1 TRAFIKBULLER ROGER NILSSON Skanska Sverige AB Ett nytt förslag till EU-direktiv strävar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering. Detta innebär i praktiken att bullermätningen kommer att bli strängare. Till exempel föreslås att bullernivån kvällstid och nattetid viktas högre i och med att den då upplevs starkare. Om Nationellt uppsatta riktvärden inte förändras kommer detta direktiv att medföra högre krav på bullerreduktion i närområdet vid vägbyggnationer. Riktmärket för god miljökvalitet vid fasad utomhus vad gäller buller är högst 55 db(a) som dygnsmedelvärde. Omgivningsbuller är idag ett av de mest prioriterade områden inom EU. Aktuella beräkningar av de årliga kostnaderna i EU på grund av buller ligger mellan 13 och 38 miljarder euro. Om inga åtgärder vidtas skulle det innebära att samordningen och effekterna av gemenskapens bullerbekämpning inte skulle förbättras och att bullerproblemen skulle öka ytterligare. Dessutom skulle befolkningsökningen och den växande trafiken, inbegripet gränsöverskridande trafik, leda till att framtida bullerbekämpmingsåtgärder blir ännu dyrare. Eftersom vägtrafiken kommer att öka i framtiden kommer allt fler människor att störas av trafikbuller.
TRAFIKBULLER ÄR DEN MILJÖSTÖRNING SOM BERÖR FLEST MÄNNISKOR: ~ 250 miljoner i EUROPA ~ 2 miljoner i SVERIGE Malmö Göteborg Stockholm ~30% 2 Trafikbuller är en av de viktigaste miljöfaktorer som påverkar människans hälsa och välbefinnande. Trafikbuller är det störande och oönskade ljuden som alstras av trafiken. Nivån på trafikbullret beror i huvudsak på tre faktorer: (1) trafikvolymen; (2) trafikhastigheten; och (3) andel tung trafik. Stor trafikvolym, hög hastighet samt stor andel tung trafik ökar trafikbullret. Bullret beror av konstruktionen hos bilarna, däcken och vägbanan. Undersökningar visar att upp mot 250 miljoner invånare i Europa utsätts regelbundet för trafikbuller som överskrider riktvärden för god miljökvalitet (dvs 55 decibel). I Sverige är motsvarande siffra två miljoner människor. I storstäder och större tätorter är upp mot 30% av de boende regelbundet utsatta för trafikbuller i sin bostad.
3 BULLERREDUCERANDE ÅTGÄRDER: BULLERSKÄRMAR BULLERVALLAR FÖNSTERBYTE LÅGBULLRANDE BELÄGGNINGAR Att minska bullret utomhus är svårt. Exempelvis måste trafiken minska kraftigt på en gata för att bullerminskningen skall uppfattas av örat. Med tanke på att trafiken förväntas att öka är det inte en effektiv metod att minska ljudnivån genom att begränsa den totala trafikmängden. Trafik buller reduceras vanligen i form av: (1) Bullerskärmar; (2) Bullervallar; (3) Fönsterbyte; och (4) lågbullrande beläggningar. För en god bullerbekämpning erfordras ofta en kombination av dessa åtgärder för att erhålla en teknisk och kostandseffektiv lösning. Nackdelar med bullerskärmar och bullervallar är förutom estetiska och ekonomiska att de bara ger en god bullerreduktion i direkt anslutning till skärmen. Dessutom har det visat sig att vid vissa väderleksförhållanden kan ljudvågorna böjas ned bakom skärmen/vallen och den dämpande effekten utebli. I många situationer är skärmar/vallar varken ekonomiskt, tekniskt eller estetiskt försvarbart. Genom fönsterbyte får boende i utsatta fastigheter minskat buller inomhus. Utomhus, vid uteplatser, gårdar och andra rekreationsytor sker dock ingen bullerreduktion. Fönsterbyte som bullerreduktionsåtgärd leder således inte till någon förbättring av utomhusmiljön Ett alternativ och kompliment till de andra bullerreducerande åtgärderna är att använda lågbullrande beläggningar. Nackdelen med dessa beläggningar är dess beständighet (akustisk- och teknisklivslängd). Lågbullrande beläggningar anses dock vara en av de mest lovande bullerreducerande åtgärder om beständigheten kan förbättras. Hur som helst, med avseende på bullerbekämpning kan det vara lönsamt att använda bullerreducerande beläggningar även om de är dyrare och har kortare livslängd jämfört med konventionella beläggningar.
4 Trafikbuller stör nästan var 5:e Svensk och problemet tas allt oftare upp i massmedia.
5 SILVIA BESTÄNDIGA BELÄGGNINGAR FÖR REDUKTION AV TRAFIKBULLER Inom EU är trafikbuller ett prioriterad område. Ett projekt som avser att undersöka hur olika lågbullrande beläggningar kan användas för att reducera buller har föreslagits. Projektnamnet är SILVIA (SILenda VIA tyst väg på Italienska)
6 PROJEKTMÅL:...UTVECKLA METODER FÖR VÄRDERING OCH KVANTIFIERING AV BULLEREGENSKAPER HOS VÄGBELÄGGNINGAR... Projektmål:
BRRC - Belgien DWW - Holland CROW - Holland M+P - Holland BAST - Tyskland TÜEV - Tyskland TUW - Österrike TRL - England INRETS - Frankrike LCPC - Frankrike TUG - Polen IS - Italien DTF - Danmark TOI - Norge VTI - Sverige SKANSKA - Sverige 16 Partners 11 Länder 3 Nordiska länder 3.6 M (35MKr) 7 Projektgruppen består av 16 olika företag och organisationer från 11 länder i Europa. Nordern är väl representerade med 4 organisationer från tre olika länder. Skanska är den enda entreprenören i detta projekt. Projektbudgeten är ca 3.6 miljoner euro.
8 WP1 LEDNING / ADMINISTRATION WP2 METODER FÖR BULLERMÄTNINGAR WP3 LÖNSAMHETSANALYSER WP4 UTVÄRDERING AV LÅG BULLRANDE BEL. WP5 SAMVERKAN AV BULLER RED. ÅTG. WP6 FRAMTAGANDE AV RIKTLINJER Projektet består av sex olika workpackages: I WP4 kommer olika typer av beläggningars lågbullrande egenskaper och beständighet att studeras. WP4 kommer att ledas av Skanska.
WP4 - UTVÄRDERING AV LÅG BULLRANDE BEL. TASK 4.1 LITTERATURSTUDIE 9 TASK 4.2 TESTSEKTIONER TASK 4.3 EXPERIMENT OCH MÄTNINGAR TASK 4.4 BESTÄNDIGHET TASK 4.5 UTVÄRDERING OCH ANALYS TASK 4.6 FRAMTAGANDE AV HANDLEDNING Workpackage 4 är indelad i sex grupper:
LÅG BULLRANDE BELÄGGNINGAR 1 0 DRÄNASFALT TWIN-LAY POROELASTISKA TUNNSKIKT...... Exempel på lovande lågbullrande beläggningstyper:
DURADRÄN (1995-2001) MYCKET BRA BULLERREDUKTION 3-5 dba BRA STENMATERIAL / BINDEMEDEL (MOD.) HÖGA KRAV PÅ UTFÖRANDE BULLER LIVSLÄNGD 5-6 ÅR EJ FÖR TIDIGT TRAFIKPÅSLÄPP BORTLEDNING AV REGNVATTEN ANPASSAT VINTERVÄGHÅLLNING ANPASSAT VÄGUNDERHÅLL 1 1 Erfarenheter från Skanskas DURADRÄN projekt:
1 2 PREL. RESULTAT 11-14 dba Exempel på ett lovande pågående projekt där en poroelastisk beläggningstyp med traditionellt stenmaterial studeras. Preliminära resultat från ett första test har visat goda bullerreducerande egenskaper vid en optimering av beläggningen med avseende på bullerreduktion. Beständigheten var dessvärre mindre lyckad. I ett efterföljande test har man därför optimerat med avseende på beständighet. Resultaten från detta försök har ännu inte presenterats med en lägre bullerreducerande effekt kan förväntas. Projetet visar dock att lågbullrande beläggningar har potential att reducera trafikbuller.