Progressiv supranukleär pares



Relevanta dokument
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Gula Villan Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Kognitiv påverkan vid parkinsonism. Björn Holmberg Överläkare Motorikcentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik

Dagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.

Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Parkinsons sjukdom diagnostik och behandling

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Medicinska Prioriteringar

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Näraståendes upplevelse av Titel förändringar av pragmatiska aspekter i samtalsinteraktion hos patienter med typisk parkinsonism

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

Frontotemporal demens FTD. v.t Alexander Santillo Leg läk, Specialist i psykiatri, med. dr.

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Symptomanalys vid demensutredning

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Neurologi. RDK Frösundavik Magnus Fogelberg

Neurodegenerativa sjukdomar hos äldre Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom

Rehabiliteringskliniken

Multipel Skleros T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS)

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på och hur ska jag kunna åtgärda dem? Parkinsons sjukdom. i primärvård.

När minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Diagnostisering av cerebral pares

Jubileumssymposium Ellika Schalling

Diagnostisk crash course

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund


Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Dr Gold uttryckte önskemål om att man hos äldre personer i högre omfattning ska ta hänsyn till mikrovaskulär. vid nedsatt kognition.

Neurologiska motoriksjukdomar. Björn Holmberg Motorikteamet Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Lindrig utvecklingsstörning

På väg mot en jämlik Neurologi

Demens före 65 år vad är viktigt att veta?

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Logopedisk. Parkinsons

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Prehospitalt omhändertagande

Neurologiska sjukdomar

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet May;21(3): Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

F-tandvård i Region Skåne

Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012

Tiamin (B1) & Biotin (B7) Viktiga Ko-faktorer!

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Lewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus

Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år.

Arbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Vårdprogram MS. Godkänt den: Ansvarig: Joachim Burman Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi.


MOG- associerad sjukdom. Joachim Burman, Överläkare Neurologkliniken Akademiska sjukhuset

Demenssjukdomar. Ove Almkvist

Frontotemporal demens heterogen sjukdomsgrupp

När minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD

STROKE- vad är det? En kort översikt

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Transkript:

Progressiv supranukleär pares Motorikcentrum, Sahlgrenska Göteborg

Patient 1 Kvinna född -33 2000-2003 Oförklarliga fall Tilltagande symtom med sluddrigt tal, trötthet, inaktivitet, faller handlöst MR hjärna; cardiell utredning; EEG; ua 2004 Svårigheter att röra ögonen. Personlighetsförändring Remiss motorikcentrum SU

Patient 1: forts. Neuropsykolog Exekutiv störning, bristande insikt, konfabulationer Logoped SG Svårigheter att kontrollera intonation och styrka Ostadig, inga subjektiva problem med balansen, faller dagligen Neurooftalmolog Vertikal blickpares

PSP: Klinisk bild Balanssvårigheter, fall Dysartri Axial rigiditet bradykinesi Progressivt förlopp Vertikal blickpares

Patologi (Dickson 2007) A. Cortikal frontal atrofi B. Mesencefal atrofi Tectum Pons C. Atrofi av STN, Superior cerebellar peduncle, SN

Patologi Neuronförlust Neurofibrillära tangles Globoida tangles Luddiga astrocyter

Etiologi Kopplad till tau-genen och till tau-haplotyp H1 Autosomalt dominanta former mycket sällsynta

Epidemiologi Prevalens 5-6,5/100 000 inv. (Schrag -99, Nath -01) Medelålder vid symtomdebut 60-65 år Medianöverlevnad från symtomdebut 5,9 (2-16) år

Kliniska inklusionskriterier (Litvan 96) Gradvis progress Debut > 40år Possible Vertikal supranukleär blickpares Eller: förlångsammade vertikala saccader och postural instabilitet med fall inom det första året från symtomdebut Probable Vertikal supranukleär blickpares Och: postural instabilitet med fall inom det första året från symtomdebut

Exklusionskriterier (Litvan 96) Encefalit Alien limb Kortikala sensoriska bortfall Fokal frontal eller temporo-parietal atrofi Hallucinationer eller vanföreställningar utan dopaminerg behandling Kortikal demens av Alzheimertyp Tidiga cerebellära symtom eller autonom dysfunktion Kraftig asymmetrisk parkinsonism MR/DT visar annan relevant lesion Whipples sjukdom

Stödjande kriterier (Litvan 96) Symmetrisk akinesi eller rigiditet, proximalt mer än distalt Abnorm hållning av nacke speciellt retrocollis Svag eller avsaknad av respons på parkinsonism av levodopa Tidig dysartri, dysfagi Tidig kognitiv påverkan

Andra symtom Dubbelseende, dimsyn, irriterade ögon Ögonlocksapraxi/blefarospasm Ansiktsspasticitet Pyramibanepåverkan Handclap test Rocket sign Inkontinens

Neuropsykiatriska symtom Litvan -96: Apati Nedsatt abstrakt tänkande Minskad verbal fluency Plockighet, användarbeteende Frontala desinhibitionstecken Andra symtom: Depression (verklig eller pseudo?) Personlighetsförändring Anhedoni Blödighet Dysexekutiva symtom Långsamhet Bevarat minne(?) (mångfacetterat)

Två syndrom? (Williams 2005) Richardson syndrome Fall, rigiditet, vertikal blickpares PSP-Parkinsonism Asymmetrisk debut Tremor Moderat l-dopa effekt Extraaxiala dystonier Bättre prognos

Differentialdiagnoser (postmortala studier) Parkinsons sjukdom Corticobasal degeneration Multipel systematrofi Progressiv afasi Cerebrovaskulär sjukdom Frontotemporal demens Alzheimerdemens Creutzfeldt-Jacob SLE encefalopati Paramalign motorikstörning Mb Whipple Neurosyfilis Anoxisk hjärnskada

Föreslagna diagnoser i sjukhistorien (SU 1993-2002) Parkinsons sjukdom Normaltryckshydrocefalus Neurodegenerativ sjukdom Demens PSP diagnos föreslagen av anhöriga Hjärnstamsischemi Epilepsi Hjärtarrytmi Otogen yrsel Artrit Myastenia gravis Depression

Dysartri Blandad spasticitet hypokinesi ataxi

Dysartri Beroende på dominerande typ: Skrovlig-pressad röst (spastisk) Läckande röst (hypokinetisk) Monotoni, långsam talhastighet Snabb och varierande talhastighet Stamning, palilali Odistinkt artikulation Hypernasalitet Utjämnade betoningsmönster ( skanderande tal ) Ofrivilliga hummanden och andra vokalisationer

Annan talstörning yes-no reversal Patienten är ofta inte själv medveten om problemen Duffy, JR. (2005). Motor Speech Disorders: Substrates, differential diagnosis, and management. St. Louis, MI: Elsevier Mosby Hartelius, L, Gustavsson, H, Åstrand, M, Holmberg, B. (2006). Perceptual analysis of speech in multiple system atrophy and progressive supranuclear palsy. Journal of Medical Speech- Language Pathology 14(4), 241-247.

MRI: Atrofi av tectum och mesencefalon Oba, H. et al. Neurology 2005;64:2050-2055

SPECT Beta-CIT (motstridiga resultat) Differentierar ej PSP från PS och MSA Differentierar PSP från PS (Seppi 2006) IBZM Differentierar PSP från PS (Plotkin 2005)

Farmakologisk behandling (Burn 2005) Svag / måttlig, övergående effekt l-dopa amantadin (15%) Ingen effekt agonister (bromokriptin, lisuride, pramipexole) Selegiline riluzole Enstaka pos. rapporter Amitryptilin SSRI Zolpidem Botulinustoxin

Farmakologisk behandling forts. Otillräcklig dokumentation eller negativ effekt Alfa antagonist Kolinerga preparat Koinesterasinhibitorer ECT Pallidotomi

Icke farmakologisk behandling Prismaglas, solglasögon Ögonlocksstöd Gånghjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Sväljningsråd, förtjockningsmedel, PEG Strategier

Ålder vid utredning på motorikcentrum SS (1993-2002) 14 12 10 Count 8 6 4 2 0 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 Age

Symtomduration vid utredning på motorikcentrum SS Count 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 2 4 6 8 10 12 14 years

Konsulter Sahlgrenska Logoped ÖNH läkare (FUS) Sjukgymnast Arbetsterapeut Neuropsykolog Neuropsykiater Neurooftalomolog Parkinsonplussjuksköterska Kurator

Laboratorieutredningar Sahlgrenska MRI CSF NFp GFAp Betaamyloid tau Tau haplotyp Autonomtest L-dopatest (UPDRS och rörelselaboratorium.)

CSF: Neurofilamentprotein (NFL) Strukturellt tredelat protein Markör för axonal skada Höga CSF-nivåer vid PSP och MSA jämfört med PS (Holmberg -98, -00)

PSP: Koncentration av NFL i likvor 18 16 14 12 Count 10 8 6 4 2 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 NFL ng/l

CSF forts. Gliafibrillärt surt protein (GFAP) Ej förhöjt vid PSP jämfört med MSA och PS (Holmberg -98) Beta-amyloid Lågt vid MSA jämfört med PSP och PS (Holmberg -02) Tau, phospho tau

Respons på 200mg levodopa: optoelektronisk registrering (Holmberg 2001) 7 6 PSP 5 MT on (seconds) 4 3 PS 2 1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 MT off (seconds)

Hjärtfrekvensvariabilitet vid djupandning (HRV) Count 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 HRV %

Normal blodtrycksrespons vid tipptest skiljer PSP från MSA (Holmberg -00) Count 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 85 90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 MAP 2-8min%

Överlevnad för probable och Nonparametric Survival Plot for Surv_time possiblekaplan-meier PSPMethod patienter Censoring Column in Censored 1.0 0.9 Poss_PSP PSP 0.8 0.7 Probability 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 0 1 2 3 4 5 6 7 Survival from Lp in year Överlevnadstid från utredning (år)

Konklusion Leta upp patienterna! Samlad bedömning Multidisciplinärt Laboratorieutredningar Rätt diagnos tidigt Regelbunden uppföljning på specialistnivå

Tack till: Avdelning 15 Motorikteamet Lars Rosengren Mikael Elam Ann-Christine Sjöström Barbro Eriksson Bo Johnels Annika Renck Lena Hartelius Peter Berglund Jan Erik Starmark

Man med symtomdebut vid 42 år 1200 1000 Parkinsonism Fall Vertikal blickpares betaamyloid 4- param NFL ng/l ng/l 800 600 GFAp (ng/l) 400 200 tau 0 0,6 1,1 3,0 år