Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217
Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta men stark konjunktur Varaktigt låga globala realräntor och stora internationella kapitalrörelser Risker för den finansiella stabiliteten Begränsat utrymme för penningpolitiken Vad behövs? Andra penningpolitiska verktyg Makrotillsyn Förtydligande av Riksbankens ansvar för den finansiella stabiliteten En tillräckligt stor valutareserv
Stark svensk konjunktur 8 6 BNP-tillväxt, omvärlden BNP-tillväxt, Sverige 8 6 4 4 2 2-2 -2-4 -4-6 -6-8 -8 8 85 9 95 5 1 15 Anm. Årlig procentuell förändring. Omvärldens BNP är viktad med KIX. Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken
Långsam inflationsuppgång Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
För att ge stöd åt inflationsuppgången Utökar köpen av statsobligationer Räntan väntas höjas senare 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 Februari Mars April Juli Oktober April December April 215 216 217 Anm. Miljarder kronor respektive procent. Källa: Riksbanken
Fallande global realränta 6 6 5 Global realränta, 1 år, viktat medelvärde (BNP) 5 4 4 3 3 2 2 1 1 87 91 95 99 3 7 11 15 Anm. Procent. Realräntan är beräknad som nominella statsobligationsräntor minus faktisk inflation. I beräkningen av de globala realräntan ingår euroområdet (från och med 1995), Japan, Kanada, Storbritannien och USA. Den streckade trendlinjen är beräknad med HP-filtret. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Japanese Statistics Bureau, Macrobond, OECD, Office for National Statistics och Statistics Canada
Vad beror det på? Ökad sparbenägenhet och minskad investeringsvilja Varför? Demografi Kina och andra asiatiska tillväxtländer Minskad innovationskraft Ökad efterfrågan på säkra tillgångar
Fallande realräntor i Sverige 1 8 6 4 2 Realränta, 2 år Realränta, 5 år Realränta, 1 år 12 1 8 6 4 2-2 -2-4 87 91 95 99 3 7 11 15 Anm. Procent. 1-åriga statsobligationsräntor minus faktisk inflation, mätt med KPIF (KPI år 1987). -4 Källor: Macrobond och SCB
Fortsatt låga räntor - en utmaning 8 7 Förväntningar på reporäntan, 5 års sikt Nominell terminsränta, 5 års sikt 8 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 Anm. Procent. 97 3 6 9 12 15 Källor: TNS Sifo Prospera och Riksbanken
Konsekvenserna av låga räntor under lång tid Större beroende av andra penningpolitiska verktyg Ökade risker för det finansiella systemet Bolånetagare mer räntekänsliga
Penningpolitiken alltmer begränsad Svårare att förena en självständig penningpolitik med fria kapitalrörelser Global finansiell cykel som påverkar huspriser och skuldsättning i små öppna ekonomier Penningpolitiken behöver kompletteras med makrotillsynsåtgärder
Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet behöver tydliggöras Kostsamt städa upp efter finansiella kriser Finansiell stabilitet och penningpolitik nära sammankopplade med varandra Penningpolitiken bör ta hänsyn till riskerna för finansiell kris en del centralbanker med inflationsmål gör det
Vikten av självständig makrotillsyn Tidsinkonsistensproblemet vanligt i ekonomisk politik Penningpolitiken delegerad till en självständig centralbank Tidsinkonsistens också problem inom makrotillsynen delegera makrotillsynen till oberoende myndighet Bra om Riksbanken fick ökat mandat för att förbygga finansiella kriser och tilldelades några makrotillsynsverktyg
Valutareserven behöver finnas snabbt till hands vid en kris Regeringen föreslår halvering av valutareserven riskabelt förslag Låna upp pengarna under brinnande kris kan ta tid och vara kostsamt Valutareserven kan verka i förebyggande syfte Bör ses som en försäkring och betalas av bankerna Dagens nivå eller större lämplig
IRL CYP NDL GRC MLT BGR FRA DEU BEL GB SWE prel FIN EST ESP ITA SVN CAN AUT SVK AUS SWE SGP NOR HKN JPN CHE CZE ISL KOR Valutareserven blir även låg i ett internationellt perspektiv 1 9 8 7 342 322 124 66 6 5 4 36 41 52 3 2 1 1 1 2 2 2 3 3 3 4 4 4 4 5 6 7 8 8 9 1 14 18 26 Anm. Procent. Gråmarkerade länder tillhör euroområdet. Källor: IMF och Riksbanken
Penningpolitiska utmaningar några slutsatser Stora kapitalrörelser Konsekvenser Begränsat utrymme för penningpolitiken Vad behövs? Större beroende av andra penningpolitiska verktyg Behov av att komplettera med makrotillsynsåtgärder Låga globala realräntor Risker för den finansiella stabiliteten Tydliggöra ansvaret för den finansiella stabiliteten En tillräckligt stor valutareserv
Byte av målvariabel och introduktion av variationsband Riksbanken överväger: Byta målvariabel, från KPI till KPIF Introduktion av variationsband för att illustrera osäkerhet
För tydligare penningpolitik byte till KPIF Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB
Små skillnader mellan KPIF och HIKP Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta och HIKP avser det EU-harmoniserade indexet för konsumentpriser. Källa: SCB
Bra läge att byta målvariabel nu Anm. Årlig procentuell förändring. Källor: SCB och Riksbanken
Variationsband illustrerar osäkerhet 4 4 För att illustrera osäkerhet 3 KPIF 3 Baserat på den historiska utvecklingen 2 2 Ej ett målintervall penningpolitiken siktar på 2 procent oavsett om inflationen är inom eller utanför bandet 1 1-1 95 99 3 7 11 15-1 Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB
Tack!
Valutareserven på historiskt låg nivå om regeringens förslag genomförs 15 12 Valutareserv i förhållande till utlandsfinansiering Valutareserv i förhållande till BNP 15 12 9 9 6 6 3 3 2 4 6 8 1 12 14 16 Anm. Procent. Anm. Med utlandsfinansiering avses svenska bankers (inkl. svenska dotterbolag men exklusive utländska dotterbolag) marknadsfinansiering och inlåning i utländsk valuta. Den streckade delen av linjerna avser Riksbankens prognos baserad på den neddragning av valutareserven som föreslås i utkastet. Källor: SCB och Riksbanken