Redogörelse för penningpolitiken 2016

Relevanta dokument
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Penningpolitisk rapport December 2016

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Penningpolitisk rapport februari 2017

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport februari 2018

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitiskt beslut

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitisk rapport april 2017

Penningpolitisk rapport april 2018

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Penningpolitisk rapport februari 2019

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Penningpolitisk rapport december 2018

Penningpolitisk rapport juli 2018

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Penningpolitisk rapport april 2019

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport Februari 2013

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Penningpolitiskt beslut April 2015

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Penningpolitisk rapport december 2015

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Sverige behöver sitt inflationsmål

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Riksbankens och penningpolitiken

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport oktober 2015

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Redogörelse för penningpolitiken

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Ekonomiska bedömningar

Riksbankens direktion

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Penningpolitik med inflationsmål

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Riksbanken och dagens penningpolitik

Penningpolitisk uppföljning september 2009

Mdr kr

Transkript:

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics och SCB

Diagram 1.2. Inflation i Sverige och omvärlden Årlig procentuell förändring Anm. För Sverige visas KPIF och för euroområdet visas HIKP. Övriga avser KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, Office for National Statistics, och SCB

Diagram 1.3. Långsiktiga inflationsförväntningar, 5 år Procent, median Anm. Avser penningmarknadens aktörer. Källa: TNS Sifo Prospera

Diagram 1.4. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade aktörer Procent Anm. Tillfrågade aktörer är arbetsmarknadens parter, inköpschefer och penningmarknadsaktörer. Källa: TNS Sifo Prospera

Diagram 1.5. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

Diagram 1.6. Pris på råolja USD per fat Anm. Brentolja, utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källa: Macrobond

Diagram 1.7. BNP tillväxt i Sverige och i omvärlden Årlig procentuell förändring, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics och SCB

Diagram 1.8. Arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Procent av befolkningen respektive procent av arbetskraften, 15 74 år, säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde Källa: SCB

Diagram 1.9. BNP och timgap samt RUindikatorn Procent respektive standardavvikelse Anm. BNP gapet avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknad med en produktionsfunktion. Timgapet avser skillnaden mellan det faktiska antalet arbetade timmar och Riksbankens bedömning av trenden för arbetade timmar. RU indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.1. Råvarupriser Index, 2007 = 100 200 Järn Aluminium Brentolja Nickel Koppar 200 150 150 100 100 50 50 0 0 07 09 11 13 15 Anm. Utfall avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: London Metal Exchange, Macrobond och Världsbanken

Diagram 2.2. Inflation i omvärlden Årlig procentuell förändring Anm. För euroområdet visas HIKP, för övriga KPI. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken

Diagram 2.3. Reporänta, prognoser 2016 Procent Anm. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. Räntebana i februari sammanfaller i stort sett med banan i april, banan i juli med den i september och banan i oktober med den i december. Källa: Riksbanken

Diagram 2.4. KPI, prognoser 2016 Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.5. KPIF, prognoser 2016 Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.6. BNP, prognoser 2016 Årlig procentuell förändring Anm. I diagrammet syns flera utfallslinjer. Detta beror på att utfallen har reviderats av SCB. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.7. Arbetslöshet, prognoser 2016 Procent av arbetskraften, 15 74 år, säsongsrensade data Anm. Se anmärkning till diagram 2.6. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.8. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX, prognoser 2016 Index, 1992 11 18 = 100 Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Diagram 2.9. Riksbankens beslutade köp av statsobligationer Miljarder kronor 300 275 250 245 30 200 200 45 45 150 135 65 65 65 100 80 90 45 45 45 45 50 0 40 50 50 50 50 40 30 30 30 30 30 30 10 10 10 10 10 10 10 10 Februari Mars April Juli Oktober April December 2015 2016 Anm. Köpen av statsobligationer, exklusive återinvesteringar, kommer att pågå till mitten av 2017. Källa: Riksbanken

Diagram 2.10. Realräntor Procent 6 4 Storbritannien USA Sverige 6 4 2 2 0 0 2 2 4 99 03 07 11 15 Anm. 10 årsränta på reala statsobligationer i Sverige, Storbritannien och USA. Svenska realräntan är nollkupongsräntor interpolerade från obligationskurser med Nelson Siegel metoden. 4 Källor: Bank of England, Federal Reserve, Thomson Reuters och Riksbanken

Diagram 2.11. Styrränta i omvärlden, KIX Procent Anm. Styrränta avser relativ KIX viktning av euroområdet, USA, Storbritannien och Norge. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Diagram 2.12. Reala huspriser och hushållens skulder Index, 2000 kv1 = 100 respektive procent av disponibel inkomst Anm. Reala huspriser avser fastighetsprisindex (småhus) och skulderna avser totala skulder. Huspriserna är omräknade från nominella termer till reala termer genom att använda KPI. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.13. Räntor i Sverige med upp till 2 års löptid Procent 1,5 1,5 Bostadsobligation, 2 år Statsobligation, 2 år STIBOR, 3 månader 1,0 Reporänta 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0 0,5 0,5 1,0 jan 14 jul 14 jan 15 jul 15 jan 16 jul 16 Anm. Räntan på stats och bostadsobligationer avser implicerad nollkupongsränta. 1,0 Källa: Riksbanken

Diagram 2.14. Reporänta samt in och utlåningsränta till hushåll och företag, nya avtal Procent 8 8 Inlåningsränta, företag Inlåningsränta, hushåll Utlåningsränta, företag Utlåningsränta, hushåll 6 Reporänta 6 4 4 2 2 0 0 2 07 09 11 13 15 Anm. MFI:s genomsnittliga in och utlåningsränta för hushåll och företag. 2 Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.15. Kronans växelkurs mot euro och dollar SEK per EUR och SEK per USD 10,0 USDSEK EURSEK 10,0 9,5 9,5 9,0 9,0 8,5 8,5 8,0 8,0 7,5 jan 15 apr 15 jul 15 okt 15 jan 16 apr 16 jul 16 okt 16 7,5 Källa: Macrobond

Diagram 2.16. Utlåning till hushåll och företag Årlig procentuell förändring 20 20 Företag Hushåll 15 15 10 10 5 5 0 0 5 07 09 11 13 15 Anm. MFI:s utlåning till hushåll och icke finansiella företag enligt finansmarknadsstatistiken justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån från 2006. 5 Källa: SCB

Diagram 2.17. Konfidensindikatorer Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10, säsongsrensade data 120 Konfidensindikator, totala näringslivet Hushållens konfidensindikator (CCI) Barometerindikatorn 110 120 110 100 100 90 90 80 10 11 12 13 14 15 16 80 Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 2.18. Totala annonseringseffekter på utvalda finansiella variabler 2015 2016 Procent respektive procentenheter 1,2 1,2 0,8 0,8 0,4 0,4 0,0 0,0 0,4 0,4 0,8 0,8 Anm. Staplarna visar den sammanlagda effekten av annonseringarna, mätt som summan av förändringarna i respektive variabel under annonseringsdagarna. För utlåningsräntor till hushåll och företag är effekten beräknad som förändring mellan januari 2015 och december 2016. Källa: Riksbanken

Diagram 3.1. KPI, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Anm. De gula och röda linjerna avser Riksbankens prognoser under 2014 2015. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3.2. KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3.3. KPIF exklusive energi, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3.4. Reporänta, utfall och prognoser Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. Källa: Riksbanken

Diagram 3.5. BNP i omvärlden, utfall och prognoser KIX vägd, kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Diagram 3.6. Inflation i omvärlden, utfall och prognoser KIX vägd, årlig procentuell förändring Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Diagram 3.7. BNP, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3.8. Arbetslöshet, utfall och prognoser Procent av arbetskraften, 15 74 år, säsongsrensade data Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3.9. Arbetskostnad per producerad enhet, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 3.10. Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX, utfall och prognoser Index, 1992 11 18 = 100 Anm. Se anmärkning till diagram 3:1. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Nationella källor och Riksbanken

Diagram 3.11. Prognoser 2015 och 2016 för KPI inflationen 2016 Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt 3 3 KPI 2016 Andra bedömare Riksbanken 2 2 1 1 0 jan 15 jul 15 jan 16 jul 16 Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, HUI Research AB, Konjunkturinstitutet, LO, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken, Svenskt Näringsliv och Swedbank. Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken 0

Diagram 3.12. Prognoser 2015 och 2016 för KPIF inflationen 2016 Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt 3 3 KPIF 2016 Andra bedömare Riksbanken 2 2 1 1 0 jan 15 jul 15 jan 16 jul 16 Anm. Andra bedömare avser de som anges i diagram 3:11 förutom HUI Research AB. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken 0

Diagram 3.13. Prognoser 2015 och 2016 för BNP tillväxten 2016 Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt 5 5 4 4 3 3 2 BNP 2016 Andra bedömare Riksbanken 2 1 1 jan 15 jul 15 jan 16 jul 16 Anm. Andra bedömare avser de som anges i diagram 3:11. Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken

Diagram 3.14. Prognoser 2015 och 2016 för reporäntan i slutet av 2016 Procent 1,0 1,0 Reporänta i slutet av 2016 Marknadsförväntningar Andra bedömare Riksbanken 0,5 0,5 0,0 0,0 0,5 0,5 1,0 jan 15 jul 15 jan 16 jul 16 Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SEB och Swedbank. Marknadsförväntningarna är beräknade enligt marknadens prissättning av terminsräntor. Terminsräntorna är beräknade från derivatkontrakt (RIBA och FRA) med justering för kreditriskpremier. 1,0 Källor: Respektive bedömare och Riksbanken

Diagram 3.15. Prognoser 2015 och 2016 för arbetslösheten 2016 Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt 8,0 8,0 Arbetslöshet 2016 Andra bedömare 7,5 Riksbanken 7,5 7,0 7,0 6,5 6,5 6,0 6,0 jan 15 jul 15 jan 16 jul 16 Anm. Andra bedömare avser de som anges i diagram 3:11. Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken

Diagram 3.16. Prognoser 2015 och 2016 för BNP tillväxten i USA 2016 Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt 4 4 BNP USA 2016 Andra bedömare Riksbanken 3 3 2 2 1 jan 15 jul 15 jan 16 jul 16 Anm. Andra bedömare är Consensus Economics, Finansdepartementet, IMF, Konjunkturinstitutet, LO, Nordea, OECD, SEB, Svenska Handelsbanken, Svenskt Näringsliv och Swedbank. Källor: Bureau of Economic Analysis, respektive bedömare och Riksbanken 1

Diagram 3.17. Prognoser 2015 och 2016 för BNP tillväxten i euroområdet 2016 Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt 2,5 2,5 BNP euroområdet 2016 Andra bedömare Riksbanken 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 jan 15 jul 15 jan 16 jul 16 Anm. Andra bedömare avser de som anges i diagram 3:16. Källor: Eurostat, respektive bedömare och Riksbanken

Diagram 3.18. Prognoser för KPIF inflationen gjorda av olika prognosmakare i slutet av mars och början av april 2014 Årlig procentuell förändring 2,5 2,0 Swedbank, 25 mars SEB, 4 april Nordea, 8 april KI, 26 mars Riksbanken, 9 april 2,5 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 0,5 0,5 0,0 0,0 12 13 14 15 16 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: Konjunkturinstitutet, Nordea, SEB, Swedbank och Riksbanken