Integratin av klimatanpassning i kmmunal verksamhet ch planering En guide 1 Dr. Christine Wamsler
Guide för integratin av klimatanpassning i kmmunal verksamhet ch planering Guidens syfte ch frmat Den här guiden ger lkala plitiker ch tjänstemän ett prcessrienterat verktyg för att stärka förankringen (integratinen) av klimatanpassning i relevanta sektrer av kmmunal verksamhet, med syftet att främja en hållbar stadsutveckling. Den kan därför ses sm ett instrument för att vägleda en integratinsprcess. Guiden presenterar systematiskt de nivåerr ch mråden där förankring av klimatanpassning är viktigt, ch möjliggör på så sätt planeringg ch bedömning av eventuella åtgärder. Guidens frmat följer de tre nivåer sm identifierats sm klimatanpassning: centrala för integratinen av I. Lkal nivå (perativa åtgärder på plats/ mrådesnivå) ). II. Institutinell nivå (strategiskaa åtgärder inm kmmunens administratin ch ledning). III. Inter institutinell nivå (strategiska åtgärder för samverkan med externa e aktörer). Se figuren. Den fjärde delen av guiden är en analysmall sm kan användas för att a granska kmmunens åtgärder på nivåerna I III. Analysmallen består av två tabeller. I den förstaa tabellen kan det egna arbetet placeras in för att se var framsteg har gjrts ch på vilka mråden det finns behv av vidare åtgärder. Den andraa tabellen kan sedan användas för att systematiskt planera de åtgärder sm identifierats sm nödvändiga för den frtsatta ntegreringen av klimatanpassningsfrågan i kmmunens verksamhet ch planering. 2
Innehåll Guidens syfte ch frmat... 2 I OPERATIVA åtgärder: Lkal nivå... 4 1 Åtgärder på plats (Stad Område Fastighet)... 4 II STRATEGISKA åtgärder: Institutinell nivå... 4 2 Övergripande planeringsstrategier ch visiner... 4 3 Klimatanpassningsstrategier... 5 4 Frmella planeringsramar... 5 5 Infrmella planeringsramar ch verktyg... 6 6 Intern rganisatin... 6 7 Persnella ch eknmiska resurser... 7 III STRATEGISKA åtgärder: Inter institutinell nivå... 7 8 Samarbete ch nätverkande med externa aktörer... 7 I III ANALYSMALL: Befintliga åtgärder... 8 9 Klassificering ch utvärdering av klimatanpassningsåtgärder... 11 I III ANALYSMALL: Ptentiella åtgärder... 14 3
I OPERATIVA åtgärder: Lkal nivå 1 Åtgärder på plats (Stad Område Fastighet) Nyckelfråga: Vilka klimatanpassningsåtgärder har kmmunen redan genmfört eller planerar att genmföra? Bedömningsgrund Det tas i allmänhet lite hänsyn till klimatanpassningsfrågan inm den perativa verksamheten i staden. Enstaka åtgärder för klimatanpassning har genmförts på plats, men det finns frtfarande ingen systematisk ch mfattande tillämpning av klimatanpassningsåtgärder. Klimatanpassningsfrågan uppmärksammas i all perativ verksamhet på plats. Integratin av klimatanpassningsfrågan i perativ verksamhet genmförs systematiskt, ch tar hänsyn till alla relevanta aspekter (hlistisk bedömning av klimateffekter, planeringingsansats etc. Se avsnitt 9). II STRATEGISKA åtgärder: Institutinell nivå 2 Övergripande planeringsstrategier ch visiner Nyckelfråga: Finns det generella strategier eller visiner för stadsplanering sm stöder integratin ch genmförande av åtgärder för klimatanpassningsåtgärder på lkal ch administrativ nivå? Bedömningsgrund Klimatanpassningsfrågan får ringa uppmärksamhet i övergripande strategier ch visiner för stadsplanering (ch behandlas sällan eller endast ytligt i relaterade texter ch uttalanden). En första ansats har gjrts för att integrera klimatanpassningsfrågan: i planeringsstrategier ch visiner på kmmunnivå; ch/eller i strategiska mål ch arbetsbeskrivningar för enskilda avdelningar. Klimatanpassning behandlas dck ännu inte utifrån en knceptuell helhetssyn, ch Klimatanpassning är en uttrycklig del av kmmunens planeringsstrategier ch visiner, liksm strategiska mål ch arbetsmråden för alla berörda enheter ch avdelningar. Relaterade dkument illustrerar vikten av klimatanpassning för att uppnå en hållbar stadsutveckling, visar hur 4
kmmunens planeringsstrategier ch visiner tar frtfarande inte tillräcklig hänsyn till frågan. ämnet kan integreras systematiskt på lkal ch institutinell nivå (se avsnitt 9), samt används i praktiken. 3 Klimatanpassningsstrategier Nyckelfråga: Har kmmunen knkreta strategier för att integrera klimatanpassning i kmmunens administratin ch planering? Bedömningsgrund Befintliga klimatanpassningsåtgärder sker från fall till fall. Det finns inte mycket förståelse för vikten av en strategi för minskad klimatrisk. Klimatanpassningsfrågan har, knceptuellt sett, ännu inte bearbetas utförligt, eller har bara uppmärksammats i samband med specifika klimatskyddsåtgärder. Det finns inledande försök att skapa eller implementera en klimatanpassningsstrategi. Det finns en klimatanpassningsstrategi sm innefattar hela staden, ch sm vägleder en systematisk integratin av ämnet på lkal ch institutinell nivå (se avsnitt 9). Strategin är känd, har stöd ch nyttjas på alla nivåer. 4 Frmella planeringsramar Nyckelfråga: Främjar de frmella ramverken för stadsplanering (detalj ch översiktsplanering) integratinen ch genmförandet av klimatanpassningsåtgärder på lkal nivå? Bedömningsgrund Det finns liten medvetenhet i kmmunen m kpplingen mellan detalj ch översiktsplanering ch klimatanpassning. Det finns föga intresse för att integrera klimatanpassningsfrågan i befintliga instrument för detalj ch översiktsplanering. Det finns inledande idéer eller insatser för att integrera klimatanpassningsfrågan i detalj ch översiktsplaneringen. Kmmunen är i färd med att utfrma en prcess för systematisk integrering av klimatanpassningsfrågan i framtida frmella ramverk fr stadsplanering. Klimatanpassningsfrågan är en uttrycklig del av all detalj ch översiktsplanering, vilken utgår från en helhetssyn ch bygger på en adekvat riskanalys (se avsnitt 9). Både klimatförändringens påverkan på prjekt/aktiviteter, ch hur prjekt/aktiviteter kan öka eller minska klimatrisken, beaktas härmed. 5
5 Infrmella planeringsramar ch verktyg Nyckelfråga: Finns det ramverk för infrmell planering samt instrument sm främjar integratin ch genmförande av klimatanpassningsåtgärder på lkal nivå? Bedömningsgrund Det finns föga intresse för att integrera klimatanpassningsfrågan i infrmella planeringsramar ch instrument. Det finns inledande idéer eller insatser för att integrera frågan m klimatanpassning i infrmella planeringsramar ch instrument. Kmmunen är i färd med att utfrma en prcess för systematisk integrering av klimatanpassningsfrågan i infrmella planeringsramar. Klimatanpassningsfrågan är en uttrycklig del av alla infrmella planeringsramverk ch instrument, vilket utgår från en helhetssyn ch bygger på en adekvat riskanalys (se avsnitt 9). Upprepad granskning av relaterade prcesser ch prjekt ingår i den regelbundna översynen av planeringsstrategin. 6 Intern rganisatin Nyckelfråga: Finns det en rganisatinsstruktur sm stödjer integratin ch genmförande av klimatanpassningsåtgärder på lkal ch institutinell nivå? (t.ex. genm lämpligt samarbete, nätverk, arbetsprcesser ch kmmunikatin) Bedömningsgrund Organisatinsstrukturen främjar inte en systematisk integrering av klimatanpassning i kmmunens verksamhet ch planering. Kmmunen är i färd med att skapa en rganisatinsstruktur sm möjliggör en systematisk integrering av ämnet klimatanpassning i sin verksamhet ch planering. De första stegen för att etablera bättre samarbete, nätverk, arbetsprcesser eller kmmunikatin med avsikt att främja klimatanpassning har tagits. Det finns en rganisatinsstruktur sm främjar integratin ch genmförande av integrerade klimatanpassningsåtgärder på lkal ch institutinell nivå (se avsnitt 9). 6
7 Persnella ch eknmiska resurser Nyckelfråga: Har kmmunen tillräckliga persnella ch eknmiska resurser för att främja integratin ch implementering av klimatanpassningsåtgärder på lkal ch institutinell nivå? Bedömningsgrund Kmmunen har tillräckliga persnella ch finansiella resurser för att integrera klimatanpassningsfrågan i sin verksamhet ch planering. Kunskapen eller medvetenheten i kmmunen m vikten av att integrera klimatanpassning i verksamhet ch planering är låg. Kmmunen har vidtagit inledande åtgärder för att förbättra persnella ch finansiella resurser för klimatanpassning. Kmmunens persnal ges möjlighet att utbilda sig inm mrådet klimatanpassning. Det finns tillräckliga ch väldefinierade persnella ch finansiella resurser för att hlistiskt integrera klimatanpassning i kmmunens verksamhet ch planering (se avsnitt 9). Ansvariga persner har stöd av kllegr både inm ch utanför sin avdelning ch förvaltning. III STRATEGISKA åtgärder: Inter institutinell nivå 8 Samarbete ch nätverkande med externa aktörer Nyckelfråga: Finns det externa samarbetsprjekt ch nätverk sm stödjer integratin ch implementering av klimatanpassningsåtgärder på lkal ch institutinell nivå? Bedömningsgrund Klimatanpassningsåtgärder utförs i strt sett berende av aktiv medverkan av andra aktörer (t.ex. kmmunmedbrgare). Alla stra aktörer inm klimatanpassning (på natinell, reginal, kmmunal ch lkal nivå) har identifierats ch inledande kntakter eller samarbeten har etablerats. Kmmunen stödjer andra aktörer ch skapar incitament för dem att utföra hlistiska klimatanpassningsåtgärder på alla nivåer (se avsnitt 9). Klimatanpassningsåtgärder genmförs i nära samarbete med berörda parter, inkl. berörda medbrgare. Kmmunens marknadsföringsstrategi återspeglar dess klimatanpassningsarbete. 7
I III ANALYSMALL: Befintliga åtgärder Följande mall kan användas för att analysera befintliga klimatanpassningsåtgärder i fråga m deras styrkr ch svagheter. Först kan befintliga åtgärder identifieras ch klassificeras i åtta kategrier, med hjälp av föregående avsnitt I III. Efter varje åtgärd kan dess rättsliga grund (t.ex. ett beslut i kmmunfullmäktige) ch de rgan sm ansvarar för planering ch genmförande nämnas (m tillämpligt). Till sist kan de listade åtgärderna utvärderas baserat på lika aspekter (se avsnitt 9: Klassificering ch utvärdering av åtgärder). I OPERATIVA åtgärder: Lkal nivå 1 Verksamhet på plats (Stad Område Fastighet) Förteckning över befintliga anpassningsåtgärder (inklusive genmförandeperid) Rättslig grund Ansvarig aktör/instans Bedömning (Enskild resp. övergripande bedömning, Kategri 1) II STRATEGISKA åtgärder: Institutinell ch administrativ nivå 2 Allmänna planeringsstrategier ch mdeller Förteckning över relevanta planeringsstrategier ch visiner (inklusive genmförandeperid) Rättslig grund Ansvarig aktör/instans Bedömning (Enskild resp. övergripande bedömning, Kategri 2) 3 Klimatanpassningsstrategier (strategier med avsikt att integrera klimatanpassningsfrågan) Förteckning över befintliga klimatanpassningsstrategier (inklusive Rättslig Ansvarig Bedömning 8
genmförandeperid) grund aktör/instans (Enskild resp. övergripande bedömning, Kategri 3) 4 Frmella ramverk för planering Förteckning över relevanta frmella planeringsramverk (inklusive genmförandeperid) Rättslig grund Ansvarig aktör/instans Bedömning (Enskild resp. övergripande bedömning, Kategri 4) 5 Infrmella ramverk ch instrument för planering Förteckning över relevanta infrmella planeringsramverk (inklusive genmförandeperid) Rättslig grund Ansvarig aktör/instans Bedömning (Enskild resp. övergripande bedömning, Kategri 5) 6 Intern rganisatin Förteckning över relevanta rganisatinsstrukturer ch arbetsprcesser (inklusive datum för nämnda ändringar) Rättslig grund Ansvarig aktör/instans Bedömning (Enskild resp. övergripande bedömning, Kategri 6) 7 Persnella ch eknmiska resurser Förteckning över relevanta persnella ch eknmiska resurser (inklusive datum för nämnda ändringar) Rättslig grund Ansvarig aktör/instans Bedömning (Enskild resp. övergripande bedömning, Kategri 7) 9
III STRATEGISK verksamhet: Inter institutinell nivå 8 Samarbete ch nätverkande med externa aktörer Förteckning över relevanta samarbeten ch nätverkande med externa aktörer (inklusive datum för förändringar) Rättslig grund Ansvarig aktör/instans Bedömning (Enskild resp. övergripande bedömning, Kategri 8) 10
9 Klassificering ch utvärdering av klimatanpassningsåtgärder Efter att kmmunens befintliga klimatanpassningsåtgärder delats in i åtta kategrier med hjälp av avsnitt I III kan man börja identifiera deras styrkr ch brister. Det kan t.ex. hända att åtgärderna inte återfinns i alla kategrier, eller att de befintliga åtgärderna har ett alltför ensidigt fkus. Den första analysen är därför viktig för att fastställa framtida aktivitetsnivåer ch behv. Härnäst kan den tregradiga bedömningsskalan för systematisk integratin av klimatanpassningsfrågan i kmmunal verksamhet ch planering (se under Bedömningsgrund i avsnitt 1 8) användas för att utvärdera de identifierade åtgärderna. Grad 3 kräver alltid en helhetssyn av klimatanpassningsbegreppet. Helhetssynen baseras på följande aspekter: A. Typ av klimateffekt: Alla ptentiella effekter av klimatförändringen beaktas. B. Åtgärdens mål: Olika typer av riskreducerande åtgärder används så att alla riskfaktrer (d.v.s. riskkällr, sårbarhet, bristande svarsberedskap ch förmåga, samt bristande återhämtningsberedskap ch förmåga) behandlas hlistiskt. C. Gegrafisk ch institutinell skala: Alla gegrafiska ch institutinella nivåer är inblandade (Kmmunnivå Områdesnivå Fastighetsnivå eller Förvaltning Avdelning). D. Planeringsansats: Byggtekniska ( grå ), eksystembaserade ( gröna ), sciala samt eknmiska åtgärder integreras på alla nivåer. E. Arbetsmdell: Separata ch integrerade (implicita eller explicita) åtgärder genmförs så att de kmpletterar varandra. Fkus ligger på att förbättra respektive arbetsmråde för att skapa en mer hållbar stadsutveckling. OBS: Alla aspekter av A E behöver inte vara relevanta för varje typ av åtgärd. A Typ av klimateffekt Fråga för granskning: Kncentreras klimatanpassningsåtgärder enbart på vissa klimateffekter (t.ex. översvämningar, värmeböljr, etc.), eller beaktas alla ptentiella klimateffekter i tillräcklig utsträckning? Följande förkrtningar kan användas för utvärdering av åtgärder inm analysmallen: Åtgärden avser en specifik riskkälla/fara Översvämning (Ö) Extrem värme (V) Extrem köld (K) Strm (S) Andra specifika typer av klimateffekter (A) Åtgärden avser ej en specifik riskkälla/fara (ES) 11
B Åtgärdens mål Fråga för granskning: Vad är målet med klimatanpassningsåtgärden? Vilka riskfaktrer avser den att minska? Följande förkrtningar kan användas för utvärdering av åtgärder inm analysmallen. Åtgärden har sm mål att: Minska ch undvika förekmsten av klimatrelaterade ht eller riskkällr (hålla farr utanför staden) (HR) Minska sårbarheten för extrema väderhändelser (vilket gör att staden kan mtstå ch leva med ptentiella farr) (VR) Förbättra svarsberedskap ch förmåga för att kunna hantera extrema väderhändelser (för att kunna hantera en pågående fara på ett lämpligt sätt) (PRs) Förbättra återhämtningsberedkap ch förmåga (för att efter en fara kunna återhämta sig på ett lämpligt sätt) (PRc) Medvetandehöjande (förbättra befintlig medvetenhet ch kunskap m klimatförändringar, klimatanpassning ch eksystembaserad klimatanpassning) (M) Riskbedömning (skapa en kunskapsbas för att utfrma de klimatanpassningsåtgärder sm används) (RB) C Gegrafisk ch institutinell skala Fråga för granskning: Avser åtgärden till en stadsmfattande nivå eller till ett visst mråde (enskilda mråden/fastighet, förvaltningar eller enheter/avdelningar)? Följande förkrtningar kan användas för utvärdering av åtgärder i analysmallen. Åtgärden avser: Stadsövergripande nivå (S) Områdesnivå (O) Fastighetsnivå (Fa) Förvaltningsnivå (Fö) Avdelningsnivå (Av) D Planeringsansats Fråga för granskning: Är klimatanpassningsåtgärderna huvudsakligen av byggteknisk, eklgisk, scial eller eknmisk karaktär? Följande förkrtningar kan användas för utvärdering av åtgärder i analysmallen. Åtgärden är inriktad på förbättringar med hjälp av: 12
Grå infrastrukturåtgärder strukturell planeringsansats (Grå) Gröna infrastrukturåtgärder eksystembaserad planeringsansats (se bild nedan*) (Gröna) Integrerad eller kmbinerade (grå ch gröna) infrastrukturåtgärder (Int) Andra åtgärder (scikulturella, eknmiska åtgärder, etc.) (A) Eklgiska strukturer Eklgiska funktiner C Eksystemtjänster Nytta Skötsel *OBS: En systematisk planeringsansats måste innefatta eksystemtjänster. Relaterade bedömnings, planerings ch implementeringsprcesser bör ta hänsyn till alla steg sm visas i figuren van. E Arbetsmdell Fråga för granskning: Vilken relatin har åtgärden till den ansvariga/verkställande rganisatinens arbetsmråde? Utförs åtgärden berende av annan verksamhet, eller är den integrerad i rganisatinens nrmala verksamhet? Följande förkrtningar kan användas för utvärdering av åtgärder inm analysmall. Åtgärden är: Ett separat prjekt eller en separat prjektkmpnent sm uttryckligen har klimatanpassning sm mål (S) En förbättring av den nrmala verksamheten genm ökad hänsyn till klimatanpassning. Klimataspekter kan härmed behandlas både implicit ch explicit. Integrerad implicit (II) Integrerad explicit (IE) 13
I III ANALYSMALL: Ptentiella åtgärder Analysmallen i föregående kapitel kan även användas för identifiering ch utvärdering av planerade eller ptentiella åtgärder sm behövs för att främja integratinen av klimatanpassningsfrågan i kmmunens verksamhet ch planering. 14
Utvecklingen av denna guide utföres i samband med ECOSIMP prjektet ( Ecsystem Services as a Tl fr Climate Change Adaptatins in Castal Municipalities ) ch prjektet "Sustainable Urban Transfrmatin fr Climate Change Adaptatin" med finansiering från Naturvårdsverket ch det svenska Frskningsrådet FORMAS. Jag vill tacka alla prjektparterna för deras bidrag, nämligen kmmunerna Helsingbrg, Malmö, Lmma, Kristianstad, Vellinge, Trellebrg ch Båstad, Kmmunförbundet Skåne, Lunds universitet, Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling (LUCSUS), högsklan Kristianstad, Malmö högskla ch Sveriges lantbruksuniversitet. Jag will även tacka de tyska kmmunerna München, Regensburg, Landshut, Würzburg, Freising, Deggendrf, Passau ch Nürnberg, Münchens tekniska universitet (TUM) ch dess Centrum för Urban eklgi ch klimatanpassning (ZSK). 15 Dr. Christine Wamsler, LUCSUS