Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Relevanta dokument
Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Matprat i primärvården

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Inspirationsfilm HFS matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Kostrekommendationer & evidens

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Fett, Dieter och Myter

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Hur kan dietisten hjälpa till vid

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll INDIVIDUELLA KOSTRÅD

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Diabetes i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos % av dessa

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Mat på vetenskaplig grund

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

NÄRING OCH KOSTRÅD. Vad säger senaste forskningen om sambandet mellan mat och fysisk hälsa?

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Ämnesutbildning: Mat

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Utbildning för samtal om bra matvanor

Delrapport för regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention.

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kost under uppbyggnad cancerpreventiv kost under rehabilitering. På menyn idag. Vad är normalvikt? INDIVIDUELLA KOSTRÅD. Matvanor spelar roll

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

På menyn idag. Vad innebär sund livsstil? INDIVIDUELLA KOSTRÅD. Hur påverkas vi av vad vi lägger på tallriken?

DIETISTERS SAMTAL OM LEVNADSVANOR. Projektgruppen Karin Kauppi, Christin Anderhov Eriksson, Maria Franzén, Cecilia Hellberg, Satu Kettunen

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Stöd till vården 2017

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Vad räknas till frukt och grönt?

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

"Healthy eating and diabetes,

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Vad händer på Socialstyrelsen?

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Så arbetar vi för bättre måltider till äldre

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Rekommendationer från Hälsorådet

Transkript:

Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se

Livsmedelsverket arbetar för Säker mat Redlig livsmedelshantering Bra matvanor

Livsmedelsverkets vision Alla känner matglädje och mår bra av maten. 7 dec 2011

Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna förebyggas med bra mat, fysisk aktivitet och normal vikt (Ref :World Cancer Research Fund) Övervikt och fetma är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död i västvärlden (Ref: WHO) (http://www.who.int/nmh/publications/ncd_report_summary_en.pdf)

Vad gör Livsmedelsverket för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Stödja vården i samtal om mat Minska saltinnehållet i maten Arbetar inom EU för bra märkning Nyckelhålsmärkning

Uppdrag från Socialdepartementet 2012-2014 Regeringen ger Livsmedelsverket i uppdrag att stödja arbetet för bra matvanor inom hälsooch sjukvården. Livsmedelsverket ska praktiskt och konkret stötta läkare, sjuksköterskor, dietister med flera i det rådgivande arbetet för bra matvanor

Nya målgrupper för Livsmedelsverket Personal inom hälso- och sjukvård

MÅL- Stöd till vården Målet är att innehållet i de samtal om bra matvanor som hälsooch sjukvården genomför efter projektets genomförande ska vara evidensbaserat. Delmål: De verktyg för rådgivning som projektet tillhandahåller ska vara kända och använda av personal och kända av beslutsfattare inom hälso- och sjukvården. Personalen inom hälso- och sjukvården ska lätt kunna hitta verktyg samt faktaunderlag till innehållet i samtalet. Personalen inom hälso- och sjukvården ska känna att de får tillräckligt stöd i samtalen om bra matvanor för att känna motivation att genomföra dem.

Aktiviteter 2013-2014 Delta i referensgrupp för implementeringen av riktlinjerna. Delta i Socialstyrelsen arbete att ta fram webbutbildning till vårdpersonal om bra matvanor. Stötta yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, dietister, sjukgymnaster och arbetsterapeuter med deras initiativ i implementeringsarbetet inom området bra matvanor.

Aktiviteter 2013-2014 Verktyg: - Webbplats för vårdpersonal - Matvanekollen - Faktabladsserie - Tallriksmodellen - Nyckelhålet - Fettskola - Utbildningsmaterial, fett, kolhydrater, protein Samarbeta med dietistkåren Arrangera seminarier Delta i andras semiarier.

Nyckelhålsbroschyr på 11 språk

Webbutbildning om rådgivning bra matvanor Syfte Att stödja hälso- och sjukvården så att personalen ska kunna tillämpa rekommendationerna för hälsosamma matvanor i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. 15

Webbutbildningens koncept Samverkan mellan Socialstyrelsen och Livsmedelsverket Webbutbildningens innehåll Matvanor och deras betydelse för hälsa Rådgivning och samtal om hälsosamma matvanor Fallbeskrivningar Kunskapstester/övningar Bas och fördjupningsnivå Flexibel användning för individer och grupper + Vägledning för att använda webbutbildningen 16

Webbutbildningen som en del i en kompetensutvecklingsstrategi Ett exempel för lokal nivå Samtalsmetodikutbildning ca 2,5 dgr Webbutbildningen? Ämnesfördjupning 17

Medicinska Riksstämman 2012

Nya nordiska näringsrekommendationer www.nnr5.org Unikt nordiskt samarbete, sedan 1981, uppdateras vart 8:e år Finansierat av Nordiska ministerrådet Nordisk expertgrupp går igenom vetenskaplig litteratur och rapporter och tar sedan fram förslag. Förslaget sänds på remiss till andra experter, forskningsinstitut, myndigheter och övriga intresserade. Mer systematiskt och transparent än tidigare.

Det viktigaste i NNR 2012 Starkare vetenskapligt stöd för de kostråd vi har idag. Fokus på helheten i kosten Dvs hälsosamma matvanor Viktigare med typ av fett och kolhydrater inte mängd. Utrymmet för enkelomättat fett ökas något. exempel olivolja, rapsolja och nötter Rekommenderat intag av vitamin D och selen ökas.

Hälsosamma matvanor enligt NNR 2012

Livsmedelsverkets råd till alla

Nyckelhålet finns för att det ska vara lättare att hitta hälsosam mat

Nyckelhålet - mindre och nyttigare fett - mindre socker - mindre salt - mer fiber och fullkorn

Tack för uppmärksamheten!