Consultation response on Draft MRP

DATUM 13 September 2002 RAPPORTNUMMER Consultation response on Draft MRP

List of content LIST OF CONTENT 2 1 INTRODUCTION 3 2 GENERAL COMMENTS 5 2.1 BT Ignite 5 2.2 Tele 2 6 2.3 Telia 14 3 COMMON GUIDELINES 24 4 TOP-DOWN GUIDELINES 52 5 BOTTOM-UP GUIDELINES 71 Post- och telestyrelsen 2

1 Introduction PTS påbörjade under år 2001 en översyn av de kalkylmodeller som används vid beräkning av kostnadsorienterad ersättning för samtrafik till mobila och fasta telenät, samt tillträde till accessnät. Denna översyn resulterade bl.a. i en förstudie vars syfte var att utvärdera befintliga kalkylmodeller samt ge förslag till hur kostnaden för reglerade operatörstjänster bör beräknas i framtiden. Förstudien resulterade i att PTS beslutade att övergå till en ny kalkylmodell baserad på LRIC-metoden. Under våren 2002 inledde PTS, i samarbete med konsulter, arbetet med att införa LRIC-metoden för beräkning av kostnadsorienterad ersättning för samtrafik och access i det fasta telenätet. Arbetet kommer att genomföras genom att såväl en top-down modell som en bottom-up modell tas fram för att beräkna kostnader i en SMP-operatörs nät. Top-down modellen skall tas fram av SMP-operatören medan bottom-up modellen kommer att tas fram i en arbetsgrupp under ledning av PTS. Alla operatörer, såväl SMP-operatören som övriga, är välkomna att delta i denna arbetsgrupp. För att underlätta och styra framtagandet av de båda modellerna, top-down och bottom-up, har utkast till riktlinjer för modellarbetet tagits fram, Model Reference Paper Gudelines for the LRIC bottom-up and top-down models. Väsentliga delar av riktlinjerna har presenterats och diskuterats i samband med två möten i juni och augusti 2002 till vilka samtliga operatörer inbjudits. Det skriftliga utkastet av hela dokumentet publicerades på PTS hemsida 2002-08-01. Alla intresserade har getts möjlighet att inkomma med kommentarer på detta utkast till riktlinjer under perioden 2002-08-01 22. Tele2 Sverige AB, BT Ignite Nordics Limited UK, Vodafone Sverige AB och Telia AB har inkommit med remissvar till PTS. Såväl utkast till riktlinjer som inkomna remissvar har publicerats på PTS hemsida, www.pts.se Ett syfte med införandet av LRIC-metoden är att detta skall ske i en transparent process under vilken operatörerna ges möjlighet att påverka arbetet genom deltagande i framtagandet av de olika modellerna. Ett uttryck för denna transparens är att PTS vid givna tidpunkter under kalkylarbetets gång presenterar utkast till riktlinjer, modeller mm för att bereda olika intressenter möjlighet att kommentera förslagen i en s k konsultationsprocess. De riktlinjer, MRP, som framtagits utgör en del i denna konsultationsprocess. Om uttryckta synpunkter i samband med en konsultation resulterar i väsentliga ändringar eller i ytterligare inskränkningar i ett förslag är PTS bedömning att ytterligare en version av förslaget bör remitteras till marknaden. Om så inte är fallet bedömer myndigheten inte att en ytterligare remissomgång är motiverad. De synpunkter som framförts till PTS på utkastet till riktlinjer har resulterat i ett antal ändringar i det ursprungliga förslaget vilka samtliga framgår av dels följande rapport och dels av publicerade, reviderade, riktlinjer, MRP, på PTS hemsida. Den sammantagna bedömningen är dock att de framförda synpunkterna inte föranlett väsentliga förändringar eller ytterligare inskränkningar som motiverar ytterligare en remissomgång. De riktlinjer, MRP, som publiceras på PTS hemsida den 13 september 2002 kommer därmed att vara gällande för det kommande kalkylarbetet. Post- och telestyrelsen 3

I följande rapport redogör PTS för de synpunkter som framförts i remissvaren samt huruvida dessa har föranlett ändringar i den slutliga utformningen av riktlinjer, Model Reference Paper Guidelines for the LRIC bottom-up and topdown models. I de fall framförda synpunkter ej har beaktats för PTS ett resonemang om skälen härtill. Synpunkter från operatörer har inkommit både på svenska och engelska Kommentarerna från PTS har i vissa delar skett i samarbete med utländska konsulter och har i sådana fall formulerats på engelska. Av tidsskäl har PTS inte haft möjlighet att utföra översättningar varför engelska och svenska blandats i rapporten. Vår förhoppning är att detta inte skall utgöra någon större olägenhet för läsaren. PTS avsikt är att inom kort publicera en svensk och en engelsk version av hela konsultationsrapporten. Post- och telestyrelsen 4

2 General comments 2.1 BT Ignite Costing versus pricing At various points in this response, BT Ignite makes the distinction between Pricing and Costing. It is important that Pricing decisions are separate from the development of costing model, therefore we will not comment on the process by which information from cost models should be used in the price setting process. However, clearly the pricing decisions should be debated within the industry, taking into account many other important regulatory and competition issues (i.e. it is a broader issue than a simple cost modelling exercise). What is important, and what this response focuses on, is developing robust estimates of the costs of the key access and interconnection services (as sold both to competing operators and also to the Retail business and / or affiliates of the SMP operator being regulated). Generally, BT Ignite support the use of LRIC, however, decisions will need to be made on common cost identification and recovery. Whilst Common Cost identification and quantification is a costing issue, the recovery (whether to and how to) of those costs from the various increments and services is a pricing decision. PTS instämmer i att beslut om priser är separerad från framtagandet av kalkylmodellerna. De två modellerna omfattar kalkylering av kostnader, inte priser. PTS håller också med om att frågor om prissättning kommer att behöva diskuteras i ett senare läge i processen. Frågor om prissättning omfattar bland annat överväganden om utfördelning av samkostnader, relativa priser för peak och off-peak, geografisk differentiering eller genomsnittliga kostnader, fördelning mellan engångsavgifter, löpande avgifter och volymrelaterade avgifter etc. -- PTS agrees that the pricing decision is separate from the development of the models. The two models will calculate costs, not prices. PTS also agrees that the pricing decisions will need to be discussed with the industry at a later stage in the process. The pricing issue e.g. relates to the allocation of common costs, peak and off-peak pricing differentials, geographical differentiation or averaging of costs, split between one-off charges, rental charges and volume charges etc. Accounting separation BT Ignite wish to re-state its original position from the first consultation ( Cost Oriented Access and Interconnect in Sweden November 2001). As well as developing robust cost models on a LRIC methodology, a key requirement for ensuring the objectives of the existing Interconnection Directive and the new Access Directive are met, is the development of a robust system of Accounting Separation. This would ensure not only that access and interconnect prices are cost-oriented, but also that they are transparent, applied in a non-discriminatory way to external and internal purchasers of those services Post- och telestyrelsen 5

alike, and also provides a basis for assessing and preventing anti-competitive cross-subsidies and margin squeeze. BT Ignite therefore urges that each model (top-down and bottom-up) should be developed with the objectives of cost-orientation, transparency and also nondiscrimination in mind. This will mean that the outputs of the models should not only be interconnect and access services sold to competing operators, but also should include similar access and core network services that are sold internally to Telia s downstream retail arm and / or to its affiliates. PTS delar BT Ignites synpunkt om förtjänsterna av att ha ett publikt system för särredovisning av SMP-operatörens interna och externa mellanhavanden i syfte att skapa en öppen insyn och därigenom säkerställa att villkor som tillämpas bland annat är icke-diskriminerande. Ett publikt system för särredovisning kommer emellertid inte att ingå som en del i detta arbete. PTS uppfattning är att framtagandet av modellerna kommer att präglas av kostnadsorientering, öppenhet/insyn och icke-diskriminering. Till exempel har PTS valt att föreslå breda inkrement för att på så sätt uppnå lika behandling av en internt genererad trafikminut och externt genererad trafikminut. Vidare kommer samtliga tjänster som erbjuds i SMP-operatörens nät att ingå i modellen för att säkerställa en icke-diskriminerande behandling av samkostnader. -- PTS shares BT Ignites view regarding the benefits of having a public system for accounting separation of the SMP-operators retail and wholesale businesses in order to create transparancy and thereby ensure non-disriminatory terms. A public accounting separation system is however not within the scope of the current project. In the view of PTS, the development of the models will be characterised by costorientation, transparency and non-discrimination. PTS has e.g. proposed to use large increments to ensure an equal treatment of the SMP operator's internal and external traffic. In addition, all services provided over the SMP operator's network will be modelled to ensure a non-discriminatory treatment of shared and common costs. 2.2 Tele 2 Tele2s generella kommentarer nedan kan sammanfattas i att: Fortsatt reglering behövs och priserna sätts med hjälp av LRIC just därför att perfekt konkurrens inte råder på marknaden På en marknad där perfekt konkurrens råder, vilket LRIC-modellen skall försöka återspegla, är köp/bygg en icke-fråga. Där kommer priset på befintlig anläggning sättas så att bygga aldrig blir ett alternativ. Syftet med modellarbetet är att sätta rätt pris inom det nät som finns idag och inte i något nytt fiktivt nät. Val av rätt teknik skall göras som en del av modellarbetet. Post- och telestyrelsen 6

Det är viktigt att identifiera de samkostnader som enbart skall allokeras mot slutkundtjänster. De tjänster som skall täckas av LRIC skall anges på en hög nivå i MRP och detaljeras under arbetets gång. Varför fortsätta reglera marknaden för samtrafik och access? En grundläggande egenskap med LRIC är att modellen skall försöka återspegla den kostnadsstruktur som en effektiv operatör skulle haft om denne opererat på en marknad på vilken full konkurrens råder. På samma sätt skall modellen försöka återspegla de marknadskrafter (främst köp/bygg) som skulle råda på en sådan fulländad marknad. Hade situationen varit sådan att alla operatörer i Sverige opererade under lika villkor på en fullständigt konkurrensutsatt marknad skulle det inte finnas behov av att ta fram en LRIC-modell. Då skulle för övrigt inte heller sektorspecifika regler vara nödvändiga. Dessa är tillkomna just för att reglera en marknad som kännetecknas av avsaknad av fullständig konkurrens och för att förhindra att avsaknaden av konkurrens utnyttjas av en dominerande aktör på marknaden ifråga. Det finns en risk att det modellarbete som nu inleds inriktas mot att finna en lösning som ger samma köp/bygg-signaler till nu existerande marknad, som de som skulle finnas på en fullt konkurrensutsatt marknad. Resultatet skulle bli en samtrafikkostnad respektive en accesskostnad som är så hög att det skulle löna sig för andra operatörer att erbjuda samma tjänst som dominanten genom att själva investera i stället för att köpa tjänsten. Tanken är i grunden felaktig. För det första är modelleringen gjord just därför att marknaden inte är konkurrensutsatt på sätt som beskrivs ovan. LRIC-modellen skall i stället ersätta den konkurrens som inte finns. För det andra bortses då från att samtrafik inte kan ses som isolerad tjänst, utan som en tjänst som endast kan erbjudas om man först också investerar i ett accessnät så att man har några slutkunder som vill nå andra slutkunder respektive som andra slutkunder vill nå, och där accessnätet också är konkurrensutsatt. Detta är en situation som uppmuntrats i Storbritannien, men inte i Sverige. Tele2 anser det vara av synnerlig vikt att det tidigt och tydligt i MRP slås fast att det är just på grund av avsaknaden av tillräcklig konkurrens som PTS anser att fortsatt reglering är nödvändig och att LRIC modellarbetet är verktyget som skall ge den information som skall ligga till grund för priserna på de reglerade tjänsterna. Tele2 anser vidare att det är mycket viktigt att slå fast att resultatet av modelleringen skall leda fram till den kostnad som en effektiv operatör på en fullt konkurrensutsatt marknad hade kunnat erbjuda om marknaden verkligen varit tillräckligt konkurrensutsatt. Det är med andra ord en fiktiv modell över en fiktiv verklighet som skall ge Telia incitament till att effektivisera sin egen verksamhet. Detta framgår bl.a. av de förväntade effekterna vilka redovisas i avsnitt 1.2.2 och 1.3 Post- och telestyrelsen 7

PTS håller med om att kostnadskalkylering/priser ska återspegla de kostnader/priser som en effektiv operatör skulle haft om denne agerat på en marknad som präglats av full konkurrens. PTS delar också uppfattningen att det är bristen på konkurrens som är skälet till att fortsätta att reglera pris för access och samtrafik. Tele2 ser en risk för att modellarbetet inriktas mot att finna en lösning som ger samma köp/bygg signaler till nu existerande marknad som de som skulle finnas på en fullt konkurrensutsatt marknad. Tele2 menar att detta kommer att resultera i en samtrafikkostnad respektive en accesskostnad som är så hög att det skulle löna sig för andra operatörer att bygga egen infrastruktur. PTS uppfattning är att syftet med kalkylarbetet inte är att uppmuntra infrastrukturskonkurrens som sådan. PTS anger under 1.2.2 i MRP vilka förväntade effekter PTS ser med att införa en LRIC-baserad prissättning. När priset sätts utifrån LRIC, antas detta leda till att infrastrukturkonkurrens uppmuntras i områden där det är samhällsekonomiskt effektivt att ha konkurrerande infrastruktur medan tjänstekonkurrens uppmuntras i områden där konkurrerande infrastruktur inte är samhällsekonomiskt effektivt. PTS är medveten om att det inte går att betrakta samtrafik som en isolerad tjänst, utan att samtrafik kräver ett accessnät. Det är sålunda inte relevant att tänka sig en valsituation, där valet innebär att bygga nytt nät, som endast tar hänsyn till pris för samtrafik eller pris för access. Investeringsbeslutet kommer således att innehålla ekonomiska avvägningar bestående av besparade kostnader för samtrafik originering, intäkter för att erbjuda terminering samt kostnad för att anlägga en egen access. Syftet med modelleringen i sig är inte att Telia ska ges incitament för att öka sin effektivitet. Köp/Bygg Det är viktigt att först av allt slå fast att på en perfekt och fullt konkurrensutsatt marknad är frågan köp/bygg irrelevant. Om konkurrensen är tillräcklig kommer köp-alternativet alltid att vinna och byggalternativet aldrig att aktualiseras. Så fort bygg är ett bättre alternativ än köp är detta ett tecken på att konkurrensen inte fungerar som den skall. När det gäller frågan om köp/bygg-signaler i den nya modell som skall tas fram är det viktigt att ha i åtanke vad som avses. För samtrafiken (=core network) måste innebörden rimligen tolkas så att utfallet skall ge de rätta signalerna till om man vill samtrafikera på lokal nivå eller på en högre nivå, där skillnaden i kostnad mellan alternativen skall ge de eventuella motiv till utbyggnad som förutskickas i teorin bakom LRIC-modellen. Om innebörden är en annan, t.ex. att priset för samtrafik skall läggas på en sådan nivå att det i en verklig situation kan locka andra operatörer till att erbjuda samtrafik, vilket är Telias inställning såsom Tele2 tolkar den, måste följande anföras. Samtrafik kan inte ses som isolerad produkt. Tele2 kan inte erbjuda samtrafik, oavsett samtrafikkapacitet, utan att dessutom också investera i ett omfattande nytt accessnät. Samtrafik förutsätter som bekant att det finns slutkunder som vill nå andra slutkunder.. Utan egna slutkunder kan ingen operatör erbjuda samtrafik i konkurrens med accessoperatören. Ytterligare en förutsättning måste då vara Post- och telestyrelsen 8

uppfylld, nämligen att även access till slutkund är en konkurrensutsatt tjänst. Det senare innebär att det till varje slutkund måste finnas accessnät från flera operatörer, en utveckling som uppmuntrats i Storbritannien, men inte i Sverige. Om kostnaden för accessnätet bestäms utifrån utgångspunkten att även den skall ge rätt köp/bygg -signaler hamnar man lätt i en snedvriden situation. Oavsett vad modellen kommer fram till, och oavsett om den som resultat ger att andra operatörer uppmuntras att bygga egna accessnät, kommer man aldrig ifrån att i realiteten kommer Telia att ha det särklassigt billigaste accessnätet av alla operatörer och en oöverstigligt stor konkurrensfördel framför alla sina konkurrenter. Det kan inte vara ett samhällsekonomiskt önskvärt alternativ att uppmuntra uppbyggandet av parallella accessnät, när det som redan finns når samtliga abonnenter och fyller sin funktion väl till en rimlig kostnad för både konsument och nätägare. Av 2 telelagen framgår de telepolitiska målen, nämligen att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Häri avses dock inte konkurrens inom själva infrastrukturen utan snarare möjligheten för flera aktörer på marknaden att via den befintliga infrastrukturen erbjuda teletjänster i konkurrens med den dominerande aktören tillika ägaren av infrastrukturen. Tele2 anser att det är viktigt att slå fast att syftet är att med hjälp av den nya modellen skapa rätt pris inom det nät som finns idag, inte inom ett nytt nät. Tele2 anser vidare att det i MRP måste slås fast att syftet med LRIC-modellen inte är att stimulera till utbyggnad av parallella accessnät. Syftet med LRIC-modellen skall i stället vara att ge SMP-operatören incitament att effektivisera sin egen verksamhet. PTS menar att syftet inte är att uppmuntra andra operatörer att erbjuda samtrafik tjänster. Detta är upp till marknaden att bestämma, och kommer att bero på om andra operatörer har möjlighet att uppnå de skalfördelar som SMP-operatören har (tex genom ny accessteknologi) Det är också PTS uppfattning att de slutligen fastställda priserna för samtrafik ska ge riktiga incitament beträffande val av anslutningspunkt för samtrafik. Det är också PTS uppfattning att slutliga priser för samtrafik ska ge riktiga incitament beträffande val av anslutningspunkt för samtrafik. PTS betonar att det inte är ett syfte i sig att uppmuntra en utbyggnad av ett parallellt nät. Se även PTS kommentarer under "Varför fortsätta reglera marknaden för samtrafik och access?". Teknikval, nätarkitektur, m.m I föreliggande utkast till MRP, framför allt i de kriterier som är specifika för Bottom Up (BU) modellen, finns ett antal förutsättningar om teknikval, nätarkitektur, m.m. redan fastslagna. Detta är enligt Tele2 olyckligt ur flera synpunkter. Att i MRP lägga fast att BU-modellen skall spegla ett kretskopplat, hierarkiskt nät i tre nivåer, kopplat till en Modified Scorched Node approach som innebär att alla nuvarande noder skall utrustas med någon form av växelutrustning (RSS t.ex.), Post- och telestyrelsen 9

innebär inte bara att man låst fast teknikvalet, man har också i praktiken sagt att utrustningen skall levereras av Ericsson. Tele2 anser inte att teknikval skall bestämmas i MRP. Det finns redan idag kommersiellt drivna nät uppbyggda på helt andra tekniker. Tele2 driver t.ex. IPnät för telefoni i Europa. Tele2 menar i stället att teknikvalet skall vara en output från det initiala modelleringsarbetet. Som jämförelse kan nämnas att i Danmark låstes inga parametrar fast i MRP, utan teknikvalet gjordes som ett led i modellarbetet. Där kom man av olika skäl fram till att ett kretskopplat nät skulle ingå i modellen men hierarki och struktur skiljer sig mycket från det sätt TDKs verkliga nät är uppbyggt. Skulle man ändå komma fram till att ett kretskopplat nät är det som skall modelleras bör nätarkitekturen och nättopologin vara parametrar som skall fastläggas av modelleringsarbetet. Att Telias nät är byggt som det ser ut idag, med noder placerade där de ligger, bygger i stor utsträckning på att nätet byggdes upp under en tid då transmission var relativt dyr och växelutrustning relativt billig. Läget idag är det omvända. Idag lönar det sig att dra långa transmissionsledningar till ett färre antal större växelnoder. I stora delar av landet finns det dessutom flera leverantörer av transmission, varför just den produkten är konkurrensutsatt i stor utsträckning vilket har medfört att priset för transmission har gått ner. Tele2 anser att MRP skall innehålla krav på att teknikval skall göras som en inledande studie i modelleringsarbetet: Tele2 anser vidare att, givet teknikvalet, nätarkitektur och nättopologi är parametrar som skall fastläggas under den initiala modelleringsfasen. PTS hänvisar till kommentarer under kriterium BU 1, 2 och 13. Kostnadsallokering, särskilt av overheadkostnader Föreliggande utkast till MRP saknar enligt Tele2s mening klara direktiv om hur olika kostnader skall specificeras och vilka kostnader som skall få räknas med och till vilken del de skall få räknas med för framtagande av relevanta priser för relevanta samtrafiktjänster. Härvidlag framstår det som utomordentligt viktigt att slå fast vilka kostnader som enbart skall allokeras till slutkundtjänster (retail) och inte alls till samtrafiktjänster (wholesale), respektive vilka kostnader som skall delas mellan retail och wholesale respektive enbart bäras av wholesale. Vissa kostnader är lätta att allokera. Hit hör t.ex. försäljningskostnader för retailtjänster. Andra kostnader kan vara mindre uppenbart relaterade till retail-tjänster. Hit hör t.ex. alla de kostnader som är förknippade med möjligheten att verka som operatör på en slutkundmarknad som anmäld operatör eller tillståndshavare. Ett exempel är en av de tjänster som nu finns listade i bilaga 4, nämligen kostnad för implementering av nummerserier. Tele2 anser att detta är en skyldighet som följer dels av tillståndsvillkoren och skyldigheten att implementera myndighetsbeslut, dels en skyldighet gentemot egna slutkunder. Slutkunder skall kunna ringa vem som helst, vart som helst i världen, alltså även till kunder i andra nät inom eller utom det egna landet. Ett annat exempel är den årliga avgift som samtliga operatörer betalar in till PTS. Dessa kostnader skall enligt Tele2s åsikt i sin helhet allokeras mot retail-tjänster och ingenting annat. Post- och telestyrelsen 10

Ovanstående exempel är endast ett av många på kostnader som inte kan delas mellan retail och wholesale. Det är dessutom en kostnad som alla operatörer belastas av. Skillnaden mellan accessnätsoperatören och övriga operatörer är att de senare för sin överlevnad är helt beroende av att den förre implementerar deras nummerserier medan den förre inte alls är beroende av att övriga operatörer implementerar dennes nummerserier. Tele2 anser att det i MRP skall fastställas vilka samkostnader som enbart skall belasta olika retail-tjänster, enbart skall belasta wholesale-tjänster respektive skall delas mellan retail och wholesale. Alternativt anser Tele2 att det av MRP skall framgå att samkostnader i modellarbetet skall definieras så att de kan uppdelas enligt föregående stycke. Endast kostnader som kan relateras till grossistförsäljningen hos SMP operatören får inkluderas i kostnader för access och samtrafik. Kostnader som delas med andra inkrement exempelvis slutkundsförsäljning fördelas både till grossist- och slutkundsförsäljning. När man fördelar kostnader till olika inkrement (retail, access, core, other) ska principen vara densamma. Alla kostnader som hade undvikits om ett givet inkrement inte hade producerats ska allokeras till det inkrementet. Gemensamma kostnader behöver å andra sidan delas mellan de relevanta inkrementen. Dessa principer framgår av MRP. Vad beträffar implementering av nummer gäller att kostnad för detta ska identifieras och kvantifieras separat. Klart är att den inte ska inkluderas i trafikkostnaden för samtrafik. Kostnad för årlig avgift till PTS följer samma principer som ovan. Tjänster som skall prissättas enligt LRIC (covered by LRIC) Tele2 anser att det skulle vara synnerligen olyckligt om den lista på tjänster som framgår av bilaga 4 till utkastet till MRP skulle stå fast. Listan är tagen direkt ur Telias RIO. Denna RIO har, med ett undantag, aldrig såvitt Tele2 känner till granskats av PTS eller varit föremål för PTS tillsyn i sin helhet. Det enda undantaget rör priset för samtrafik, vilket har granskats under några, men inte alla, år mot de kalkyler Telia presenterat i sin COMPIS-modell. Skulle listan stå fast innebär detta en de facto legitimering av Telias samtrafikprodukter utan föregående granskning från myndighetens sida. Det skulle vidare kunna leda till en låsning till just dessa produkter. Tele2 anser i stället att PTS nu i MRP har ett ypperligt tillfälle att slå fast vilka tjänster som skall erbjudas andra operatörer till kostnadsbaserade priser med syftet att öppna upp för konkurrens på områden som hittills varit stängda. Lagstöd för denna åsikt finns i de nya direktiv som skall implementeras i Sverige i den nya lagen om elektronisk kommunikation. Lagen föreslås träda i kraft innan LRIC-arbetet har avslutats. Den nya lagen kommer bland mycket annat att föreskriva att SMP-operatörer har en skyldighet att erbjuda samma tjänster till andra operatörer som till den egna affärsverksamheten eller egna dotterbolag. Villkoren skall dessutom vara desamma. Post- och telestyrelsen 11

PTS har dessutom i maj 2002 i en skrivelse till Regeringen föreslagit att operatörer med betydande inflytande skall tvingas att tillhandahålla Bit Stream Access och att tjänsten skall prissättas utifrån kostnaderna. Ytterligare en faktor som helst bör läggas fast redan i MRP är vilka principer som skall gälla för hur modellen skall ta hänsyn till kommande nya tjänster och tjänster som eventuellt tas bort. Tele2 anser att MRP endast på en generell nivå skall ange vilka tjänstegrupper som skall täckas av LRIC. Modellarbetet skall därefter resultera i vilka produkter inom varje grupp som skall prissättas separat. Vidare bör redan nu fastslås vilka principer som skall gälla för den händelse tjänsteutbudet ändras i framtiden. Tele2 anser vidare att de tjänstegrupper som skall specificeras skall utgöras av: Anslutningstjänster Samtrafik Access Samtrafik Terminering Samtrafik Transit Hyrda förbindelser Tillgång till accessnät Tillgång till ADSL Tillgång till Bit Stream Access Samlokalisering Abonnemang Whole Sale Telefoni Whole Sale PTS uppfattning är att syftet med LRIC processen är att inledningsvis beräkna kostnader för de tjänster som en SMP-operatör erbjuder idag. Modellerna ska dock så långt som möjligt (hybridmodellen i synnerhet) tillåta kalkylering av kostnader för framtida tjänster som produceras inom ramen för den teknik/nät som modelleras. Modellerna skall vara så konstruerade att det går att identifiera kostnader för olika nätelement för att på så vis kunna kalkylera nya tjänster (där en ny tjänst använder befintliga nätelement men på ett annat sätt). PTS har även i detta läge tagit hänsyn till att modellerna ska kunna kalkylera kostnader för bitströmstillträde (bit stream access) även om denna för närvarande inte är en reglerad tjänst. PTS vidhåller att de tjänster som finns definierade i referenserbjudande om samtrafik och access skall vara utgångspunkten för de två modellerna. Det kan dock visa sig ändamålsenligt att avvika från dessa definitioner. Emellertid kommer ett sådant avsteg att kräva en avstämning med PTS. Post- och telestyrelsen 12

Ekonomiska överväganden Av avgörande betydelse för det resultat som kommer att komma ut av modellen är naturligtvis de kostnader som en effektiv operatör skulle ha för att driva ett nationellt fast telefoninät i Sverige. Hit hör dels kostnader för det kapital som finns investerat i nätet (kapitalkostnader), dels kostnader för drift och underhåll av nätet (opex) och dels samkostnader eller overhead, till vilka bland andra kan räknas ekonomiavdelning, administration med mera. Kapitalkostnad Tele2 anser att WACC (Weighted Average Cost of Capital) är en relevant metod för att beräkna genomsnittlig kapitalkostnad men det finns en del frågor som man bör vara observant på. Tele2 anser att det är nödvändigt att mycket tidigt ha en diskussion om de parametrar som ingår i WACC modellen. Nedan följer exempel på frågor som måste diskuteras. Hur kostnadsberäkningen begränsas till att gälla Telias nät för fast telefoni och fasta nättjänster i Sverige, så att t.ex. Telia Mobiles eller International Carriers verksamheter inte räknas med i kapitalbas eller riskbedömning. WACC metoden förutsätter att investeringen har samma systematiska risk som företaget (Telia) i stort. Den förutsätter också att investeringen/projektet finansieras med samma skuldsättningsgrad som företaget. Fastställande av betavärdet är ytterligare en svår parameter. Det finns en mängd källor som publicerar betavärden för olika brancher och det är av yttersta vikt att man kritiskt granskar dessa värden och att de jämförande företagen speglar Telias verksamhet och finansiella status. Är det givet att använda en skattesats på 28% motsvarande den svenska bolagsskatten? Borde man inte istället utgå från ett genomsnitt av den verkliga skattesaten som Telia betalat de tre senaste åren? Frågan om hur redan avskrivna tillgångar skall hanteras i modellen är av största vikt. Att alla tillgångar skall få tas upp till sitt fulla värde strider helt mot syftet med LRIC-arbetet såsom det beskrivs ovan. Syftet är att med hjälp av LRIC som modell ta fram kostnaderna i Telias nuvarande nät, inte i något helt nytt nät. Det strider dessutom mot grundprincipen för all redovisning att återaktivera redan avskrivna tillgångar. Dessa är redan betalda. En modell som baseras på annat än faktiskt avskrivna tillgångar skulle dessutom strida mot all erfarenhet av LRICarbete som gjorts i Europa. Härav följer att Tele2 helt stödjer PTS uppfattning om hur redan avskrivna tillgångar skall hanteras i modellarbetet. PTS hänvisar till sina kommentarer för CG 19 och TD18. Opex När det gäller frågan om hur en effektiv operatör driver sin verksamhet är det viktigt att fastställa ett effektivitetsmått som kan verifieras. Post- och telestyrelsen 13

För core network finns ett antal operatörer att jämföra med, Tele2 är en av dem. Tele2 är berett att redovisa siffror som kan användas som benchmarking om PTS så önskar. För accessnätet torde det finnas underlag att jämföra med från bland annat Storbritannien och USA, där det numera också finns alternativa accessnät till slutabonnenter. PTS ser positivt på Tele2s erbjudande om siffror för benchmarking. 2.3 Telia Synpunkter på utkastet till riktlinjer (MRP) Enligt Telias uppfattning är det en allvarlig brist i det arbete som pågår, att bolagets tidigare skrivelser inte beaktats och inte heller bemötts, och att endast ca tre veckor under semesterperioden stått till buds för att söka bedöma förutsättningarna. Telia anser att en ytterligare remissomgång behövs sedan PTS tagit del av och redovisat sin ståndpunkt om de remissvar som lämnats. PTS vill för undvikande av missförstånd i framtiden klargöra att alla naturligtvis har möjlighet att framföra synpunkter i det löpande arbetet inom kalkylprojektet. För att inte ge någon part extra fördelar och inte i onödan komplicera arbetet kommer dock förslag från myndigheten remitteras till samtliga aktörer på marknaden enligt en i förväg fastställd arbetsplan. I samband med en sådan remissomgång får alla möjlighet att ta ställning till vad de övriga deltagarna framför. Huvudregeln är således att PTS först i samband med den egentliga remissomgången kommer att skriftligen bemöta av operatörerna framförda synpunkter. PTS vill i sammanhanget klargöra att myndigheten publicerar relevant information om projektet på sin hemsida www.pts.se. Alla intresserade har i nuvarande remissomgång getts möjlighet att lämna skriftliga synpunkter gällande utformningen av MRP. Eftersom det är första gången som något materiellt finns att diskutera, är det således också det första tillfälle då PTS argumenterar för och emot olika synsätt i skriftlig form. PTS ståndpunkt är att det endast finns skäl att remittera den nya versionen av riktlinjerna ytterligare en gång i fall remissyttrandena ger upphov till större ändringar i MRP. Om det emellertid endast görs mindre justeringar, är PTS bedömning att en andra remissomgång inte är ändamålsenlig. Den sammantagna bedömningen av denna remissomgång är att de framförda synpunkterna inte föranlett väsentliga förändringar eller ytterligare inskränkningar som motiverar ytterligare en remissomgång. De riktlinjer, MRP, som publiceras på PTS hemsida den 13 september 2002 kommer därmed att vara gällande för det kommande kalkylarbetet. Varför inte en generellt utformad modell Telia anser att ett åläggande om kostnadsorientering endast kan innebära att SMPoperatören skall tillämpa kostnadsorienterade priser, enligt en egen eller av myndigheten angiven generellt utformad modell. Det måste därför tydliggöras att kalkylarbetet och konsultationen skall vara inriktat på att ta fram en LRIC-baserad beräkningsmodell eller metodik som, vid behov, kan tillämpas av SMP- Post- och telestyrelsen 14

operatörer avseende de tjänster som någon gång i framtiden kan komma att bli föremål för krav på kostnadsorientering. Av artiklarna 8 och 13.1 i tillträdesdirektivet (2002/19/EG) framgår att en nationell regleringsmyndighet får införa skyldigheter för företag med betydande inflytande på en viss marknad, s.k. SMP-operatörer. Sådana skyldigheter rör kostnadstäckning och priskontroller, inbegripet skyldighet att tillämpa kostnadsorienterad prissättning och visst kostnadsredovisningssystem, för vissa specifika typer av samtrafik och/eller tillträde. Möjligheten att införa skyldigheterna är villkorade av att en marknadsanalys visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att den berörda operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. Företag som kan bli skyldiga att tillämpa kostnadsorienterad prissättning är sådana företag som tillerkänts SMP-status när de nya EG-direktiven om elektronisk kommunikation implementerats i svensk lag, dvs. senast den 24 juli 2003. Frågan om vilken eller vilka operatörer som kommer att bedömas ha sådant betydande inflytande är således ännu inte avgjord. Det finns emellertid starka skäl att anta att en SMP-operatör under den närmaste överblickbara framtiden på marknaden för samtrafik och tillträde kommer att driva sin verksamhet baserat på ett telenät vars nätstruktur är uppbyggd på ett sätt som liknar Telias. Det är därför naturligt att använda en metod som tar sin utgångspunkt i Telias förhållanden i stället för en som är generell. Telias medverkan i kalkylarbetet Telia anför att det gamla regelverket med obligatorisk kostnadsorientering vid prissättning av samtrafik kommer att ersättas med en helt ny typ av "behovsbaserad", fakultativ, reglering. De åtgärder som får åläggas SMP-operatörer måste enligt det nya regelverket svara mot de konkurrensproblem som skall ha konstaterats på marknaden. Därför måste tydliggöras att kalkylarbetet och konsultationen skall vara inriktat på att ta fram en LRIC-baserad beräkningsmodell eller metodik som vid behov kan tillämpas av SMP-operatörer avseende de tjänster som någon gång i framtiden kan bli föremål för krav på kostnadsorientering. PTS anser att Telias synpunkt är riktig i så motto att de skyldigheter som anges i artikel 13.1 i tillträdesdirektivet, däribland samtrafikskyldighet och kostnadsorientering, enbart kan åläggas en SMP-operatör om en brist på effektiv konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. Enligt utredningen om elektronisk kommunikation (El-komutredningen) finns inte sådan brist på konkurrens enbart på grund av den omständigheten att det finns en dominant på marknaden. Det krävs emellertid inte för att kunna ålägga en SMP-operatör skyldigheter enligt artikel 13.1 att överpriser faktiskt tas ut eller att prispress faktiskt tillämpas. Redan risken att så kan ske är tillräcklig för att besluta om en skyldighet enligt bestämmelsen. (Se El-komutredningens delbetänkande Lag om elektronisk kommunikation, SOU 2002:60, s. 616.) Möjligheten att i det enskilda fallet ålägga en SMP-operatör att tillämpa kostnadsorienterad prissättning är således beroende av om marknadsanalysen visar att det finns risk för sådan bristande konkurrens på marknaden. Syftet med att redan idag inleda arbetet med att ta fram en ny kalkylmodell enligt LRIC-metoden är emeller- Post- och telestyrelsen 15

tid att metoden skall vara utarbetad och klar när det finns ett behov av att använda metoden. Behovet kommer att föreligga den dag PTS i enlighet med det nya EG-regelverket har fattat beslut om att det finns SMP-operatörer på den svenska telemarknaden, och om så är fallet, har infört skyldigheter om kostnadsbaserad prissättning. Mot bakgrund av vad som sagts i ovanstående avsnitt att det är naturligt att den använda metoden tar sin utgångspunkt i Telias förhållanden i stället för att vara generell finns således skäl för att Telia, som nuvarande SMP-operatör på den svenska telemarknaden, medverkar i arbetet med att ta fram en top-down modell. Bevisbördan I artikel 13.3 första meningen tillträdesdirektivet anges att om en operatör ålagts att kostnadsorientera sin prissättning, skall bevisbördan för att avgifterna härleds ur kostnaderna, inklusive en rimlig avkastning på investerat kapital, åligga den berörda operatören. Telia tolkar det som sägs i artikeln på så sätt att ett åläggande om kostnadsorientering inte innebär att det är den nationella regleringsmyndigheten som skall bestämma priset. Det är enligt Telias mening i stället SMP-operatören som skall tillämpa kostnadsorienterad prissättning eftersom denne har bevisbördan för att avgifterna härleds ur kostnaderna. Att ha bevisbördan när det gäller kostnadsorienterad prissättning innebär dock inte att bolaget även har rätt att bestämma vilket pris som är kostnadsorienterat. Det ansvar som SMP-operatören har genom att bevisbördan åligger denne är enbart att bevisa att det underlag som skall användas för att beräkna ett kostnadsorienterat pris är korrekt och att det visar att priset är kostnadsorienterat. Innebörden måste vidare vara den att så länge bevisbördan inte fullgörs ankommer det på myndigheten att utifrån annan utredning bestämma ett kostnadsorienterat pris. Möjlighet för NRA:s att besluta om högsta pris för tillträde och samtrafik I artikel 13.3 andra meningen tillträdesdirektivet sägs att den nationella regleringsmyndigheten får använda andra metoder för kostnadsredovisning än de som företaget, dvs. SMP-operatören, använder för att beräkna kostnaden för att tillhandahålla tjänster på ett effektivt sätt. Artikeln medger således en nationell regleringsmyndighet att besluta om högsta kostnadsorienterade pris för samtrafik och tillträde samt använda den kalkylmodell som myndigheten anser är lämplig vid beräkningen av det aktuella priset. Innebörden torde alltså vara att operatören vid fullgörande av sin bevisbörda har att beakta denna modell. El-komutredningen har på ett riktigt sätt tolkat artikel 13 i tillträdesdirektivet genom 4 kap. 10 i sitt lagförslag. I paragrafens första stycke sägs nämligen att en operatör som erhållit SMP-status får förpliktas att tillämpa visst pris eller iaktta kostnadstäckning vid prissättning för specifika typer av samtrafik och andra former av tillträde. Tillsynsmyndigheten ges således genom denna bestämmelse möjlighet att besluta om högsta pris för samtrafik och tillträde. Därtill har PTS generellt liksom nu möjligheten att vid tvistlösning bestämma ett pris i det enskilda fallet. Därvid torde samma bevisregler gälla som nämnts ovan. Vidare sägs i paragrafens andra stycke att en förpliktelse enligt första stycket kan avse skyldighet för operatören att tillämpa en viss angiven kostnadsredovisnings- Post- och telestyrelsen 16

metod och får förenas med villkor om att operatören skall motivera och justera sina priser. I utredningens förslag till författningskommentar till den aktuella bestämmelsen sägs att det följer av bestämmelsens andra stycke att myndigheten får anvisa en metod för kostnadsredovisningen (SOU 2002:60, s. 617). Det är således förenligt med såväl tillträdesdirektivet som El-komutredningens förslag att tillsynsmyndigheten beslutar om högsta pris för tillträde och samtrafik enligt en av myndigheten anvisad kalkylmodell. Gränser för kostnadsorienterad prissättning Telia anser att modellens låsning till ett enda pris eller beräkningsgrund inte är korrekt när ett åläggande att tillämpa kostnadsorienterade priser skall ske vid behov och för att söka råda bot på ett visst konstaterat konkurrensproblem. Därför kan enligt Telia den föreslagna modellen inte ha funktionen att vara ett verktyg för att bedöma om det finns ett prissättningsproblem, dvs. om det är fråga om överprissättning, underprissättning eller prispress. De föreslagna bestämmelserna i MRP syftar ju inte till att ange den översta gränsen respektive understa gränsen för prissättningen inom ramen för ett normalt konkurrensbeteende utan ett visst, av en regulatorisk myndighet bestämt, pris. Den föreslagna modellen kan därför inte heller ha funktionen att vara en åtgärd för att proportionerligt åtgärda en brist på effektiv konkurrens som innebär att den berörda operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. En tillämpad överprissättning eller uppkommen prispress p.g.a. överprissättning, förutsätter att just överpriser kan konstateras och åtgärdas. Inte heller om ett identifierat konkurrensproblem beror på att SMP-operatörens priser är för låga för att konkurrerande nät och tjänster skall kunna etableras kommer MRP att kunna fungera som regleringsverktyg. Telia framhåller vidare att en modell för kostnadsorienterat pris, som både skulle vara den övre och den undre gränsen för SMP-operatörens prissättning, måste anses motverka möjligheten till eller uppkomsten av konkurrerande nät. Den i MRP föreslagna metodiken att genom en top-down-model och en bottom-up-model ta fram en hybridmodell som skall utgöra bas för den slutliga prissättningen är därför enligt Telia inte ett regleringsverktyg som är anpassat till den nya reglering som skall gälla inom elektronisk kommunikation från och med den 25 juli 2003. Som redovisats ovan ges PTS enligt det nya regelverket möjlighet att besluta om en skyldighet för en SMP-operatör att tillämpa kostnadsorienterad prissättning och en viss angiven kostnadsredovisningsmetod, (t.ex. top-down LRIC) samt att operatören skall motivera och justera sina priser. För att ett företag skall anses ha betydande inflytande på marknaden skall det enligt ramdirektivet (2002/21/EG) antingen enskilt eller tillsammans med andra ha en ställning som är likvärdig med dominans, dvs. en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna. Syftet med att ålägga en SMP-operatör att tillämpa kostnadsorienterad prissättning är att förhindra att denne genom sin oberoende ställning hindrar konkurrens genom att ta ut alltför höga avgifter. Genom kostnadsorientering sätts därför en övre gräns för avgifterna. Däremot är det fritt att ta ut avgifter som ligger lägre. Det långsiktiga målet är således att det skall råda Post- och telestyrelsen 17

en effektiv konkurrens på samtrafikmarknaden. Intill dess är syftet med åtgärden att kompensera för bristen på konkurrens på den marknaden. PTS måste vidare framhålla i sammanhanget att PTS arbete med att införa LRICmetoden i Sverige vid beräkning av kostnadsorienterad prissättning inte syftar till att bedöma när en eventuell framtida åtgärd att ålägga en SMP-operatör kostnadsorienterad prissättning är proportionell på marknaden. Syftet med att införa LRIC-modellen är i stället att den skall vara färdig att användas när det föreligger ett behov, dvs. när det finns en SMP-operatör utsedd och denne har ålagts att tillämpa kostnadsorienterad prissättning i enlighet med bestämmelserna i ram- och tillträdesdirektiven. LRIC eller SAC? Telia anser att det i MRP skall fastslås att det fortsatta kalkylarbetet skall syfta till att finna ett intervall mellan LRAIC och Stand Alone Cost (SAC). Telia anser även att för att definiera den övre gränsen för prissättningen enligt konkurrensrättens regler bör bottom-up-kalkylen genomföras som en SAC-kalkyl för de reglerade tjänsterna. Därmed begränsas denna till att vara utmanarens kalkyl för att tillhandahålla de reglerade tjänsterna, vilket är en sådan kalkylmodell som avses i Independent Regulators Group rapport om Principles of implementation and best practice regarding FL-LRIC cost modelling av den 24 november 2000 ( PIB 2000 ). PTS delar inte Telias uppfattning, utan har som delaktig myndighet i framtagandet av den refererade rapporten en annan uppfattning. Av PIB 2000 sid 5 framgår att An initial prima facie test that a FL-LRIC based price is cost orientated, is that it lies between the incremental (LRIC) floor and stand-alone ceiling (SAC) costs. A price below the LRIC floor would mean that not even all incremental costs would be recovered (with no contribution to common costs); a price above SAC would mean that an amount in excess of the LRIC plus all of the relevant common costs would be recovered....if all prices were set at SAC, no individual service would be deemed to be priced excessively under the first test, but taken together the services would be priced excessively since revenues are more than sufficient to recover all incremental and common costs. Med ovanstående avses att för att anses korrekt skall ett kostnadsorienterat pris vara högre än ett LRIC-beräknat pris utan mark-up, men lägre än ett pris beräknat enligt SAC, dvs. en beräkning med endast den beräknade produkten. PTS delar till fullo detta synsätt. Tillämpning av en LRIC-modell enligt MRP innebär att det LRIC-beräknade priset inklusive mark-up alltid ligger inom det aktuella intervallet. PTS anser att det är en stor skillnad mellan en LRIC -modell och en SAC-modell, framförallt genom att den senare har som funktion att vid konkurrensbedömningar utgöra just ett övre gränsvärde. Som sådant är det irrelevant för PTS syften att finna ett kostnadsorienterat pris. Alltför omfattande kalkyler, för stora inkrement Telia anser att PTS i inledningen av kalkylarbetet gav tydliga signaler på att kalkylarbetet skulle fokuseras på beräkning av vissa specifika tjänster. Förutsättningarna i MRP, såsom de utformats, pekar emellertid på att två ytterst omfångsrika totalkalkyler över samtliga Telias tjänster skall arbetas fram. Det torde inte finnas Post- och telestyrelsen 18

någon annan sektor i samhället där förutsättningarna för konkurrens anses öka genom att samtliga konkurrenter bereds tillfälle till insyn i en aktörs kostnader för tjänster, såväl reglerade som oreglerade, vilka tillhandahålls i konkurrens. En ordning där konkurrerande aktörer gemensamt i en bottom-up-kalkyl, baserat på information som tillhandahålls av SMP-operatören, skall modellera även ickereglerade tjänster gränsar för övrigt till vad som kan vara otillåtet enligt konkurrensrätten. Enligt Telia är det därför inte en rimlig ordning att kalkylen för bottom-up skall omfatta samtliga de tjänster som Telia tillhandahåller. Telia anser dessutom att sättet på vilket bottom-up-kalkylen är knuten till Telias nuvarande sortiment av tjänster inte ger en korrekt bild. Att bygga ett nytt nät för exakt samma tjänster som Telia producerar idag är inte en realistisk tanke. I Telias nät har tjänsteutbudet utvecklats över lång tid och innehåller därmed många tjänster som inte skulle vara aktuella om ett nytt nät etableras. I ett nytt nät baserat på ny teknik renodlas förutsättningarna och äldre tjänster skulle fasas ut och nyare tjänster tillkomma för att få en rationell produktion. Telia vill vidare anföra att samdrift av reglerade tjänster och oreglerade tjänster förändras kontinuerligt över tiden. Nuvarande sortiment ger inte rätt förutsättningar för en bottom-up-kalkyl som borde inriktas på hur ny teknik kan utmana Telias nuvarande nät och dess ekonomi. Telia anför också att om samdrift automatiskt skall diskonteras i lägre pris på de reglerade tjänsterna så kommer intresset för att investera i nya tjänster att minska kraftigt. Synergin i samdrift påverkar top-down-kalkylen och ger den undre gränsen för prissättningen enligt konkurrensrättens regler, inte den övre. PTS utgångspunkt är att en kalkylmodell skall omfatta såväl operatörstjänster som slutkundstjänster för att spegla de stordriftsfördelar som en SMP-operatör har. Vodafone framför i sitt svar bl.a. att samtrafiktjänster är alltså producerade i ett sammanhang där andra tjänster också produceras och man delar produktionsutrustning. Vodafone anser därför att det finns betydande gemensamma kostnader som är svåra att allokera till ett enskilt inkrement. Det faktum att modellen omfattar samtliga tillhandahållna tjänster innebär emellertid inte att kostnaden för att tillhandahålla respektive enskild tjänst skall beräknas. Syftet med att beräkningarna även omfattar icke-reglerade tjänster är att kvantifiera dessa tjänsters totala andel av de kostnader som skall fördelas. Härvid kommer inte några kostnader för enskilda icke-reglerade tjänster att beräknas, utan endast aggregerade kostnadsmassor. För att spegla trafikvolymer och nätbelastningar är det rimligt att det telenät som är utgångspunkt för modellen också är baserat på de tjänster och leveransmönster som genererar dessa volymer. Modellen måste dock göras så flexibel att den inte bara kan kostnadsberäkna nuvarande tjänstesortiment, utan måste också vara uppdelad på nätelement i en sådan omfattning att möjlighet ges att beräkna kostnaden för helt nya tjänster. Utgångspunkten kommer att vara nuvarande förhållande mellan reglerade och oreglerade tjänster. men använda prognoser kommer att spegla bedömningar av framtida volymer och teknisk utveckling. Vid beräkning av kostnadsorienterad prissättning skall kostnaden för att tillhandahålla samtrafik och tillträde beräknas bl.a. mot bakgrund av de stordriftsfördelar som en SMP-operatör har. När fördelarna av stordrift ökar p.g.a. att införandet av nya tjänster minskar dels samtrafikprodukternas andel av de totala kostnaderna Post- och telestyrelsen 19

och dels samtrafikprodukternas totala kostnader, följer härav att priserna och därmed också intäkterna för samtrafikprodukter kan behöva reduceras i kalkylen. Grund för principer och teori Enligt Telia är det av största betydelse att det i MRP anges vilka bärande principer som skall prägla såväl samtliga riktlinjer (guidelines) i MRP som den kommande tillämpningen av riktlinjerna. Först när hela MRP och dess riktlinjer baseras på allmänt accepterade principer, baserade på ekonomisk teori och förutsebarhet, finns förutsättningar för att top-down och bottom-up kalkylerna skall kunna ge ett objektivt sett korrekt värde för de tjänster som skall kostnadsberäknas. Enligt Telia bör med andra ord MRP och därigenom kalkylerna för top-down och bottom-up vara baserade på god ekonomisk teori och inte kunna leda till godtycklig tillämpning. I annat fall kommer utgångspunkterna för den slutliga utvärderingen av top-down och bottom-up kalkylerna inte att överensstämma med de ekonomiska realiteter aktörer och investerare på en konkurrensutsatt marknad står inför. Den rädsla som präglar MRP för att eventuella skevheter eller orimliga resultat skall uppkomma vid kalkyleringen, bör enligt Telia tas omhand först vid en utvärdering av top-down och bottom-up kalkylerna. Redan frågan om hur fullt avskrivna tillgångar skall behandlas enligt MRP TD 18 gör att Telia starkt ifrågasätter det meningsfulla i att utforma en kalkyl för top-down eftersom en betydande del av tillgångsmassan inte kommer att medräknas. Därmed kommer inte heller kalkylen för top-down att kunna bidra till att marknaden ges korrekta investeringssignaler på det sätt som angivits i MRP. PTS anser att såväl bärande principer som den kommande tillämpningen framgår av MRP och tidigare dokumentation inom projektet. PTS är också av uppfattningen att MRP är baserat på allmänt accepterade principer, baserade på ekonomisk teori och förutsebarhet. PTS bedömer inte heller att modellen enligt MRP kommer att leda till en godtycklig tillämpning. Om en beräkningsmodell skall konstrueras, bör inställningen vara att orimligheter och skevheter skall elimineras i ett inledande skede. En justering i efterhand riskerar att antingen påverka för mycket eller för litet, eller att skevheter inte uppmärksammas. Resursbehov Telia understryker att utformningen av MRP naturligtvis påverkar hur mycket resurser operatörerna måste lägga ned för att arbetet skall kunna genomföras. Med nuvarande förslag till MRP förutsätts såväl Telia som andra teleoperatörer lägga ned betydande resurser på det fortsatta arbetet. Om MRP utformas så att operatörerna tvingas att utföra ett alltför kostnadskrävande arbete riskerar arbetet att inte bli fullgjort såsom varit avsikten. Enligt 32 andra stycket telelagen skall ersättning för samtrafik avseende telefonitjänst till fast nätanslutningspunkt vara rättvis och skälig med hänsyn till kostnaderna för prestationen. Enligt tillträdesdirektivet har tillsynsmyndigheten möjlighet att ålägga en operatör med SMP-status skyldighet att tillämpa kostnadsorienterad prissättning. Huruvida just Telia kommer att anses ha SMP-ställning kommer därvid att bli föremål för prövning. PTS har föreslagit att nuvarande Fully Allocated Historic Cost-metodik ersätts med LRIC, ett förslag som såväl Telia som andra operatörer har stött. PTS skall Post- och telestyrelsen 20