Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012
|
|
- Susanne Jonasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte för sjuksköterskor. Mötet inleddes av Susanna Lindvall, som hälsade alla välkomna och tackade deltagarna för deras engagemang när det gäller de Parkinsonsjuka och deras familjer. Av Helena Nordlund Professor Ole-Bjørn Tysnes från Haukeland universitetssjukhus i Bergen, Norge talade om vikten av rätt diagnos. Han berättade att omkring två tredjedelar av patienter med parkinsonism, dvs rörelsesvårigheter, stelhet och skakningar, lider av Parkinsons sjukdom, medan en tredjedel uppvisar dessa symtom av andra orsaker. Till de viktigaste differentialdiagnoserna hör multipel systematrofi (MSA), progressiv supranukleär pares (PSP) och Lewybody-demens.
2 Det finns inget entydigt sätt att ställa diagnosen Parkinsons sjukdom; den grundas istället på observation av symtom, förlopp och effekt av behandling, konstaterade Ole-Bjørn Tysnes. Diagnosen är allra svårast att fastställa i tidiga sjukdomsskeden. Ett sätt att undersöka om det verkligen rör sig om dopaminbrist är att prova behandling med levodopa under två dagar om symtomen förbättras markant är diagnosen Parkinsons sjukdom sannolikt riktig. Bland behandlingsalternativen under tidiga sjukdomsskeden finns levodopa (Madopark, Sinemet), levodopa + entakapon (Stalevo), MAO-B-hämmare (selegilin, rasagilin), dopaminagonister (ropinirol, pramipexol, rotigotin) och apomorfininjektion. I takt med att sjukdomen framskrider krävs dock allt tätare doseringar på grund av dosglapp ( wearing off ). Att dosera oftare än omkring var tredje timme innebär särskilda svårigheter eftersom läkemedelsintaget inte kan anpassas till måltider, vilket leder till att upptaget av läkemedel i tarmen blir oregelbundet och svårstyrt. Möjliga behandlingsalternativ är då apomorfin-infusion, levodopa via sond (Duodopa) och djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS). Parkinsonregistret gör vården bättre och säkrare Docent Per Svenningsson från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge berättade om det Parkinsonregister som Per Odin, Sven Pålhagen och han håller på att etablera. Utöver basdata om patienten innehåller registret uppgifter om symtom och behandling samt besöksblanketter som patienten själv kan fylla i, antingen hemma eller i väntrummet. Dessutom finns ett antal flikar med bedömningsskalor, provsvar, mm som kliniken själv bestämmer om de vill fylla i. Biverkningar som registreras rapporteras automatiskt till Läkemedelsverkets biverkningsregister. Registret innebär ökad delaktighet i vården för patienterna, förklarade Per Svenningsson. Det kan även användas för långtidsuppföljning av risker med behandling och som utgångspunkt för och utvärdering av förbättringsarbete. Dessutom kan det användas för att effektivisera sjukvården och för forskning.
3 För att skydda patienternas integritet regleras användningen av kvalitetsregister av Patientdatalagen, som ställer krav på både hur uppgifterna ska hållas skyddade från obehöriga och hur uppgifterna sedan används. Vad patienten behöver Eva Strandell var tyvärr sjuk, men enligt hennes önskemål höll Susanna Lindvall presentationen. Några år efter att Eva Strandell fick sin Parkinson-diagnos 2003 började hon engagera sig i Parkinsonförbundet. Där blev hon projektledare för uppbyggnaden av förbundets jourtelefon, dit Parkinsonsjuka och deras anhöriga kan ringa anonymt och tala med andra i samma situation. Samtalen är många, och jourtelefonen fyller helt klart ett stort behov. Här följer några av de önskemål som framkommit vid samtalen: - Regelbundna besök hos neurolog, gärna två gånger per år - Tillgång till Parkinsonteam - Anhörigstöd - En läkare, gärna neurolog, som har huvudansvaret för hela vården, även de sjukdomar som inte är direkt kopplade till Parkinsons sjukdom - Information om Parkinsonföreningarna i ett tidigt skede - Lika vård och behandling oavsett var i landet man bor. Presentationen avslutades med en hälsning från Eva Strandell: Jag vill passa på och tacka er alla för det engagemang ni lägger ned på att hålla er uppdaterade om Parkinsons sjukdom och för att ni finns för oss sjuka, tack ska ni ha allesammans. Bemötande vid läkarbesöket Professor Johan Lökk från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge talade om vikten av rätt information i rätt tid och på rätt sätt. Han framhöll att patientbemötandet är en av de viktigaste nycklarna i vårdande yrken, och att alla medarbetare har ett stort och eget ansvar för att patienten blir väl bemött och omhändertagen genom hela vårdkedjan. Vårdgivaren måste förtjäna patientens förtroende. För min del tycker jag att det är viktigt att diskutera patientens egna förväntningar på diagnos och behandling, sa Johan Lökk. Patienten måste också informeras om vilka resultat det är rimligt att förvänta sig av olika åtgärder.
4 Att lämna ett svårt besked är påfrestande även för vårdpersonal. För att kommunikationen ska fungera måste man vara absolut närvarande och ha tid avsatt för samtalet. Språket bör vara enkelt och lättfattligt, och informationen ska gärna följas upp med öppna frågor så att man vet att patienten förstår. Oavsett prognos är det viktigt att alltid ge stöd och hopp! Tiden håller alltmer på att bli en bristvara. Det finns en övertro på att allt ska kunna mätas och standardiseras, men hur mäter man intensiteten i ett patientmöte och dess effekter på hälsa och livskvalitet? Patienten måste få uppleva att han eller hon har fått den tid som behövs. Logopedens roll i Parkinsonteamet Matilda Lindsten från Logopedmottagningen Stora Sköndal utanför Stockholm berättade att tal- och röstsvårigheter är mycket vanliga symtom vid Parkinsons sjukdom. Närmare 90% av patienterna drabbas av sträv röstkvalitet, läckande/viskande röst eller tremor, och nästan hälften av artikulationssvårigheter. Var femte patient har problem med talhastigheten, oftast i form av plötsliga ruscher med mycket hög hastighet, och var femte med hypernasalitet, dvs att luft läcker ut genom näsan när man pratar. Det är inte alltid patienten själv lägger märke till de här problemen, framhöll Matilda Lindsten. Därför är det viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar dem så att patienten kan få hjälp. Tal- och röstträning ska helst börja tidigt, innan besvären blivit alltför stora. Grunden för behandling av röst och tal är att medicineringen är väl avpassad. För övrigt finns det några olika typer av röstbehandling, bland annat Lee Silverman Voice Treatment (LSVT), en metod som främst syftar till att öka talets volym. Det finns också olika hjälpmedel att tillgå, t ex röstförstärkare. Även sväljsvårigheter är mycket vanligt förekommande. En möjlig åtgärd är att anpassa konsistensen; många har problem med att svälja tunnflytande dryck medan t ex nyponsoppa går bra. Ett knep kan vara att böja huvudet framåt när man sväljer.
5 Det kan också underlätta att sitta ordentligt upprätt och att fokusera på måltiden och inte prata eller se på TV medan man äter. Ska postnumret bestämma vilken vård man får? Susanna Lindvall redogjorde för en nationell enkätundersökning som Parkinsonförbundet genomfört bland sina medlemmar under hösten 2010, som var en del i Europeiska Parkinsonfederationens awareness-kampanj om Parkinsons sjukdom. Syftet var att ta reda på om det finns regionala skillnader när det gäller information om och tillgång till behandling. Resultaten har tidigare redovisats i PJ sid 22. Diskussion kring behandlingsriktlinjer Arja Höglund, Parkinsonsjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och ordförande i Vårdföreningen Movement Disorders ( VfMD), presenterade ett diskussionsunderlag för de behandlingsriktlinjer för sjuksköterskor som håller på att utarbetas av VfMD. Syftet är att synliggöra sjuksköterskans ansvarsområde inom Parkinsonvården, komplettera de befintliga medicinska behandlingsriktlinjerna och bidra till en helhetsbild av patientens och de närståendes situation. Målet är att så mycket som möjligt ska vara baserat på evidens. Behandlingar i fluktuationsfasen Docent Dag Nyholm från Akademiska sjukhuset i Uppsala beskrev de huvudalternativ som idag finns tillgängliga för behandling av patienter som fluktuerar mellan offperioder och perioder med överrörlighet. Fluktuationer är vanligt förekommande: efter 5 7 års behandling har 50% av patienterna drabbats och efter år är siffran över 80%. Ökningen beror på att det terapeutiska fönstret, dvs det optimala koncentrationsintervallet för L-dopa, blir allt mindre allteftersom sjukdomen fortskrider. Det blir därmed också svårare att träffa rätt med tablettbehandling. Man får vara beredd att ompröva medicineringen för patienter i komplikationsfasen, och man måste vara uppmärksam på de varningsflaggor för fluktuationer som finns, förklarade Dag Nyholm. Eftersom fluktuationerna är nära kopplade till variationer i L-dopa-koncentrationen har läkemedelspumpar som ger en jämn tillförsel av läkemedel utvecklats. Apomorfin-pumpar levererar läkemedlet direkt till blodet, medan Duodopa-pumpar
6 levererar läkemedlet via en sond till tolvfingertarmen. DBS innebär att områden i hjärnan stimuleras med hjälp av högfrekvent ström. Alla tre metoderna är effektiva och ger en bättre livskvalitet än tablettbehandling i avancerad fas, men det är viktigt att komma ihåg att ingen av dem är sjukdomsbromsande. Indikationerna för de tre metoderna är likartade men inte identiska. Demens är en kontraindikation för samtliga. Bland de faktorer som styr valet av metod finns patientens önskemål och hälsotillstånd, vilka metoder som finns tillgängliga vid kliniken, vilken hjälp som finns att tillgå i vardagen samt kostnader. De biverkningar som förekommer är framför allt lokala komplikationer associerade med själva ingreppen. Workshops Under årets möte hölls för första gången på försök två parallella workshops. Den ena leddes av Pia Forslund från Akademiska sjukhuset i Uppsala och handlade om pumpbehandlingar och den andra leddes av Lena Pedersen från Oslo universitetssjukhus och tog upp frågan om anhöriga och deras behov. Båda var välbesökta och uppskattade, och den spontana responsen på workshops som mötesform var positiv. Möjligen kunde grupperna ha varit mindre. Självupplevd delaktighet Specialistsjukgymnasten Marianne Sandström från Umeå talade om hur formuläret för Självskattning av Upplevd Delaktighet (SUD) arbetades fram vid den neurologiska rehabiliteringsverksamheten i Sävar, och om hur formuläret används idag. Grundtanken med att analysera delaktighet är att patienten ska vara i fokus och involveras i rehabiliteringsprocessen. Målet är att bibehålla delaktighet i livet, även om aktivitets- och funktionsbegränsningarna förändras. Detta kräver dock att man på något sätt kan fånga (mäta, skatta) patientens känsla av delaktighet. Patienten är bäst skickad att själv skatta sin delaktighet, exempelvis avseende graden av begränsning, graden av tillfredställelse trots begränsningar och vilka saker som är viktigast att få hjälp med att förändra.
7 SUD-formuläret utvecklades med dessa saker i fokus, men man ville också få ett verktyg för utvärdering av rehabiliteringsprocessen. Frågorna tillhör nio olika livsområden, av vilka informationsutbyte, förflyttning och sociala relationer har visat sig uppfattas som viktigast bland Parkinsonpatienter. Fördelen med SUD är att man jobbar mer patientcentrerat, förklarade Marianne Sandström. Patientens värderingar och åsikter blir överordnade professionens, och patienterna blir mer motiverade eftersom de själva har valt vad de vill förändra. Att leva med Parkinson efter DBS DBS har positiva och bestående effekter på motoriska Parkinson-symtom och höjer därmed patientens livskvalitet. Anita Haar, sjuksköterska och fil dr från Århus universitetssjukhus i Danmark, berättade om de faser en patient genomgår efter DBS och hur kännedom om dessa kan hjälpa vårdgivaren att hjälpa patienten. Under det första året efter DBS genomgår patienterna en individuell anpassningsprocess som kan innebära stora förändringar i funktionsnivå, sa Anita Haar. Processen kan delas in i tre faser. Den första mirakelfasen är en känsla av nyvunnen frihet, av att åter kunna göra saker som man tidigare inte klarat. Känslor av hopp och förväntningar hör till denna fas. Den andra fasen karakteriseras av förändringar, både positiva och negativa. Positiva förändringar innefattar en förbättrad funktionsnivå, en känsla av oberoende och ett större socialt liv. Bland de negativa finns osäkerhet, bristande kontroll och minskad kroppsförståelse på grund av förändrade kroppsfunktioner. Patienten kan också känna besvikelse över att högt ställda förväntningar inte infriats. Den tredje fasen, försoningsfasen, innebär att patienten får en ny förståelse för livssituationen och alltmer börjar leva i nuet. Patienten känner tacksamhet och ser positivt på de förbättringar som faktiskt har skett. Kännedom om förändringsprocessen efter DBS kan användas för att bättre förbereda patienter som ska genomgå behandlingen och deras anhöriga. Kunskap om
8 förändringar och utmaningar ger också bättre möjlighet att stötta patienter och anhöriga under tiden efter ingreppet. Anhörigas hälsa Unn-Tone Lien från Högskolan i Vestfold, Norge presenterade en studie av hur anhöriga till Parkinsonpatienter hanterar vardagen och vilka faktorer som gör att de klarar de påfrestningar som vård av en sjuk nära anhörig innebär. Vi vet ganska väl vilka faktorer som utgör belastningar för anhöriga, men vi vet mindre om vilka faktorer som är hälsofrämjande, konstaterade Unn-Tone Lien. Grunden till god hälsa och förmåga att bemästra svåra situationer ligger framför allt i att ha en känsla av sammanhang. Det innebär bland annat att man uppfattar händelser som begripliga, hanterbara och meningsfulla. En kvalitativ studie gjordes baserad på intervjuer med fyra anhöriga med lång erfarenhet av vård av en sjuk anhörig. Alla intervjuade var kvinnor. Tre övergripande teman identifierades: att söka mening (existentiella frågor), att erfara mening (känna livsglädje) och att bibehålla en känsla av mening (aktiv anpassning). Viktiga hälsofrämjande faktorer som framkom i studien var bland annat en positiv inställning till livet, god fysisk hälsa, möjligheter till återhämtning och, inte minst, att uppleva glädje. Andra viktiga faktorer var stöd från barn, barnbarn, vänner och sjukvårdspersonal, men även stöd från andra anhöriga i samma situation och från den Parkinsondrabbade äkta mannen. Att leva i nuet och njuta av de små sakerna i vardagen var ett återkommande tema, liksom vikten av att ha en egen sfär med tid för egna intressen. Ung med Parkinson Björn Hellkvist som tidigare var huvudtränare för Rögle BK berättade mycket fängslande om de olika turerna innan han fick rätt behandling. Om det har PJ skrivit ingående i PJ Björn har dragit flera slutsatser från sina erfarenheter som ung Parkinsonpatient, bland annat att alla måste få träffa en neurolog inom rimlig tid, liksom även en kurator eller
9 psykolog. Det är också viktigt att man tidigt får rätt medicinering. Vidare måste återbesöken vara täta den första tiden efter diagnos, då oron är stor och frågorna många. Ett viktigt krav är att vården måste anpassas sa att den fungerar även för unga människor.. Sammanfattningsvis var årets möte mycket uppskattat och gav en hel del kunskap och nya tankar kring hur vården av patienter med Parkinsons sjukdom ska kunna bli ännu bättre. Nordiskt Parkinsonfördjupningsmöte för sjuksköterskor arrangeras av Svenska Parkinsonförbundet i samarbete med ScandModis och genomförs med ekonomiskt stöd av Abbott Scandinavia AB, GlaxoSmithKline AB, H. Lundbeck AB, Medtronic AB, NordicInfu Care AB, Orion Pharma AB, PharmSwed. Källa: ParkinsonJournalen Nr
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013
Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013 Seminariet vände sig till: vårdpersonal, politiker,
En vanlig behandling i en annorlunda form
LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Patientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression
Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression SJUKDOMSFAS FAS 1 TIDIGT STADIUM FAS 2A FÖRE BEHANDLING FAS 2B FÖRE BEHANDLING FAS 3 EFTER BEHANDLING KLINISKA SYMTOM 5 års bra kontroll med perorala
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-01-23 Vår beteckning 1443/2003 SÖKANDE NeoPharma Production AB Ulf Rosén Box 22 751 03 UPPSALA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Att leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
PATIENTFALLBESKRIVNINGAR
PATIENTFALLBESKRIVNINGAR ERIK SVENSSON (Född 1957) Erik Svensson föddes 1957. Hans fru, Eva, är lika gammal. Tillsammans äger och driver de en bensinstation och bor i en 3rumslägenhet i en liten stad.
Parkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja
Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser
Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)
Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus
Från riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se
MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde
NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER
Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet
På toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Organisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Välkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
För en stor del av Sveriges befolkning
Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men
Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden 2006-09-14 INTERREG IIIA INTERREG III A Sverige-Norge Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården - PROJEKTBESKRIVNING Ett gränslöst
Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning.
läkemedelsföretaget Där det finns framtidstro, innovation och glädje, dit går man. Orden kommer spontant från två medarbetare i Celgenes svenska ledning. 58 pharma industry nr 4 13 CELGENE - uppstickare
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö
Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.
Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Diagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Nästa steg vid PARKINSONS SJUKDOM fördjupningsmöte om handläggningen. av patienter i komplikationsfas. Stroke
Stroke Nästa steg vid PARKINSONS SJUKDOM fördjupningsmöte om handläggningen I slutet av januari anordnades 2017 års Nordiska Parkinson-fördjupningsmöte, det trettonde i ordningen. Årets föredrag fokuserade
Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Diabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
VECKAN 2015. Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.
VECKAN 2015 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Det är typ som att säga att du har inte nått hjärta. Kvinnlighet och vårdmöten i kvinnors berättelser om MRKH. Lisa Guntram PhD Tema
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Mäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Att leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Våga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson
Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt
Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet
1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven
Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.
Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv
opereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering
Kulturell vistelse i BERLIN 17-22.4.2016 Presentation och utvärdering - Film >> - Presentationer - Utvärdering - Kommentarer 18 frågor 11 frågor 5.3.2013 A. RESAN a. utveckla min kommunikationsförmåga
Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991
Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter
Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Vi är anhöriga. Är du en av oss?
Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att
2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos
Bakgrundsfakta kring prostatacancer Statistik, behandling och diagnos Kastrering - patientens val? Presseminarium den 17 juni 2005 Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB Detta pressmaterial och
Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Lära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet
Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Avlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se
MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Sankta Appollonia Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp
En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
PARTNER-studien. Du har tillfrågats om att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4
En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Patientskola introduktion och manual
Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin
Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010
Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var
Maktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Hur känner man igen att det är Parkinson?
Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till
Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
PATIENTNÄRMRE VÅRD en uppföljning efter det första verksamhetsåret, år 2000
Landstinget i Värmland Centralsjukhuset i Karlstad Kliniken för kirurgi och urologi Går det att förbättra arbetsmiljön och vårdkvaliten och samtidigt öka patientflödet inom ramen för budgeten? PATIENTNÄRMRE
Varför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Välfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå
Några av personalen på neurologen i Umeå samlade på bild fr v: Bo Lundqvist, Peter Andersson, Hans Lindsten, Helena Fordell, Jan Malm, Anders Svenningsson, Laleh Zarrinkoob, Lars Forsgren, Peter Sundström,
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Från läkarsekreterare till vårdadministratör
Yrkeshögskoleutbildning Medicinsk sekreterare Kristinehamn Från läkarsekreterare till vårdadministratör Examensarbete 35 poäng Författare: Annika Ek Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING