Kunna definiera laplacetransformen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Kunna definiera z-transformen för en diskret stokastisk variabel.

Relevanta dokument
Övning 1(a) Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A. Redogöra för begreppen diskret och kontinuerlig stokastisk variabel.

Fördelningsfunktionen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Täthetsfunktionen för en kontinuerlig och en diskret stokastisk variabel.

Övning 1. Vad du ska kunna efter denna övning. Problem, nivå A

Fö relä sning 2, Kö system 2015

Tiden i ett tillstånd

Fö relä sning 1, Kö system vä ren 2014

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät utan återkopplingar.

Kunna dra slutsatser om t ex ett systems betjäningstider och antalet köplatser genom att tolka diagram.

Kunna använda Littles sats för enkla räkningar på kösystem.

Fö relä sning 1, Kö system 2015

Markovprocesser SF1904

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät utan återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod.

Markovprocesser SF1904

Våra vanligaste fördelningar

Tentamen i matematisk statistik, TAMS15/TEN (4h)

Kunna beräkna P (spärr) för system med begränsat antal kunder och köplatser. Kunna beräkna medelantal upptagna betjänare.

Föreläsning 2 (kap 3): Diskreta stokastiska variabler

Kunna använda Littles sats för enkla räkningar på kösystem.

Kunna dra slutsatser om ett systems betjäningstider och antalet köplatser genom att tolka diagram.

4 Diskret stokastisk variabel

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

Markovprocesser SF1904

Kunna beräkna spärren i ett M/M/m*upptagetsystem. Känna till begreppet utnyttjning av en betjänare och beräkna den.

P =


Uppgift 3: Den stokastiska variabeln ξ har frekvensfunktionen 0 10 f(x) =

Tentamen LMA 200 Matematisk statistik,

Markovprocesser SF1904

Markovprocesser SF1904

TENTAMEN I SF1904 MARKOVPROCESSER FREDAGEN DEN 17 AUGUSTI 2018 KL

Kunna beräkna spärren i ett M/M/m*upptagetsystem.

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Stokastiska processer och simulering I 24 maj

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

Veckans teman. Repetition av ordinära differentialekvationer ZC 1, 2.1-3, 4.1-6, 7.4-6, 8.1-3

SF1911: Statistik för bioteknik

TAMS79: Föreläsning 10 Markovkedjor

TENTAMEN I SF1906 (f d 5B1506) MATEMATISK STATISTIK GRUNDKURS,

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 3 Diskreta stokastiska variabler. Jörgen Säve-Söderbergh

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Dahlbom, U.

TENTAMEN I SF1904 MARKOVPROCESSER TISDAGEN DEN 29 MAJ 2018 KL

** a) Vilka värden ska vara istället för * och **? (1 p) b) Ange för de tre tillstånden vilket som svarar mot 0,1,2 i figuren.

Oberoende stokastiska variabler

Stokastiska signaler. Mediesignaler

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 7 september 2016

Föreläsning 5, Matematisk statistik Π + E

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Lärmål Sannolikhet, statistik och risk 2015

Samplingfördelningar 1

Tentamen i FMS180/MASC03 Markovprocesser

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 3: Transformation och simulering

Uppgift 1 a) En kontinuerlig stokastisk variabel X har fördelningsfunktion

Poisson Drivna Processer, Hagelbrus

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

Tentamen LMA 200 Matematisk statistik,

Uppgift 2) Datum: 23 okt TENTAMEN I MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK, kurskod 6H3000

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Tentamen i matematisk statistik för BI2 den 16 januari 2009

7. NÅGRA SPECIELLA DISKRETA SANNOLIKHETSFÖRDELNINGAR

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

8. NÅGRA SPECIELLA KONTINUERLIGA SANNOLIKHETSFÖRDELNINGAR

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng

Kapitel 4. Kontinuerliga slumpvariabler och deras sannolikhetsfördelningar. Sannolikhetslära och inferens II

Stokastiska processer

Lösningar till uppgifter från Milton-Arnold, kap 3 4 Matematisk statistik

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Lotto. Singla slant. Vanliga missuppfattningar vad gäller slumpen. Slumpen och hur vi uppfattar den - med och utan tärning

= e 2x. Integrering ger ye 2x = e 2x /2 + C, vilket kan skrivas y = 1/2 + Ce 2x. Här är C en godtycklig konstant.

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

TENTAMEN I SF2937 (f d 5B1537) TILLFÖRLITLIGHETSTEORI TORSDAGEN DEN 14 JANUARI 2010 KL

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod.

TMS136. Föreläsning 4

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Föreläsning 5, FMSF45 Summor och väntevärden

(y 2 xy) dx + x 2 dy = 0 y(e) = e. = 2x + y y = 2x + 3y 2e 3t, = (x 2)(y 1) y = xy 4. = x 5 y 3 y = 2x y 3.

Kapitel 4 Sannolikhetsfördelningar Sid Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

Finansiell statistik, vt-05. Slumpvariabler, stokastiska variabler. Stokastiska variabler. F4 Diskreta variabler

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 11-14, 16/11-28/

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 15 / TEN 1

TENTAMEN I SF1904 MARKOVPROCESSER FREDAGEN DEN 18 AUGUSTI 2017 KL

Matematisk statistik KTH. Formel- och tabellsamling i Matematisk statistik, grundkurs

Markovkedjor. Patrik Zetterberg. 8 januari 2013

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

SF1635, Signaler och system I

För startpopulationer lika med de stationära lösningarna kommer populationerna att förbli konstant.

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

x f (x) dx 1/8. Kan likhet gälla i sistnämnda relation. (Torgny Lindvall.) f är en kontinuerlig funktion på 1 x sådan att lim a

1 Föreläsning V; Kontinuerlig förd.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller:

SF1635, Signaler och system I

Övningstentamen 3. Uppgift 5: Anta att ξ är en kontinuerlig stokastisk variabel med följande frekvensfunktion: f(x) = 0

Tentamen i Livförsäkringsmatematik I, 22 mars 2006

Kap 3: Diskreta fördelningar

Transkript:

Övning 2 Vad du ska kunna efter denna övning Kunna definiera laplacetransformen för en kontinuerlig stokastisk variabel. Kunna definiera z-transformen för en diskret stokastisk variabel. Kunna beräkna medelvärde, andramoment och varians för stokastiska variabler med hjälp av transformerna. Kunna beräkna laplace- och z-transformen för summor av oberoende stokastiska variabler. En fråga som vi ofta får är hur man ska tolka transformerna. I signalbehandling kan man ju ibland ge en fysisk motsvarighet till en transform, t ex så ger ju fouriertransformen en signals spektrum. Någon sådan enkel tolkning finns inte för våra transformer. Se dem bara som matematiska hjälpmedel som gör det lättare att lösa problem! Problem, nivå A 1. Låt N vara en diskret stokastisk variabel för vilken P (N k) p k (1 p),k (a) Beräkna z-transformen för N. (b) Beräkna medelvärdet för N med hjälp av z-transformen. (c) Beräkna variansen för N med hjälp av z-transformen. 2. Låt X och Y vara två oberoende positiva och kontinuerliga stokastiska variabler med frekvensfunktionerna f X (t) e t,t f Y (t) δ(t 1/) (a) Beräkna medelvärdet för X med laplacetransformen. (b) Beräkna variansen för X med laplacetransformen. (c) Bestäm frekvensfunktionen för Z X + Y med laplacetransformer. 3. För en födelse-dödsprocess i kontinuerlig tid med tre tillstånd gäller att q 21 och q 23. Visa att tiden i tillstånd 2 är exponentialfördelad med medelvärdet 1 + 1

Problem, nivå B 4. Låt X vara en likformigt fördelad stokastisk variabel som kan anta värden mellan och 1. (a) Beräkna X:s laplacetransform. (b) Använd laplacetransformen för att beräkna medelvärdet för X. (c) Beräkna medelvärdet utan att använda laplacetransformen. 5. Vi singlar slant n gånger. Varje gång vi får klave drar vi ett exponentialfördelat tal med medelvärdet 1/. Efter de n slantsinglingarna summerar vi alla de dragna talen. Låt oss kalla summan X. (a) Beräkna laplacetransformen för X. (b) Beräkna medelvärdet för X. Problem, nivå C 6. Antag att intensiteterna som står på utpilarna från ett tillstånd i en markovkedja är numrerade 1...n och att intensiteten på utpil nummer i är i. Visa att sannolikheten att man lämnar tillståndet via pil i är i j j 7. Z-transformen för antalet kunder som kommer till ett kösystem under en dag är 1 p 1 pz Varje kund medför ett arbete som varar en exponentialfördelad tid med medelvärde 1/. (a) Hur mycket arbete kommer det i medeltal på en dag? (b) Vad är laplacetransformen för allt arbete som kommer under en dag? Lösningar till övning 2 1. Detta är nästan samma problem som i tal 1 i Övning 1. Som ni kommer att se så blir det mycket lättare att lösa när man använder z-transformen i stället för att använda definitionerna. (a) Vi beräknar N:s z-transform: P (z) z k P (N k) z k (1 p)p k k k (1 p) (pz) k 1 p k 1 pz 2

(b) Vi deriverar en gång: d 1 p ( p)(1 p) dz 1 pz p(1 p) (1 pz) 2 (1 pz) 2 p(1 p) (1 p) p 2 1 p då z 1 Således är medelvärdet p 1 p (c) Ytterligare en derivering ger d 2 1 p dz 2 1 pz 2p2 (1 p) (1 pz) 2p2 3 (1 p) då z 1 2 Detta innebär att E(N 2 ) E(N) E(N 2 ) Slutligen får vi 2p2 (1 p) 2 2p2 (1 p) + p 2 1 p p + p2 (1 p) 2 V (N) E(N 2 ) E 2 (N) p + p2 (1 p) 2 p 2 (1 p) 2 p (1 p) 2 2. Vi börjar med att beräkna laplacetransformerna för X och Y. Definitionen ger FX (s) e st f X (t)dt F Y (s) e st f Y (t)dt e st e t dt + s e st δ(t 1/)dt e s/ I formelsamlingen finns en tabell över de viktigaste laplacetransformerna. Använd gärna den när du löser problem. (a) En derivering ger d ds F X(s) ( + s) 1 2 då s Således blir E(X) 1 (b) Vi deriverar ytterligare en gång d 2 ds 2 F X (s) Det innebär att 2 ( + s) 3 2 2 då s E(X 2 ) 2 2 V (X) E(X2 ) E 2 (X) 2 2 1 2 1 2 3

(c) Eftersom X och Y är oberoende så får vi Z:s laplacetransform som produkten av X:s och Y :s laplacetransformer. Det ger FZ(s) e s/ + s En titt i formelsamlingen visar att f(t a) L e as F (s) Detta ger att f Z (t) e (t 1/) 3. Tiden i ett tillstånd kan inte bero på vad som händer när man väl har lämnat tillståndet. Låt oss därför antaga att utintensiteterna från tillstånd 1 och 3 är det vill säga de är absorberande tillstånd. Om vi startar denna process i tillstånd 2, så måste fördelningen för tiden i tillstånd 2 vara samma som i den ursprungliga födelse-dödsprocessen. Den nya processen har följande Q-matris Q vilket ger p (t) p(t) Q p 2 (t) ( + )p 2(t) p 2 (t) Ce (+)t Eftersom processen startar i tillstånd 2 så måste det gälla att p 2 () 1 C 1 Om X är tiden i tillstånd 2 så gäller alltså F X (t) P (X t) 1 P (X >t)1 p 2 (t) 1 e (+)t Detta innebär att X är exponentialfördelad med medelvärde 1/( + ). 4. (a) Frekvensfunktionen för en likformigt fördelad variabel som kan anta värden mellan och 1 är { 1 om t 1 f X (t) annars Om vi definierar { 1 om t Θ(t) annars så kan vi skriva f X (t) Θ(t) Θ(t 1) 4

En titt i tabellen över laplacetransformer avslöjar att Ae at Θ(t) L A a + s Sätter vi a och A 1så ger det att Θ(t) L 1 s Dessutom gäller att f(t a) L e as F (s) vilket slutligen ger f X (t) L F X(s) 1 s (1 e s ) (b) Vi deriverar Laplacetransformen en gång för att beräkna medelvärdet d ds F X (s) 1 s e s 1 s (1 2 e s ) se s 1+e s s 2 s2 s(1 s + 2 + O(s3 )) 1+1 s + s2 + 2 O(s3 ) s 2 Således är s2 2 + O(s3 ) s 2 1 2 + O(s) 1 2 då s E(X) 1 2 (c) Vi använder definitionen av medelvärde 1 E(X) tf X (t)dt tdt 1 2 Här är det faktiskt mycket enklare att inte använda laplacetransformen. 5. (a) Antag att A antalet gånger vi får klave när vi singlar slant. A kommer då att vara binomialfördelad med frekvensfunktionen ( ) n P (A i) p i (1 p) n i, i n i Antag nu att det blir i klavar när vi singlar slant. Då kommer X att vara summan av i oberoende stokastiska variabler var och en med laplacetransformen + s Det innebär att ( ) i FX(s A i) + s 5

Vi tar bort betinget n FX (s) FX (s A i)p (A i) (1) i ( n ) i ( ) n p i (1 p) n i (2) i + s i ( ) n p + s +1 p (3) (b) Vi beräknar medelvärdet genom att derivera och låta s d ds F X(s) p ( ) n 1 p ( + s) n 2 + s +1 p np då s Således blir E(X) np 6. Låt oss för enkelhetens skull titta på ett tillstånd som har två utpilar och härleda resultatet för detta specialfall. Vi plockar ut tillståndet ur den ursprungliga markovkedjan och gör en ny markovkedja som består av tre tillstånd: tillstånd (som är det ursprungliga), tillstånd 1 och tillstånd 2. Det går en pil från tillstånd till tillstånd 1 på vilken det står 1 och en från tillstånd till tillstånd 2 på vilken det står 2. Antag vidare att tillstånd 1 och 2 är absorberande, dvs man lämnar aldrig tillståndet när man har hamnat i det och att markovkedjan startar i tillstånd. Sannolikheten att man absorberas i tillstånd i i denna nya markovkedja är detsamma som sannolikheten att man lämnar tillstånd via pil i. Dessutom inser man att sannolikheten att man lämnar tillstånd via pil i i den nya markovkedjan är lika med sannolikheten att man lämnar tillstånd via pil i i den ursprungliga markovkedjan. Q-matrisen för den nya markovkedjan är Q 1 2 1 2 vilket leder till ekvationssystemet p (t) ( 1 + 2 )p (t) p (t) p(t)q p 1 (t) 1p (t) p 2 (t) 2p (t) med begynnelsevillkor p () 1, p 1 () och p 2 eftersom den nya kedjan börjar i tillstånd. Först löser vi ekvationen för p (t) p (t) ( 1 + 2 )p (t) p (t) Ce ( 1+ 2 )t Begynnelsevillkoret p () 1 ger sedan C 1. Insättning av p (t) i ekvationen p 1(t) 1 p (t) ger nu p 1 (t) 1e ( 1+ 2 )t p 1 (t) 1 1 + 2 e ( 1+ 2 )t + A 6

Begynnelsevillkoret p 1 () ger A 1 1 + 2 Man kan beräkna p 2 (t) på samma sätt som p 1 (t). Detta ger p (t) e ( 1+ 2 )t då t p 1 (t) p 2 (t) 1 ( ) 1 e ( 1 + 2 )t 1 då t 1 + 2 1 + 2 ( ) 2 1 e ( 1 + 2 )t 2 då t 1 + 2 1 + 2 Detta måste innebära att man hoppar till tillstånd i, i 1, 2 med just sannolikheten i 1 + 2 Man kan generalisera detta till godtyckligt antal utpilar från ett tillstånd. 7. Låt oss införa beteckningarna X totala mängden arbete som kommer under en dag N antalet ankomster under en dag (a) Om det kommer k kunder under en dag så är medelvärdet av den ankommande arbetsmängden k/. Det innebär att E(X N k) k Vi tar bort betinget E(X) E(X N k)p (N k) 1 kp(n k) E(N) k P (N k) Nu återstår att beräkna E(N). Vi gör detta genom att derivera z-transformen och låta z 1. d 1 p dz 1 pz Svaret blir således p E(X) (1 p) p(1 p) (1 pz) 2 p 1 p då z 1 7

(b) Laplacetransformen för en stokastisk variabel med medelvärde 1/ är + s Laplacetransformen för summan av k sådana stokastiska variabler får man genom att multiplicera k sådana laplacetransformer vilket ger ( ) k FX (s N k) + s Nu tar vi bort betinget FX (s) FX (s N k)p (N k) p)( + s) P N ( )(1 + s + s p ( ) k P (N k) + s 8