INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: VANLIGT MED ASYMMETRISK INFO säljaren vet mest - OM INTE KÖPAREN KAN SKILJA MELLAN BRA OCH DÅLIGA PRODUKTER KOMMER HUVUDSAKLIGEN BARA DÅLIGA PRODUKTER ATT SÄLJAS. (Se Akerlofs artikel) OM SYMMETRISK INFO båda parter har fullständig info - PRISERNA KOMMER ATT SPEGLA DE FAKTISKA VÄRDENA OM SYMMETRISK INFO men ingen vet någonting (eller båda parter saknar samma info) - PRISET AVSPEGLAR NGN SORTS GENOMSNITTSKVALITET HUR LÖSA PROBLEMET MED ASYMMETRISK INFO OM KVALITET? - Signalering men hur?
2001 år nobelpristagare: George Akerlof, Michael Spence, Joseph Stiglitz; Utvidgade den ekonomiska teorin genom antagandet om förekomst av asymmetrisk information. Informationsasymmetrier kan leda till negativa urval, bara de som är sjukast som tecknar försäkring, bara de sämsta begagnade bilarna säljs Ekonomiska aktörer har incitament att lösa problemen bristande information, olika institutioner ex på detta Möjligt för informerade aktörer att, under vissa betingelser, signalera sin privata information till oinformerade aktörer. Kräver observerbara o kostsamma handlingar; signalering kan bara lyckas om signalkostnaden skiljer sig tillräckligt mellan sändarna. Möjligt för oinformerade aktörer att komma åt informerade aktörers information genom menyer av alternativa urval för en viss transaktion; högre försäkringspremier mot lägre självrisk etc
REKLAM/INFO OM KVALITET: Om förväntad upprepad försäljning lönar det sig för producenten av varor m hög kvalitet att göra reklam/informera om detta däremot inte lönt för producenten av varor av låg kvalitet att påstå att varan istället är av hög kvalitet. Men, inte egentligen innehållet i reklamen som är det viktiga. Det är snarare det faktum att man gör reklam för varan som ger den nödvändiga signalen om kvalitet att man inte gör reklam kan tolkas som att produkten är av lägre kvalitet Ibland kan dock prisinformation räcka kvalitetsinfo onödig om prissignaler är effektiva. Lättare att så är fallet om stora kvalitetsskillnader.
BEGRÄNSAD INFO OM PRISER: - KAN LEDA TILL MONOPOLPRISSÄTTNING PÅ VAD SOM ANNARS SKULLE VARA EN KONKURRENSMARKNAD - KAN GE EN MARKNAD MED TVÅ OLIKA PRISER - KAN EV LEDA TILL ATT INGEN HANDEL UPPKOMMER TURISTFÄLLAN - ALLA SOUVENIRFÖRSÄLJARE HAR SAMMA KOSTNAD - ALLA TURISTER HAR SAMMA EFTERFRÅGEFUNKTION - ALLA HAR TILLGÅNG TILL INFO OM PRISER MEN VET INTE VILKEN AFFÄR SOM TAR VILKET PRIS, MÅSTE KOLLA SJÄLV - KOSTNADEN FÖR ATT GÅ TILL EN AFFÄR OCH KOLLA = s lägsta pris för en viss souvenir: x = p + s antal affärer = n, som tar ut samma pris = p k ( = mc som antas konstant) KOMMER ALLA ATT TA UT SAMMA PRIS, p k? Kan löna sig att ta ut p * = p k + e om p * < p k + s, dvs om e < s p k ÄR INTE ETT GIVET JÄMVIKTSPRIS OM KONSUMENTERNA HAR BEGRÄNSAD INFO
KAN DET LÖNA SIG ATT TA UT p monopol? OM DET EXISTERAR ETT JÄMVIKTSPRIS PÅ DENNA MARKNAD MÅSTE DET VARA JUST p monopol KAN DET LÖNA SIG ATT TA UT ETT LÄGRE PRIS ÄN p monopol OM ALLA ANDRA TAR UT p monopol? - KAN LÖNA SIG OM PRISSÄNKNINGEN > s - KAN LÖNA SIG OM n LITET - OM n ÄR STORT ÄR p monopol JÄMVIKTSPRIS OM ENTRY TILLÅTS: TROLIGT ATT ETT ÖKAT ANTAL FTG GER p OCH MINSKAT ANTAL FTG GER p
TURISTER BOFAST BEFOLKNING modellen ; - ALLA FÖRSÄLJARE HAR SAMMA KOSTNAD - TVÅ OLIKA GRUPPER AV KONSUMENTER olika sökkostnader - ALLA TURISTER HAR SÖKKOSTNAD = s, BOFASTA HAR SÖKKOSTNAD = 0 - BOFASTA HANDLAR BARA I AFFÄRER SOM TAR UT DET LÄGSTA PRISET OM FLERA OLIKA PRISER L = ant. konsumenter, a = andelen bofasta, al = ant. BF (0 < a < 1) (1-a)L = ant. turister som samtidigt antas köpa en enhet vardera av varan så länge som p < p u n = antal affärer, p c = jämviktspris vid total info, q c = L/n (ant. försålda enh. per affär) Antag att en affär tar ut ett pris p* = p c + e bara turister som handlar säljer [(1-a)L]/n = (1-a)q c givet e < s - om p c BF och en del av turisterna handlar - om a stort lönar det sig inte att avvika genom högre pris, intäkten blir för liten eftersom man bara kan sälja till turister - om a litet kan det löna sig att avvika kan vara möjligt med två olika jämviktspriser men inte fler
ÖKAD INFORMATION LÄGRE PRISER Om antalet informerade konsumenter ökar kommer priset att falla (jmfr m stort antal bofasta ) Skillnad mellan ökad info (fler informerade) och sänkta sökkostnader, om sökkostnaden > 0 kan p inte vara = mc. Om konsumenternas info ökar (genom att möjligheterna att uppskatta korrekta priser hos olika försäljningsställen ökar) så kommer inledningsvis andelen lågprisaffärer att öka. Ökad information ger ökad priselasticitet hos konsumenterna vilket ger incitament att sänka priserna och prisspridningen minskar
REKLAM (ANNONSERING) SYFTET MED REKLAM ÄR ATT ÖKA EFTERFRÅGAN PÅ FÖRETAGETS PRODUKTER OCH DÄRMED FÖRETAGETS VINST ATT SKIFTA D-KURVAN TILL HÖGER PRISÖKNING OCH EFTERFRÅGEÖKNING FÖRETAGET MAXIMERAR VINSTEN DÄR mc reklam = mr reklam REKLAM/INFORMATION OM KVALITET vad händer med priset? Traditionell syn ; Reklam tenderar att höja priserna därför att: - reklam ger ökade kostnader o därmed högre priser - reklam ger ökad produktlojalitet vilket, via minskad priselasticitet, ger högre priser Alternativt synsätt: Reklam innehåller information som möjliggör för konsumenten att, vid givna kvaliteter, söka produkten med lägst pris
VÄLFÄRDSEFFEKTER AV REKLAM - REKLAM MED PRISINFO TENDERAR ATT MINSKA JÄMVIKTSPRISET incitament för lågprisföretag att annonsera, incitament för andra kategorier att hålla priset uppe - REKLAM MED INFO OM KVALITET MINSKAR PROBLEMS MED LEMONS - OM HETEROGENA PRODUKTER KAN REKLAM UNDERLÄTTA MATCHNING (OM IDENTISKA PRODUKTER BARA EN OMFÖRDELNING AV KONSUMENTER) SÖKVARA ELLER ERFARENHETSVARA (notera innebörden av dessa begrepp) ELLER EN MIX AV BÅDA? TYP AV VARA PÅVERKAR REKLAMSTRATEGI FÖRBUD MOT OSANN REKLAM, BEHÖVS DET? INFORMATIONSSKYLDIGHET, BEHÖVER MAN LAGSTIFTA? Se C&P:s diskussion om detta, inte alldeles självklart!