pensionsskulden redovisas i balansräkningen t.o.m. 1997 därefter redovisas endast den pensionsskuld som intjänats fr.o.m. 1998. Enligt pensions- och försäkringsavtal PFA-98 ska kommunen bestämma hur stor del av intjänade pensionsrättigheter som ska avsättas som individuell del fr. o. m. år 2000. Kommunfullmäktige har beslutat att intjänade pensionsrätter ska avsättas som individuell. Intjänade pensionsrätter utbetalas normalt 31 mars kommande år. Kommunens utgångspunkt är att för framtida pensioner skall ej någon ny pensionsskuld uppstå. Under planeringsperioden beräknas pensionsskulden öka med 5-6 mkr per år. För att de delar som ej omfattas av PFA 98 har särskild försäkring tagits. Beräkningen grundas på prognos från kommunernas pensionsanstalt (KPA) och omfattar all personal. Avsättning till pensioner och löneskatt för PFA 98-00 i budget 2007 3,1 mkr Budgeterade pensionskostnader 2007: Utbetalda pensioner 13,0 mkr Individuell del 11,0 mkr Löneskatt 5,8 mkr Förändring PFA 98-00 -0,2 mkr Total kostnad 2007 29,6 mkr 275 270 265 260 255 250 245 240 252,8 P E N S I O N S S K U L D S U T V E C K L I N G ansvarsförbindelse 259,6 255,0 Bokslut 2005 Prognos 2006 Budget 2007 Budget 2008 Budget 2009 265,3 269,1 3
Kapitalkostnader Fr.o.m. 1 januari 2000 tillämpas nominell metod. Kapitalkostnadsräntan är sänkt med 0,5 % i budget för 2007 till 4,5% enligt rekommendation från Svenska Kommunförbundet. Affärsdrivande verk Idag består koncernen Filipstads kommun av följande bolag där ägarandelen överstiger 20 % av: Stiftelsen Filipstadsbostäder Filipstad Stadshus AB Filipstad Energinät AB Filipstad Energi AB Vårgårda Fastigheter AB Skogstorpa Fastigheter AB Filipstad Värme AB Filipstad Stadshus AB bildades under 2003, i syfte att äga och förvalta aktier och andra andelar i kommunala bolag. Bolaget förvärvade Vårgårda Fastigheter i augusti 2003 och tecknade samtidigt hyresavtal med Fimek AB. I november 2003 förvärvades Skogstorpa Fastigheter AB och hyresavtal med Robust Ståldörrar AB tecknades. I slutet av 2003 såldes även Filipstad Energinät AB och Filipstad Energi AB till Filipstad Stadshus. 1 januari 1996 ombildades Filipstads elverk l Filipstad Energinät AB (moderbolag) och Filipstad Energi AB (säljbolag). Bolagsbildningen medförde att elverkets samlade tillgångar överfördes till de nya bolagen och i gengäld erhöll kommunen aktier, konvertibla räntebärande skuldebrev och kontanter (lån) motsvarande 47 mkr. Kommunfullmäktige beslöt den 29 april 1999 53, att omvandla räntebärande skuldebrev och lån totalt 36 mkr till ett nytt lån på 36 mkr. Per 31.12.2000 överlät Filipstads Energi AB sin andel i Filipstads Värme AB till kommunen. Köpeskillingen reglerades genom att kommunen skrev ner sin reversfordran med motsvarande belopp. Efter försäljningen uppgår reversfordran till 31,8 mkr Kommunen tillsammans med RINDI ENERGI AB äger 50/50 av Filipstads Värme AB. Bolaget skall huvudsakligen bedriva produktion och distribution av värmeenergi. Aktiekapital 2,5 mkr. Målsättning för de Affärsdrivande verken ( vatten- och renhållningsverket) är att de ska vara självbärande. Ackumulerade underskott för va-verken uppgick vid årsskiftet 2005 till -0,5 mkr. Resultatprognos per 30/6-2006 pekar på ett nollresultat. För avfallshanteringen finns ett ackumulerat driftöverskott med 0,2 mkr. För 2006 pekar prognosen på ett nollresultat. L Å N E S K U L D E N S U T V E C K L I N G 250 200 150 169,2 170,2 195,1 152,3 156,9 150,0 148,9 100 50 0 Bokslut 2001 Bokslut 2002 Bokslut 2003 Bokslut 2004 Bokslut 2005 Prognos 2006 Budget 2007 Finansiering Den totala låneskulden i budget 2007 till 148,9 mkr. I låneskulden ingår övertagna lån från Stiftelsen Filipstadsbostäder enligt avtal med bostadsdelegationen med 53,0 mkr. Kommunens rörelsekapital: Kommunens rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder) uppgick vid årsskiftet 2005 till -67,0 mkr. Enligt finansieringsbudgeten kommer kommunens rörelsekapital att utvecklas positivt de kommande åren. Det positiva kassaflödet beror främst på den låga investeringsnivån i förhållande till avskrivningar. 4
Skatte- och bidragsintäkter: Skatte- och bidraginkomster ökar inte i den takt som antas i kommunförbundets prognos. Det beror på att vår befolkningsutveckling ligger under riksprognosen.. Skatteunderlagsprognosen följer i årets budget riksgenomsnittet. Den tidigare kraftiga befolkningsminskningen har under de två sista åren bromsats upp. Under 2004 minskade befolkningen med 40 personer, 2005 med 64 personer och vid halvårsskiftet 2006 har vi minskat med 67 personer, vilket är att jämföra med ca 200 personer per år under sista decenniet. Kommunens befolkningsutveckling är mycket avgörande för hur kostnadsbidraget i systemet ska utvecklas. En person motsvarar i genomsnitt 40 45 tkr i minskat bidrag. B E F O L K N I N G S U T V E C K L I N G (1 januari resp. år) 11700 11600 11500 11400 11300 11200 11100 11000 10900 10800 10700 11598 11389 11178 11121 11081 11017 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi De faktorer som främst kommer att påverka Filipstads kommuns framtida ekonomi är: Befolkningsutveckling Svag arbetsmarknad Skatteunderlagsutveckling Förändring i bidragssystemet Volymförändringar Ökad statlig reglering Utveckling av pågående samverkansprojekt Löneutveckling Låg utbildningsnivå Balanskrav Befolkningsutveckling Filipstads kommun befinner sig i en utvecklingsfas med långsiktig befolkningsminskning. Befolkningsmängden har minskat med 15 % under den senaste tioårsperioden. Under perioden 1997-2002 var det inrikes flyttningsnettot negativt i nästan alla åldrar, i synnerhet i åldersgruppen 20-25 år. För att vända trenden och motverka befolkningsminskningen har kommunfullmäktige sedan tidigare år beslutat om att använda tillgängliga medel för offensiva och näringspolitiska åtgärder. Sysselsättningen minskade med 10 % 1993 och 2002 och det är en lägre förvärvsfrekvens i kommunen än i länet och riket. Filipstad är en industrikommun med 40 % av de totalt sysselsatta inom tillverkning och mineral. De dominerande branscherna är livsmedelsindustrin och verkstadsindustrin. 5
Balanskrav Arbetet med att upprätthålla balans i kommunens ekonomi måste prioriteras. Balanskravet gäller fr.o.m. räkenskapsåret 2000. Fr.o.m. budget 2005 gäller nya regler vilka innebär att underskott skall vara reglerade inom tre år mot tidigare två år. Filipstads kommun har inget balanskrav att återställa i kommande budget. Resterande underskott från bokslut 2003 på -2 333 tkr återställdes i bokslut 2005. Enligt delårsprognos kommer inget underskott att uppstå för 2006. Samarbete Målsättning är att finna samarbetsområden med våra grannkommuner och detta arbete skall fortsättningsvis prioriteras. En av kommunens viktigaste gemensamma arbetsuppgifter idag är att finna former för att stimulera och aktivera våra medarbetare för att öka arbetsglädjen och där igenom få ner vår höga sjukfrånvaro. Folkhälsoarbetet För att få ett samlat grepp om arbetet i Filipstad, har kommunfullmäktige beslutat att kommunen skall överta huvudansvaret för det lokala folkhälsoarbetet. Ett lokalt folkhälsoråd har bildats med representanter från Friskvården, Vårdcentralen, Försäkringskassan, Företagshälsovården, Kyrkan, Polisen, AF, LIV, och Kommunen. Det framtida arbetet kommer att inriktas mot barn, arbetslösa och sjukskrivna - då främst för att ändra livsstil och för att bryta den inaktivitet som idag är allt för utbredd. Kontroll av ekonomin I arbetet med att anpassa vår ekonomi är kommunens samtliga medarbetare en oerhört viktig kugge i maskineriet för att vi ska klara av arbetet på ett bra sätt. Det är därför viktigt att vi på alla nivåer arbetar aktivt för att öka medvetandet och delaktigheter hos alla, politiker som medarbetare. Budgetförutsättningar för Filipstads kommun 2007 Löneutveckling antagande 2,5 %. Arbetsgivaravgifter 41,66 % Befolkningsminskning - År 2007-135 personer - År 2008-75 personer - År 2009-75 personer Skatteunderlagsprognos Beräkning enligt riksprognos. Prisutveckling/inflation antagande 1 % Skatteintäkter enligt cirkulär 2006:52. Riktade resurser inkluderas i ramberäkningen. Övergripande mål för Filipstads kommun 2007 2009 Finansiella mål 1. Inriktningsmål ett resultat på 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Vilket motsvarar ett överskott på ca 10 mkr. 2. Resultatmål 2 mkr år 2007. 3. Resultat under perioden 2007-2009 förutsättes uppnås med oförändrad kommunalskatt (22 kr). 4. Självfinansiering av reinvesteringar. 5. Målsättning att soliditeten exklusive ansvarsförbindelse skall förbättras under perioden 2007-2009. 6. Filipstads kommun bör i framtiden nå inriktningsmålet 2 % för att kunna amortera en högre andel av långfristiga skulder, utbetala pensionspremier samt finansiera Filipstads investeringsbehov. Mål enligt barnkonventionen 2007 Under 2007 skall inom tillgängliga resurser särskilt stöd och stimulans ges till barns och ungas kulturella intressen. Handikapprogrammet: Verka för att människor skall få samma möjligheter till produktivt och inkomstbringande arbete som andra. Handikappolitiskt mål Utgångspunkten för arbetet är hämtat ur det handikappolitiska programmet regel nr 7 arbete. Kommunen skall verka för att människor ska få samma möjligheter till produktivitet och inkomstbringande arbete som andra. Målet är att genomföra inriktningsmål nr 7. Kommunen ska vara ett gott föredöme bland arbetsgivare när det gäller möjligheterna för funktionshindrade att få eller behålla ett arbete. Kommunen får inte via något regelverk diskriminera eller hindra anställning av funktionshindrad. Kommunen ska aktivt bevaka möjligheterna att få del av EU-pengar som möjliggör arbete för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska verka för att egen erfarenhet av egen funktionsnedsättning blir en merit vid anställning med arbetsuppgifter som har anknytning till handikappområdet. Kommunen ska verka för ett bättre tillvaratagande av den resurs som människor med funktionshinder utgör. 6
RESULTATBUDGET DRIFTRESULTAT Årsredovisning Budget Prognos Budgetförslag Budgetförslag Budgetförslag (tkr) 2005 2006 2006 2007 2008 2009 Kommunstyrelsens arbetsutskott -40 130-45 586-45 697-46 322-46 944-47 780 Teknikutskott -83 410-85 688-85 468-86 953-88 055-89 137 Kultur- och föreningsutskott -3 106-3 337-3 337-3 370-3 403-3 436 Miljö- och byggnadsnämnd -2 924-2 826-2 776-3 109-3 194-3 280 Barn- och Utbildningsnämnd -144 524-146 521-149 027-157 443-163 534-169 461 Socialnämnd -176 965-183 723-183 633-193 916-199 292-204 586 Övriga nämnder -504-850 -850-560 -850-560 Pensionskostnad -26 244-28 046-28 046-29 562-30 514-32 906 Avskrivningar -19 213-18 280-19 248-18 385-17 797-16 082 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -497 020-514 857-518 082-539 620-553 583-567 228 FÖRE JUSTERINGAR Kalkylerad kapitalkostnad 32 790 30 844 32 256 29 456 28 027 25 568 Avtalspension intern 16 742 16 899 17 279 17 609 18 049 18 500 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -447 488-467 114-468 547-492 555-507 507-523 160 EFTER JUSTERINGAR Skatteintäkter 337 200 339 819 340 576 350 472 364 842 380 530 Generella statsbidrag och utjämning 119 802 133 167 133 118 143 849 145 272 142 441 Finansiella kostnader -7 118-7 750-7 750-6 500-6 600-6 700 Finansiella intäkter 9 380 7 000 7 000 6 900 6 870 6 840 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 11 776 5 122 4 397 2 166 2 877-49 Extraordinära intäkter 14 000 Extraordinära kostnader -25 200 ÅRETS RESULTAT 576 5 122 4 397 2 166 2 877-49 Balanskrav underskott 0 0 0 Verksamhetens andel av skatteintäkter och bidrag/inkomster 97% 99% 99% 100% 99% 100% Kommentar Skatteintäkter och statsbidrag är beräknat utifrån Svenska Kommunförbundets cirkulär 2006:52. Befolkningförändringen är antagen till -135 personer 2007, -75 personer 2008-2009. Riksprognos för skatteunderlagsförändringen har använts. 7
BALANSBUDGET BALANSRÄKNING Årsredovisning Budget Prognos Budget Budget Budget (tkr) 2005 2006 2006 2007 2008 2009 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och anläggningar 258 040 268 607 258 599 266 394 259 358 252 982 Inventarier 21 766 14 763 21 716 22 371 21 780 21 244 Finansiella anläggningstillgångar 119 434 123 000 119 374 120 000 110 000 110 000 Summa Anläggningstillgångar 399 240 406 370 399 689 408 765 391 138 384 226 Omsättningstillgångar Förråd 866 1 150 1 000 1 000 1 000 1 000 Kortfristiga fordringar 32 344 30 000 38 000 30 000 30 000 30 000 Likvida medel 12 974 4 635 2 532 3 461 8 786 12 541 Summa Omsättningstillgångar 46 184 35 785 41 532 34 461 39 786 43 541 SUMMA TILLGÅNGAR 445 424 442 155 441 221 443 226 430 924 427 767 EGET KAPITAL, AVSÄTTN. OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 166 255 176 605 170 652 172 818 175 695 175 646 därav årets resultat 576 5 122 4 397 2 166 2 877-49 Summa eget kapital 166 255 176 605 170 652 172 818 175 695 175 646 Avsättningar Avsättningar för pensioner 3 643 3 199 3 199 3 085 2 806 2 598 Avsättning övrigt 5 423 5 351 5 423 5 423 5 423 5 423 Summa avsättningar 9 066 8 550 8 622 8 508 8 229 8 021 Skulder Långfristiga skulder 156 875 162 000 149 947 148 900 147 000 144 100 Kortfristiga skulder 113 228 95 000 112 000 113 000 100 000 100 000 Summa skulder 270 103 257 000 261 947 261 900 247 000 244 100 SUMMA SKULDER, AVSÄTTN. OCH EGET KAPITAL 445 424 442 155 441 221 443 226 430 924 427 767 Soliditet 37,3% 39,9% 38,7% 39,0% 40,8% 41,1% Soliditet inklusive ansvarsförbindelse -19,4% -18,8% -19,1% -19,7% -20,8% -21,9% Ansvarsförbindelse pensioner 252 847 259 562 254 985 260 259 265 293 269 117 8
KASSAFLÖDESANALYS (tkr) Årsredovisning Budget Prognos Budget Budget Budget 2005 2006 2006 2007 2008 2009 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 576 5 122 4 397 2 166 2 877-49 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet: - Avskrivningar 19 213 18 280 19 248 18 385 17 797 16 082 Avsättning till pensioner -373-408 -442-114 -279-208 Avsättning övrigt 446 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 19 862 22 994 23 203 20 437 20 395 15 825 Kassaflöde från förändring i rörelsekapitalet Ökning(-) / Minskning(+) av varulager 321 50-134 Ökning(-) / Minskning(+) av rörelsefordringar -1 091-1 000-5 656 8 000 Ökning(+) / Minskning (-) av rörelseskulder 2 265-5 000-1 228 1 000-13 000 0 I Kassaflöde från den löpande verksamheten 21 357 17 044 16 185 29 437 7 395 15 825 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -20 766-14 975-20 394-26 835-10 170-9 170 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 111 635 II Kassaflöde från investeringsverksamheten -20 655-14 975-19 759-26 835-10 170-9 170 Finansieringsverksamheten Utlåning -Ökning (-) / Minskning (+)av långfristiga fordringar 5 818 1 000 60-626 10 000 0 Upplåning - Långfristig upplåning 10 453 10 000 10 000 - Amortering långfristig upplåning 4 565-310 -6 928-11 500-11 900-12 900 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 10 383 690-6 868-1 673 8 100-2 900 Förändring av likvida medel (I + II + III ) 11 085 2 759-10 442 929 5 325 3 755 Likvida medel vid årets början 1 889 1 876 12 974 2 532 3 461 8 786 Likvida medel vid årets slut 12 974 4 635 2 532 3 461 8 786 12 541 Förändring 11 085 2 759-10 442 929 5 325 3 755 9
KOMMUNSTYRELSEN Drift Bokslut 2005 Budget 2006 Budget 2007 Budget 2008 Budget 2009 Kommunfullmäktige Intäkter Kostnader -837-911 -920-930 -940 Nettoram -837-911 -920-930 -940 Kommunstyrelsens au Intäkter 10 052 5 715 6 050 5 232 5 232 Kostnader -49 345-50 390-51 452-51 246-52 072 Nettoram -39 293-44 675-45 402-46 014-46 840 Kultur- och föreningsutskott Intäkter Kostnader -3 106-3 337-3 370-3 403-3 436 Nettoram -3 106-3 337-3 370-3 403-3 436 Tekniskt utskott - skattefinansierat Intäkter 34 243 25 245 26 751 26 354 26 354 Kostnader -117 339-111 377-113 751-114 409-115 491 Nettoram -83 096-86 132-87 000-88 055-89 137 - avgiftsfinansierat Intäkter 34 553 35 661 36 694 36 760 36 875 Kostnader -34 867-35 217-36 647-36 760-36 875 Nettoram -314 444 47 0 0 Totalt intäkter 78 848 66 621 69 495 68 346 68 461 Totalt kostnader -205 494-201 232-206 140-206 748-208 814 Nettoram -126 646-134 611-136 645-138 402-140 353 Investeringar Kommunstyrelsens au 6 512 1 070 250 50 50 Kultur- och föreningsutskott Tekniskt utskott - skattefinansierat 8 237 13 293 17 230 3 705 3 705 - avgiftsfinansierat 6 886 6 137 7 215 5 215 4 215 Netto 21 635 20 500 24 695 8 970 7 970 10
VERKSAMHET Kommunstyrelsens budget inkluderar följande verksamheter. Kommunfullmäktige (Ram 2007 920 tkr) Kommunstyrelsens arbetsutskott: (Ksau): Stabsenhet Personalenhet Ekonomienhet Biblioteksenhet Inköp ITenhet Kultur och föreningsutskott (Kfu): Föreningsbidragsenhet Teknikutskott (Tu): Teknik och serviceenhet Fastighetsenhet Avgiftsfinansierad verksamhet (Avg. vht): Vatten/avloppsenhet Avfall/renhållningsenhet KOMMUNSTYRELSENS AU --- STABSENHET --- VERKSAMHETSBESKRIVNING Kommunledning (Kl) Kommunfullmäktige (Kf), som är kommunens högsta beslutande organ och därvid fastställer såväl inriktning som ekonomiska ramar för kommunens verksamheter, uttalar den övergripande målriktsättningen att styrelsen och övriga nämnder samt förvaltningarna inom erhållna ramar på ett ansvarsfullt och effektivt sätt skall åstadkomma bästa möjliga verksamhet i enlighet med de mål kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen (Ks), som skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, är därtill bl.a. kommunens personalorgan. Det åligger Ks företrädesvis att: leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamheter samt den översiktliga fysiska planeringen främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen samt leda och samordna arbetet avseende arbetsbefrämjande åtgärder övervaka efterlevnaden av den av Kf fastställda budgeten och därvid se till att kommunens löpande förvaltning handhas på ett rationellt och effektivt sätt. Medel för den politiska verksamheten för Kf, Ks och Ksau såsom ordförandearvoden, samman-trädeskostnader och partistöd inryms i anslaget. Kls skall biträda med samordningen och den centrala ledningen av kommunens olika verk-samheter samt verka för främjandet av närings-livsutvecklingen. Kl skall därtill aktivt verka för ett decentralt ansvarstagande bl.a. genom förvaltnings-chefsträffar. Likaså skall Kl verka för en effektiv och rationell ärendehantering både externt och internt. Kls handlägger även frågor beträffande alkohol-servering och lotterier samt kommunens centrala arkivfunktion. I de medel som äskats ingår anslag för den centrala kommunadministrationen såsom kansli, statistik, arkivfunktion samt hanteringen av alkohol- och lotterifrågor. Även anslaget för vänortsutbyte ingår här. Kollektivtrafik: Anslag till Värmlandstrafik AB och medel för kompletteringstrafik ingår i de medel som upptagits. MÅL VISIONSMÅL Kommunledningsstab (Kls) skall i samråd med den politiska kommunledningen, näringslivets företrädare och förvaltningschefsgruppen engagera hela kommunförvaltningen och övriga positiva krafter för en framgångsrik näringslivsutveckling. Kls skall i samråd med den politiska kommunledningen och förvaltningschefsgruppen verka för en ändamålsenlig nämnd- och förvaltningsorganisation med ett utpräglat decentralt ansvarstagande. MÅL 2007 ÅRSVISA MÅL Fortsatt arbete inom de områden som ingår i de utvecklingsprojekt som etablerats i kommunen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Jämfört med 2006 års budget har inga nya verksamheter tillförts. Särskilda medel för projektet Deltidsarbete har utgått. Kostnaden för kommunens bidrag till Värmlandstrafik AB har ökat i enlighet med bolagets godkända verksamhetsplan. 11
--- PERSONALENHET --- VERKSAMHETSBESKRIVNING Personalenheten är kommunens centrala enhet för personalfrågor och personaladministrativt stöd till förvaltningar. Personalenheten skall, förutom handhavandet av den löpande löne- och avtalshanteringen och därmed sammanhängande frågor, utgöra en konsult- och stödfunktion för övriga förvaltningar inom PAhanteringen, t.ex. vid anställning, avveckling, introduktion och rehabilitering. Vid behov skall därvid utarbetas kommungemensamma policydokument. Verksamhetsområdet omfattar central personaladministration, förhandlingar om kollektivavtal, facklig samverkan, företagshälsovård samt övriga PA-åtgärder. MÅL MÅL 2007: Vidgat samarbete med grannkommuner för lönehantering med mål att finna modell för gemensam drift. Utökning av självservice i den övriga organisationen skall fortsätta. Utbilda kommunens personalredogörare och arbetsledning i självservice till systemet. Genom aktivt personalvårdsarbete och rehab-. insatser reducera den långa sjukfrånvaron ytterligare. Målet är 1,5% lägre långtidsfrånvaro vid utgången av året. Förbättrad information till anställda i kommunen via intranätet. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Självservice skall medge möjligheter till personalrationalisering på lönekontoret när allt införts. Även kopplat till samarbetsmöjligheter angående drift av lönesystemet. --- EKONOMIENHET --- VERKSAMHETSBESKRIVNING Ekonomienheten består av följande funktioner: Budget/redovisning, finansiering Medelsförvaltning Bokföring leverantörsreskontra Totalt 5,25 tjänster Ansvarig chef Controller Inom kontorets ansvarsområde ingår bl.a. diverse årsavgifter, taxering, försäkringsavgifter, samt diverse avtalade bidrag. Försäkrings- och årsavgifter (tkr) Budget 07 Budget 06 Årsavgift Svenska Kommunförb 330 330 Årsavgift Region Värmland 320 320 Ansvarighetsförsäkring 280 275 Dagens Samhälle 40 35 Totalt 970 960 Avtalade bidrag (tkr) Budget 07 Budget 06 Filipstads Bergslags kanal 75 75 Inlandsföreningen 30 30 John Ericsson-dagen, bidrag 85 85 Värmlands industriminnesmärken, årsavgift 51 51 Filipstadsföretag i samverkan, 50 50 Intresseföreningen, Bergslaget 22 22 Bergslagsbanan 30 30 Universitetet, Karlstad 86 86 Brottsförebyggande centrum 10 10 Emigrantregistret 5 5 Övriga föreningar 2 2 Totalt 446 446 Bergslagens räddningstjänst Budget 2007 - Belopp 8 703 tkr Budget 2006 - Belopp 8 384 tkr Budget 2005 - Belopp 8 153 tkr Budget 2004 - Belopp 7 918 tkr Budget 2003 - Belopp 7 741 tkr MÅL Ekonomienheten har som målsättning att fungera som stöd och konsult åt nämnder och förvaltningar i arbetet med utveckling av ekonomiadministrationen i kommunen. Kontoret skall även verka för ett ökat kostnadsmedvetande, samt stödja ett genomförande av kommunens övergripande mål om decentralisering, delegering, medbestämmande och en effektiv verksamhet. Vår vision är att medverka till en fungerande målstyrd organisation samt ägna ekonomienhetens resurser åt att utveckla, effektivisera och förbättra kommunens redovisning och budgetverksamhet. Vårt verksamhetsmål är att öka förvaltningarnas ekonomiska kunskaper så att huvuddelen av kontorets verksamhet kan inriktas åt att utveckla, effektivisera och höja kommunens ekonomiadministrationsutveckling. Ekonomienhetens produktionsmål är bl.a. att arbeta med likviditetsstyrning. Målet är att arbeta med de personer som kan påverka in- och utbetalningsströmmarna så att de förstår vilka fördelar det innebär för kommunens 12
ekonomi att ha en bra likviditetsstyrning vilket bör leda till lägre räntekostnader för kommunen. Service/kvalitetsmål. Månadsuppföljning har fortsatt under 2006, detta bör leda till ökad kunskap och bättre insikt samt förståelse för den egna verksamheten. Målsättningen är att öka träffsäkerheten i uppföljningsprognoser. Vid eventuellt överskridande/avvikelser av ekonomisk ram krävs besparingsåtgärder. Ekonomienheten kommer vid avvikelser och vid behov, stödja, och följa upp samt analysera redovisade avvikelser. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Äskat ökat bidrag till Bergslagens räddningstjänst mellan budgetåren uppgår till ca 320 tkr. Driftskostnadsökning avseende E-faktura beräknas ske med en nettoökning med 200 tkr enligt projektansvarig på inköp som kommer att belastas på ekonomienheten men upptagen som budgetbelopp på inköp. --- INKÖPSENHET --- VERKSAMHETSBESKRIVNING Inköpsverksamhet för samtliga förvaltningar. Hantering av bilpool, service och skötsel av kommunens leasingbilar. MÅL Inköpsverksamheten: Att effektivisera upphandlingar samt information gällande befintliga avtal. Fordon: Att skapa en så effektiv organisation som möjligt för hantering av leasingbilarna. Målsättningen är att man får en översyn över alla leasingbilar i kommunen som skall vara underlag för styrning och kontroll. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Ingen. --- BIBLIOTEKSENHET --- VERKSAMHETSBESKRIVNING Biblioteksenhet skall på Kommunfullmäktiges uppdrag via Kommunstyrelsen erbjuda biblioteksverksamhet Biblioteksverksamheten bedrivs på kommunens huvudbibliotek i Filipstad, som integrerat folk- och skolbibliotek i Lesjöfors samt, i samarbete med Kristinehamns kommun, via bokbuss. Viss Boken kommer -service erbjuds äldre och handikappade. Samtliga skolor får service från huvudbiblioteket avseende inköp, katalogisering och kompletterande medieförsörjning. Biblioteken tillhandahåller böcker, tidningar och tidskrifter, tillgång till databaserad information vid huvudbiblioteket samt informationsförmedling och fjärrlåneförmedling av litteratur. På huvudbiblioteket finns också video, cd-skivor, släktforskningsmaterial samt tillgång till databaserad information och publik uppkoppling till Internet. MÅL MÅL 2007: Fortsätta och utöka samarbetet med övriga bibliotek i Värmland, inom ramen för Bibliotek Värmland, för att därigenom åstadkomma en bättre service för kommuninvånarna Filipstad, förbättra tillgängligheten i bibliotekslokalen. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR När den beslutade minskningen av tjänster genomförts, kan konsekvensen bli att öppettiden blir att huvudbilioteket minskas från 41 tim/vecka till föreslagna 37 tim/vecka. Innan en minskning av öppettiden till 37 timmar genomförs skall en konsekvensbeskrivning redovisas. VERKSAMHETSMÅTT / NYCKELTAL Verksamhetsmått Utfall Budget Budget Bibliotek 2005 2006 2007 Besök huvudbibliotek 99 000 100 000 90 000 Beök/dag huvudbibliotek 351 354 320 Utlån 101 000 96 000 90 000 Utlån/invånare 9,1 9,0 8,5 Öppettider timmar/vecka - Huvudbibliotek 43 37 37 - Lesjöfors *7/4 4 4 - Nykroppa - - - - Bokbuss *7/8 8 8 Inköpta medier **3 600 2 500 3 000 Bibliotek kostnad/inv 344 334 334 * Förändrade öppettider under året ** Där ingår även gratisböcker från Kulturradet INVESTERINGAR Stort behov av att förnya skyltningen i biblioteket för att förbättra tillgängligheten, behov att byta ut borden i biliotekslokalen. 13
--- IT-ENHET --- VERKSAMHETSBESKRIVNING Drift och service av kommunens datasystem, datautrustning och televäxel. Televäxe/receptionl för kommunförvaltningen. Repro och postgång för samtliga förvaltningar. MÅL Rationellt utnyttjande av befintlig datautrustning. Verka för att möjligheter till samverkan med andra kommuner görs. Verka för kostnadseffektiva lösningar. Verka för god service inom repro och postgång. INVESTERINGAR Kommunikationsutrustning för att koppla samman förvaltningar/skolor i Lesjöfors och Nykroppa m.fl. med kommunnätet 200 tkr. Repro äskar 50 tkr för att ersätta utrustning vid behov. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR IT-Support mot användare skall finnas som är bemannat dagtid mellan kl 08.00 17.00 samt under sommartid mellan klockan 08.00 16.00. KULTUR- OCH FÖRENINGSUTSKOTT VERKSAMHETSBESKRIVNING Ett stort antal föreningar erhåller bidrag i syfte att få ett rikt och varierande föreningsliv i Filipstads kommun. MÅL Målsättning är att stimulera arbete som ständigt pågår samt att ge bidrag i syfte att främja kultur- och föreningsliv i kommunen och att uppmuntra till nya verksamhetsformer VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR Fr.o.m. 2005-01-01 ansvarar kultur- och föreningsutskottet för föreningsbidrag. TEKNIKUTSKOTT Skattefinansierad verksamhet Kostenhet Kostenheten planerar och ansvarar för tillagning av mat till kommunens verksamheter vilket innefattar äldre och handikappomsorg, skola och barnomsorg. I verksamheten ingår fyra tillagningskök och tio mottagningskök. Till äldre o handikappomsorg tillagas ca: 48 600 dagsportioner samt ca: 74 800 portioner avseende lunch och hemtjänst. Till skola o barnomsorg tillagas ca: 408 300 lunchportioner Lokalvårdsenhet Utför lokalvård inom Filipstads kommun med en total yta av ca: 43.500 m 2. Inom denna yta ryms verksamheter som skola, sjukvård, verkstäder, offentliga toaletter, kontor, sportanläggningar, daghem m.m. Utför beställningsarbeten, typ grovstäd och byggstäd åt Fastighetsenheten, samt lägenhetsstädning åt Stiftelsen Filipstadsbostäder. Daghem storstädas vid beställning. Sim och sporthall Verksamheten består av en anläggning med simhall, sporthall, gym och bowlinghall. Verkar för att erbjuda bra simundervisning, som motsvarar dom krav som finns, för att ungdomarna skall bli godkända enligt skolans undervisningsplan, samt att erbjuda kommuninnevånare och övriga besökare tränings och rekreationsmöjligheter i välvårdade och underhållna lokaler. Gata-Parkenhet Enheten arbetar för att tillgodose samhällets och kommuninnevånarnas behov av - gatu- och väghållning - parker och rekreationsområden - idrotts- och fritidsanläggningar - mätningsteknik - markförsörjning Enhetens huvuduppgift är att svara för planering, utredning, projektering samt anläggning och drift/underhåll avseende väghållning, parker, lekplatser, idrotts och fritidsanläggningar. Utför tjänster åt fastighetsenheten samt Stiftelsen Filipstadsbostäder. Verksamheten omfattar kommunala gator och vägar, gång- och cykelvägar, rep-verkstad, maskiner och fordon, parker och planteringar, lekplatser, torgplatser, marknad, allmän platsmark, sidoordnad verksamhet rastplatser, jordtippar, bekvämlighetsinrättningar (5 st), samt drift av idrotts- och fritidsanläggningar. I Filipstad finns ishall och konstfrusen bandybana samt bollplaner. I kommunen för övrigt finns gräs- och grusplaner för olika lagsporter. Motionsanläggningar och friluftsbad finns i de större tätorterna. Parkverksamheten omfattar underhåll av gräsmattor och övriga grönytor samt planteringar av blommor och buskar som finns i kommunens parker. Lekplatsernas utrustning kontrolleras regelbundet ur säkerhetssynpunkt. 14
Administration/Skogsvård Administrationen svarar för budget, budgetuppföljning, bokslut, intern debitering gällande kommunen, protokoll, kallelser samt div. ärendehantering. I verksamheten ingår även skogsdrift, skogsvård samt bidragsgivning för enskild väghållning. Fastighetsenhet Enheten ansvarar för samordning planering, utredning, projektering samt drift/underhåll av de kommunala verksamheternas behov av lokaler. Fastighetsenheten svarar även för ny- och ombyggnationer av kommunala fastigheter. Enheten ansvarar för samordning och skötsel av Stiftelsen Filipstadsbostäders fastighetsbestånd.fastighetsenheten arbetar för att på bästa sätt, tillgodose de kommunala verksamheterna med goda och ändamålsenliga tjänster som, lokalförsörjning, inre och yttre fastighetsservice samt att förvalta kommunens realkapital gällande fastigheter. Verksamheten omfattar fastighetsenhetens snickarverkstad och vvs-verkstad, maskiner och fordon, kommunens markinnehav samt kommunens fastighetsinnehav om ca: 90 000 m 2 Avgiftsfinansierad verksamhet Enheten arbetar för att tillgodose samhällets och kommuninnevånarnas behov av vatten o avloppsförsörjning, avfallshantering samt att förvalta kommunens realkapital gällande ledningsnät och vaanläggningar. Vatten- och avloppsverk finns inom verksamhetsområdena i tätorterna Filipstad, Lesjöfors, Nykroppa, Persberg, Nordmark och Brattfors.Därutöver finns ett antal mindre va-anläggningar bl.a. i Torskbäcken, Liljendal, Haborshyttan, Fogdhyttan samt Hättälven. Kommunen har länsstyrelsens tillstånd att deponera avfall på fastigheten Yngshyttan 1:219 (Långskogen) enl. beslut dec. 1996. Insamling av avfall sker genom inhyrda entreprenörer. Vid deponin finns en återvinningscentral och där mellanlagras även farligt avfall. Från juli månad 1999 utvinns deponigas. Inom kommunen finns dessutom 9 st återvinnings-stationer i enlighet med gällande förordning om producentansvar. Lokala föreskrifter om avfallshantering har antagits av KF september 2004. MÅL Övergripande mål För att förbättra och underlätta kontakterna mot kommuninnevånarna, kommer en kundservice att inrättas i den nya kundservicen ingår personal från fastighetsenheten samt tekniska enheten. All fakturering och kravverksamhet gällande VA, renhållning, hyror, barnomsorg, äldreomsorg, samt övriga diverse kostnader, kommer att skötas av den nya kundservicen. Ska även fungera som administrativt stöd till övriga verksamheter inom Teknik och Service. Skattefinansierad verksamhet Kostenhet Verksamhetsmål: Kundundersökning inom äldreomsorg samt omarbetning av äldreomsorgsmatsedeln, har påbörjats för att tillgodose brukarnas behov och önskemål. Lokalvårdsenhet Verksamhetsmål: Verka för en fortsatt god arbetsmiljö genom att vidareutveckla metoder, material, kem. och maskiner, för att därmed uppnå bra ekonomi och kvalité. Gata-Parkenhet Verksamhetsmål: Vid ombyggnad av gator och vägar förbättra utemiljön för handikappade. Utföra beläggningsarbeten i sådan omfattning att omloppstiden bibehålles. Snöröjning utförs vid minst 8 cm snöfall. Underhålla kommunens parker och grönområden på sådant sätt att innevånarna och besökande upplever dem som trivsamma. Anlägga blom- och buskplanteringar och därigenom ge kommunen en välkomnande prägel. Stödja föreningarna i deras arbete med idrotts- och fritidsanläggningarna och därigenom få effektiv skötsel. Produktionsmål: Utföra gatubeläggning för att upprätthålla en tillfredsställande standard. Utföra vinterväghållning, snöröjning och halkbekämpning i erforderlig omfattning. Gräsklippning utföres ca 15 ggr per år i centrala delarna av tätorterna, i övrigt utföres gräsklippning med slaghack 2 ggr per år. Plantering av blommor i tätorterna. Administration/Skogsvård Verksamhetsmål: Uttag av virke och skogsvårdsåtgärder enligt gällande skogsbruksplan, för att få ett bra skogsbestånd med erforderlig naturvårdshänsyn. Genom försäljning av virke tillföra verksamheten ett nettoöverskott. Produktionsmål: Avverka ca 5 800 m 3 skog, varav slutavverkning ca: 3 000 m 3 Fastighetsenhet Verksamhetsmål: Att för verksamheten ha en operativ enhet, som tillsammans med brukarna (externt och internt) arbetar för ett effektivt lokalutnyttjande samt att anpassa kommunens nödvändiga lokal/fastighetsinnehav därefter. Produktionsmål: Att utöver akuta åtgärder prioritera fönster, fasad och takunderhåll. Att vidta åtgärder för att minska energibehovet i kommunens fastighetsbestånd. Att konvertera oljeeldningen till andra billigare och miljövänligare alternativ. 15
Avgiftsfinansierad verksamhet Vattenförsörjning och avloppshantering Verksamhetsmål Kostnader och intäkter skall vara lika stora. Årets budgeterade överskott ställs mot tidigare ackumulerade underskott. Genom fortsatt arbete med saneringsplanen minska utläckage av dricksvatten från vattennätet samt inläckage av dagvatten till spillvattennätet. Uppfylla krav på dricksvattenkvalitet enligt SLVFS kungörelse 2001:30. Rening av avloppsvattnet enligt tillsynsmyndighetens krav. Upprätthålla återinvesteringarna så att ledningsnätet håller en god standard. Avfallshantering Verksamhetsmål: Kostnader och intäkter skall vara lika stora. Avfallsmängden skall minskas genom ökad sortering och återvinning hos våra kunder. Bedriva verksamheten enligt de villkor som Länsstyrelsen beslutat. Produktionsmål Omhändertaga cirka 155 000 kärl hushållsavfall och ca: 5 000 ton avfall för omlastning/sortering vid Långskogens deponi. VERKSAMHETSMÅTT/NYCKELTAL Verksamhetsmått Bokslut Bokslut Budget Budget 2004 2005 2006 2007 Lunch ÄO 59,02 52,54 54,98 52,12 Lunch skolor 25,58 21,57 20,29 21,32 Lunch barnomsorg 24,52 21,76 22,26 23,02 Snittkostnad/städtimme 167,72 172,59 Toppbeläggning m 2 17400 13 800 12 000 11 700 Kostnad per m 2 toppbel 68,96 72,46 83,07 84,73 Vinterväghålln. kr/m 26,37 21,50 23,76 23,47 Skogsareal ha 2450 2 450 2 450 2 450 Nettointäkt per ha 270 356 420 397 Försäljning vatten 872 910 820 860 kostnad per m 3 vatten 28,50 28,20 31,13 30,72 intäkt per m 3 vatten 28,01 27,91 31,66 30,77 Ant. tömningar sopor 147 000 157 000 140 000 155 000 Hushållsavf. 190 l kärl Hushållsavf.avgift per år 1180 1 180 1 425 1 425 Fastighetsunderhåll/m 2 40,00 31,00 52,00 47,00 Vatten Lägre nyckeltal än 2006 p.g.a. att interna kostnader justerats. Portionspriser I priset ingår inte hyres och driftskostnader för lokaler Kostnad/städ Börjat med nyckeltal 2006 VERKSAMHETSFÖRÄNDRING Ram 2006-86 132 1 Energikostnad -2 122 Besparing energi 1 000 2 Kostnadsökning ex. entrepr. - 120 hyror,livsmedel o div. samt minskad kostnad avskrivningar och räntor. Besparing hyra 400 Besparing kapitalkostnad 730 3 Personalkostnad -1 281 Besparingsförslag 2007 525 Netto -868 Totalram 2007-87 000 Ram 2007 efter KS/TU juni/sep -87 000 Kommentarer: Besparingsförslag 525 tkr i budget 2007. - Neddragning kontorsstädning Nämndhus samt BUN, besparing 100 tkr. - Revidering av budget kostverksamheten 250 tkr samt prishöjning matkuponger vilket ger högre intäkt med 75 tkr. - Generell besparing sim- och sporthall 50 tkr samt inkomstförstärkning reviderade taxor och avgifter fr.o.m. 060301 ger 50 tkr. De åtgärder som planerats gällande energibesparande åtgärder, har ej i alla delar kunnat genomföras, bl.a. på grund av överklaganden. BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG Ekonomienheten redovisade en Ekonomisk plan 2007-2009 daterad 9 oktober 2006 ett sammantaget resultat på 2 166 tkr. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade då - att utsända ekonomienhetens sammanställning till de politiska partierna för behandling samt - att föra ärendet vidare till kommunstyrelsens utan eget beslutsförslag. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG Kommunstyrelsen den 27 november. Vid sammanträdet redovisas protokoll från MBL-förhandlingar 24 november 2006 med tillhörande bilagor. Förslaget lyder enligt följande: Driftbudget 1. Att överföra 200 tkr från socialnämndens budgetram till kommunstyrelsens och att därvid ur kommunstyrelsens budgetram anvisa 400 tkr för medfinansiering av Finsam-projektet. 16
2. Att disponering av i budgeten avsatta medel för förebyggande friskvårdsverksamhet totalt 300 tkr, ska beslutas av kommunstyrelsen efter samverkansgruppens beredning. 3. Att ur kommunstyrelsens ram för stimulans avseende kultur i skolan avsätta 50 tkr, vilka medel hanteras av kultur- och föreningsutskottet. 4. Att uppdraga åt kommunchefen att kalla ordförande och förvaltningschefer under januari månad 2007 för att definiera områden för rationaliseringar och besparingar inför kommande uppföljnings- och budgetarbete. Kommunstyrelse beslutade dessutom att Barn- och utbildningsnämnden skall lägga till ytterligare mål enligt följande: - Öka andelen elever som klarar målen i skolor 5 och 9. - Höja den genomsnittliga betygspoängen i slutbetyg för grundskolan. - Höja den genomsnittliga betygspoängen i slutbetyg för gymnasieskolan. - Öka andelen elever med behörighet till högskola /universitet. Följande yrkanden beviljades dessutom som tillägg: 1. Att kommunchefen inför rambeslut avseende 2008 redovisa åtgärder för att uppnå inriktningsmålet 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. 2. Att det fastställes ett förräntningsmål för intäkterna från kommunens skogsinnehav. Investeringsbudget Att investeringsobjekt över 100 tkr skall redovisas i berörd nämnd/utskott före påbörjandet. KOMMUNFULLMÄKTIGES FÖRSLAG Driftbudget Enligt kommunstyrelsens förslag med tillägg för följande yrkande: - Att Barn- och utbildningsnämnden åläggs att tillsammans med de fackliga organisationerna i god tid innan ramarna sätts, göra en total översyn av hela barn- och utbildningsnämndens arbetsformer och inriktning. Investeringsbudget Enligt kommunstyrelsens förslag. 17
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Bokslut 2005 Budget 2006 Budget 2007 Budget 2008 Budget 2009 Drift Intäkter 1 033 1 200 1 200 1 200 1 200 Kostnader -3 958-4 026-4 309-4 394-4 480 Nettoram -2 924-2 826-3 109-3 194-3 280 Investeringar Netto 0 0 0 0 0 VERKSAMHETSBESKRIVNING Miljö- och byggnadsnämndens arbetar för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer kan tillförsäkras en hälsosam och god miljö att leva i. Bygglovavdelning Bereda bygglovärenden, remisser m.m. för miljö- och byggnadsnämnden samt ge råd, upplysningar och service åt allmänhet och företag. Planavdelningen Handlägga planärenden, remisser m. m. för miljö- och byggnadsnämnden, svara för planerings- och beslutsunderlag samt service till allmänhet och myndigheter. Adressättning. Under 2007-2009 har medel äskats för att kunna projektanställa en fysisk planerare för att arbeta med kommunens översiktplan samt en fördjupad översiktsplan över Filipstads tätort. Data/Kartframställning Är under utredning om det skall samordnas under Tekniska kontoret. Miljö-och hälsoskyddsavdelnigen Under rubriken miljö- och hälsoskydd ingår följande verksamhetsområden: -Livsmedel -Djurskydd -Vatten och avlopp -Samlingslokaler och skolor -Bostäder -Renhållning -Naturvård -Miljöskydd -Kemiska produkter MÅL Bygglovavdelningen Att i sin verksamhet ta tillvara de möjligheter lagen ger att förenkla och underlätta ärendenhandläggningen för enskilda varvid lagens intentioner om förenkling och begränsning av bygglovplikten vinner tillämpning. Planavdelningen Att utveckla användandet av datastöd i planarbetet samt att arbeta med den pågående översynen av kommunens översiktsplan. Att adressättning på landsbygden skall vara färdig till halvårsskiftet. Livsmedel Besiktning av livsmedelslokaler, tillståndsprövning, provtagning av livsmedel, ritningsgranskning av nya lokaler för bygglov, information till näringsidkare. Uppföljning av egenkontrollprogram. Produktionsmål I kommunen finns 84 tillsynsobjekt inom livsmedelsområdet med tillsynsintervall enligt gällande tillsynsplan. Vissa känsliga enheter (storkök, pizzerior) skall besökas minst 3 gånger per år. Provtagning av livsmedel i erforderlig omfattning vid större och känsliga enheter. Dessutom deltar förvaltningen i förekommande länsprojekt inom livsmedelssektorn. Djurskydd Inspektera djurstallar, härvid skall såväl djurskyddet som djurhållningen och miljöskyddsfrågor beaktas. Handlägga ärenden, där djurhållningen orsakat sanitär olägenhet. Medverka vid bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Produktionsmål Antalet djurskyddsobjekt i kommunen är omkring 110, under år 2007 skall 15 objekt inspekteras. 18
Miljöskydd Inspektion av de verksamheter och företag, 129 objekt, där miljö- och byggnadsnämnden har tillsynsansvar enligt miljöskyddslagstiftningen. Om misstanke finns att företag förorsakar för höga utsläpp av miljöbelastade ämnen, ta initiativ till att utredningar och mätningar genomförs. Vara delaktig i de miljötillsynsprojekt, som gemensamt genomförs i länet i Region Värmlands regi. Produktionsmål Inspektion av ett 16-tal anmälningspliktiga tillsynsobjekt (beteckning C) samt ett20-tal övriga tillsynsobjekt (beteckning U) enligt gällande tillsynsplan. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR En samordnig av mätningsverksamheten och dess programvaror under Tekniska kontoret utreds och kan bli aktuellt inför 2007. VERKSAMHETSMÅTT / NYCKELTAL Investeringsbudget Äskade medel uppgår till 0 tkr 2007. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att föra Ekonomisk plan 2007-2009 vidare till kommunstyrelsen utan eget beslutsförslag. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG Driftbudget Enligt budgetberedningens förslag. Investeringsbudget Enligt budgetberedningens förslag. Ks beslutade att investeringsobjekt över 100 tkr ska redovisas i berörd nämnd/utskott före påbörjande. KOMMUNFULLMÄKTIGES FÖRSLAG Driftbudget Enligt kommunstyrelsens förslag. Investeringsbudget Enligt kommunstyrelsens förslag. Verksamhetsmått Utfall Budget Budget 2005 2006 2007 Miljötillsyn 37 36 36 Livsmedelstillsyn 35 56 40 Djurtillsyn 14 23 15 Hälsoskyddstillsyn 33 24 25 Bygglov 215 190 190 Bygganmälan 22 30 25 Strandskyddsdispens 19 20 20 Rivningslov 7 8 8 Fastighetsbildningsäre. 7 10 10 Förköpsärenden 116 90 90 OVK (ventilation) 44 30 40 Remisser 18 20 20 INVESTERINGAR Inga investeringar är planerade under budgetperioden. BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG Budgetram för 2007 Driftbudget Mob nämndens ram den 9 oktober. 3 109 tkr. 19