Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012"

Transkript

1 Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte för sjuksköterskor. Mötet inleddes av Susanna Lindvall, som hälsade alla välkomna och tackade deltagarna för deras engagemang när det gäller de Parkinsonsjuka och deras familjer. Av Helena Nordlund Professor Ole-Bjørn Tysnes från Haukeland universitetssjukhus i Bergen, Norge talade om vikten av rätt diagnos. Han berättade att omkring två tredjedelar av patienter med parkinsonism, dvs rörelsesvårigheter, stelhet och skakningar, lider av Parkinsons sjukdom, medan en tredjedel uppvisar dessa symtom av andra orsaker. Till de viktigaste differentialdiagnoserna hör multipel systematrofi (MSA), progressiv supranukleär pares (PSP) och Lewybody-demens.

2 Det finns inget entydigt sätt att ställa diagnosen Parkinsons sjukdom; den grundas istället på observation av symtom, förlopp och effekt av behandling, konstaterade Ole-Bjørn Tysnes. Diagnosen är allra svårast att fastställa i tidiga sjukdomsskeden. Ett sätt att undersöka om det verkligen rör sig om dopaminbrist är att prova behandling med levodopa under två dagar om symtomen förbättras markant är diagnosen Parkinsons sjukdom sannolikt riktig. Bland behandlingsalternativen under tidiga sjukdomsskeden finns levodopa (Madopark, Sinemet), levodopa + entakapon (Stalevo), MAO-B-hämmare (selegilin, rasagilin), dopaminagonister (ropinirol, pramipexol, rotigotin) och apomorfininjektion. I takt med att sjukdomen framskrider krävs dock allt tätare doseringar på grund av dosglapp ( wearing off ). Att dosera oftare än omkring var tredje timme innebär särskilda svårigheter eftersom läkemedelsintaget inte kan anpassas till måltider, vilket leder till att upptaget av läkemedel i tarmen blir oregelbundet och svårstyrt. Möjliga behandlingsalternativ är då apomorfin-infusion, levodopa via sond (Duodopa) och djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS). Parkinsonregistret gör vården bättre och säkrare Docent Per Svenningsson från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge berättade om det Parkinsonregister som Per Odin, Sven Pålhagen och han håller på att etablera. Utöver basdata om patienten innehåller registret uppgifter om symtom och behandling samt besöksblanketter som patienten själv kan fylla i, antingen hemma eller i väntrummet. Dessutom finns ett antal flikar med bedömningsskalor, provsvar, mm som kliniken själv bestämmer om de vill fylla i. Biverkningar som registreras rapporteras automatiskt till Läkemedelsverkets biverkningsregister. Registret innebär ökad delaktighet i vården för patienterna, förklarade Per Svenningsson. Det kan även användas för långtidsuppföljning av risker med behandling och som utgångspunkt för och utvärdering av förbättringsarbete. Dessutom kan det användas för att effektivisera sjukvården och för forskning.

3 För att skydda patienternas integritet regleras användningen av kvalitetsregister av Patientdatalagen, som ställer krav på både hur uppgifterna ska hållas skyddade från obehöriga och hur uppgifterna sedan används. Vad patienten behöver Eva Strandell var tyvärr sjuk, men enligt hennes önskemål höll Susanna Lindvall presentationen. Några år efter att Eva Strandell fick sin Parkinson-diagnos 2003 började hon engagera sig i Parkinsonförbundet. Där blev hon projektledare för uppbyggnaden av förbundets jourtelefon, dit Parkinsonsjuka och deras anhöriga kan ringa anonymt och tala med andra i samma situation. Samtalen är många, och jourtelefonen fyller helt klart ett stort behov. Här följer några av de önskemål som framkommit vid samtalen: - Regelbundna besök hos neurolog, gärna två gånger per år - Tillgång till Parkinsonteam - Anhörigstöd - En läkare, gärna neurolog, som har huvudansvaret för hela vården, även de sjukdomar som inte är direkt kopplade till Parkinsons sjukdom - Information om Parkinsonföreningarna i ett tidigt skede - Lika vård och behandling oavsett var i landet man bor. Presentationen avslutades med en hälsning från Eva Strandell: Jag vill passa på och tacka er alla för det engagemang ni lägger ned på att hålla er uppdaterade om Parkinsons sjukdom och för att ni finns för oss sjuka, tack ska ni ha allesammans. Bemötande vid läkarbesöket Professor Johan Lökk från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge talade om vikten av rätt information i rätt tid och på rätt sätt. Han framhöll att patientbemötandet är en av de viktigaste nycklarna i vårdande yrken, och att alla medarbetare har ett stort och eget ansvar för att patienten blir väl bemött och omhändertagen genom hela vårdkedjan. Vårdgivaren måste förtjäna patientens förtroende. För min del tycker jag att det är viktigt att diskutera patientens egna förväntningar på diagnos och behandling, sa Johan Lökk. Patienten måste också informeras om vilka resultat det är rimligt att förvänta sig av olika åtgärder.

4 Att lämna ett svårt besked är påfrestande även för vårdpersonal. För att kommunikationen ska fungera måste man vara absolut närvarande och ha tid avsatt för samtalet. Språket bör vara enkelt och lättfattligt, och informationen ska gärna följas upp med öppna frågor så att man vet att patienten förstår. Oavsett prognos är det viktigt att alltid ge stöd och hopp! Tiden håller alltmer på att bli en bristvara. Det finns en övertro på att allt ska kunna mätas och standardiseras, men hur mäter man intensiteten i ett patientmöte och dess effekter på hälsa och livskvalitet? Patienten måste få uppleva att han eller hon har fått den tid som behövs. Logopedens roll i Parkinsonteamet Matilda Lindsten från Logopedmottagningen Stora Sköndal utanför Stockholm berättade att tal- och röstsvårigheter är mycket vanliga symtom vid Parkinsons sjukdom. Närmare 90% av patienterna drabbas av sträv röstkvalitet, läckande/viskande röst eller tremor, och nästan hälften av artikulationssvårigheter. Var femte patient har problem med talhastigheten, oftast i form av plötsliga ruscher med mycket hög hastighet, och var femte med hypernasalitet, dvs att luft läcker ut genom näsan när man pratar. Det är inte alltid patienten själv lägger märke till de här problemen, framhöll Matilda Lindsten. Därför är det viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar dem så att patienten kan få hjälp. Tal- och röstträning ska helst börja tidigt, innan besvären blivit alltför stora. Grunden för behandling av röst och tal är att medicineringen är väl avpassad. För övrigt finns det några olika typer av röstbehandling, bland annat Lee Silverman Voice Treatment (LSVT), en metod som främst syftar till att öka talets volym. Det finns också olika hjälpmedel att tillgå, t ex röstförstärkare. Även sväljsvårigheter är mycket vanligt förekommande. En möjlig åtgärd är att anpassa konsistensen; många har problem med att svälja tunnflytande dryck medan t ex nyponsoppa går bra. Ett knep kan vara att böja huvudet framåt när man sväljer.

5 Det kan också underlätta att sitta ordentligt upprätt och att fokusera på måltiden och inte prata eller se på TV medan man äter. Ska postnumret bestämma vilken vård man får? Susanna Lindvall redogjorde för en nationell enkätundersökning som Parkinsonförbundet genomfört bland sina medlemmar under hösten 2010, som var en del i Europeiska Parkinsonfederationens awareness-kampanj om Parkinsons sjukdom. Syftet var att ta reda på om det finns regionala skillnader när det gäller information om och tillgång till behandling. Resultaten har tidigare redovisats i PJ sid 22. Diskussion kring behandlingsriktlinjer Arja Höglund, Parkinsonsjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och ordförande i Vårdföreningen Movement Disorders ( VfMD), presenterade ett diskussionsunderlag för de behandlingsriktlinjer för sjuksköterskor som håller på att utarbetas av VfMD. Syftet är att synliggöra sjuksköterskans ansvarsområde inom Parkinsonvården, komplettera de befintliga medicinska behandlingsriktlinjerna och bidra till en helhetsbild av patientens och de närståendes situation. Målet är att så mycket som möjligt ska vara baserat på evidens. Behandlingar i fluktuationsfasen Docent Dag Nyholm från Akademiska sjukhuset i Uppsala beskrev de huvudalternativ som idag finns tillgängliga för behandling av patienter som fluktuerar mellan offperioder och perioder med överrörlighet. Fluktuationer är vanligt förekommande: efter 5 7 års behandling har 50% av patienterna drabbats och efter år är siffran över 80%. Ökningen beror på att det terapeutiska fönstret, dvs det optimala koncentrationsintervallet för L-dopa, blir allt mindre allteftersom sjukdomen fortskrider. Det blir därmed också svårare att träffa rätt med tablettbehandling. Man får vara beredd att ompröva medicineringen för patienter i komplikationsfasen, och man måste vara uppmärksam på de varningsflaggor för fluktuationer som finns, förklarade Dag Nyholm. Eftersom fluktuationerna är nära kopplade till variationer i L-dopa-koncentrationen har läkemedelspumpar som ger en jämn tillförsel av läkemedel utvecklats. Apomorfin-pumpar levererar läkemedlet direkt till blodet, medan Duodopa-pumpar

6 levererar läkemedlet via en sond till tolvfingertarmen. DBS innebär att områden i hjärnan stimuleras med hjälp av högfrekvent ström. Alla tre metoderna är effektiva och ger en bättre livskvalitet än tablettbehandling i avancerad fas, men det är viktigt att komma ihåg att ingen av dem är sjukdomsbromsande. Indikationerna för de tre metoderna är likartade men inte identiska. Demens är en kontraindikation för samtliga. Bland de faktorer som styr valet av metod finns patientens önskemål och hälsotillstånd, vilka metoder som finns tillgängliga vid kliniken, vilken hjälp som finns att tillgå i vardagen samt kostnader. De biverkningar som förekommer är framför allt lokala komplikationer associerade med själva ingreppen. Workshops Under årets möte hölls för första gången på försök två parallella workshops. Den ena leddes av Pia Forslund från Akademiska sjukhuset i Uppsala och handlade om pumpbehandlingar och den andra leddes av Lena Pedersen från Oslo universitetssjukhus och tog upp frågan om anhöriga och deras behov. Båda var välbesökta och uppskattade, och den spontana responsen på workshops som mötesform var positiv. Möjligen kunde grupperna ha varit mindre. Självupplevd delaktighet Specialistsjukgymnasten Marianne Sandström från Umeå talade om hur formuläret för Självskattning av Upplevd Delaktighet (SUD) arbetades fram vid den neurologiska rehabiliteringsverksamheten i Sävar, och om hur formuläret används idag. Grundtanken med att analysera delaktighet är att patienten ska vara i fokus och involveras i rehabiliteringsprocessen. Målet är att bibehålla delaktighet i livet, även om aktivitets- och funktionsbegränsningarna förändras. Detta kräver dock att man på något sätt kan fånga (mäta, skatta) patientens känsla av delaktighet. Patienten är bäst skickad att själv skatta sin delaktighet, exempelvis avseende graden av begränsning, graden av tillfredställelse trots begränsningar och vilka saker som är viktigast att få hjälp med att förändra.

7 SUD-formuläret utvecklades med dessa saker i fokus, men man ville också få ett verktyg för utvärdering av rehabiliteringsprocessen. Frågorna tillhör nio olika livsområden, av vilka informationsutbyte, förflyttning och sociala relationer har visat sig uppfattas som viktigast bland Parkinsonpatienter. Fördelen med SUD är att man jobbar mer patientcentrerat, förklarade Marianne Sandström. Patientens värderingar och åsikter blir överordnade professionens, och patienterna blir mer motiverade eftersom de själva har valt vad de vill förändra. Att leva med Parkinson efter DBS DBS har positiva och bestående effekter på motoriska Parkinson-symtom och höjer därmed patientens livskvalitet. Anita Haar, sjuksköterska och fil dr från Århus universitetssjukhus i Danmark, berättade om de faser en patient genomgår efter DBS och hur kännedom om dessa kan hjälpa vårdgivaren att hjälpa patienten. Under det första året efter DBS genomgår patienterna en individuell anpassningsprocess som kan innebära stora förändringar i funktionsnivå, sa Anita Haar. Processen kan delas in i tre faser. Den första mirakelfasen är en känsla av nyvunnen frihet, av att åter kunna göra saker som man tidigare inte klarat. Känslor av hopp och förväntningar hör till denna fas. Den andra fasen karakteriseras av förändringar, både positiva och negativa. Positiva förändringar innefattar en förbättrad funktionsnivå, en känsla av oberoende och ett större socialt liv. Bland de negativa finns osäkerhet, bristande kontroll och minskad kroppsförståelse på grund av förändrade kroppsfunktioner. Patienten kan också känna besvikelse över att högt ställda förväntningar inte infriats. Den tredje fasen, försoningsfasen, innebär att patienten får en ny förståelse för livssituationen och alltmer börjar leva i nuet. Patienten känner tacksamhet och ser positivt på de förbättringar som faktiskt har skett. Kännedom om förändringsprocessen efter DBS kan användas för att bättre förbereda patienter som ska genomgå behandlingen och deras anhöriga. Kunskap om

8 förändringar och utmaningar ger också bättre möjlighet att stötta patienter och anhöriga under tiden efter ingreppet. Anhörigas hälsa Unn-Tone Lien från Högskolan i Vestfold, Norge presenterade en studie av hur anhöriga till Parkinsonpatienter hanterar vardagen och vilka faktorer som gör att de klarar de påfrestningar som vård av en sjuk nära anhörig innebär. Vi vet ganska väl vilka faktorer som utgör belastningar för anhöriga, men vi vet mindre om vilka faktorer som är hälsofrämjande, konstaterade Unn-Tone Lien. Grunden till god hälsa och förmåga att bemästra svåra situationer ligger framför allt i att ha en känsla av sammanhang. Det innebär bland annat att man uppfattar händelser som begripliga, hanterbara och meningsfulla. En kvalitativ studie gjordes baserad på intervjuer med fyra anhöriga med lång erfarenhet av vård av en sjuk anhörig. Alla intervjuade var kvinnor. Tre övergripande teman identifierades: att söka mening (existentiella frågor), att erfara mening (känna livsglädje) och att bibehålla en känsla av mening (aktiv anpassning). Viktiga hälsofrämjande faktorer som framkom i studien var bland annat en positiv inställning till livet, god fysisk hälsa, möjligheter till återhämtning och, inte minst, att uppleva glädje. Andra viktiga faktorer var stöd från barn, barnbarn, vänner och sjukvårdspersonal, men även stöd från andra anhöriga i samma situation och från den Parkinsondrabbade äkta mannen. Att leva i nuet och njuta av de små sakerna i vardagen var ett återkommande tema, liksom vikten av att ha en egen sfär med tid för egna intressen. Ung med Parkinson Björn Hellkvist som tidigare var huvudtränare för Rögle BK berättade mycket fängslande om de olika turerna innan han fick rätt behandling. Om det har PJ skrivit ingående i PJ Björn har dragit flera slutsatser från sina erfarenheter som ung Parkinsonpatient, bland annat att alla måste få träffa en neurolog inom rimlig tid, liksom även en kurator eller

9 psykolog. Det är också viktigt att man tidigt får rätt medicinering. Vidare måste återbesöken vara täta den första tiden efter diagnos, då oron är stor och frågorna många. Ett viktigt krav är att vården måste anpassas sa att den fungerar även för unga människor.. Sammanfattningsvis var årets möte mycket uppskattat och gav en hel del kunskap och nya tankar kring hur vården av patienter med Parkinsons sjukdom ska kunna bli ännu bättre. Nordiskt Parkinsonfördjupningsmöte för sjuksköterskor arrangeras av Svenska Parkinsonförbundet i samarbete med ScandModis och genomförs med ekonomiskt stöd av Abbott Scandinavia AB, GlaxoSmithKline AB, H. Lundbeck AB, Medtronic AB, NordicInfu Care AB, Orion Pharma AB, PharmSwed. Källa: ParkinsonJournalen Nr

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013

Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013 Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013 Seminariet vände sig till: vårdpersonal, politiker,

Läs mer

En vanlig behandling i en annorlunda form

En vanlig behandling i en annorlunda form LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis

Läs mer

Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression

Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression SJUKDOMSFAS FAS 1 TIDIGT STADIUM FAS 2A FÖRE BEHANDLING FAS 2B FÖRE BEHANDLING FAS 3 EFTER BEHANDLING KLINISKA SYMTOM 5 års bra kontroll med perorala

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-01-23 Vår beteckning 1443/2003 SÖKANDE NeoPharma Production AB Ulf Rosén Box 22 751 03 UPPSALA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

PATIENTFALLBESKRIVNINGAR

PATIENTFALLBESKRIVNINGAR PATIENTFALLBESKRIVNINGAR ERIK SVENSSON (Född 1957) Erik Svensson föddes 1957. Hans fru, Eva, är lika gammal. Tillsammans äger och driver de en bensinstation och bor i en 3rumslägenhet i en liten stad.

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja

Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser

Läs mer

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister) Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden 2006-09-14 INTERREG IIIA INTERREG III A Sverige-Norge Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården - PROJEKTBESKRIVNING Ett gränslöst

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning.

Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. läkemedelsföretaget Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. 58 pharma industry nr 4 13 CELGENE - uppstickare

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Nästa steg vid PARKINSONS SJUKDOM fördjupningsmöte om handläggningen. av patienter i komplikationsfas. Stroke

Nästa steg vid PARKINSONS SJUKDOM fördjupningsmöte om handläggningen. av patienter i komplikationsfas. Stroke Stroke Nästa steg vid PARKINSONS SJUKDOM fördjupningsmöte om handläggningen I slutet av januari anordnades 2017 års Nordiska Parkinson-fördjupningsmöte, det trettonde i ordningen. Årets föredrag fokuserade

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Det är typ som att säga att du har inte nått hjärta. Kvinnlighet och vårdmöten i kvinnors berättelser om MRKH. Lisa Guntram PhD Tema

Läs mer

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Att leva med prostatacancer

Att leva med prostatacancer Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering

Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal? Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos

Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Kastrering - patientens val? Presseminarium den 17 juni 2005 Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB Detta pressmaterial och

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Sankta Appollonia Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

PARTNER-studien. Du har tillfrågats om att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.

PARTNER-studien. Du har tillfrågats om att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet. Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är

Läs mer

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4 En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,

Läs mer

Patientskola introduktion och manual

Patientskola introduktion och manual Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin

Läs mer

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv

Läs mer

PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000

PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000 Landstinget i Värmland Centralsjukhuset i Karlstad Kliniken för kirurgi och urologi Går det att förbättra arbetsmiljön och vårdkvaliten och samtidigt öka patientflödet inom ramen för budgeten? PATIENTNÄRMRE

Läs mer

Varför Genomförandeplan?

Varför Genomförandeplan? Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå Några av personalen på neurologen i Umeå samlade på bild fr v: Bo Lundqvist, Peter Andersson, Hans Lindsten, Helena Fordell, Jan Malm, Anders Svenningsson, Laleh Zarrinkoob, Lars Forsgren, Peter Sundström,

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Från läkarsekreterare till vårdadministratör

Från läkarsekreterare till vårdadministratör Yrkeshögskoleutbildning Medicinsk sekreterare Kristinehamn Från läkarsekreterare till vårdadministratör Examensarbete 35 poäng Författare: Annika Ek Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer