Det lärande samtalet För att skapa en bra grund för utveckling är det viktigt att få en förståelse hur andra tänker, uppfattar och förstår. I alla typer av utvecklingsarbete kan därför användandet av lärande samtal vara en bra metod. För att tolka och bearbeta alla delar av Lgr 11 behövs diskussioner i arbetslag och ämneslag. Strukturen är tydligare än i Lpo -94, men fortfarande lämnas mycket kvar att tolka för lärare när det gäller att omsätta och konkretisera syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i praktiken. Den samlade läroplanen ska tolkas gemensamt på skolan och kunna förklaras på ett tydligt sätt för elever och föräldrar. Nu om någonsin tidigare är det viktigt att lärarna får gemensam tid för att tolka och förstå uppdraget med den samlade läroplanen. Det är en sådan kraft i det kollegiala samtalet, och rätt utfört skapar det en god grund för ett gemensamt språk på skolan. All den dolda kunskap och förståelse för uppdraget som finns hos varje lärare behöver delas och diskuteras i olika lärgrupper. En metod för att på ett strukturerat och tydligt sätt tolka lgr 11 är att använda sig av lärande samtal. Metoden har använts i flera skolprojekt tidigare, och beskrivs av både Hans-Åke Scherp i sin bok Att leda lärande samtal och av Elisabeth Nordström i kompendiet Tankar och teorier kring lärande samtal. Vad är ett lärande samtal? Det lärande samtalet är en strukturerad samtalsmetod som bygger på erfarenhetslärandet. Det är ett öppet samtal där alla kommer till tals och bidrar med sina tankar och erfarenheter. Samtalet leds av en samtalsledare och dokumenteras av en dokumentatör eller observatör. Grundtanken med det lärande samtalet är att lyfta fram arbetslagets förståelse för ett givet ämne. Ämnet är oftast kopplat till det pedagogiska uppdraget. Var och en får beskriva lite djupare vad vi lägger i styrdokumentens olika begrepp, genom att beskriva vad det innebär för mig och hur jag praktiserar det i mitt klassrum. Syftet är att på detta sätt bygga en gemensam förståelse i arbetslaget. Utifrån de erfarenheter lärare bär med sig tolkar vi begreppen i läroplanen olika, och vi omsätter dem i klassrummen på olika sätt. Tanken med det lärande samtalet är att sätta ord på denna tysta kunskap och dela med sig av den samlade erfarenheten som finns på skolan. Genom det lärande samtalet skapas en gemensam grund i arbetslaget. I det lärande samtalet är inte målet att komma fram till en konkret lösning på ett problem eller lösa en uppgift, utan huvudsyftet är att skapa en gemensam förståelse baserad på egna erfarenheter. Syftet är att diskutera pedagogiska grundfrågor på ett lite djupare plan. Utifrån denna gemensamma förståelse kan man sedan lättare omsätta läroplanen i praktiska göromål i klassrummet. Ofta kastar vi oss för snabbt på själva görandet, utan att egentligen fundera över vad det nya uppdraget innebär. Innan vi kan omsätta läroplanen i klassrummet, i form av planeringar och undervisning, måste vi först skapa oss en grundlig förståelse för vad uppdraget handlar om. Vad innebär t ex att reflektera? Vad gör en elev när man analyserar i årskurs 2? Hur ser ett välutvecklat och nyanserat resonemang i åk 9 ut? Vad 1 / 8
innebär entreprenöriellt lärande, och hur praktiserar vi det? Listan kan göras lång för vad ett lärande samtal kan innehålla. Gemensam reflektionsprocess Tiden, för att tillsammans reflektera över styrdokumentens egentliga innebörd, och vad de innebär i praktiken, saknas i många skolor. När stannar vi upp i vardagen och reflekterar över hur lärandet går till? I det lärande samtalet är det just detta som är huvudfrågan. Det lärande samtalet är en professionell reflektionsprocess, både enskilt och i grupp. Samtalet pendlar hela tiden mellan egen förståelse, uppdraget och praktiken i klassrummet. Samtalet inleds alltid med en enskild reflektionstid, där varje deltagare skriver ner sina tankar kring ämnet. Ämnet för det lärande samtalet är givet för alla deltagare och ofta hämtat från styrdokumenten. Efter den enskilda reflektionstiden sker en s k runda, där var och en delger sina tankar och funderingar. Ett lärande samtal förutsätter att det råder ett öppet klimat i gruppen, där alla kommer till tals genom att få lika mycket talutrymme. I samtalet ges därför varje deltagare en maxtid, för att ge möjlighet att lyfta fram dem som normalt inte tar så mycket talutrymme i gruppen och att hålla pratkvarnarna i schack. Det lärande samtalet är ingen kamp eller diskussion som ska vinnas, utan det lärande samtalet är ett icke-värderande samtal där allas tankar, tolkningar och erfarenheter värderas lika. Det finns inget givet rätt eller fel, utan samtalet går ut på att fånga upp deltagarnas gemensamma förståelse för pedagogiska frågor. Många gånger kan det födas nya gemensamma frågeställningar ur ett lärande samtal, och då går man till forskningen, andras erfarenheter eller kommentarmaterial för att söka svar. I samtalet lyssnar alla aktivt, och det som sägs dokumenteras av en i förväg utsedd dokumentatör. Fördjupande frågor För att komma djupare ner i samtalet ges deltagarna möjlighet att ställa fördjupande frågor till varje deltagare, för att förtydliga eller utveckla ytterligare. Meningen är att borra djupare i den gemensamma reflektionsprocessen med hjälp av fördjupande frågor, och att få deltagarna att ännu tydligare sätta ord på tankar och erfarenheter. De fördjupande frågorna ska vara av öppen och nyfiken karaktär. Hur tänker du när du? Skulle du vilja utveckla? Hur känner du? "Varför"-frågan bör undvikas, eftersom den ofta skapar känslan av att vara utsatt för förhör. Frågorna bör heller inte vara förtäckta tolkningar, utan snarare nyfikna i syfte att vilja veta mer. Att ställa dessa frågor är en konst i sig. Vi är så vana vid att hela tiden göra egna tolkningar eller ställa frågor med givna svar. Många samtalsledare i flera kommuner vittnar just om svårigheten att ställa dessa fördjupande frågor. Lyssnandet har en minst lika viktig roll i det lärande samtalet som det sagda ordet. Även detta är en konst i sig, som behöver tränas. 2 / 8
I samtalet sker en eller flera rundor där nya reflektioner och insikter läggs till den gemensamma förståelsen. I slutet av samtalet försöker gruppen gemensamt se mönster och gemensamma drag utifrån vad som kommit fram i samtalet. Detta dokumenteras av dokumentatören. Samtalet avslutas även med att samtala om själva samtalet. Hur kändes det? Vad hände? Vilka frågor ställdes? Hur var stämningen i gruppen? etc. Samtalstrappa Det lärande samtalet handlar om givna pedagogiska frågor och pendlar hela tiden mellan yta och djup. Målet är att det med hjälp av flera samtalsrundor ska komma så långt som möjligt ner i den s k samtalstrappan. Har man aldrig tidigare deltagit i ett lärande samtal kan det kännas lite jobbigt och prestationsinriktat. I den inledande rundan bör man då med fördel välja frågeställningar som inte är så hotfulla eller svåra. I samtal om kunskapssyn och lärande kan det t ex vara svårt att direkt få frågeställningen om vad som är kärnan i kunskapssynen i styrdokumenten. Då är det bättre att inleda en runda med vad som är viktig kunskap för var och en, eller vad jag vill att mina elever ska ha med sig i sin ryggsäck när de lämnar skolan. Samtalet kan sedan byggas på med fler rundor med fördjupade frågeställningar för att komma längre ner i samtalstrappan. När det gäller att tolka den nya samlade läroplanen lämpar sig det lärande samtalet ypperligt. Man kan i princip välja vilket begrepp eller mening som helst och hålla ett lärande samtal. Det är viktigt att samtalsledaren leder samtalet mot en fördjupning i samtalet, så att inte deltagarna svävar ut för långt från frågeställningen. Låt samtalet bli konkret; i stället för allmänna synpunkter om frågeställningen bör man fokusera på vad det innebär för mig och min lärarpraktik. Vi känner oftast igen när ett samtal blivit riktigt givande och lärorikt från båda parter. Målet med det lärande samtalet är att på ett strukturerat sätt, och med hjälp av frågeställningar, skapa denna känsla av djup och mening. Det är då viktigt att vi inte bara stannar vid det vardagliga, ytliga pratet, utan tar oss längre och djupare ner till frågeställningens kärna. Ett vanligt samtal, enligt Elisabeth Nordströms modell, går från vardagsprat till diskussion till erfarenhetsutbyte, och avslutas med att bli ett lärande samtal. I arbetslagsmöten kan man med fördel då och då resonera kring var i samtalstrappan arbetslagsmöten brukar ligga, och hur mycket tid arbetslaget ägnar sig åt vardagsproblem istället för lärande samtal om pedagogik. Struktur för det lärande samtalet Det har vuxit fram flera olika varianter av strukturen för det lärande samtalet. Grundprincipen är dock densamma. Samtalet leds av en samtalsledare vars uppgift är att hålla i strukturen, sätta tidsramar och med hjälp av fördjupande frågor få alla deltagare att hålla sig till ämnet. 3 / 8
Samtalsledaren påminner deltagarna om de gemensamma förhållningsregler som finns för samtalet, och att samtalet är ett icke-värderande samtal där tankerespekt råder. Samtalsledaren utser en dokumentatör/obeservatör vars uppgift är att dokumentera det som sägs samt observera själva samtalet. Dokumentatören ser även till att gemensam dokumentation kommer alla till del. Mellan sex och tio deltagare är en optimal gruppstorlek. Det gäller att vara tillräckligt många för att få dynamik i samtalet och erfarenhetsutbyte mellan så många som möjligt. Samtidigt kan det bli tungrott och trögt om alla ska lyssna på alla vid gruppstorlekar över tio personer. När man är fler än tio personer är det bättre att dela gruppen i två delar och sedan redovisa för varandra. Vid mindre gruppstorlekar kan samtalsledaren även ta rollen som dokumentatör. Om en grupp enbart består av tre personer är det bättre att välja samtalsmetoden Äga sin tid eller Triader (se beskrivning nedan). Samtalet Samtalet utgår från en given frågeställning som samtalsledaren delar ut vid tillfället eller i förväg. Det inleds med att var och en får skriva ner sina tankar om frågställningen, och därefter delger gruppen varandra sina tankar i en runda. Under rundan får varje deltagare en maxtid. Alla deltagare ska få möjlighet att säga sitt, och samtalsledaren kan ställa fördjupande frågor. Efter en runda sammanfattar dokumentatören, och därefter sker en reflektionsrunda, i vilken var och en får reflektera över det som sagts. Samtalet kan sedan fortsätta med fler frågeställningar enligt samma struktur. Samtalet avslutas med att gruppen försöker finna gemensamma mönster med hjälp av dokumentatören, samt att gruppen talar om själva samtalet. Några övningar Lärande samtal passar bra som metod på nedanstående frågeställningar. Tänk på att varje frågeställning innebär en runda i det lärande samtalet. Målet är att komma djupare ner i samtalstrappan. Kunskapssyn 1. Vilka kunskaper ska eleverna ha med sig när de lämnar skolan? Ge exempel från ditt ämne. 2. Hur visar sig detta i din undervisning/ditt klassrum? 3. Hur skulle du vilja beskriva kunskapssynen på den här skolan? Hur visar sig den? 4. Hur skulle du vilja beskriva kunskapssynen i styrdokumenten. 4 / 8
Lärande Förmåga 1. Tänk på något du har lärt dig? Hur har du lärt dig det? 2. Hur går lärande till hos dina elever? Ge exempel från ditt klassrum. 3. Vad är viktiga ingredienser för att det ska ske lärande i ditt klassrum? 1. Vad är en förmåga? Ge exempel från ditt ämne. 2. Hur undervisar du utifrån förmågor idag? 3. Vilka förmågor lyfts fram från läroplanen i ditt ämne? Lathund lärande samtal Arbetsgång i det lärande samtalet 1. Samtalsledaren presenterar frågeställningen för den inledande rundan. (Om möjligt kan deltagarna fått denna presenterad i förväg). 2. Dokumentatör/observatör utses. 3. Enskild reflektion av var och en. Deltagarna skriver ner sina tankar om ämnet. 4. Runda där var och en delger sina reflektioner och bilder. (Samtalsledaren bestämmer en maxtid för deltagarna, 1-2 min är lämpligt.) Under samtalet kan samtalsledaren ställa egna fördjupande frågor Dokumentatören dokumenterar det som sägs. 5. Samtalsledaren släpper in andra deltagare till fördjupande frågor. 6. Dokumentatören redogör för vad som har sagts i samtalet. 7. Samtalsledaren sammanfattar gemensamma mönster hittas. Dokumentatören dokumenterar. 8. Reflektionsrunda. Efter första rundan sker en ny reflektionsrunda över det som sagts. 9. Enskild reflektion utifrån första samtalsrundan. 10. Utifrån de nya tankarna går man laget runt en gång till, även här med en maxtid. 11. Samtalsledaren sammanfattar tillsammans med gruppen för att hitta gemensamma mönster och ord. Dokumentatören dokumenterar gruppens gemensamma bild av frågeställningen. Samtalsledaren kan nu välja att gå vidare med fler frågeställningar och fler rundor beroende på hur mycket tid som finns till förfogande. 12. Öppet samtal om samtalet. Hur kändes det? Vad hände? 13. Beslut överenskommelse om vem gör vad, när och hur till nästa träff. 14. Samtalsledaren tackar för samtalet. Samtalsledarens uppgift: Hålla i strukturen och sätta tidsramar för samtalet Släppa in deltagarnas fördjupande frågor och själv ställa fördjupande frågor för att komma 5 / 8
längre ner i samtalstrappan Se till att deltagarna håller sig till ämnet Bidra till att det råder tankerespekt och ett öppet klimat Hålla i maxtiden för var och en i samtalet Summera samtalet med hjälp av dokumentatör Dokumentatörens/observatörens uppgift Dokumentera korfattat vad som sägs Observera vad som händer i samtalet Summera samtalet och dokumentera detta i korta anteckningar Arbeta efter metoden Äga sin tid och Triader Om arbetslaget består av 3 personer kan man istället använda en av samtalsmetoderna Äga sin tid eller Triader. Grundprincipen är den samma. Alla ska komma till tals, lyssnandet är aktivt och det ställs fördjupande frågor. I dessa metoder finns ingen samtalsledare eller utsedd dokumentatör. Äga sin tid Triader 1. Alla reflekterar enskilt utifrån en given frågeställning. 2. En person är i fokus i ca 10 min. Personen får reflektera fritt och djupt över frågeställningen. 3. Övriga deltagare lyssnar aktivt och hjälper personen komma djupare i sin reflektion genom att ställa fördjupande frågor. 4. Nästa person i fokus, och så vidare. 5. När alla har fått vara i fokus försöker gruppen tillsammans sammanfatta vad som har kommit fram i samtalet, samt om man hittar några gemensamma mönster. 1. Alla reflekterar enskilt utifrån en given frågeställning. 2. Deltagarna i samtalet intar tre roller, som sedan skiftar mellan deltagarna så att alla har haft alla roller. A: Delger övriga sina reflektioner och erfarenheter. B: Ställer fördjupande frågor till A. C: Dokumenterar det som A säger. 1. Byte av roller efter ca 10 min. 2. Gruppen söker gemensamma mönster utifrån det som rollen C noterat. 6 / 8
Förtydligande och fördjupande frågor När man ställer frågor som har syfte att förtydliga eller fördjupa en tankegång ska dessa ha som mål att lyfta fram exempelvis insikt, klarhet, handling och positiv förpliktelse. Frågorna ska vara korta, öppna, enkla att förstå och inledas med frågeord. Frågorna följs upp med nya utmanande/fördjupande frågor. Glöm inte att vara öppet intresserad för vad som ligger bakom en persons uttalande. Undvik frågan VARFÖR? Frågan varför kan lätt kännas som att den som ställer frågan skuldbelägger en person och ger dåligt samvete. Självklart har tonläge en avgörande betydelse, men det finns en uppenbar risk att varförfrågor blockerar mer än fördjupar ett samtal. Exempel på frågeställningar: Hur tänker du? Hur känner du? Vad menar du? Vad händer? Vad betyder? Skulle du vilja utveckla? Vilka möjligheter ser du? Vilka hinder ser du? Vad är det som hindrar dig att? Vad händer om? Vilket är nästa steg? Vad betyder detta för dig? Vad behöver vi veta för att hjälpa dig? Hur ser ni andra på det som x säger? Intressant det du säger, jag skulle vilja höra några andra röster också. Vilka tänker du på när du säger alla? Vem är man? Kommentarer från användare I kommuner där jag, oftast tillsammans med en kollega, arbetat med lärande samtal i exempelvis samtalsledarutbildningar, har det framkommit flera positiva röster om metoden. Några exempel: Äntligen får vi tid att diskutera pedagogik på ett strukturerat sätt! Nu får alla prata lika mycket, och de som normalt inte pratar så mycket kommer nu också till tals. (Samtalsledare i Karlshamns kommun) Vi har fått mycket mer effektiva möten än tidigare, för nu pratar vi om det väsentliga direkt, på ett 7 / 8
Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) Pedagogika strukturerat sätt Vi har blivit mer professionella i vårt förhållningssätt och har ökat vår samsyn på skolan. (Samtalsledare Höganäs kommun) Det känns som om vi har närmat oss varandra på skolan med hjälp av lärande samtal. Det är en sådan kraft i det lärande samtalet. Så mycket klokskap som kommer fram. (Rektor Karlshamn) Kommentar: Denna artikel kan kompletteras med artikel Samtalsledare- en viktig roll. Text: Anna Davidsson 8 / 8