LÄRANDESEKTION EN GRANKOTTENS FRITIDSHEM

Relevanta dokument
2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4

LÄRANDE- SEKTIONEN LJUNGBACKENS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM

1 Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av verksamheten Beskrivning hur ni organiserar arbetet Detta minns vi särskilt under året

2. Övergripande mål och riktlinjer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Kvalitetsarbete i fritidshem

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Kvalitetsrapport Fritidshem

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Statens skolverks författningssamling

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Enhetsplan för Nödingeskolan

Kvalitetsrapport Förskola

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

2.1 Normer och värden

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Teamplan Ugglums skola F /2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

LJUS p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

LÄRANDE- SEKTIONEN BJÖRKHAGENS FÖRSKOLA

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Kommentarer till kvalitetshjulet

KVALITETSREDOVISNING TINGVALLASKOLANS FRITIDS

Kvalitetsredovisning för fritidshem läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsredovisning 2010

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Arbetsplan för avdelning Stubben

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

FRITIDSHEM. Dokumentet finns på gemensam/hela skolan/fritids

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Senast ändrat

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Kvalitetsarbete i förskolan

1. Inledning Förutsättningar... 3

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsredovisning 2009

starten på ett livslångt lärande

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Granskningsrapport fristående förskola. Tillsyn av. Mån... år 20

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

LÄRANDE- SEKTIONEN RÖNNHAGENS FÖRSKOLA

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Transkript:

LÄRANDESEKTION EN GRANKOTTENS FRITIDSHEM Kvalitetsredovisning 2010-2011

Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 5 1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet... 5 1.3 Detta minns vi särskilt under året... 5 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 6 3 Förutsättningar 6 3.1 Barn... 6 3.2 Personal... 6 3.3 Ekonomiska resurser... 6 3.4 Materiella resurser... 7 4 Arbetet i verksamheten 7 4.1 Normer och värden... 7 4.1.1 Våra egna mål för 10/11:... 8 4.1.2 Uppföljning av Likabehandlingsplanen... 9 4.1.3 Redovisning av elevenkäter och attitydundersökning angående normer och värden.... 9 4.2 Utveckling och lärande....10 4.2.1 Våra egna mål 10/11:...10 4.3 Delaktighet och inflytande...11 4.3.1 Våra egna mål 10/11:...11 4.3.2 Redovisning av andra resultat från enkäterna angående elevansvar och elevinflytande....11 4.4 Samverkan...12 4.4.1 Våra egna mål 10/11:...13 4.4.2 Redovisning av övriga resultat från attitydundersökningen och enkäter angående samverkan....13 5 Redovisning av kompetensutvecklingsinsatser 13

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Beskrivning av verksamheten På Dalstorpskolan går elever från Dalstorp, Ölsremma och Hulared med omnejd. Upptagningsområdet är präglat av landsbygd och den tillverkningsindustri som finns i både Dalstorp och Ölsremma. En relativt stabil social struktur finns i dessa samhällen med liten in - och utflyttning. På Dalstorpskolan finns fritidshemmet Grankotten. 1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet Våra öppettider har under läsåret varit 6.00-17.30 mån tor, fre 6.00-17.15 Det har varit 5 personer som varit inne och arbetat i fritidshemmet. Vi är alltid 2 personer som arbetar vid frukost.( 7.15-8.15). Direkt efter skolan slutat är vi alltid 3 personal som arbetar, för att kunna genomföra våra eftermiddagsaktiviteter. I år har man exempelvis kunnat välja på; Utelek, Drama, Kortspel, Experiment, Gamla lekar, Träslöjd, Syslöjd, Data, Byggklubb, Fiske, Målargrupp, Pysselgrupp, Sagor, m.m. På måndagar har vi varit 2 personal, då har vi haft en skogsdag. 1.3 Detta minns vi särskilt under året Sommarfest med övriga fritidshem i kommunen. Tranemogymnastikförening visar sin verksamhet. Zumbadans med hjälp av Dalstorps IF. Innebandyturnering i Tranemo. Glöggmorgon för barn och föräldrar. Skridskor i Ishallen med andra fritidshem i rektorsområdet. Eget matråd för fritidshemmet. Barnen har haft större delaktighet vad gäller förslag till eftermiddagsaktiviteter. Sommarfest tillsammans med Förskoleklass och år 1-2 för familjerna. Lådbilsbygge och Lådbilsracet Fångarna på Villan 5

2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vi använder oss av enkäter för personal, barn och föräldrar. Bevispärm Egna reflektioner och analyser. 3 Förutsättningar 3.1 Barn Fritidshem 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 Antalet inskrivna barn 49 57 49 41 40 Antalet avdelningar 1 1 1 1 1 Antalet tillsynstimmar i genomsnitt per barngrupp Antalet inskrivna barn per årsarbetare på fritidshemmet 726 766 695 620 528 27,07 25,68 16,28 17,37 19,51 3.2 Personal Kommentar/analys: 2.05 % tjänster. Procenten tjänster räcker till under dagen men verksamheten blir sårbar vid schemaförändringar som förlänger dagen. Positivt att vi varit färre personer på tjänsterna. Det är lättare att nå ut med gemensam information. 3.3 Ekonomiska resurser Studiebesök 8 000 6

Material 12 000 3.4 Materiella resurser Fritidshem Kostnad per tillsynstimma(exkl. lokalkostnader) 2006 2007 2008 2009 2010 Kostnad per tillsynstimma 39,24 33,17 Mål: Alla barnen upplever att utemiljön är ändamålsenlig? Resultat): 100 % av föräldrarna upplever att barnen har en ändamålsenlig utemiljö? 100 % av personalen upplever att spontaleken ökat. Analys: Vi i personalen upplever att barnens spontanlek har ökat för att de nya barnen har blivit mer bekanta med utemiljön. Vi känner oss nöjda med barnens utemiljö. Åtgärder för fortsatt utveckling: Försöka få barnen mer delaktiga i arbetet med utemiljön. Barnen kan själva få utforma nyheter till hinderbanan. 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Utdrag ur Lpo 94 Skolan skall aktivt medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 7

Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 4.1.1 Våra egna mål för 10/11: Vi arbetar efter bildningsplanens mål. Alla blir sedda och respekterade Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Resultat: 100 % av barnen som svarat på enkäten upplever att de känner sig trygga. 100 % av personalen upplever att barnen känner sig trygga, Vi har tillsammans med år F-2 skapat ett faddersystem. Analys och bedömning av måluppfyllelse Enkätundersökningen visar att barnen känner en stor trygghet med att vara på Grankotten, men det finns situationer som uppstår där barn och personal kan uppleva en otrygghet. Vid förändring av strukturen som vid vikarietillfällen, och när man är färre vuxna, kan personalen uppleva oro i gruppen. Barn som har en fadder under skoltid och även träffar denna under fritidstid känner en större tillhörighet i gruppen. Vi upplever att barnen och personalen känner sig trygga på Grankotten. Som ett förebyggande arbete om normer och värden kan vi se en fördel och nödvändighet att jobba med genusperspektivet. Åtgärder för fortsatt utveckling: Genom att ge vikarier möjligheter att bli väl förtrogna med verksamheten. Detta kan göras genom vikarier får möjlighet att gå bredvid och få tid att sätt sig in i vikariepärmen. 8

Vi jobbar med Genus perspektivet genom att. I det systematiska kvalitetsarbetet synliggöra och analysera skillnader mellan könen vad gäller måluppfyllelse (trivsel, trygghet, inflytande, delaktighet mm) I det systematiska kvalitetsarbetet synliggöra och dokumentera insatser som görs för att motverka traditionella könsmönster 4.1.2 Uppföljning av Likabehandlingsplanen Mål: Få Likabehandlingsplanen att bli ett levande dokument och därmed arbete förebyggande med kränkningar och trakasserier. Resultat: Genom enkätundersökningen ser vi att barnen har en mycket hög trivsel på Grankotten. 100% av föräldrarna som svarade på enkätundersökningen anser att barnen trivs på Grankotten. Faddersystemet har kommit igång. Samtal och samarbetsövningar har genomförts. Trivselregler har upprättats. Analys: Då vi har en mycket hög trivsel kan vi se att insatserna gett resultat. Åtgärder för fortsatt utveckling: Förebyggande arbete mot kränkande behandling, genom att hela gruppen ser och diskuterar utvalda filmer som handlar om kränkande behandling. 4.1.3 Redovisning av elevenkäter och attitydundersökning angående normer och värden. Resultat: 100 % upplever mycket hög trivsel 9

Analys: Då vi har en mycket hög trivsel kan vi se att insatserna gett resultat Åtgärder för fortsatt utveckling: Förebyggande arbete mot kränkande behandling, genom att hela gruppen ser och diskuterar utvalda filmer som handlar om kränkande behandling 4.2 Utveckling och lärande. Utdrag ur Lpo 94 Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i olika former. Alla som arbetar i skolan skall: uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande 4.2.1 Våra egna mål 10/11: Skapa ytterligare möjligheter till att väcka intresse hos barnen för framtida aktiviteter på fritiden. Barnen/eleverna lär sig ta ansvar för fritids material och leksaker. Vi får barnen medvetna om att/vad de lär sig på fritids. Ge barnen möjligheter/stöd att jobba med sitt skolarbete ex läxläsning, fördjupning. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Vi ser en positiv effekter på barn som fått hjälp med läxläsning. De har fått större självkänsla då de känner att de lyckats med sina läxor som de kunnat göra tillsammans med en vuxen. Även föräldrar har upplevt detta positivt. Vår information om hyrsystemet har varit otydlig. Vi har fått en bra rutin på ordning och reda grupperna. Barnen tar ansvar för Grankottens material. 10

Vi upplever att när barn väljer aktivitet utifrån eget intresse sker god inlärning. 4.3 Delaktighet och inflytande Utdrag ur Lpo 94 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Alla som arbetar i skolan skall: främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. 4.3.1 Våra egna mål 10/11: Ge barnen större möjlighet att påverka innehållet sin eftermiddags tid. Analys och bedömning av måluppfyllelse: Vi har gett barnen större möjlighet att påverka sina eftermiddags aktiviteter. Vi tror att de yngre barnen har svårt att se sina möjligheter att påverka innehållet i fritidsverksamheten. 4.3.2 Redovisning av andra resultat från enkäterna angående elevansvar och elevinflytande. Analys: 86 % av barnen upplever att de får vara med och ge förslag på aktiviteter som de vill göra på fritids. 64 % säger att de får vara med att ge förslag på inköp av material. De övriga 36 % vet att de får vänta tills de går i år 2 när vi gör vårt projekt inköp. 11

4.4 Samverkan Utdrag ur Lpo 94 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbete skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Alla som arbetar i skolan skall: samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och Bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Bildningplanens mål: All verksamhet utgår från ett helhetsperspektiv där all samverkan utgår från elevens bästa. 12

4.4.1 Våra egna mål 10/11: Vårda och skapa goda relationer med hemmet. Följa upp skolans teman Analys och bedömning av måluppfyllelse: Vi anser att vi har bemött föräldrarna på ett positivt sätt eftersom enkäten visar ett gott resultat. Vårt sätt att bemöta föräldrarna med PUG har givit resultat. 4.4.2 Redovisning av övriga resultat från attitydundersökningen och enkäter angående samverkan. Resultat: 95,2 % av föräldrarna anser att de har en bra möjlighet att påverka genom brukarrådet. 5 Redovisning av kompetensutvecklingsinsatser Skola 2011 Kvalitet i fritidshemmet Världens bästa fröken Massage kurs 6 Helhetsbedömning Vi ser i våra enkäter att barnen trivs väldigt bra och att föräldrarna är väldigt nöjda med vår verksamhet. Vi upplever att vi har en god kontakt med föräldrar och barn. Vi har haft en mindre personal styrka vilket innebär att vi är mer sårbara när någon är borta. Mindre antal personer som jobbar med gruppen innebär att det är lättare att ha en samsyn på verksamheten. Innehållet i vår verksamhet upplevs både av barn, föräldrar och personal som positivt. Barnen tycker att de har lärt sig en hel del saker under året på Grankotten. God trivsel hos såväl personal som barn gör att verksamheten fungerar bra. 13

14