Grundsärskolan - Stenportskolan Fritidshemmet Läsåret 14/15 1
Innehåll Ledord och övergripande mål 3 Kamratstödjare på Grundsärskolan - Stenportskolan 3 Vad är diskriminering och kränkning? 3 Diskriminering 4 Trakasserier 4 Kränkande behandling 4 Berördas delaktighet i utformandet av planen 4 Förankring av planen 5 Utvärdering av planen 5 Främjande insatser 5 Främja likabehandling oavsett kön 5 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning 5 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning 6 Främja likabehandling oavsett familjesammansättning, sexuell läggning eller könsidentitet 6 Motverka kränkande behandling 7 Kartläggning 7 Förebyggande arbete 8 Åtgärder och rutiner vid misstanke om kränkningar och diskriminering 9 Skolans policy 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 9 Åtgärder då elev kränkts av personal 9 Rutiner för uppföljning 9 Rutiner för dokumentation 9 Ansvarsförhållande 10 Bilaga 1 Uppgifter för Kamratstödjare 11 2
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014/2015 Ledord och övergripande mål Ledorden på vår skola är: Lika olika Planen gäller från 2014-08-18 till 2015-08-31. På vårt fritidshem är dessa ord i fokus under läsåret: Trygghet och gemenskap Kamratstödjare på Grundsärskolan - Stenportskolan Vi på Grundsärskolan - Stenportskolan arbetar för att skapa en bra skolmiljö med god kamratanda. På skolan har vi ett team som arbetar aktivt för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Teamet kallas Kamratstödjare och består av en vuxengrupp och en elevgrupp. Vuxengruppen består av: En pedagoger på skolan. Namn på dem som ingår finns på expeditionen. Vuxengruppen ger återkoppling till skolans rektor efter sina möten. Kamratstödjargruppen På skolan finns en kamratstödjargrupp. De tillfrågas om deltagande av sina klasslärare och berörda föräldrar. De har, tillsammans med vuxengruppen, möten en gång i månaden. På träffarna rapporterar och samtalar man om läget i klasserna. Under samtalen försöker de vuxna bland annat göra eleverna känslomässigt medvetna om andras situation och upplevelser. Gruppen får träning i att samtala och lyssna, stötta och uppmuntra varandra till att våga säga ifrån. På varje möte betonas att det som sägs inom gruppen angående elever stannar inom gruppen. De får olika övningar eller uppgifter med sig till sina klasser som de sedan kan arbeta med. Härigenom hoppas vi kunna bidra till att förebygga att någon elev utsätts för kränkande behandling av annan elev eller vuxen på vår skola. Vad är diskriminering och kränkning? Skolans arbete för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering regleras i skollagen och diskrimineringslagen. 3
Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. (Ur: Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s.8) Trakasserier Kränkningar av någon med koppling till diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enlig diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (6 kap. 3 Skollagen) Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara - fysiska t.ex. knuffar och slag - verbala t.ex. bli hotad eller kallad hora, bög - psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning - text- och bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms och på chatforum. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. (Ur: Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 9) Berördas delaktighet i utformandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling Elevernas upplevelser av kränkningar och diskriminering fångas in genom kartläggning i form Av enkäter där det är genomförbart och genom samtal i andra fall. Eleverna på skolan får sedan i klasserna hjälpa till med den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarna har deltagit i likabehandlingsarbetet genom diskussioner på föräldramöten. Personalen deltar i arbetet med planen genom sammanställning och analyser av elevenkäterna och samtalen om trivseln på skolan. 4
Förankring av planen Likabehandlingsarbetet förankras genom att all personal, elever och föräldrar är delaktiga i kartläggningen. Kamratstödjargruppen får extra utbildning i planen. Detta ansvarar rektor samt berörd personal för. På skolan arbetar respektive klasslärare kontinuerligt med planen i det vardagliga klassrumsarbetet. Utvärdering av planen Årets plan kommer utvärderats i samband med resultatuppföljningen, där utvärdering ingår som en särskild del. Årets plan kommer att utvärderas senast 2015-06-20 genom samtal i skolans kamratstödjargrupp, på klassråd och i skolans ledningsgrupp. Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Mål: Alla elever har samma rättigheter, och skyldigheter, oavsett kön. Insatser: Vi arbetar medvetet med att fördela ordet och tiden jämnt mellan pojkar och flickor. Vi är uppmärksamma på läromedel och vårt eget beteende för att upptäcka diskriminering och förutfattade meningar kopplade till kön. All personal ser till att vara förebilder för att stärka jämställdhet. Vi uppmuntrar våra elever att inte göra traditionellt könsbundna val. Ansvar: All personal Arbetet pågår under hela läsåret. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Mål: Alla har samma rättigheter oavsett kultur, etnicitet, religion eller trosuppfattning. Insatser: Vi arbetar med attityder och värderingar så eleverna får en förståelse för varandras likheter och olikheter. I undervisningen skapar vi förståelse för olika religioner. Vi ser till att viktig information kan förstås av alla föräldrar, genom att vi använder tolkar vid behov. Elever serveras mat förenlig med deras religion. Ansvar: All personal 5
Arbetet pågår hela läsåret. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Mål: Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Insatser: Personalen ska ges kunskap om såväl synliga som osynliga funktionsnedsättningar för att kunna bemöta dessa på bästa sätt. Den dagliga verksamheten planeras med hänsyn till elevers eventuella funktionsnedsättningar. Ansvar: All personal Arbetet pågår hela läsåret. Främja likabehandling oavsett familjesammansättning, sexuell läggning eller könsidentitet. Mål: Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av familjesammansättning, sexuell läggning eller könsidentitet. Insatser: Vi markerar och reagerar vid ord som anspelar på sexuell läggning. När vi diskuterar familjesammansättning, könsidentitet och sexualitet ingår information om homo-, bi- och transsexualitet. Ansvar: All personal Arbetet pågår hela läsåret. 6
Motverka kränkande behandling. Mål: Alla ska känna sig trygga i vår verksamhet. Insatser: De platser som av vissa elever upplevs som otrygga ska de vuxna vara extra uppmärksamma på. Ansvar: Alla vuxna i skolan. Den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling finns på skolans hemsida, i klassrummen och på lärplattformen Tango. Den diskuteras på föräldramöte minst en gång per läsår. Ansvar: Rektor En årlig uppföljning av förhandsbedömningar kring kränkande behandling och diskriminering görs. Ansvar: Rektor Kartläggning Under förra läsåret fick vi flera nya barn som kräver hög personaltäthet eftersom de har svårt att leka tillsammans. Inom personalgruppen pågår ett ständigt arbete med att få barnen att känna sig trygga och sedda och fungera i grupp. På fritids har vi under förra läsåret delat barnen i två så homogena grupper som möjligt. Vi har därmed tagit hänsyn till hur barnen fungerar tillsammans. Gruppindelningen har varierat dag till dag beroende på vilka barn som är på fritids. Vi flyttade bara på de barn som klarar att byta grupp. Även vid uteaktiviteter har vi delat upp barnen i olika grupper beroende på vilka elever som trivs ihop. Vi har också varit noggranna med att samverka med förskolan eftersom vi delar utemiljö med dem. Ibland har det varit ett problem att dela utemiljö eftersom vissa av våra barn tar kontakt med förskolebarnen på ett sätt som kav verka skrämmande för de små. På vårt fritids är vi som personal medvetna om och måste på ett professionellt vis känna av hur våra barn känner då de många gånger saknar ett muntligt språk. Under året har vi haft ett nära och tätt samarbete med barnens föräldrar. Vi kallar det tamburkontakt och innebär en naturlig mötesplats för information och gemensamt rådgörande. Vi som arbetar på fritids har under året haft träffar en gång per vecka där vi diskuterat och planerat för aktiviterar på vårt fritidshem. 7
Förebyggande arbete läsåret 2014-2015 För att skapa trygghet och gemenskap vill vi på Grundsärskolans fritidshem arbeta för att skapa en bra skolmiljö med god kamratanda. Därigenom hoppas vi kunna förebygga och stoppa kränkningar. Mål: Träna social samvaro i närområdet Åtgärd: Att göra utflykter i små grupper efter intresse. Detta har vi delgivit vårdnadshavarna på läsårets första föräldramöte. Ansvariga: Fritidspersonalen När det ska ske: Under läsåret. Såhär utvärderar vi: Observationer av personalen. Vad ser vi hos barnen när vi lämnar skolans område? Finns det glädje, spänning, oro? Hur trygga är barnen? Blir det någon skillnad vad gäller gruppsamvaron på vårt fritidshem? Söka respons från vårdnadshavarna. Mål: Gemenskap i föräldragruppen så att vårdnadshavarna kan finna stöd och glädje i varandra i syfte att gynna barnens utveckling. Åtgärd: Föräldramöte och tamburkontakt. Vi har organiserat så att det alltid finns en ur personalen som tar emot respektive vårdnadshavare varje dag! Ansvariga: Eva Djup och fritidspersonalen. När det ska ske: I samband med skolans föräldramöte så har fritids ett eget föräldramöte som enbart är riktat till de vårdnadshavare som har sina barn på vårt fritidshem. Syftet med detta är att det skall kunna skapas kontakter mellan vårdnadshavare som kanske inte annars träffas. Tamburkontakten sker dagligen. Såhär utvärderar vi: Tamburkontakten sker hela tiden och vi är lyhörda för föräldrarnas önskemål. Tryggheten som ökar via den dagliga kontakten ökar ständigt. Mål: Uppmärksamma eleverna på barnkonventionen. Åtgärd: Vi arbetar utifrån kompisböckerna om barnkonventionen. Ansvariga: Fritidspersonalen. När det ska ske: Under läsåret Såhär utvärderar vi: Observationer av oss personal. Blir det någon respons från barnen? Efterfrågas böckerna av barnen? 8
Åtgärder och rutiner vid misstanke om kränkningar och diskriminering Skolans policy På vår skola accepterar vi inga trakasserier och kränkningar. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering regleras i skollagen och diskrimineringslagen. För att i ett tidigt skede upptäcka om elever blir utsatta har vi många vuxna ute under elevernas raster. Om man känner sig utsatt kan man vända sig till lärarna, de pedagogiska resurserna elevhälsoteamet, rektorn eller övrig personal som man har förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal som uppmärksammar eller blir informerad om att elev blivit kränkt skall skriva en blankett som heter Anmälan till rektor (se bilaga 1) som lämnas till rektor. Rektor fattar beslut om handlingen skall utredas vidare. Arbetsgången ser ut på följande sätt: 1. Enskilda samtal, för att samla in fakta, med den utsatte eleven och den/de som utsatt eleven (klassföreståndare/handledare) Telefonkontakt med vårdnadshavare till de berörda eleverna (klf/ handledare). 2. Samtal med vårdnadshavare och barn som är berörda (klf/ handledare, ev. medverkan av rektor). Eventuella övriga åtgärder ansvarar rektor för. 3. Uppföljningssamtal med den utsatte eleven och den/de som utsatt eleven (vårdnadshavare, klf/ handledare) Om en elev eller vårdnadshavare uppmärksammar kränkning eller diskriminering i skolan tas kontakt med personal på Grundsärskolan - Stenportskolan. Personal följer då ovanstående arbetsgång. Åtgärder då elev kränkts av personal Händelsen rapporteras till rektor som ansvarar för samtal med berörd personal. Rektor ansvarar även för eventuell åtgärd. Rutiner för uppföljning En årlig uppföljning av förhandsbedömningar kränkande behandling och diskriminering görs av skolledare. Rutiner för dokumentation Om elev har utsatts för kränkande behandling fylls blanketten Anmälan till rektor i av den personal som uppmärksammat händelsen. 9
Ansvarsförhållande När en Anmälan till rektor har inkommit gör rektor en bedömning om händelsen ska betraktas som trakasseri och har en grund i diskrimineringslagen eller om det är en kränkning. Rektor tar sedan beslut om att inleda eller inte inleda utredning, till exempel: -"Beslut att inleda utredning angående trakasserier/kränkande behandling då händelsens art är allvarlig. -Beslut att inleda utredning då händelsen tillsammans med tidigare kunskap tyder på ett upprepade kränkningar. -Beslut att inleda utredning då skolan inte har tillräcklig kunskap om händelsen och bakgrunden. -Beslut att inte inleda utredning, då händelsen ryms inom tidigare utredningsgrund. -Beslut att inte inleda utredning, då händelsen ryms inom det åtgärdsprogram som finns utifrån tidigare utredning om kränkande behandling. -Beslut om att inte inleda utredning, då händelsen inte var att betrakta som trakasserier eller kränkande behandling. -Beslut om att inte inleda utredning, då de åtgärder som redovisas av skolpersonal i själva händelserapporten täckte behovet, så kränkningen var en enstaka händelse och av ringa art." 10
Bilaga 1 Anmälan till rektor 11