Nutritionsmöte November-December 2013 CBHV i samarbete med produktspecialister och dietisterna på barn- och ungdomsmedicin Göteborg och S Bohuslän. Nya Nordiska Näringsrekommendationer. Mat vid Fetma SBU-rapport The Impact of Early Nutrition for Long-Term Health Hemsidan cecilia.hedstrom@vgregion.se Tele 070-525 50 92
Varför näringsrekommendationer? Grundläggande behov för kroppen Tillväxt och utveckling Organen ska fungera God hälsa Må bra Orka röra oss Bra immunförsvar Minska risken för kostrelaterade sjukdomar Benskörhet Cancer Hjärt- och kärlsjukdom Övervikt
Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd
Nya Nordiska Näringsrekommendationer 2012 Mer fokus på hälsosamma kostmönster. De flesta livsmedel innehåller många 21% näringsämnen av kvinnorna och och bioaktiva 13% av männen ämnen som samspelar med varandra når upp till rek 500 g frukt och grönt per Nöt, lamm, fläsk och vilt dag. 500 g/v för vuxen Barn? ÖKA BEGRÄNSA Grönsaker och baljväxter. Frukt och bär Fisk och skaldjur Nötter och frön Charkprodukter Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Alkohol D-vitamin, jod, selen, omega-3 Mer? 1 dl nötter innehåller 300-400 kcal.
Nya Nordiska Näringsrekommendationer 2012 BYT UT MOT Samtidigt ändras rekommendationen om kolhydrat från 50-60 E% till 45-60 E% Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl Smör, smörbaserade matfetter Feta mejeriprodukter Spannmålsprodukter av fullkorn Vegetabiliska oljor, oljebaserade fetter Magra mejeriprodukter Ej banta! Fettrekommendationen är höjd från 25-35 E% till 25-40 E%. Öka intaget av enkelomättat fett från olivolja, rapsolja och nötter.
Vitamin D Vitamin D är en grupp prohormoner. Påminner om östrogen. Vitamin D2 ergokalciferol : vegetabiliskt, svamp och alger. Vitamin D3 kolekalciferol: animaliskt i D-droppar. fisk, ägg, Vitamin D och parathormoner upprätthåller en balans mellan kalcium och fosfat i blodet och främjar bildandet av ben. I huden finns ett förstadium till kolesterol (7-dehydrokolesterol) som när det bestrålas med Solljus (B-UV strålning) blir till vitamin D3. 10-15 minuters solbestrålning av 30% av kroppen/dag räcker om du ej har mörk hud eller är äldre. Olika solljus också på olika delar av jordklotet.
D-vitamin Barn under 2 år 10 ug Barn över 2 år och vuxna 7,5 ug Höjs nu till 10 ug Gravida och ammande 10 ug Personer över 60 år 10 ug 20 ug beroende på utomhusvistelse Personer över 75 år 10 ug Höjs nu till 20 ug Råd BVC - Tillskott till alla barn upp till 2 år. 5 droppar Citat från Livsmedelsverket hämtat 20131208 Vissa barn behöver fortsätta med D-droppar även efter 2 år. Det gäller barn som har mörk hudfärg, barn som inte vistas utomhus, barn som inte får berikade produkter och barn som inte äter fisk. Hur länge de behöver fortsätta med D-dropparna varierar, men ett generellt råd är att fortsätta åtminstone upp i femårsåldern - Äldre med liten eller ingen utomhusvistelse rekommenderas tillskott med 10 mikrogram D-vitamin i tablettform. -Gravida som inte äter D-vitaminberikade livsmedel eller som bär heltäckande klädsel rekommenderas tillskott efter samtal med barnmorska.
D-vitamin utan droppar BVC Råd Vara utomhus regelbundet vår till höst. Äta fisk 2-3 gånger i veckan, både fet och mager. 100 g lax: ca 12 ug D-vitamin Dricka D-vitaminberikad mjölk (mini-, lätt- eller mellanmjölk). 1 dl lättmjölk 0.38 ug D-vitamin 1 dl 3% mjölk 0.02ug D-vitamin 1 port välling 3 ug D-vitamin, 1 port Industritillverkad gröt 1.6-3 ug D-vitamin 1 port (50 g kantareller) 7.5 ug D-vitamin 1 port berikat lättmargarin 0.5 ug D-vitamin 1 port smör (5 g ) 0.025 ug D-vitamin.
Nästa steg för Livsmedelsverket. Utarbeta guide för yrkesgrupperna, bra livsmedelsval med intervall Utredning ang. eventuell utökad berikning med vitamin D Näringsrekommendationer? Nej! Kostråd. Arbeta in slutsatserna från NNR5 pågående uppdrag om bra mat i skolan och äldreomsorgen 2011-10-20
KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN www.sbu.se Inom hälso- och sjukvården är personalen enligt lag skyldig att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Samtidigt publiceras en så stor mängd vetenskapliga artiklar att det blir omöjligt för den enskilde vårdgivaren att hinna följa med i den ständigt växande strömmen av nya forskningsrön. Forskningsresultaten behöver sorteras, granskas kritiskt och sammanställas så att de blir överskådliga. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har i uppdrag att utvärdera metoder som används i vården, både etablerade och nya. Utifrån aktuell och välgjord forskning tar vi reda på vilken medicinsk effekt olika metoder har, om det finns några risker med dem, och om åtgärderna ger mesta möjliga nytta för pengarna.
Mat vid fetma SBU rapport 2013 Vilken effekt har Mat vid fetma och övervikt. -Tittat på kost, livsmedel. Dryck mängder rådgivning se Nationella sjukdomsförebyggande metoder. http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/mat_vid_fetma_218-2013.pdf
Vilka var med? 2 år BMI 30, midjeomfång 88/102 Viss samsjuklighet ex hypertoni, DM2, IGT, lipidrubbningar, andra hjärtkärlsjukdomar, artros, astma Även pat som genomgått kirurgi el läkemedelsbehandling mot fetma.
Studier från 1998 och framåt användes. 16429 artiklar varav flertalet exkluderades. Slutresultat 25 kostartiklar, 13 livsmedelsartiklar, 26 dryckesartiklar. Ingen av de koster som studerats i artiklarna innehöll kakor, godis, söta drycker.
Resultat. På kort sikt, sex månader, är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektiv för viktnedgång än råd om lågfettskost. På lång sikt (12 månader eller mer) finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Begränsat vetenskapligt underlag för att se effekt på barn. Underlag saknas för att bedöma om det föreligger någon skillnad i effekt mellan råd om måttlig lågkolhydratskost samt strikt lågkolhydratskost och råd om lågfettskost för personer med fetma på dödlighet, sjuklighet eller livskvalité.
Få studier kring barn och fetma. I denna SBU-rapport har man fokuserat på drycker. - Flera stora studier har visat att råd om att undvika söta drycker minskar insjuknandet i fetma hos barn. Detta kunde inte ses i denna genomgång pga otillräckligt underlag. Dryck www.vgregion.se/cbhvgoteborgsodrabohuslan Mat och Hälsa, Matpärm, Övervikt och Fetma, Flik 19,20. - Sötningsmedel Drycker sötade med aspartam, i jämförelse med sötade drycker, leder till en viktminskning hos personer med fetma. - Mjölkprodukter Tillägg av mejeriprodukter till energirestriktiv kost ger minskad vikt hos barn med fetma även efter 36 mån. Undersökt kalciumintag och ej mängd mjölk. ca 800 mg kalcium. Kalciumblad www.vgregion.se/cbhvgoteborgsodrabohuslan Mat och hälsa, Special, Allergi och överkänslighet, mjölk eller vitaminer och mineraler. Kostråd BVC: Vatten eller mjölk som måltidsdryck. Vid festligare tillfällen kan sötad dryck serveras. Vad är vardag och vad är festligare?
Råd vid fetma För barn med fetma krävs mer än en ändring av kosten. Carl-Erik Flodmark, som presenterar SBU-rapporten och som är 1. När ni ser på tillväxtkurvan att barnet väger för mycket övervikt el fetma. Visa ansvarig föräldrarna barndelen BMI kurvan och i rapporten, berätta var gränsen rekommenderar för övervikt och att fetma man går. ser Vad över både tänker mat, föräldrarna fysisk aktivitet om det? och beteendet kring dessa i familjen. Framförallt hänvisar han till en välgjord studie i USA där man följt upp familjerna under flera år. Vänta med att ge råd. Boka in en ny tid utan barn för att diskutera hälsosam livsstil. Vid besöket MI-Utforska www.vgregion.se/beslutstodfetma EPSTEIN 1993 Am J Dis Child - Vad har de funderat på sedan sist? - Har de försökt att ändra på något?
Practical Tips for the Primary Health Care Recommendations from the Childhood Obesity Task Force of the European Association for the Study of Obesity Evaluation of the Owerwheight /Obes Child: Recommendations from the COTF of the EASO Obes Facts 2010;3:131-137 - Kartlägg måltidsordningen. Regelbunden måltidsordning rekommenderas. - Mellanmål: Frukt och Grönt - Bedöm portionsstorlekarna. Jämför storlekarna med föräldrarna - Var äts maten? Rek familjemåltider vid bord, ej TV - Undvik alla söta drycker. Vatten är den bästa drycken. Lägg till positiva komponenter till kosten såsom frukt, grönsaker, fisk och fullkornsprodukter Uppmuntra familjen till att äta magra produkter såsom rent kött och produkter som inte är friterade.
Fråga om ni får lov att ge råd? - Motiverande samtal - Lätta Tips. http://www.vgregion.se/beslutstodfetma - Grönsaker innan maten. - Grytor på spisen - 1 port mat - När äter man godis? När man varit snäll? Som tröst? Lördag?
The Impact of Early Nutrition for Long-Term Health London 14 juni UCL Institute of Child Health, University College Great Ormond Street Hospital Dr Atul Singhal Professor Pediatric Nutrition University College London. Director, Childhood Nutrition Research Centre
Bröstmjölk Bra! - Barn som ammas får högre IQ (3-8 p) än de som fått ersättning. Metaanalys: Anderson 1999; Drane 2000; Jain 2002,Michaelsen 2009) 5 IQ poängs skillnad hos de för tidigt födda barnen, preterm Anderson 1999; Vohr 2006; Schnaler 2007 --------------------------------------------------------- - Amning minskar risken för obesitas Systematic Reviews Arenz 2004, Owen 2005,Owen 2005, Harder 2005, Quigley 2006, Weng 2012, Gale 2012
Dr Mary Fewtrell Pediatriker, forskare UCL Institute of Child Health London. Barn som fullammats till 6 mån eller fullammats till 4 mån och därefter fått sk tilläggskost t o m 6 mån, intog lika många kalorier. Kroppssammansättning och antropometriska mått var liknande (ej signifikanta skillnader) n 100. 50 barn i varje grupp. Randomized controlled trial of 4 compared with 6 mo of exclusive breastfeedin in Iceland: differences in breastmilk intake by stable isotope probe. Jonathan CK Wells, Olof H Jonsdottir The American Journal of Clinical Nutrition July 2012, vol 96 n 1 73-79.
The Impact of Early Nutrition for Long-Term Health Dr. Rosan Meyer. Princiapal research dietitian. Liten Aptit? Svårmatade barn Teater vid matbordet 5-10% Medicinsk orsak till liten viktuppgång. 10 % av barnen tycker om beskare smaker. Frukt och grönt. För tidigt födda barn, Sond. Ökat energibehov upp till två år. (återkommer med referenser via nyhetsbrev, hör av er om ni vill ha det innan) Dr Neil Shah. Consultant Pediatric Gastroenterologist 30% av hydrolysaten ges på grund av motilitetsproblem. Referens?
Kostråd?