Neurologiska sjukdomar
|
|
- Maja Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hjärnan är huvudsaken Neurologiska sjukdomar Ann-Cathrin Jönsson, Specialistsjuksköterska, PhD, Univ.lektor Forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande Institutionen för hälsa vård och samhälle inte sjukdom - symtom Språk Språk Olika störningar och sjukdomar framkallar yrsel. Yrsel uppkommer i medvetandet - konflikter i hjärnans bearbetning av informationssignaler. Ökar med stigande ålder 25-40% över 65 år Yrsel kan innebära en känsla av: Ostadighet Karusellkänsla På väg att svimma Något rör sig Svårt att fokusera blicken Obehag vid huvudrörelser Overklighetskänsla Dålig balans Desorientering Förlorad kontroll Obehag Falltendens Något är fel Åldersförändringar ökad risk yrsel Förändringar i postural kontroll Förändringar i gångmönster Förekomst av sjukdom Proprioception, minskad muskeltonus, försvagade reflexer, ortostatisk (postural) hypotension Sämre upplyftning av fötter, framåtlutad, bredbent gång, släpande gång Artrit, stroke, post höftfraktur, perifer neuropati, nedsatt syn o hörsel, glömska Hjärtsvikt Demens 1
2 Balanssystemet Vestibulära - systemet innerörat hinnsäckar tre båggångar Proprioceptiva systemet + syn + balansapparaten retikulära systemet, reglerar graden av uppmärksamhet, vaksamhet och aktivitet i hjärnan Ökande ålder bortfall av balansorganens celler inkl nervfibrer Purkinjecellerna i lillhjärnan reduceras (innehåller miljoner purkinjeceller) MS multipel skleros (många ärrhärdar) Autoimmun sjukdom, kronisk Kroppens immunceller reagerar mot myelin Myelin fungerar som isolering för att nervsignalerna ska kunna gå vidare snabbt utan störning Inflammation leder till ärrbildning som hindrar signalöverföring Symtom relaterat till var skadan uppstått MS - Epidemiologi MS drabbar myelinet i CNS, plack inflammation myelinförlust Vanligaste debutålder år Dubbelt så många kvinnor Nordiska länder: prevalens 130/ ( i Sverige) incidens 5/ /år 2
3 MS - Kronisk sjukdom av okänd orsak Vanligaste initiala symtom Ärftlighet % har nära släkting med MS Kliniska symtom pga störd signalöverföring i demyeliniserande nervfibrer med oftast bevarade axon Diagnos tar tid symtom från två olika ställen i CNS vid minst två tidpunkter MR Likvor (vita blodkroppar, antikroppar) Synproblem, vanligen på ena ögat (dimmig syn, problem att se kontraster/färger) Känselbortfall Balansproblem /koordinationsproblem svårt att gå / går vingligt Stelhet i muskler Humörsvängningar Minnesstörningar Depression Dålig koll på urinblåsan Specifikation symtom - 1 Specifikation symtom 2 Sensoriska symtom Ofta debutsymtom Domningar, parestesier, dysestesier, dålig djupkänsel L Hermitte s symtom (känselfenomen längs ryggraden vid framåtböjning nacke) Kan förekomma i ansikte, armar, ben, bål Motoriska symtom Centrala pareser (stegrade reflexer, spasticitet) Lätta pareser, tyngdkänsla, snubblar Parapares vanligast Opticusneurit Smärta Visusnedsättning Färgseendenedsättning Central synfältsinskränkning Kranialnervssymtom Diplopi, nystagmus, sackadiska ögonrörelser Nedsatt sensibilitet i ansikte Facialispares Lukt-, smak-, hörselneds Dysartri, dysfagi, tungpares Specifikation symtom - 3 Specifikation symtom - 4 Cerebellära symtom Yrsel och balansstörning Ataxi (lillhjärnan) Intentionstremor Skanderande dysartri Sfinkterstörning 80% Täta urinträngningar Urininkontinens Urinretention Urnvägsinfektion, njurskador Obstipation Faecesinkontinens Sexuell dysfunktion Kognitiva störningar 30-65% Nedsatt minne Dålig uppmärksamhet Svårt koncentrera Fatigue Ihållande svår trötthet Fysisk utmattning ej relaterad till aktivitet Dålig korrelation mellan fatigue och sjukdomens svårighetsgrad 3
4 Ökande funktionshinder Specifikation symtom - 5 Progressiv MS med skov Depression Krisreaktion vid diagnos Kan vara länge Smärta >50% Primär neurogen smärta ihållande, brännande, molande, stickande, skärande ofta kombinerat med störd känsel Trigeminusneuralgi Sekundär Progressiv MS Primär Progressiv MS Skovvis förlöpande MS Behandling - Omvårdnad Botande behandling finns ej Symtomlindrande behandling - Solu-Medrol vid svåra skov - Interferon Beta (minskar skovfrekvens och funktionshinder) Rehabilitering MS-team Interferon naturligt protein kroppens svar på virusattack, injektion Solu-Medrol glukokortoid, infusion Teamet regelbunden kontakt Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator Sjuksköterskan oftast första kontaktperson Förmedlar kontakt med övriga i teamet Birgitta fick vänta länge på diagnos ALS - motorneuronsjukdom Birgitta trodde hon höll på att bli tokig. Hon hade känselbortfall, var yr och fumlig men läkarna sa att allt var normalt. Så när hon väl fick diagnosen MS kändes det som en lättnad! Kylvästen får henne att må bättre. Genom en vattenslang i plaggen kyls hennes huvud och ryggrad och det gör henne piggare, rörliga och klarare i tanken. Symtom: Tilltagande muskelsvaghet och förtvining i skelettmuskulatur, ofta spasticitet, fascikulationer kan förekomma Spinal form (80%) - debut i arm eller ben Bulbär form (20%) - debut med tal eller sväljningssvårigheter (rel. till förlängda märgen Kognitiv påverkan ej ovanlig, 25-40% - språkliga funktioner. Varje år insjuknar cirka 200 personer i Sverige i ALS. 80% är då år. ALS är inte smittsamt men kan gå i arv Smärta ej vanligt, humörsvängningar kan förekomma Mesencephalon=mitthjärnan Pons=bryggan Medulla oblongata=förlängda märgen Truncus cerebri=hjärnstammen 4
5 ALS amyotrofisk lateralscleros ALS-sjuka Tina Jansson, 45 blev sommarpratare kunde inte prata Stephen Hawking, kanske världens mest berömda fysiker, är en av de som drabbats av ALS. A=ingen, myo=muskel, trofisk=närande, lateral=vid sidan (av ryggmärgen), skleros=tillbakabildning med ärrvävnad Forskare i Kalifornien lyckats bromsa förloppet hos råttor Eventuellt kan förloppet helt stoppas. Det här är ett genombrott enligt en av Sveriges främsta ALSforskare. Peter Andersen som är docent i klinisk neurovetenskap vid Umeå Universitet. Trebarnsmamman Tina lärare i matematik o naturvetenskap Tappade halva kortleken när hon skulle blanda den Upptäckte att hon inte längre kunde lyfta temuggen med vänster hand. Hur blir livet med ALS? Hur blir livet med ALS? Maj Fants berättelse: beskrivning av tillvaron som ALS-patient Krisupplevelse att få en så svår sjukdom Första välkända person i Sverige som gav nervsjukdomen ALS ett ansikte. Omvårdnad vid ALS Datoriserade hjälpmedel för att kunna ersätta förlorad talförmåga Stödbandage (ortos) för att kunna hålla upp huvudet Uppmuntra till försiktiga aktiviteter för att motverka kontraktur Förebygga trycksår Följa nutritionsförmågan Övervaka andning och förmåga att få upp slem, hjälpa till med kroppsläge, observant på salivproduktion, om han/hon känner sig frusen Framför allt psykologiskt stöd se människan bakom symtomen Parkinsons sjukdom beskrevs först av James Parkinson fall i Sverige insjuknar årligen Ca två miljoner i hela världen Ungefär samma incidens för män och kvinnor Medelålder vid debut år Ovanligt före 50 års ålder Basala ganglierna kontrollerar vårt automatiska rörelsemönster Inflytande på gång och kroppsställning, muskelspänning, fina handrörelser, tal, ögonrörelser, tuggning, sväljning 5
6 Diagnos Parkinsons sjukdom Vanliga termer För sannolik diagnos krävs två av tre av följande symtom: 1. Rörelsehämning (hos alla) (hypokinesi) 2. Muskelstelhet (Rigiditet) 3. Skakning/darrning (tremor) ON = god rörlighet, bra läkemedelseffekt OFF = stel, parkinsonsymptom ÖVERRÖRLIG = ofrivilliga rörelser (kan vara biverkan) KRAMP = ofrivillig muskelspänning, framför allt i off men kan även förekomma i on Nedsatta balansreflexer leder till svårigheter att hålla balansen vid rörelse, och därmed ökad fallrisk. Ca 70% råkar ut för fall och ca 50% upprepade fall. PS övriga vanliga symtom Smärta och domningar (skulderinflammation, nackspärr, frusen skuldra) Förstoppning Mjälleksem (seborré) Kognitiva störningar Intellektuella och emotionella störningar Nedsatt förmåga till initiativ och koncentration Depression/ångest Sömnstörningar Fatigue Ortostatisk hypotension I senare skede on-off Parkinsons sjukdom Drabbar främst den miljon nervceller i hjärnan som bildar dopamin Orsak okänd, kan finnas viss ärftlighet Medför ökad nedbrytning av dopaminproducerande celler Dopaminbrist i basala ganglierna där striatum ingår PS - behandling L-dopa (föregående substans i framställning av dopamin) Kan medföra vitamin B12-brist, folatbrist Duodopa-pump Apomorfinpump Deep Brain Stimulation (DBS) permanent djupelektrod-stimulering, ett sätt att tjuvkoppla hjärnan Opereras in av neurokirurg i ena eller båda hjärnhalvorna med tre områden som målpunkter 6
7 Epilepsi Definition i slutet på 1800-talet: Epilepsi är namnet för tillfälliga, plötsliga, excessiva, snabba och lokaliserade urladdningar i den grå substansen Hughling Jackson Epilepsi Övergående okontrollerade urladdningar i en grupp kortikala neuron Kan upprepas oprovocerat Kan framkallas av skada före födsel eller spädbarn, CNS-infektion, skalltrauma, stroke (postapoplektisk), hjärntumör, neurodegenerativ sjukdom, intoxikation, abstinens, hereditet m.m. eller okänd orsak (40%) Debutålder vanligast under första levnadsåret resp. >65 Incidens 50/ /år. Aktiv epilepsi ca 0,7% Generaliserade ep-anfall Fokala anfall Debut i bilateralt nätverk stor del eller hela hjärnbarken engageras: Tonisk-kloniskt anfall (M tonisk fas stelhet fall (10-30 sek) klonisk fas m symmetriska ryckningar frekvens minskar slapp muskulatur vaken postiktal fas, trött ev. konfusion, kan vara i timmar Absenser frånvaro, ryckningar, automatism smackning, sväljning, tuggning, meningslösa ord Myoklona anfall symmetriska el. asymmetriska, plötsliga, kortvariga ryckningar, vanl. armar, medvetandet ej påverkat. Startar i en grupp neuron i ena hemisfären, ev. spridning t andra delar i hemisfären bilateralt konvulsivt anfall (Kan vara svårt att skilja från tonisk-kloniska anfall. Personen kan komma ihåg stereotypa subjektiva symtom (aura) före generalisering. Temporallobsanfall: Inleds vanl. med aura, t.ex. avvikande lukt, känsla av overklighet, dröm eller emotionella symtom. Puls eller andningsfrekvens kan påverkas Frontallobsanfall: Ofta frekvent och kortvarigt. Orsakar ryckningar eller tonisk hållning i arm/ben på motsatt sida, i kombination med huvudvridning och blick åt samma sida som fokus. Tvingas jobba trots epilepsi Görel är en av dem som drabbats av de hårdare sjukskrivn.reglerna. Hon har opererats för en tumör i hjärnan och drabbas regelbundet av epilepsianfall. Enligt hennes läkare ska hon vara sjukskriven men Försäkringskassan säger: nej 2007 var senaste gången hon opererades i hjärnan och en stor tumör togs bort. Efter det fick hon epilepsi. Under anfallen, som i snitt kommer tre gånger i veckan, blir hon okontaktbar, får kramper och ramlar omkull. Uppsala Nya Tidning (UNT 2007) Normaltryckshydrocefalus (NPH) Ökad mängd cerebrospinalvätska (den vätska som omger hjärnan och ryggmärgen) i hjärnans hålrum (ventriklarna). Inga röntgenologiska tecken på stopp i likvorvägarna Vanligast >60 år Flest män Vanligen misstanke om begynnande demens 7
8 Vanligen tre symtom - utvecklas gradvis Diagnos Gångrubbningar med små, stapplande steg, en tendens att lätt ramla, att fötterna känns tunga eller svårighet att gå i trappor. Bredspårig gång. Urininkontinens (nedsatt blåskontroll) Kognitiv nedsättning som yttrar sig som glömska, försämrat korttidsminne, minskat intresse för aktiviteter eller humörsvängningar. Tänkbara orsaker: Post-SAH, Post-traumatisk, Post-meningitisk Anamnes, vanligen smygande debut Symtom, ej distinkt fokalneurologi CT, MR Tapp-test: 30 ml likvor via LP, därefter undersökning om förbättring Åtgärd Inoperation av ventrikuloperitoneal shunt Problem som kan uppstå: Shuntöverdränage Shuntinfektion Feldiagnos OBS! Uppföljning Guillain-Barrés syndrom Akut inflammatorisk sjukdom i perifera nerver och nervrötter Årligen insjuknar cirka 2 / invånare Alla åldrar kan drabbas Vanligare bland män än bland kvinnor Ofta i anamnesen: Infektion, vaccination, kirurgi 80% återställda inom 6-18 mån 5-10% svåra restsymtom Symtom Talar starkt för GB Progredierande muskelsvaghet i mer än en extremitet (ofta symmetriskt) Parestesier (stickningar, domningar) Hypo- / areflexi Progress till max.symtom inom 2-4 veckor Tillfrisknande, oftast inom 2-4 veckor Små el. inga sensoriska bortfall (dock smärtor) Bilateralt kranialnervsengagemang ffa facialis, tunga, svalg Autonom dysfunktion: arytmi, BT, urinretention Frånvaro av feber vid debut Förhöjt spinalprotein (inte alltid) 8
9 Utredning LP, blodprover Inf-prover, virusserologi ofta t.ex. CMV (Cytomegalovirus), Borrelia) Neurografi (EMG) Spirometri (PEF) EKG Rtg hjärta, lungor Blodgas Omfattande behandling o. omvårdnad Övervakning Plasmaferes Infusion gammaglobulin Respiratorbehandling om sviktande andning Trombosprofylax KAD? Risk obstipation, ileus, stressulcus, infektion? Smärta Kontraktur Decubitus, ögonvård (facialispares) Depressionsrisk Kommunikation Intensivvård Myastenia gravis (MG) Mys muskel; Asthenia svaghet; Gravis allvarlig, svår Autoimmun sjukdom Störd funktion i motoriska ändplattan Prevalens 15 / Kvinnor dubbelt så ofta som män Alla åldrar, vanligast år Kan utlösas av kirurgi, förlossning Symtom Diagnostik Uttröttbarhet, bättras av vila Okulära, bulbära muskler; ptos, dubbelseende, dysartri, dysfagi Extremiteter (20%, ffa proximalt), andningsmuskulatur Ofta asymmetriskt Typiskt symtomfluktuationer Kan försämras av infektion, medicin, kirurgi, graviditet, psykisk stress Uttröttningstest (Titta uppåt 2 min, armar uppåt sträck 40 ggr, handknytningar) Edrofontest (tidigare Tensilontest), noggrann testning görs därefter av symptomgivande muskulatur, lämpligen ögonmuskler (ptos, diplopi) Blodprover (div. antikroppar) EMG 9
10 Behandling 1. Kolinesterashämmare, ökas gradvis 2. Thymektomi 3. Immunsuppressiv behandling om 1 har dåligt effekt t.ex. Prednisolon Förbättringen av en thymektomi oftast efter ca 2-5 år. Ger bäst resultat på unga människor, men även äldre kan se en förbättring av thymektomi. Varför ingreppet hjälper vet man inte. Omvårdnad vid neurologiska sjukdomar Utifrån symtom definiera vad patienten behöver fysiskt Utgå från att patienten känner stark oro och rädsla för hur livet kommer att bli Alltid se patientens ansikte och tolka uttryck Närstående kan också behöva möjlighet att ställa frågor Glöm inte att både patienten och närstående genomgår krissituation och kan behöva stödjande samtal Framför allt; tänk på att kris kan innebära att man upprepar samma sak om och om igen; det kan även medföra frustrerande ilska eller sorg/gråt Demens 10
Delegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merEFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI. Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan
EFFEKT I TID En patientbroschyr om MS och TYSABRI Diagnos Centrala nervsystemet Behandling Mål med behandling Effekt Hos MS-sköterskan Vad är MS? Världens första professor i neurologi hette Jean-Martin
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merOvanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år.
MS ur ett allmänläkarperspektiv incidens och prevalens per 2500 personer Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år. I ETT HAV AV BEKYMMER Vanliga neurologiska symtom
Läs merTILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS
TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merAtt leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merAtt leva med NMD neuromuskulära sjukdomar
Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med nmd Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson var i tioårsåldern när både hennes föräldrar och gymnastiklärare uppmärksammade
Läs merALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merÖversiktsföreläsning Sjukdomar i CNS
Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa
Läs merFysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet
Fysioterapi vid ALS Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet Karolinska Universitetssjukhuset Solna Förekomst Hela världen, fler män än kvinnor
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merPatientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA
Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar
Läs merEpilepsi. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset
Epilepsi Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Epilepsi Återkommande (minst 2 oprovocerade) paroxysmala episoder av okontrollerad
Läs merDet rör sig i musklerna - kan det vara ALS?
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,
Läs merEpilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.
Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer
Läs merNätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt
Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom
Läs merF-tandvård i Region Skåne
F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk
Läs merMultipel Skleros 2014-11-17. T7 Helsinborg. Bakgrund. Core curriculum: Multipel skleros (MS)
Multipel Skleros T7 Helsinborg Core curriculum: Multipel skleros (MS) Kunna: Symtom och sjukdomsutveckling vid MS Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Känna till: Diagnostik och långsiktig
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merMedicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merSkallskador inom fotbollen.
Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det
Läs merParkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Läs merTentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen
Läs merTor Ansved. Neurology Clinic Stockholm
Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter
Läs meren broschyr om en sjukdom med många ansikten
2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer
Läs merEN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten
2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?
Läs merParkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merTentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15 (Max 52 p)
Tentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15 (Max 52 p) Version 2015-03-31 Fråga 1 (3 p) 1998 visade forskaren Peter Eriksson vid Sahlgrenska Akademin för första gången i världen att det nybildades nervceller (neurogenesis)
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 RUTIN Huvudvärk - akutmottagningen
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Sektionschef, Akutmottagning Östra (tobka1) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef,
Läs merBirgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska
Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merGula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merNeurologi. Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom 1 PARKINSONS SJUKDOM. Kardinalsymtom. Parkinsonpatient. Farmakologisk behandling
PARKINSONS SJUKDOM Neurologi Kardinalsymtom Parkinson MS CP Epilepsi Hypokinesi Tremor Rigiditet Margit Gabrielson Parkinsons sjukdom Prevalens: 100-200/100.000 inv Debutålder: 55-60år kvinnor=män Symtom:
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merMuskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111
Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20
Läs merVad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Läs merBILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL
BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 1 ÄNDRINGAR SOM KOMMER ATT INFÖRAS I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN FÖR LÄKEMEDEL INNEHÅLLANDE MOXIFLOXACIN Följande text ska införas (nya avsnitt
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merTentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006
Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merRIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID YRSEL
Av Gunilla Wastring, HRK, Birgit Junblad, Samrehab, 2013-03-08 Beslutat i LänsFoU 2013-05-28 Revidering senast 2015-05-28 Faktabakgrund Balans är en förutsättning för mänsklig funktion och rörelse. Kroppens
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merGäller fr o m: 2011-11-07. Gäller t o m: 2012-10-06 Utgåva: 2. BilevelPAP
1/4 är ett ventilationssystem som ger patienten ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln, med möjlighet att variera trycket mellan in- och utandning. Genom att hålla ett högre tryck på
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:
Läs merTor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Agenda 1. Neurologiska sjukdomar en översikt 2. Neurologens roll 3. Fysioterapeutens roll 4.
Läs merALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind
ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merNu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova
APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider
Läs merPatientinformation 2012-01-16
Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merKroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga
Läs merWearable sensors in smart textiles
Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning
Läs merSärskilda bestämmelser Volvo Personvagnar AB Gruppavtal 300
Särskilda bestämmelser Volvo Personvagnar AB Gruppavtal 300 Tilläggsvillkor 2015-04-01 1. Gemensamma bestämmelser 1.1 Grundläggande förutsättningar 1.1.1 Hur och för vem gäller detta tilläggsvillkor? Detta
Läs merWearable sensors in smart textiles
THE SAHLGRENSKA ACADEMY Wearable sensors in smart textiles Margit Alt Murphy PhD, postdoc Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University Bärbara sensorer vid utredning
Läs merIntegrerande MEQ-fråga 2
Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där
Läs merMedtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.
Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv
Läs merKrampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå
Krampanfall vid Stroke Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå EPILEPSI Historik John Hughlin Jackson (1835-1915) 1870 Epilepsi är namnet för
Läs merBESLUT. Datum 2014-05-08. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Tecfidera Enterokapsel, hård 240 mg Blister, 56 400574 10 760,00 10 927,00
BESLUT 1 (7) Datum 2014-05-08 Vår beteckning SÖKANDE BiogenIdec Sweden AB Kanalvägen 12 194 61 Upplands Väsby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV
Läs merDin behandling med XALKORI (crizotinib)
Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merTVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).
TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt
Läs merInformation till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)
Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (6) 8 februari 2016 Lemilvo (aripiprazol) Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni
Läs merSvårläkta sår. Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge
Svårläkta sår Britt-Marie Strömqvist Undersköterska Sårcentrum Blekinge Hur tänkte vi? Kunde vi gjort annorlunda? Hur förebygger vi trycksår hos äldre? Patienten i det aktuella fallet är 83 år och har
Läs merKontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se
Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merMRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.
BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att
Läs merHjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Läs merMultipel Skleros (MS)
Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merSvimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!
Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%
Läs merDiagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus
Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. TRISENOX 1 mg/ml, koncentrat till injektionsvätska, lösning Arseniktrioxid
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN TRISENOX 1 mg/ml, koncentrat till injektionsvätska, lösning Arseniktrioxid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merMental Trötthet När hjärnan inte orkar
Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merNutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist
Nutrition vid ALS Dietistens arbete med ALS-patienter Genomförande Odontologen tar kontakt med dietist när en patient har tackat ja. Dietist ringer patienten och bokar tid. Matdagbok. Kostnadsfritt för
Läs mer