Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga, eller har svårt att sva. Scialstyrelsen skriver i sin rapprt, Psykisk hälsa bland unga (2013), att ett tydligt budskap i många tidigare rapprter är att psykisk hälsa ökar bland barn ch unga, ch inte bara hs de sm är särskilt utsatta genm psyksciala faktrer, utan även i nrmalgruppen. Detta ger indikatrer på att förändringar har skett i miljöer där unga vistas. Förklaringar sm kan lyftas fram är ökade krav på utbildning ch individualiseringen i samhället. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma den psykiska hälsan; symptm av r, ängslan ch ångest kan ge allvarliga knsekvenser för hälsan ckså på längre sikt, med risk för svårare psykisk sjukdm ch en förmåga att etablera sig i vuxenlivet (Scialstyrelsen, 2013). På initiativ från Nrrbttens Flkhälsplitiska Råd (NFR) har Landstingets Flkhälscentrum, Kmmunförbundet ch Länsstyrelsen inlett ett samarbete med gemensamma kmmunbesök för att inventera kmmunernas behv. I nuläget ser aktörerna över rllfördelningen utifrån den identifierade behvsbilden. Tanken är att låta resultaten av detta piltprjekt ligga till grund för att i samarbete med övriga aktörer sprida de insatser sm fallit väl ut gällde preventin av psykisk hälsa. Anpassade överenskmmelser med kmmuner, kmmunförbundet ch länsstyrelsen kan vara ett alternativ, utifrån behv i enskilda kmmuner Kmmunförbundet samt länsstyrelsen är vidtalade ch intresserade av att samverka i prjektet. Nuläge Nrrbtten År 2010 infördes, genm den nya skllagen, krav på lika frmer av kmpetens för att förebygga ch främja elevhälsa. Nrrbttens läns landsting har sedan 2006 genmfört årliga mätningar ch avrapprterar dem i syfte att de ska fungera sm underlag för kunskap ch beslutsfattande i arbetet med att införa hälsfrämjande insatser. Rapprteringarna bygger på en sammanställning av enkätsvar från barn ch ungdmar i Nrrbtten, ch svaren visar på en utveckling sm är rande gällande framför allt flickrs psykiska välmående. Den psykiska hälsan har mätts genm frågr m självupplevda symptm rörande psykisk hälsa under de senaste tre månaderna. Andelen flickr sm uppger att de mår bra har sjunkit stadigt sedan mätningens start. Rapprten från läsåret 2012/2013, Sklbarns hälsa ch levnadsvanr i Nrrbtten, befäster denna utveckling. Flickr mår psykiskt sämre för varje år, från årskurs fyra fram till gymnasiet, ch i förhållande till pjkarna är skillnaden markant. Den har aldrig varit så str sm vid den sista mätningen Definitiner
Psykisk hälsa är mer än frånvarn av psykisk hälsa. Det handlar bland annat m att människr upplever sin tillvar meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället ch uppleva att de har förmåga att hantera livets nrmala mtgångar Psykisk hälsa används i dag fta sm en övergripande term sm täcker både psykiska besvär ch psykisk sjukdm. Kön ch psykisk hälsa Andelen flickr sm upplever känslr av nedstämdhet är tre gånger högre än andelen pjkar, både läsår 2009/2010 ch 2011/2012, respektive fyra gånger högre läsår 2012/2013. Således har denna andel stigit med 3 prcent jämfört med förra läsåret, från 13 prcent till 16 prcent. Även nivån på irritatin ligger mycket högre bland flickr, ch den stiger med cirka 1 prcent från år till år. Exempelvis ligger irritatin bland flickr med 4 prcent högre läsår 2012/2013 jämfört med läsår 2009/2010, 22 prcent respektive 18 prcent. Ett annat utvecklingsmönster ser vi i pjkarnas situatin. Nivån på nedstämdhet är låg bland dem, 4 prcent. Denna ändras inte med tiden, medan graden av irritatin är två gånger högre ch den har stigit med 1 prcent jämfört med tidigare läsår, från 8 prcent till 9 prcent. För att kunna förklara den jämna utvecklingen på psykiskt välmående gällande kön analyseras vidare samband mellan lika variabler med syftet av att både skapa en bild ch förstå hur flickrnas livssituatin har förändrats under de senaste fyra läsåren i Nrrbtten, på gymnasiet årskurs 1. Högre stressnivå bland flickr En analys är av sambanden mellan variablerna sm mäts i Hälssamtalet i sklan utfördes: - Sklstress - Smatiska besvär, - Krppsuppfattning, - Mbbning - Bendefrm - ch psykisk hälsa samt kön Resultat: Nivån på alla dessa fem stressrelaterade faktrer är betydligt högre bland flickr jämfört med pjkar. Skillnaderna kan ge en del av svaret på varför psykisk hälsa bland flickr stiger ch det stra gapet i graden av nedstämdhet mellan flickr ch pjkar (16 prcent respektive 4 prcent). Nivån på sklstress är dubbelt så hög bland flickr (28 prcent respektive 13 prcent), ch den har stigit med fyra prcent sedan 2009, från 24 prcent till 28 prcent. Graden av smatiska besvär ligger ckså tre gånger högre bland flickr (20 prcent respektive 6 prcent) ch den har ökat med två prcent jämfört med läsår 2011/2012, från 18 prcent till 20 prcent. När det gäller krppsuppfattning är bara hälften av flickrna nöjda med sin krpp, ch denna nivå har minskat med en prcent sedan 2009, från 52 prcent till 51 prcent. Pjkarna blir samtidigt allt mer nöjda med sitt utseende (74 prcent läsår 2011/2012 respektive 77 prcent läsår 2012/2013) ch detta är tecken på att de ckså mår bättre psykiskt. Nivån på mbbning, sm representerar en annan frm av stress för ungdmarna, är tre gånger högre bland flickrna jämfört med pjkarna (tre prcent respektive en prcent). Denna nivå är förändrad sedan 2009. Bendefrm genererar ckså starka känslr för unga sm inte br tillsammans med båda föräldrarna, ch i flickrnas situatin är denna nivå högre (22 respektive 17 prcent).
Antal per 100 000 i beflkningen Självmrd 30 4-årsmedeltal självmrd unga (15-29 år), utveckling över tid. (Källa: Scialstyrelsen) 25 20 15 10 5 Män (BD) Kvinnr (BD) Män (RIKET) Kvinnr (RIKET) 0 Självmrden bland unga kvinnr har ökat i länet, ch vi ligger nu klart över genmsnittet för riket. Siffrna för de unga männen har minskat ch ligger nu på riksgenmsnittet Det är ungefär 10 ggr fler självmrdsförsök än självmrd. Enligt hälsa på lika villkr 2010 är det dessutm tre gånger fler sm har självmrdstankar än de sm gör självmrdsförsök. Psykisk hälsa unga i riket Stckhlms Stadsmissins ungdmsrapprtrapprt Nr. 1 (2013), sammanfattar aktuell svensk, till del internatinell frskning, i syfte att kartlägga mfattningen ch situatinen gällande psykisk hälsa hs unga. Stadsmissinen har ckså genmfört en egen kmpletterande enkätundersökning hs 1 000 unga i åldern 18-25 år, gegrafiskt spridda i landet, för att få en bild av den egenupplevda synen på psykisk hälsa. Frskningen visar att hälsan rörande psykiskt mående ökar i Sverige, särskilt bland tjejer i åldrarna 16-25 år (Stckhlms Stadsmissin, 2013: s.6). Enligt SCB (2012) upplever var tredje ung tjej känslr av r eller ångest. Orsakerna är inte helt klara. Bland frskningen sm finns har fkus lagts på att kartlägga mfattningen, men att få fram rsakssamband är inte lika enkelt. Säkert är dck att det handlar m lika förändrade livsvillkr, sm innebär prestatinskrav ch rädsla att misslyckas. Tuffare miljö ch pryl- ch utseendebaserade värderingar är andra rsaker (Stckhlms Stadsmissin, 2013). Ungdmsstyrelsen (2012) visar i en frskningssamanställning att nedstämdhet, ängslan, magnt ch huvudvärk var dubbelt så vanliga symptm bland tjejer sm bland killar 2010. Övriga tidiga samband: Det finns ett klart ch starkt samband mellan depressin hs mdern under barnets först år ch depressin hs unga. Det finns ett starkt samband mellan grad av fysisk aktivitet ch psykisk hälsa. Att ha gd knditin har visat sig kunna förebygga depressiner (Taube 2012). Interventiner för att öka fysisk aktivitet hs barn ch ungdmar har å andra sidan visat sig bara ge en liten till måttlig effekt (Cchrane 2013, BMJ 2012) Man föreslår istället andra mått sm sklprestatiner, elevbelåtenhet, hälsrelaterad livskvalitet,
egenförmåga till fysisk aktivitet, minskad alkhl ch drgknsumtin, deltagande i fritidsaktiviteter ch/eller kstnadseffektivitet. Ungdmar, stress ch psykisk hälsa Utredningen sm gjrdes år 2006, Ungdmar, stress ch psykisk hälsa, visar tydligt att stress kan leda till psykisk hälsa samt att människr reagerar lika på stress eller förändringar. Detta berr på den kgnitiva förmågan sm individerna har, dvs. förmågan av att lära sig av egna erfarenheter för att kunna anpassa sig till den miljö man lever i. Den sm har en gd kgnitiv förmåga upplever i betydligt mindre utsträckning negativa känslr, så sm ångest, r eller depressin. För att kunna hjälpa ungdmarna med att förbättra denna kapacitet krävs samverkan mellan lika aktörer. Både föräldrar ch skla kan stimulera ungas kgnitiva förmåga ch därigenm deras psykiska hälsa. Den emtinella kmpetensen behöver ckså stärkas, eftersm denna kapacitet är avgörande för hur unga hanterar sina känslr (SOU 2006:77). Ungefär 700 ungdmar mellan 15 ch 24 år intervjuades ch de fick möjlighet till att berätta m sina upplevelser när det gäller stress samt ge förslag på hur man kan förhindra eller minska den. Utredningens resultat visar att ju äldre man blir dest mer stress upplever man ch att elever sm gått ett yrkesförberedande prgram var mindre stressade än de övriga. Med andra rd, upplever de sm väljer ett teretiskt prgram mer stress, eftersm både föräldrar ch lärare ställer krav på att deras betyg skall vara höga. Majriteten av ungdmarna ser sklstressen sm det största prblemet, ch här pängterar de att för str del av sklarbetet sker hemma samt att de har flera prv under samma vecka. Allt detta gör att unga har mindre tid för att träffa sina kmpisar eller för att delta i lika fritidsaktiviteter. Tidsbristen leder i sin tur till islering ch depressin, enligt de intervjuade. Betygssystemet, brist på kmpetenta lärare ch för stra klasser genererar enligt ungdmarna mycket stress sm gör att eleverna inte känner sig ng sedda. De intervjuade upplever ckså att deras lärare är själva mycket stressade ch det smittar av sig (SOU 2006:77). Trts respndenternas åsikter gällande sklstress, visar utredningen att bland de elever sm lyckas med skluppgifter sm är svåra utvecklas självkänslan sm mest. Således har denne sm trr på sin egen förmåga att kunna klara av sklan större chans att må bra med sig själv De intervjuade beskriver ckså hur media ch reklam påverkar deras syn på vad det innebär att prestera bra i dagens samhälle. De tre S:en (snygg, smal ch sexig) sätter tryck på att de skall bete sig mer sm vuxna ch ta hänsyn till hur de äter ch tränar. Tjejerna blir mest påverkade, enligt respndenterna, eftersm de tar mer åt sig av denna stress. De föreslår att sklunifrm skulle vara en bra lösning på prblemet, därför att mbbning bland unga i sklan har mycket att göra med utseende ch kläder. Respndenterna kritiserar ckså miljön i sklan, sm enligt dem inte är ng välkmnande, funktinell ch tyst. Utöver sklstressen tillkmmer den stress sm upplevs hemma, på grund av bråk med syskn eller föräldrar, ch kärleken sm gör att unga fta känner sig lyckliga. (SOU 2006:77). När det gäller ökade stressrelaterade symptm bland tjejer visar utredningen att det finns lika förklaringar på denna prblematik. En kan vara att tjejerna uttrycker sina känslr tydligare än killar, sm i sin tur kan förklaras med hjälp av den bilgiska kmpnenten. Tidigare studier visar, enligt utredningen, att skillnader mellan hrmnnivåerna mkring puberteten gör att tjejerna känner sig mer deprimerade än killarna. Den sciala knstruktinen av kön är en annan förklaring ch denna hänvisar till skillnader i scialisering ch levnadsvillkr bland kön i samhället. Ju större skillnader mellan kvinnrs ch mäns rller, dest högre grad av stressrelaterade symptm bland flickr ch kvinnr. Utredningen pängterar ckså, med hjälp av tidigare studier, att allvarliga psykiska sjukdmar utvecklas mest bland pjkar (SOU 2006:77).
Preventin Primärpreventin är ett begrepp sm används för att beskriva vilka generella förebyggande insatser sm görs gentemt hela beflkningen för att förhindra ch förebygga att sjukdm över huvud taget uppträder. Det är på primärnivå de största vinsterna för flkhälsan görs genm att minska måttligt förhöjda risker hs ett strt antal individer i stället för att vända sig emt ett fåtal individer med hög risk (Janlert 2000) Preventinsparadxen Används för att belysa det faktum att det är mycket svårt att i en barngrupp se vilka barn sm kmmer att hamna i utanförskap senare i livet. Detta gäller alla frmer av utanförskap varav psykisk hälsa är ett. En liten insats till många har/ger större effekt för flkhälsan än stra insatser till få. Att det ger en större effekt att många förändrar sig lite än att några förändrar sig mycket berr på att gruppen högriskindivider är så liten (Janlert U 2000) Ur ett flkhälsperspektiv är det exempelvis bättre m fler föräldrar kan bli någt bättre föräldrar än att ett fåtal blir mycket bättre (Bremberg 2004). Av 100 familjer hör uppskattningsvis: 90 familjer till nrmalgruppen ch saknar synliga prblem 7 familjer till riskgruppen där det finns barn sm lever i svåra miljöer/barn sm kan vara bråkiga ch störande 3 familjer till prblemgruppen ch behöver insatser från samhällets sida Frskningen säger att: 10% av barnen i nrmalgruppen utvecklar allvarliga nrmbrytande beteenden/psykisk hälsa. 10 % av 90 = 9 barn 25% av barnen i riskgruppen utvecklar allvarliga nrmbrytande beteenden/psykisk hälsa. 25% av 7 = 1.75 barn 40% av barnen i prblemgruppen utvecklar allvarliga nrmbrytande beteenden/psykisk hälsa. 40% av 3 = 1.2 barn Det vill säga att av 12 barn sm utvecklar ett utanförskap kmmer 9 stycken från nrmalgruppen vilket ytterligare stärker vår uppfattning att vi behöver öka de generella preventiva åtgärderna för att på sikt minska den psykiska hälsan. Föräldrastöd Bremberg (2007) undersökte vilken effekt strukturerade föräldraprgram sm riktas generellt till alla föräldrar, har på barn med utåtagerande prblematik. Samtliga undersökta insatser visade påtaglig effekt på en minskning med 60 prcent av utåtagerande prblematik hs barnen. Effekterna avklingar med tiden men en studie där barnen följts under åtta år, kunde en frtsatt minskning på 8 prcent påvisas. Kunskapsunderlaget från år 2004 visar att intresset för föräldrastöd är störst bland de familjer sm
redan har en gd scial status. Enligt rapprten finns det tre faktrer sm har lyckats nå familjer med lägre scial status. 1. Verksamheten är belägen i familjens bstadsmråde ch att det dessutm finns tillgång till barntillsyn. 2. Infrmatinen har varit generell ch inte riktad till ett urval familjer. En riktad inbjudan kan göra så att familjerna känner sig utpekade. 3. Att spridningen av verksamheten varit intensiv i ett fåtal mråden. Spridningen fungerar bättre m den kncentreras intensivt till ett begränsat gegrafiskt mråde istället för att verksamheten erbjuds sparsamt i hela kmmunen. Föräldrastödsprgram finns på såväl generell sm selektiv ch indikerad nivå. I detta prjekt menar vi med föräldrastöd sm kan erbjudas alla föräldrar.
Prjektbeskrivning Huvudprjekt Prjekttid: 2014-08-01 till 2017-07-31 Syfte: Att genm att införa ch utvärdera lika metder för att främja psykisk hälsa hs barn ch unga i 2 piltkmmuner få fram en bas för hur psykisk hälsa kan förebyggas i hela länet. Betydelse: Att lyckas minska antalet unga sm mår psykiskt dåligt innebär att - Fler unga rkar vara i sklan, kncentrera sig ch tillgdgöra sig studierna. - Fler unga är red att möta arbetsmarknaden såväl hälsmässigt sm betygsmässigt - Minskat lidande hs de unga ch deras närstående - Tillväxten främjas - Kstnader för allt från insatser, vård ch behandling till sjukskrivning på grund av psykisk hälsa minskar - Resurser frigörs till annat. Mål Att beskriva, möjliggöra, utveckla, testa utvärdera ch kmmunicera ett evidensbaserat sätt att arbeta primärpreventivt under barnets hela uppväxt från mammas mage till 19 års ålder Att efter prjektets slut i samarbete med länsstyrelse, kmmunförbund ch eventuellt övriga aktörer kunna erbjuda länets alla kmmuner stöd för att kunna minska andelen unga (0-18 år) sm drabbas av psykisk hälsa. Långsiktiga mål Att andelen elever i gymnasiets första år sm de tre senaste månaderna fta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda minskar Att minska andelen unga sm tar sitt liv. Att införa en nllvisin gällande självmrd i Nrrbtten. Ett väl fungerande samarbete med en klar ansvarsfördelning mellan landstinget, kmmunförbundet, länsstyrelsen ch eventuellt andra aktörer såväl centralt sm lkalt kring främjandet av psykisk hälsa hs unga i Nrrbtten. Delmål Att Öka kunskapen i länet gällande psykisk hälsa hs unga samt hur psykisk hälsa kan förebyggas Sprida evidensbaserade arbetssätt ch metder för att främja psykisk hälsa hs barn ch unga. Öka deltagandet vid föräldrautbildningarna Öka andelen föräldrar sm genmgår föräldrastödsutbildning Införa DISA på högstadiet Införa hälssamtal på ungdmsmttagning Öka samarbetet mellan landstinget ch övriga aktörer
Finna vägar för att alla föräldrar får kännedm ch erbjudande m de primärpreventiva åtgärder vi föreslår Vägledande Samsyn Då prjektet bygger på medverkan från flera aktörer är samsyn viktigt. Samverkande huvudaktörer är landstinget, kmmunförbundet, länsstyrelsen samt de två piltkmmunerna. Att arbeta kring nedanstående samverkanspunkter skall vara vägledande för detta prjekt ch för priritering av åtgärder. Främjande av psykisk hälsa handlar till str del m att stärka skyddsfaktrer ch minska riskfaktrer hs barn generellt. Ju tidigare insatser dest bättre resultat Alla barn ch unga ska: 1) Växa tryggt i mammas mage Ett av de starkaste sambanden vi funnit är mellan depressin hs mdern i barnets tidiga liv ch depressin hs barnet i tnåren. Därför vill vi ännu tidigare än idag hitta de deprimerade mammrna. Eftersm gravditet ch tidigt föräldraskap är en tid då man är mttaglig för att förändra sitt liv vill vi både öka deltagande i- samt utveckla innehållet i föräldrautbildningen. Priritet skall vara tidig anknytning förälder/barn a. På sikt införa EDT depressinsscreening under graviditet för att kunna sätt in åtgärder m en av föräldrarna är deprimerad (MBHV inväntar material för införandet ch tar ansvar för detta) b. Införa pappa/partnersamtal 2) Få en bra start på det nya livet a. På sikt utveckla ett gemensamt evidensbaserat föräldrautbildningsprgram för hela länet (MBHV äger frågan). b. Införa hälssamtal vid 18 månaders ålder c. Främja anknytning mellan barn ch förälder med babymassage + anknytningsteri sm ett delmment i all föräldrautbildning d. Öka samverkan mellan lika aktörer med familjecentraler eller likande sm nav. 3) Ha kmpetenta föräldrar a. Förbättra/utveckla föräldrautbildningarna på BVC ch MVC b. Öka deltagandet i föräldrautbildningarna på BVC ch MVC c. Erbjuda alla föräldrar föräldrastödsutbildning i förskleåldern d. Spridningsknferens Att främja psykisk hälsa hs barn ch unga 4) Nå målen i sklan Att klara sklan, är den främsta skyddsfaktrn avsett scial bakgrund. För den fjärdedelen sm har lägst betyg i årskurs ni är riskökningen för självmrdsförsök sexfaldigad. Detta åligger ju sklan men vi kan påtala vikten av följande: a. Förskla ch skla ger alla barn ch unga förutsättningar att utveckla ett rikt rdförråd ch lära sig läsa ch skriva, kmpenserar för likheter i hemmiljö ch identifierar tidigt barn sm behöver särskilt stöd. b. Ge alla möjlighet att lyckas på någt mråde
c. Stimulera barn ch unga att äta, sva ch mtinera för att främja hälsa särskilt mycket kunskap ch stöd förmedlas m hur vi skyddar hjärnan för överbelastning ch stress. Stöd från skla, elevhälsa ch ungdmsmttagning. 5) Mötas av en förstående ch kunnig vuxenvärld a. Förbättrad föräldrautbildning b. Erbjuda generella föräldrastödsutbildningar c. Sprida kunskap m ungas psykiska hälsa till alla målgrupper i prjektet d. Utbilda de sm kmmer i kntakt med barn/ungdmar i suicidpreventin e. Öka kunskapen m neurpsykiatriska funktinsnedsättningar f. Kampanjer ( suicid, ungas situatin, krppsideal?) 6) Få hjälp att öka sin egen förmåga att klara av livets nrmala mtgångar a. Erbjudas att genmgå DISA prgrammet under högstadietiden (eller gymnasiet i förekmmande fall) b. Sprida kunskap m rsaker till den ökade psykiska hälsan c. Införa hälssamtal på ungdmsmttagning Prjektets avgränsningar Prjektet är primärpreventivt, vilket innebär att det handlar m generellt förebyggande insatser, tidig upptäckt? samt att sprida kunskap m främjande av psykisk hälsa samt preventin av psykisk hälsa. Prjektet gränsar till Nrrbus ch därför måste en dialg föras kring definitin av begreppet upptäckt ch tidiga insatser En klar skiljelinje till Nrrbus är att detta prjekt handlar m generella åtgärder riktade till alla/flertalet unga, medan Nrrbus handlar m det enskilda barnet/den enskilde ungdmen. Prjektet gäller endast barn 0-18 år Huvudprjekt Att beskriva, möjliggöra, testa ch kmmunicera ett evidensbaserat paket av åtgärder för att arbeta primärpreventivt under barnets hela uppväxt från mammas mage till 19 års ålder. (hitta ett bra namn! Tävling m namn likt den vid livsviktigs införande?) Piltprjekt i en mindre samt en större kmmun i länet Utbildningssatsning Att främja psykisk hälsa hs unga Suicidpreventin Föräldrastöd ABC Babymassage ch anknytningsteri DISA Spridningsknferenser Att främja psykisk hälsa/primärpreventin av psykisk hälsa Samverkan Finna frmer för samverkan kring generella preventiva åtgärder sm föräldrastödsgrupper, utbildningar, knferenser, möten centralt (länsstyrelse, kmmunförbund samt landsting) samt mellan de lika lkala aktörerna
Hitta NAV för samverkan inm respektive kmmun (familjecentral eller likanande) Finna vägar för att infrmatin når rätt målgrupp gällande exempelvis föräldrastöd ch utbildningar. KAMPANJ Suicid? Psykisk hälsa hs unga Krppfixering/stress/vad får våra unga att må dåligt Mått Andelen elever i gymnasiets första år sm de tre senaste månaderna fta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda (hälssamtalet i sklan) Andel unga sm vid hälssamtal på ungdmsmttagning uppger att de fta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda Självmrd 16-29 år Antal utbildade DISA-ledare Antal sm genmgått DISA på högstadium respektive gymnasium Antal utbildade i suicidpreventin Antal föräldrar sm genmgått föräldrastödsutbildning (ABC) Deltagande i föräldrautbildning Deltagande övriga seminarium ch utbildningar Delprjekt HEL HEL Björknäs gymnasium Ett delprjekt sm sammanlänkas med huvudprjektet via gemensam prjektledning ch styrgrupp Lkal prjektledning på sklan: Rbert Bergman Curt Friman Kathrun Mgit Representant för elevhälsan Lärare Idrtt ch Hälsa Lärare Idrtt ch Hälsa Rektr Omfattar: ca 80 elever på åk 1 Eknmiprgrammet, Vård ch msrgsprgrammet, Restaurang ch Livsmedelsprgrammet samt Estetprgrammet. Fm HT 2014 även ca 120 elever på Samhällsprgrammet Effektmål delprjekt HEL Björknässklan Att andelen elever i gymnasiets sista år sm de tre senaste månaderna fta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda minskar (innebär en extra mgång av hälssamtalet i sklan) Öka närvarn på ämnet Idrtt ch Hälsa från X-Y %. Alternativt högre närvar i ämnet Hälsa ch Idrtt jämfört kntrllsklr/klasser.
Andra mått (uppdrag ta fram lämpliga mått ch kntrllgrupper lämnat till statistiker utifrån Cchranerapprt) Exempelvis sklresultat, självkänsla, hälsrelaterad livskvalitet Förbättrat knditinsvärde år tre jämfört år ett Övriga mål internt prjekt HEL Att eleverna ska Bli sina egna (ch andras) hälscacher Ta ett aktivt samhällsansvar Vara eftertraktade på arbetsmarknaden Se möjligheter till entreprenörskap inm hälsmrådet. Samt att ge varje elev möjlighet att Utveckla ch bibehålla sin hälsa Bli en psitivare, mer självsäker ch friskare individ Orka vara i sklan, kncentrera sig ch tillgdgöra sig studierna Vara red att möta arbetsmarknaden såväl hälsmässigt sm betygsmässigt Metder: - Dubblera antalet lektiner i ämnet idrtt ch hälsa - Satsa hårt på hälsdelen av ämnet (stresshantering, yga, utbilda persnal etc) - Individualisera undervisningen för att i möjligaste mån få alla att vara med - Kreativt utfrma ämnet I&H med ett smörgåsbrd av alternativa sätt för fysisk aktvitet - Frukstprjekt med näringslära i samarbete med närliggande ec-restaurang - DISA - Samarbeta med övriga ämnen ch externa aktörer. Eknmi Augusti-Dec Årligen Jan-Juni 2014 2015-16 2017 Prjektledare 100% 250 000 600 000 300 000 Knsulter/expertstöd 50 000 50 000 50 000 Utbildningsinsatser Spädbarnmassage 25 000 50 000 30 000 Utbildningsinsatser DISA 25 000 100 000 50 000 Utbildning suicidpreventin inkl. ev kampanj 50 000 150 000 50 000 Utbildning Främjande av psykisk hälsa hs unga? 25 000 100 000 50 000 Föreläsning/Knferens Preventin av psykisk hälsa 50 000 100 000 50 000 Utbildning föräldrastöd ABC 25 000 50 000 25 000 Uppföljning ch utvärdering 20 000 50 000 50 000 Övriga kstnader (resr, möten) 30 000 50 000 20 000 HEL (inväntar kstnadsförslag) 100 000 150 000 100 000 Infrmatinsmaterial, övrigt material 50000 50000 25 000
Ttalt per år 700000 1500000 800 000 Ttalt prjekttiden ( 3 år) 4 500 000 Prjektrganisatin Plitisk referensgrupp Nrrbttens flkhälsplitiska råd (NFR) Styrgrupp Annika Nrdstrand Bdil Larssn Agneta Granström Karin Nrdberg Annika Selberg-Lundberg Peter Bergman Inger Kyösti Maria Lavander Mats Burman Eva-Linnea Erikssn Prjektledare Chef Flkhälscentrum Flkhälsstrateg Flkhälscentrum Landstingsråd Länssamrdnare Psykiatri Närsjukvård Verksamhetschef Närsjukvård, BHV MBHV Närsjukvårdschef Utvecklingsledare barn ch unga Kmmunförbundet Utvecklingsstrateg barn ch utbildning Kmmunförbundet Länsstyrelens ANDT-samrdnare Flkhälssamrdnare kmmunförbundet Sammankallande. Sökes externt 100% (alternativt en för utbildningssidan ch en för prjektledningssidan) Prjektledaren rapprterar skriftligt ch muntlig till styrgruppen minst kvartalsvis Styrgruppen sammanträder minst 4 ggr per år. Prjektgrupp Prjektledare Landstingets Flkhälscentrum, sammankallande Bdil Larssn Flkhälsstrateg Flkhälscentrum Eva Krispinssn Kuratr Kalix Kmmun, utbildare DISA Åsa Nrdberg Rektr försklan Piteå, Utbildare Suicidpreventin Kathrun Mgit Rektr Björknäs gymnasium Representant för familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet i valda kmmuner Elevhälschefer från valda kmmuner Flkhälssamrdnare från valda kmmuner Representant från Ungdmsmttagningarna valda kmmuner Verksamhetsutvecklare Närsjukvårdsmråde valda kmmuner Representanter skla valda kmmuner Övriga aktörer vid behv (försäkringskassa, arbetsförmedling etc) Lkalt prjektstöd - Lkala flkhälsrådet är prjektansvariga på kmmunsidan. - Flkhälssamrdnaren (eller mtsvarande) fungerar sm lkal samrdnare på kmmunsidan - Verksamhetsutvecklaren lkalt på landstinget fungerar sm lkal samrdnare på landstingssidan Lkala prjektgrupper Bildas ch utfrmas anpassat efter behv ch i samrdning mellan reginal ch lkal nivå. Skriftlig rapprtering från lkal nivå sker minst kvartalsvis till prjektledaren.
Rllfördelning mellan aktörerna under prjekttiden Landstinget tar kstnader för prjektledare, prjektansvar ch i huvudsak kstnader för samtliga utbildningar under prjekttiden. Länsstyrelsen frtsätter med genmförandet av utbildningssatsningen ABC Länsstyrelse samt kmmunförbund åtar sig att ingå i styr/prjektgrupper på reginal nivå, delta i lkala wrkshps ch andra lkala åtaganden, ge lkalt praktiskt stöd samt tar sina egna kstnader i samband med detta. Kmmunerna ch andra lkala samarbetsparter frigör tid för persnal att delta i prjektet, dess utbildningar ch delprjekt. Det åligger även varje enskild aktör att under prjekttiden lyfta ch förbereda frågan kring hur verksamheten skall kunna implementera resultaten efter avslutat piltprjekt. Tidsplan 2014 Januari Mars Mars 19 April 29 Grv prjektplan arbetas fram ch läggs fram för Kent Ö ch Agneta G Möten med MBHV, NSV Verksamhetsutvecklare, Björknässklan, Kmmunförbundet, Flkhälssamrdnare, UM, Elevhälschefer, Familjecentral/er. Sista dag inlämning för beredning Beslut i landstingsstyrelsen April - Juni Augusti-Dec September - December Rekrytering prjektledare ch frmering styr- ch arbetsgrupp Fastställa vilken/vilka kmmuner sm ska ingå i piltprjektet. Diskussin NFR Diskussin med flkhälsråd Diskussin med länsstyrelse ch kmmunförbund Pririteringar Prjektledare på plats ch arbetet kan börja Möten styrgrupp ch arbetsgrupp. Kartläggning ch planeringsarbete.. Arbetet påbörjas i en mindre ch en större kmmun Lkala Wrkshps med prjektledare ch aktörer från valda kmmuner. Överenskmmelse m insatser utifrån behvsbild ch samverkansmöjligheter HEL + Disa Björknäs gymnasium kör igång Utbildningar DISA Bden + övriga insatser Bden, Knferens (I-M Wieselgren, Fredrik Livheim, Sven Bremberg?) 2015-2017 Exempel på utbildningsinsatser/andra åtgärder per målgrupp* Målgrupp Främja psykisk Förebygga Föräldrastöd DISA Övrigt
hälsa Suicid Spridningsknferens alternativt mindre behvsanpassade utbildningar MVC Ja Nej Nej Nej Depressinsscreening graviditet Samverkan Babymassage ch anknytningsteri BVC Ja Nej Nej Nej Samverkan Babymassage ch anknytningsteri Elevhälsa Ja Ja Ja Ja Samverkan Förskla Persnal Nej Ja Nej Samverkan Föräldrar Låg/mellanstadie- Persnal Nej Ja Samverkan persnal Högstadium/gymnasium Persnal PV/NSV Persnal Familjecentraler ch likande Persnal Ungdmsmttagningar Allmänheten Föräldrar Persnal Föräldrar Persnal Föräldrar Persnal Föräldrar Persnal Föräldrar Öppna föreläsningar? Kampanj? Media? Första hjälpen psykisk hälsa Utbildning Beskws eller Första hjälpen Utbildning Beskws eller första hjälpen Utbildning Första hjälpen psykisk hälsa? eller Beskws mdell Kampanj suicid? Bden Samverkan Björknässklan + Persnal testkmmuner Nej Nej Samverkan Tidiga tecken Suicid Ja Nej Samverkan Nej Erbjuda Samverkan Alla föräldrar skall erbjudas ABC *I de fall man lkalt har upparbetat arbete runt viss metd bör vi i första hand stötta det arbetet. Utbildningsinsatser kmmer första året att genmföras av centralt placerad utbildare, sedan kmmer vi succesivt att gå över till att utbilda utbildare ch att planera hur kmpetensen skall bevaras efter prjektets slut. 2017 Januari till Juni Frtsatt arbete enligt van. Planera för hur var ch en av aktörerna efter prjektets slut skall förvalta prjektresultatet. Planera för spridning av lyckade metder ch arbetssätt. Planera för eventuellt frtsatt samarbete med initiativtagarna till prjekt HEL. I samarbete med kmmunförbund ch länsstyrelse planera för hur det gemensamma arbetet skall frtsätta efter prjekttiden. Det skall vara en klar ansvars- ch kstnadsfördelning mellan de lika aktörerna innan prjektet avslutas ch innan aktörerna tillsammans vid kmmunbesök kan erbjuda de primärpreventiva åtgärder sm fallit väl ut under piltprjektet till länets samtliga kmmuner. Nej Veta var man ska vända sig för föräldrasstöd ch utbildningar