h ö s bäsa livsplasen 2011 Sroke du kan rädda liv Så når du vården riv ur och spara Dans för alla åldrar Följ med på skajak! Tävling:) En invånaridning ill dig i Halland Gissa poliikerna!
Långsam farväl hej hallänning! Välkommen ill nypremiären av idningen Halland bäsa livsplasen, som skickas hem ill dig som bor i Halland. E försa nummer kom u i samband med regionvale förra hösen och responsen blev så bra a vi nu har besäm oss för a regelbunde ge u en idning ill alla hushåll i Halland. Tillsammans med kommunerna ansvarar Region Halland för mycke av de som påverkar hur de är a leva och verka i Halland. Med idningen vill vi informera och ge ips kring all från vård och föreagande ill kollekivrafik och kulur. Vår förhoppning är a idningen ska ge dig nya kunskaper och inspiraion och a den ger dig lus a engagera dig i arbee med a göra Halland ill den bäsa livsplasen. Hör gärna av dig med synpunker på idningen och vad du vill läsa om! Caarina Dahlöf, regiondirekör basalivsplasen@regionhalland.se Ansvarig ugivare Yvonne Persson, kommunikaionsdirekör, Region Halland Redakion Charloe Andersson (redakör), Åsa Johnsson, Peer Mickelsson och Yvonne Persson basalivsplasen@regionhalland.se Reporage, inervjuer och exer Monica Forsberg och Torsen Nilsson Foo Magnus Andersson, om ine anna anges vid bilden Grafisk produkion Infab, Helsingborg Tryck Ruer AB, Laholm 8 6 I N N E H Å L L B Ä S T A L I V S P L A T S E N 6 Minuerna var dyrbara när Lennar fick sroke 8 Gå på skajak i Halland 10 Så svarar expererna på dina vårdfrågor 12 Lyckas med di föreag 14 Dansen har kommi ill Halland 16 Halländsk fisk med smak av Asien 19 Lyssna på Bäsa livsplasen via inerne www.regionhalland.se/basalivsplasen Vill du hellre ha Bäsa livsplasen inläs i daisyforma Ring Region Hallands broschyrbesällning, fn 035-13 49 87. av landsinges logoyp Den 1 januari gick Landsinge Halland och regionförbunde Region Halland samman och bildade nya Region Halland. Därmed försvann begreppe landsinge från Halland. A landsinges gamla blå-via logoyp forfarande syns både här och där hänger samman med a vi ine vill slösa med skaepengarna. Logoypen på exempelvis kläder, lakan och filar kommer därför a byas u förs när exilierna har sliis u, medan bilar märks med den nya logoypen i samband med a respekive leasingaval löper u. Dea kan försås uppfaas som lie rörig, men vi hoppas på försåelse. Region Hallands nya logoyp besår av vå penseldrag i grön och blå som bildar en siliserad kara av Halland. Ovanför orden Region Halland sår också visionen för vår arbee: Bäsa livsplasen. Alla barn räffar Folke kanin! I Halland kallas alla barn ill folkandvården redan vid e års ålder. En idig konak med andvården beyder mycke för a fånga upp och söa barn som har sor risk för a få hål i änderna. När barnen kommer ill folkandvården får de sifa bekanskap med Folke kanin via bildberäelser i en folder. Barnen får vea vad som händer i vänrumme och inne hos andläkaren. Den lilla kaninen ger också råd om hur man sköer sina änder redan som lien, han ger bra ips på hur man klarar sig undan hål och på vad man gör om olyckan skulle vara framme och man slagi i sina änder. Du kan läsa mer om Folke kanin på www.regionhalland.se/folkekanin 76 % Folkmängden i Halland har öka med 76 procen sedan 1950. Ny Halland i mobilen Gammal 1/3 Näsan en redjedel av oss hallänningar bor i en annan kommun än den vi arbear i. Appar är på mode, här är några halländska. För pendlaren Vill du på e enkel sä hålla koll på åg- och bussider och snabb få informaion om förseningar i rafiken Då har Hallandsrafiken mobila lösningar för de flesa elefoner, bland anna appen Reseplaneraren. www.hallandsrafiken.se Nagäser Med appen Ledig boende kan du lä hia övernaning var i Halland du än befinner dig. Här finns all från hoellrum och bed and breakfas ill vandrarhem och campingplaser. Perfek när du får många gäser på besök. www.halland.se Koll på Varberg och Halmsad Två halländska kommuner finns i dags - läge represenerade på app-marknaden. Halmsad har agi fram den egna appen Desinaion Halmsad för alla som vill uppleva saden. Här hiar du all från resauranger och kaféer ill roliga besöksmål. Varberg har anslui sig ill appen Svenska kommuner, som servar med lokala nyheer och evenemang. www.halmsad.se www.varberg.se
Region Halland vill göra Halland ill bäsa livsplasen. Vad är bäsa livsplasen för dig Vad ycker du behövs göras för a Halland ska bli den bäsa livsplasen Gie Magnusson, Fjärås De här! Jag bor uppe på Fjärås Bräcka med usik över Lygnern och jag kan ine änka mig någo bäre. Jag ycker redan a Halland är bäsa livsplasen. Här finns närproducerad ma: pepparro, omaer och fänkål och så kö från Tjolöholm. De som skulle behövas är mer marknadsföring för uriser, för här finns hur mycke som hels. Så vill vi göra Halland ill bäsa livsplasen NÄRINGSLIV MILJÖFRÅGOR EU- FRÅGOR HÄLSO- OCH SJuKVÅRD Vår vardag besår av många pusselbiar, som hels ska passa ihop så bra som möjlig. Sedan årsskife har Region Halland, illsammans med kommunerna, ansvar för mycke av de som påverkar vår livspussel. De ger oss möjlighe a a e samla grepp om Hallands uveckling och a änka på hur olika beslu påverkar varandra. Exempelvis kan en sasning på arakiva boendemiljöer och god kollekivrafik leda ill a vi kan locka fler a flya ill Halland. Dea ger skaeinäker som kan användas ill a göra vården ännu bäre. Eller ill a uveckla kulurverksamhe som bidrar ill hälsa och välbefinnande. Eller ill någo anna... EGNA SKOLOR Nyligen anog Region Hallands poliiker 21 mål för regionens arbee under de närmase fyra åren. De visar på vikiga insasområden för a regionen ska nå si övergripande mål om a göra Halland ill den bäsa livsplasen. Här nedan ser du några av målen. Vad ycker du är vikig för a Halland ska bli den bäsa livsplasen Gå in på vår webbplas www.regionhalland.se/ basalivs plasen och beräa! Dea vill vi sasa på Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de re bäsa i Sverige. Invånarna ska ha sor inflyande och vara mer delakiga i vården. David Broms, Kärradal En plas där man rivs och känner a man passar in, där man har vänner och familj. Jag ycker a man ska sasa mer på ungdomar, ill exempel på föreningar och på plaser där man kan räffas och göra roliga saker. Sinasi Ermis, Varberg Bäsa livsplasen är här i Varberg. Här finns lugn och ren, fin, miljö. Man skulle ordna ännu mer sommarakivieer, ill exempel musikfesivaler, som lockar hi folk. KOLLEKTIV- TRAFIK KULTUR HÖGSKOLE- FRÅGOR Vården ska vara säker och ges med hög kvalie. Resande med kollekivrafik ska öka och vara arakiv. Marie Sco, Halmsad Efersom vi har småbarn så är bäsa livsplasen en barnvänlig plas med närhe ill skola och dagis. De ska finnas goda kommunikaioner och gärna vara nära ill en livsmedelsbuik. Jag skulle vilja a de fanns mer möjligheer a påverka sora beslu som berör område där man bor. KOMMuNAL samverkan FOLKHÄLSA Alla barn och ungdomar ska ges möjlighe a uppleva kulur. De ska finnas fler och växande konkurrenskrafiga föreag. Fler ungdomar ska ha arbee. De ska finnas arakiva och rygga boendemiljöer i hela regionen. På Region Hallands webbplas hiar du alla de 21 målen. www.regionhalland.se/ basalivs plasen Magnus Nilsson, Laholm De är Köpinge, där jag bor, med usik över hela nejden. Jag skulle aldrig vilja bo i san. Jag ycker a man ska se ill så a vi har e fungerande jordbruk och en levande landsbygd. 4 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 5
Naionell kampanj om sroke Sveriges landsing och regioner gör nu gemensam sak för a öka kunskapen om sroke. I okober inleds en riksäckande kampanj där vi bland anna via annonser i v och idningar sam på webben ska lära oss a känna igen sroke och vad vi ska göra vid en missänk sroke. Även om vi ine själva drabbas kan vi alla hjälpas å a rädda liv! Kampanjen ska åerkomma under 2012 och 2013, med förhoppningen om a färre ska behöva dö eller drabbas av allvarliga skador ill följd av sroke. En särskild webbplas www.srokekampanjen.se lanseras den 7 okober. Varje minu var dyrbar när Lennar fick sroke En måndagsefermiddag för sju år sedan förändrades live för Lennar Rosander och hans familj. Lennar, då 52 år, fick en sroke. Jag försod direk vad de var som hände och a de var bråom, säger hans fru Annica, som ringde efer ambulansen. Region Halland arbear för a skapa en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. Faka: sroke Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av sroke. 8 000 av dem dör. Sroke är efer hjärsjukdom och cancer den redje vanligase dödsorsaken i Sverige. En sroke innebär en hjärninfark (blodpropp i hjärnan) eller hjärnblödning. En TIA är e allvarlig varningsecken för sroke. De är en korvarig sörning i hjärnans blodcirkulaion, som orsakas av en lien blodpropp som löses upp av sig själv. Sympomen är de samma som vid sroke, men försvinner inom e dygn. De är vikig a söka aku vård på sjukhus även om sympomen gå över. Genom uredning och behandling kan man minska risken a drabbas av sroke. Läs mer om sroke på www.srokeforbunde.se www.1177.se De minns den där högsommardagen 2004 ydlig. Lennar hade jus kommi in från en promenad och sod i köke hemma i Skogsorp uanför Falkenberg och kokade efermiddagskaffe. Annica skulle åka iväg ill jobbe. Plöslig hör jag a jag får en propp. De piper i öra, jag känner e ryck och sedan hör jag hur blode släpper på igen, sssssshhhhh, beskriver Lennar. Samidig märker han a han ine kan syra sin högerhand. Jag säger jag får en propp, jag är för ung för de här, och så sapplar jag bor ill köksborde. Annica ropar på sönerna Parik och Joakim och ringer samidig 112. Knapp 15 minuer senare är ambulansen på plas. Lennar kämpar för a hålla sig vid medveande. A bli uburen i ambulansen och se sönerna så kvar på rappan var oerhör svår. Lennars rös sockar sig när han beräar: Jag änke: Ser jag dem igen Varje MINu ÄR VIKTIG Mindre än en imme efer a Annica larma ambulansen var de framme på sjukhuse i Varberg. En rad undersökningar og vid. Efer en sroke är varje minu vikig. Om de handlar om en propp måse blodförunnande behandling, så kallad rombolys, ges inom 4,5 immar för a ha någon verkan. Efer fem dagar på sjukhuse fick Lennar komma hem. Då hade förlamningen i högra sidan av kroppen gå illbaka med 75 procen. Jag var forfarande i chock, men glad a jag levde och kunde så på benen. Lennar, som vå veckor idigare hade vandra i fjällen, orkade nu bara gå run huse. Huvude värke och han var väldig, väldig rö. Jag hade förlora koordinaionsförmågan och simulankapacieen. Jag som räna judo i 40 år appade och väle saker. MÅSTE HITTA NYA SÄTT Live har på många sä blivi annorlunda sedan dess. Sjukdomen har gjor a Lennar har svår a fokusera, är läsörd och blir sressad i miljöer med mycke ljud. En sroke påverkar hela familjen. Vi har allid res mycke, men nu blev vi vungna a hia andra sä a göra de på, säger Annica. Lennar har kämpa envis med rehabilieringen. E halvår efer sroken började han cykla ill Klierbade för a simma. Idag ser han hel frisk u, men de dolda handikappen finns kvar. Fysiska funkionshinder är så påagliga, men hur gör jag för a räna upp simulanförmågan De är de ingen som praar om. Min hjärna fungerar ine som idigare. Jag blir väldig rö av a änka och jag kan ine jobba. De är uff. Lennar måse hela iden arbea med sin rehabiliering och komma på nya sä a göra saker på. Ingening är som de var föru men de är bra ändå. Vi har haf ur. Vi har e bra liv idag. De gäller a lära sig a hanera sin nya livssiuaion. Jag har ine låi Lennar lägga sig ner och ycka synd om sig själv, säger Annica. Läs också om sroke på sidan 10. # Klipp ur och spara! Vikig a få vård snabb! AKUT-ese så känner du igen en sroke: A: ansike. Hänger ena mungipan Be personen le och visa änderna. K: kroppsdel. Faller en arm ner Be personen lyfa armarna och hålla kvar i io sekunder. U: ual. Svår a ala och förså Be personen säga en enkel mening som de är vacker väder idag. T: id. Misslyckas personen med någon av de re punkerna, ring 112! Varje minu är vikig. Ju forare behandling säs in, deso mindre blir skadorna. 6 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 7
Enkel a komma igång De är enkel a komma igång med geocaching. Börja med a regisrera dig på www.geocaching.com. Där kan du söka efer gömmor som finns i din närhe. Välj visa plasen på karan så syns de som ikoner på karan. Klicka! Du får beskrivning av cachen, koordinaerna och också kommenarer från andra som hia den före dig. I varje cache finns en loggbok där du skriver di namn och daum. Ibland innehåller skaen också små byessaker, som du får a med dig om du lämnar någo anna i sälle. De brukar uppskaas av unga skaleare! När du kommer hem loggar du också di fynd på www.geocaching.com Skaen är hiad! Sina Augusson byer ill sig e glirig hjära. Halländska barn esar geocaching Gå på Geocaching är e spännande sä a komma u och röra på sig. Som en del av EU-projeke Coas Alive har Region Halland ubilda personalen på vå förskolor, i Fjärås och Halmsad, a använda GPS och geocaching i undervisningen. Tanken är a visa hur man kan lära u saker med hjälp av ny eknik och a få fler familjer a uppäcka geocaching. De är kul a ha e mål när man är ue i nauren, och alla ycker ju a de är spännande a gå på skajak! skajak i Halland Namne geocaching kommer av orden geo, som beyder jord, och cache, gömsälle. Nyfiken på geocaching Ladda ner eller besäll en broschyr om geocaching på www.regionhalland.se/ basalivsplasen Läs också mer på www.geocaching.com, www.geocaching.se www.geocachingiforskolanihalland.wordpress.com Ska vi ine gå snar Isak Fransén, 5 år, rampar oålig omkring på parkeringen vid Tjolöholms slo, urusad med gummisövlar, GPS och en lien ygpåse med glaskulor, en leksaksrakor och några andra småsaker i. All man behöver när man ska u och lea ska, konsaerar han. Region Halland arbear för a Halland ska vara bland de re regioner i Sverige där befolkningen mår bäs. Tillsammans med mamma och pappa, Sofia och Peer Fransén, bäsa kompisen Sina Augusson och hennes familj ska han u på skajak. Idag änke vi prova en slinga där man ska lösa en rad uppgifer för a få fram koordinaerna ill själva skaen, säger Peer Fransén, som geocacha sedan 2005. Geocaching innebär a med hjälp av koordinaer och GPS lea reda på gömmor, så kallade cacher, som finns uplacerade överall omkring oss. Bara här i Halland finns mer än 1 900 gömmor och oal i världen finns mer än 1,4 miljoner geocacher såväl i sorsäder som ue i skogen. Cachen är ofas en plasburk med en loggbok i. Där skriver man si namn när man hia skaen, beräar Chrisel Augusson. Ibland finns de också små byessaker. De är de barnen ycker är roligas, a se vad skaen innehåller och a bya ill sig någo. ROLIGT SÄTT ATT RÖRA SIG Vi promenerar upp mo sloe och Peer läser dagens försa uppgif: hur många rappseg är de upp ill dörren Isak, Sina och lillasyser Ida Augusson, 3 år, säer av i full far. Fem rappseg, joar de. Vi anecknar och går vidare mo slosrädgården. Här ska de räknas buskar. De som är skoj är a vi gör de här illsammans i familjen. Och barnen kommer u och rör på sig uan a de änker på de, säger Chrisel. På hemsidan www.geocaching.com kan man hia alla regisrerade cacher. Föruom vanliga gömmor där man får koordinaerna direk, finns de varianer där den försa cachen leder ill en annan eller där man måse lösa en gåa för a få fram koordinaerna. BÅDE SVÅRA OCH ENKLA SKATTER Man kan göra de ill vad man vill. Tycker man om a vara ue i nauren, så kan man a cacher som finns i skogen. Alla är graderade efer svårighesgrad och erräng och man väljer själv vilken nivå man vill lägga sig på, säger Peer. Vi löser en uppgif ill vid slosdammen och går vidare ner mo badviken. Hur många jocka sammar har räde inill klipporna Isak, Sina och Ida pilar iväg för a a en närmare i. Nu närmar vi oss slumåle. Vi räknar ihop siffrorna vi få fram under promenaden och förhoppningsvis har vi rä slukoordinaer De måse vara här, säger Peer och dyker in i e buskage ä följd av Isak. Vi har hia skaen, hojar Isak. Sina och Ida är snabb framme för a se vad som gömmer sig i plaslådan. Nöjda byer de ill sig varsin lien leksak. Dags för näsa anhal pannkakor serverade i bilens baklucka. Tävling:) HiTTa SKaTTEn i din kommun och ävla om riktiga SKaTTEr! Pröva geocaching du också! Region Halland har göm en ska i var och en av de halländska kommunerna. Lea reda på den och dela i uloningen av rikiga skaer. Du har chans a vinna presenkor ill din kommuns simhall, busskor för hela Halland eller en makorg med halländsk ma. (Prisernas värde: cirka 500 kr vardera.) Lea reda på en eller alla skaer. Skicka in de kodord du finner, senas den 31 okober. Koordinaer och dealjerade ävlingsregler hiar du på www.regionhalland.se/basalivsplasen 8 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 9
Så svarar expererna! Vilka är hallänningarnas vanligase frågor om hälsa och sjukdomar Tre erfarna vårdmedarbeare inom Region Halland ger här exempel på frågor som de ofa får, och på svaren som de ger. Smar vardag Annelie Bolmvall, barnmorska på ungdomsmoagningen i Kungsbacka. Jag har haf sex uan kondom. Behöver jag esa mig för klamydia Ja, klamydia är den vanligase könssjukdomen bland ungdomar och den ökar sor i Halland. Ofas märker man ine a man har smias och därför måse du esa sig för a få vea. Klamydia är allvarlig; de kan bli problem med a få barn. Använd allid kondom! Då får du e bra skydd, även mo andra könssjukdomar. Även du som är homo- eller bisexuell måse skydda dig. Du kan få hjälp a esa dig på ungdomsmoagningen. Fler jejer än killar esar sig men de är lika vikig a killar gör de. Man kan också esa sig enkel via webben. Både es och behandling är grais. Tesa dig via klamydiaes.nu Läs mer på umo.se. Välj Sex och Könssjukdomar. 10 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN Helena Peersson, dieis på barn kliniken på Hallands sjukhus Halmsad. Mi barn är re år och knubbig. Vad kan jag göra Förskoleåldern är en lämplig id a grundlägga bra mavanor. Då håller de ofa hela live. Föräldrarna är förebilder och de är klok av er a se över hela familjens vanor, och ovanor. Grunden är regelbundna målider och a minska småäande. En porion bonar efer 20 minuer. Känn efer innan ni ar mer! Lagad ma mäar mer än smörgås. Vaen är en bra vardagsdryck. Se juice, saf, läsk och andra godsaker som lyx vid speciella illfällen. E glas juice, saf eller läsk mer än di barn behöver varje dag kan göra a viken ökar 4 kilo på e år. En normal vikuppgång för reårsåldern är 2,5 kilo per år. De fyra grundsenarna för en bra vik är regelbundna målider, lördagslyx, vardagsvaen och rörelse varje dag. De går a ändra vanor och ruiner, men man måse lära om. Vill du ha ips på bra mellanmål ladda ner eller besäll broschyren Bra mellanmål för di barn på www.regionhalland.se/broschyrer Läs mer på 1177.se under emasidorna Barn och föräldrar. Anders Hernborg, allmänläkare på vårdcenralen i Hylebruk och informaionsläkare i Region Hallands läkemedelskommié. Jag har flera äldre släkingar som få sroke. Jag är kvinna, 45 år, röker ine, har lie övervik och moionerar normal. Har jag hög risk a få sroke De vikigase riskfakorerna är hög ålder, hög blodryck och rökning. Har du diabees är risken också ökad. Ärflighe för hjärkärlsjukdom, där sroke är en del, spelar roll främs om nära släkingar har få sroke eller andra ecken på hjär-kärlsjukdom idig männen före 50 och kvinnorna före 60 års ålder. Frågan är kanske i sälle vad som minskar risken. Moionera regelbunde; de kan räcka med raska promenader en halvimme 3 5 gånger i veckan. Ä varierad kos som ine är för kaloririk, med mycke fruk och grön. Undvik rökning, givevis! Dessa saker påverkar på många sä, bland anna sänks blodrycke. Har du ine hög blodryck är nog din risk rä normal. Läs mer på www.srokeforbunde.se Fler frågor och svar hiar du på 1177.se och på umo.se. Där kan du också sälla dina egna frågor. Har du uppäck alla smara prylar som kan underläa i vardagen Mindre hjälpmedel skrivs ine längre u av vården, men nu kan du i sälle hia dem i vanliga buiker nära dig. Smar vardag är en verksamhe inom Hjälpmedelscenralen. Uppdrage är a hjälpa hallänningarna a hia bra produker all ifrån greppvänliga oshyvlar ill gripänger och fjärrkonroller. Vi ska fungera som informaörer och vägledare och jobbar mycke med a informera förskrivare, personalen på äldreboenden och inom hemjänsen. Vi är också ue på pensionärsräffar, anhörigföreningar och på vårdubildningar, säger Gunilla Moin, ansvarig för Smar vardag. ALLA KAN HA NYTTA av HJÄLPMEDLEN De rör sig om produker som vem som hels kan ha nya av. Du behöver ine ha e funkionshinder, säger Gunilla och visar upp en ubnyckel: De här var åres julklapp i min familj för någo år sedan. Med den får du u den sisa andkrämen ur uben uan problem. Prisbelön poa. Den lilla, smidiga poan med prisbelön design gör de lä a så upp och kissa. Perfek på resan, för dig som har svår för a säa dig ner eller ine klarar av a gå på offenliga oaleer. Slu med smulor. Dela enkel dina ableer i vå halvor. Båda biarna hamnar i boxen och du slipper smulor. På olv olika plaser run om i läne finns usällningar laddade med smakprov på bra småhjälpmedel och informaion om var du kan köpa dem. Idag finns produkerna föruom i specialbuiker också hos ill exempel varuhus och hälsokosbuiker. Ubude har öka, nu finns de åerförsäljare i alla Hallands kommuner. Många drar sig för a besälla sådana här produker via näe, man vill klämma och känna på dem innan man besämmer sig, säger Gunilla. Hon beonar a en smar sak ine behöver vara avancerad. Många får aha-upplevelser när de ser vilka hjälpmedel som finns för a ill exempel öppna e burklock som sier hår. Man behöver ine heller allid köpa specialproduker. När de ill exempel gäller a öppna korken på mjölkpakee brukar jag ipsa om a a ill nöknäckaren eller polygripen, säger Gunilla Moin. Trög ub Med en ubnyckel får du u de sisa ur andkrämsuben eller kaviaren. En förlängd arm. Gunilla Moin, ansvarig för Smar vardag har koll på hjälpmedel som gör vardagen enklare. De finns någo för alla oavse om du har nedsa syn eller hörsel, är demen eller bara lie svag i handleden, säger hon och demonsrerar kroppsväen, som gör de enklare a komma å när man väar sig. På god fo. Duschsandalen med sugproppar under gör de enkel a väa föerna när du duschar. Fler hjälpmedel och bilder på dem hiar du på www.regionhalland.se/ basalivsplasen. Där får du också en föreckning över försäljningssällen i Halland och kan läsa var närmase usällning med smara produker finns! På www.eknikforaldre. se finns en sökfunkion för bra produker som gör vardagen lie enklare.
Lyckas med di föreag Många drömmer om a sara och driva ege. Om a förverkliga en idé, få frihe a besämma mer själv, se någo växa eller kanske förbära någo. Även om Halland har e sark näringsliv kan bra allid bli bäre. Därför arbear Region Halland för a skapa möjligheer för fler föreag a sara, och för a befinliga ska uvecklas och växa. Menorskap är en av flera sasningar. Menorshjälp. A som ny föreagare dra lärdom av andras erfarenhe är en god idé. Efer a ha sara Solhaga Senugnsbageri i Slöinge har Sara Wennersröm go söd av erfarna menorn Birgia Henning. Menor Sara og hjälp av erfaren föreagsuvecklare Region Halland arbear för a de ska finnas fler och växande konkurrenskrafiga föreag i Halland. Sara har allid älska a baka. Hels med surdeg. I sökande efer sommarbosad fann hennes familj för några år sedan en pärla byggd 1900 i Slöinge och flyade di från Göeborg. I uhuse fanns en gammal bakugn. Sara såg möjlighe a förverkliga drömmen om e ege senugnsbageri, och sarade bloggen sarabakar.se som beräar om projeke. Huse blev permanenboende och för familjen og live en hel ny vändning. Sara började en ubildning ill hanverksbagare, sa upp sig från jobbe som projekledare på en kommunikaionsbyrå och ansällde en professionell bagare sam en bagarlärling. Jag hade drivi föreag inom reklam och informaion idigare, men hade ingen erfarenhe av bageribranschen. Rollen som arbesgivare var också ny och jag ville ha någon a bolla olika frågor med, beräar Sara. Sprinkler Jonahan möer andra föreagare på Facebook Sprinkler är e forum på Facebook där nya och eablerade föreagare ubyer ankar och idéer. Jonahan Georgy är en av många akiva delagare. Han är 18 år, egen föreagare sedan länge (!) och usrålar energi. Jonahan alar sig varm för Sprinkler, e social media som redan lockar flera hundra delagare. Främs från Kungsbacka efersom iniiaive ill Facebookgruppen kommer från norra delen av regionen. Framgång i affärslive bygger i viss mån på social kompeens och förmågan a skapa näverk. Som fliig anliad inspiraör med särskil sike på ungdomar med föreagardrömmar ve Jonahan beydelsen av goda konaker. Sprinkler är en perfek möesplas där vi illsammans bygger konaknä och allid finns ill hands för varandra, online dygne run. Vi skapar e kosnadsfri forum som komple erar radiionella former av rådgivning för nyföreagare. www.facebook.com/sprinklersverige Näverkar online. Jonahan Georgy ve av erfarenhe hur vikig de är a näverka för a lyckas som föreagare. Region Halland var med och sarade Sprinkler på Facebook. En möesplas som lockar flera hundra nyänkande föreagare. Hon konakade Almi och fick förslag på samarbee med menorn Birgia Henning som har mångårig erfa renhe av organisaions- och affärsuveckling. SÅG BEHOVET av STRuKTur I februari i år öppnade bagerie. Sara beskriver de försa månaderna som e sor, härlig kaos, med mycke långa arbesdagar. När den försa euforin lag sig insåg hon nödvändigheen av srukur. I de arbee har hon sark söd av sin menor. Jag är bra på konkre arbee, a verka i nue, kommenerar Birgia. Sara menar a de är orolig vikig a ha illgång ill en erfaren person som ser saker uifrån. Birgia och jag räffas regelbunde men hörs också på elefon när de är någo särskil som behöver diskueras. Till exempel är personalfrågor väldig vikiga för mig de är avgörande för framgång a alla rivs och forsäer a uvecklas. Arbee med Solhaga är särskil inressan efersom jag ine bara jobbar med Sara uan med en hel personalgrupp, menar Birgia. Menor och adep alar om e ömsesidig ubye där de lär av varandra. 30 års åldersskillnad ill ros. Söd på flera sä Föruom menorskap och forum på Facebook erbjuder Region Halland coachning, seminarier och rådgivnings checkar. Kanske någo passar di föreag Nyföreagarchecken En värdecheck som ger nyföreagare med rä drivkraf och en god affärsidé möjlighe ill vå immars kosnadsfri rådgivning inom marknadsföring, sälj eller ekonomi. Workshopar och seminarier Under hösen finns de möjlighe för nysarande föreagare a dela i e anal workshopar och få coachning direk på plas. De kommer också erbjudas illfälle a gå på inressana seminarier. Konsulchecken En värdecheck som ger små och medelsora föreag i Halland möjlighe a anlia exern specialiskompeens för a uveckla si föreag. Exempelvis produkoch jänseuveckling eller organisaionsuveckling. Konsulchecken får som mes äcka 50 procen av den söka konsulkosnaden och högs uppgå ill 50 000 kronor. Inresserad och vill vea mer Konaka Sandra Johansson, uvecklingsledare på Region Halland fn 035-17 98 74, e-pos sandra.a.johansson@regionhalland.se Hia fler bra konaker för kosnadsfri rådgivning och spännande näverk på www.regionhalland.se/ basalivsplasen 12 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 13
Dans är populärare än någonsin och ubude bara växer både för dig som själv vill känna pulsen och för dig som vill uppleva dans på scen. Nu sorsasar Region Halland för a hallänningarna Dansen ska kunna a del av dans i alla dess former! har kommi ill Halland TV-program som Le s dance och So you hink you can dance har gjor a människor i alla åldrar har få upp ögonen för dans, säger Frida Möller, projekledare för Skapa dans, Dans i Hallands koreografiävling för ungdomar mellan 13 och 25 år. Hon beräar a förra åres ävling fyllde Falkhallen i Falkenberg ill sisa plasen. Inresse för dans är jäesor och i dag är de dessuom enkel a prova själv. Varenda gym erbjuder zumba, afrikansk dans och dansaerobics och sudieförbunden har jäemycke kurser. Dans är en räningsform där alla kan vara med, ung som gammal. De ycker jag är härlig, säger hon. I hös anordnas Skapa dans för andra gången. Delagarna säer ihop och ävlar med sina egna dansprogram. De är e sä a a illvara på de sora dansinresse hos unga människor och få dem a hia skaparlusen, säger Frida Möller. En av de olv dansgrupper som delog förra åre är Capivaed, sju Halmsadsjejer som ägnar all sin lediga id å a dansa. Gruppen har funnis sedan 2008 och är e sammansvesa gäng som har hia sin egen mix av olika danssilar. Dans är häfig för man kan ha sin personliga sil. Vi försöker allid förmedla en känsla och ha glimen i öga. De ska ine vara för perfek. De vikigase är a de är kul a ia på, säger Caherine Gewalli. Den insällningen räcke ill en andraplas förra åre och nu laddar jejerna inför hösens ävling där vinnarna går vidare ill en final med dansgrupper från hela lande. KOMMER ATT MÄRKAS DE NÄRMASTE ÅREN Dansävlingen för unga är en del i Region Hallands sora sasning på dans. I och med a Halland numera själv får besämma hur saliga kulurpengar ska användas kommer de a hända mycke på dansfronen under de närmase åren. De ger hel nya möjligheer. Dansen kommer a synas mycke mer. Bland anna jobbar vi med a visa dans i de offenliga rumme. I hös kommer Andersson Dance med en spännande föresällning ill konshallar och museer i Kungsbacka, Halmsad och Laholm, beräar Vicky Sverkersson, uvecklare på Dans i Halland. Hon hoppas också kunna locka ny publik ill dansföresällningarna. En del ror a har du se en dansföresällning, så har du se alla, men de finns en orolig bredd. Hösens dansprogram innehåller all ifrån radiionell dans ill 70-alsdisco och väldig fysisk, akrobaisk dans, säger Vicky Sverkersson. Missa ine i hös! 5 okober Jeanee Langer, en av Sveriges mes inressana koreografer kommer ill Kungsbacka. Publiksamal efer föresällningen (ingår ine i danspakee). 8 9 okober Skapa Dans koreografiävling för unga i Falkhallen, Falkenberg. Vinnaren går vidare ill en naionell ävling i Bollnäs den 5 november. 24 27 okober Dans i ovanliga rum. Andersson Dance besöker Halmsads Konshall, Kungsbacka Konshall och Teckningsmusee i Laholm. 25 okober Mö koreografen Örjan Andersson i Falkhallen, Falkenberg, där han beräar om si arbee (ingår ine i danspakee). 12 november En omalad koreograf från Danmark besöker Varberg: Krisine Illum. Powerakrobaik och dans på väggar ulovas. 15 november Helena Franzén dansar på å i ryamaa i Halmsad och ger en fanasisk ljudlös, svävande känsla. Läs mer om programme, danspakee och dansbussen på www.regionhalland.se/ dansihalland Ta dansbussen genom Halland! Passa på och se mycke dans! Köp danspakee med vå, re eller fyra föresällningar. I prise ingår resa med dansbussen från Halmsad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. 14 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 15 En salig blandning. Hösens dansprogram innehåller all från radiionell dans ill koreografmöe och akrobaik, enlig dansuvecklare Vicky Sverkersson. Region Halland arbear för a fler hallänningar ska kunna a del av kulurubude i regionen.
Region Halland arbear för a de ska finnas fler och växande konkurrenskrafiga föreag i Halland. Missa ine... Halland har många olika besöksmål där du kan handla eller njua av fler smakprov på halländska fiskdelikaesser. Här är e axplock av dem. I våra halländska vaen finns delikaesser som lax, havskräfa och gös. Men själva fiske har blivi all mindre lönsam. Nu pågår e arbee för a hia nya vägar för Halland som fiskeregion våga använda nya råvaror, sasa på förädling och erbjuda upplevelser kopplade ill fiske. Yrkesfiskaren Börje Nilsson i Bua är en av dem som se poenialen. Halländsk fisk med smak av Asien Minskad lönsamhe har få halländska fiskare a änka i nya banor För vå år sedan öppnade Börje och husrun Wandee Fiskhuse i Bua, en fisk- och skaldjursbuik med specialieer som vårrullar med havskräfsjärar, och hailändsk fisksoppa smaksa med cirongräs och koriander. Tros a buiken håller säng på måndagar iar kunder förbi och besällningar rillar in. De är många som vill försäkra sig om a få ag på Fiskhuses egenfångade havskräfor. Vi kommer a sälja mins 400 kilo koka havskräfor den här veckan, säger Börje Nilsson. Wandee kommer ursprungligen från Thailand, där hon lämplig nog arbeade som kock, så hon sår för recepen. Under sommarmånaderna säljer vi 1 000 vårrullar i veckan och vi kokar och skalar själva kräforna ill dem. De klar a man kan köpa färdigskalade, men de blir ine samma smak, säger Wandee. A hålla en hög kvalie och a allid använda fräscha råvaror är vikig för Börje och Wandee och de har beala sig. Kundillsrömningen ökar hela iden. I juli när sommargäserna är här kan de vara kö ända ner ill vägen, beräar Börje. VET NÄR FISKEN ÄR FÅNGAD Föruom färsk fisk erbjuder Fiskhuse egna sillinläggningar, sallader, fiskbiffar och paéer, röka räkor sam varm- och kallrök lax och makrill. Jag försöker skaffa fram de kunderna vill ha, säger Börje. Mycke av de som säljs i buiken kommer in med fiskebåarna ill Bua hamn, 200 meer från buiksdörren. Jag ve när fisken är fångad och av vem, de är en garani för a de vi säljer är färsk, säger Börje. Gör Wandees Wandee Nilssons vårrullar med kräfsjärar (25 30 sycken) Jäegoda som förrä eller mellanmål FYLLNING: 500 g moröer 750 g speskål eller vikål 250 g glasnudlar 500 g kräfsjärar 25 g vilök 0,25 dl soja 0,5 dl osronsås 0,5 msk socker sal (vårrullar)! 1 pake färdig vårrulledeg (finns i asiaiska buiker) rapsolja ill friering Lägg glasnudlarna i varm vaen för a mjukna. Srimla grönsakerna fin och hacka kräfsjärarna i småbiar. Blanda samman alla ingredienser ill fyllningen och smaka av med sal. Säll blandningen i kylskåpe över naen, så a smakerna hinner dra in. Lå vårrulledegen ina. Lägg upp vårrulleplaorna med e hörn mo dig. Fördela kräfblandningen på mien av plaorna. Vik in den nedersa fliken och rulla ihop. Vik in sidoflikarna innan du rullar de sisa och limma ihop rullarna med en blandning av mjöl och vaen. Friera vårrullarna några å gången i rapsolja. Servera med swee chilisås. Själv fiskar han ine mycke med sin bå Tärnan längre, de räcker ine iden ill för. A Börje efer 30 år som yrkesfiskare har sasa på förädling och försäljning hänger samman med a han blev pappa. Jag var hemma mycke med våra flickor Olivia och Linnea efersom min fru behövde sudera och lära sig svenska, beräar Börje. När han skulle börja jobba igen efer pappaledigheen fick han en chock. Fiskeriverke ugick från hur många dagar han hade fiska under föregående år och illdelade honom bara 40 fiskedagar. De fanns ingen möjlighe a få de a fungera ekonomisk, så jag valde a göra någo å saken, säger Börje. Resulae blev Fiskhuse som öppnade ill påsk för vå år sedan. NYTT SAMARBETE STÄRKER FISKENÄRINGEN Fiske och ine mins laxen är ju ä förknippade med Halland, men minskad illgång på fisk har gjor a yrkesfiskarna blivi färre. För a särka fiskerinäringen i läne finns därför numera Fiskeområde Halland. Här samarbear bland anna Region Halland och länssyrelsen med föreag och organisaioner inom den halländska fiskenäringen. Tanken är a samarbee ska leda ill sasningar på exempelvis förädling av fisk och skaldjur, ill urism och upplevelser med anknyning ill fiske sam nya, spännande råvaror. Börje Nilsson ror a de finns sora uvecklingsmöjligheer. Jag ror a de finns plas för många fler sådana här affärer längs kusen. Folk vill kunna handla där de bor och vi har bra råvaror här i Halland! Dönardalens delikaesser (Våxorp) Gårdsbuik med egna sillinläggningar. www.donardalen.se Rökerie Carlssons Brygga (Laholm) Rök fisk och skaldjur, buik och servering. www.rokerielaholm.se Tiraholms Fisk (Unnaryd) Odlad och vildfångad fisk från Bolmen, ege rökeri, förädling, resaurang och försäljning. www.iraholm.se Görviksfiskar n Söders Fisk (Halmsad) Egenfångad fisk med Halmsadlax som specialie. Öppe i Görvik juni augusi, Fiskorge vid Öserbro i Halmsad hela åre. Lynga Lax (Gullbrandsorp) Enrisrök och gravad lax, makrill och ål på gammaldags vis. Försäljning i egen buik. www.lyngalax.nu Laxbuiken (Heberg) Buik och resaurang med Sveriges sörsa laxsorimen. Laxomaer i Båsad, Mellbysrand, Halmsad och Heberg. www.laxbuiken.se Falkenbergslax Falkenbergs Laxrökeri (Falkenberg) Rökning och förädling av lax, makrill, sill med mera. Delikaessbuik med såväl färsk fisk och skaldjur som förädlade produker. www.falkenbergslax.se Fiskbuiken i Glommen Falkenberg Seafood (Glommen) Nyfångad fisk och skaldjur i Glommens Fiskehamn. www.falkenbergseafood.se Läjes Fisk (Träslövsläge) Färsk fisk och skaldjur. Fiskexporen Varberg Egna sillinläggningar, färsk fisk och skaldjur med mera. Egna buiker i Halmsad, Varberg och Kungsbacka. www.fiskexporen.se Fiskhuse i Bua Färsk, rök och gravad fisk och skaldjur, sillinläggningar, sallader med mera. Fladen Fiskeurer Erbjuder havsfiskeurer från hamnen i Varberg www.fladenfiskeurer.se 16 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 17
Nu är vi 300 000 hallänningar! Halland växer så de knakar. Invånaranale ökar sändig och i juni sprängdes 300 000-srecke. De gjordes av lilla Aurela Isufi, som föddes den 9 juni i Halmsad. A srecke skulle passeras under 2011 har så klar länge och Region Halland har följ uvecklingen. Men skulle de bli en inflyare eller en nyfödd som blev hallänning nummer 300 000 Befolkningsuvecklingen har vari mycke sark de senase åriondena och sedan 1976 har anale hallänningar öka med över 76 procen! Bara de senase io åren har vi blivi 25 000 fler. Den allra sörsa delen av befolkningsökningen förklaras av en sor inflyning, framför all av människor i åldrarna mellan 30 och 40 år och deras barn. Fakisk så är eåringarna den allra sörsa inflyargruppen! De flesa nykomlingarna i Halland kommer från grannkommunerna, från Göeborgsregionen, Sjuhäradsbygden och väsra Småland. Ine särskil många flyar hi från Skåne eller från kommuner som ligger lång från Halland. Bra kollekivrafik är jäevikig, ine mins för alla de hallänningar som pendlar ill jobb och skola med buss eller åg. Från den 1 juli har Region Halland ansvare för kollekivrafiken i Halland och är ensam ägare av Hallandsrafiken AB. Tidigare var de de halländska kommunerna och regionen som ägde bolage illsammans. Region Hallands poliiker har nyligen anagi nya mål för arbee med a göra Halland ill den bäsa livsplasen. E av målen handlar om a resande med kollekivrafik ska öka och vara arakiv. De inne bär a regionen ska arbea för a skapa goda möjligheer för såväl arbesresor som sudieresor och färdjäns. Inom kor inleds arbee med a a fram e rafikförsörjningsprogram för Halland, de vill säga en långsikig plan för hur kollekivrafiken ska uvecklas. De blir också regionen som upphandlar vem som ska köra exempelvis bussar och åg. Idag är Arriva och Nobina de vå sörsa bussoperaörerna och DSB Firs är ågoperaör på Öresundsågen. Foo: Fröken Fokus/Marina Thalwizer Med dea som bakgrund var de allså mycke som pekade på a en inflyare skulle bli hallänning nummer 300 000. Men när befolkningssiffrorna kom från Skaeverke visade de sig allså i sälle a de blev e nyfö barn. För a uppmärksamma händelsen uppvakades lilla Aurela och hennes familj, med röerna i Kosovo, av regionfullmäkige i juni. Aurela förärades då bland anna e smycke med exen Hallänning nr 300 000 ingraverad. Region Halland har agi över Hallandsrafiken Efersom regionen nu ensam ska ansvara för kollekivrafiken genomförs en skaeväxling från 1 januari 2012. Då höjs regionskaen med 20 öre, men i gengäld sänks kommunernas ska med mosvarande summa. Som hallänning kommer du allså ine a märka någon skillnad, ekonomisk se. Foo: Bosse foo folkparie Så rösade vi i regionvale Vid vale i sepember förra åre fick vi hallänningar möjlighe a välja vilka poliiker som ska faa beslu om den halländska vården och om uvecklingen av regionen de närmase fyra åren. Uifrån våra röser illsaes de 71 plaserna i regionfullmäkige. Valresulae innebar a Moderaerna, Cenerparie, Folkparie, Krisdemokraerna och Miljöparie fick gemensam poliisk majorie med 44 ledamöer. Dea gäller för mandaperioden 1 november 2010 ill och med 31 okober 2014. Mandaen fördelar sig så här: krisdemokraerna cenerparie 4 miljöparie vänserparie 6 7 3 sverigedemokraerna 3 3 21 socialdemokraerna 24 moderaerna Regionfullmäkige är den högsa besluande församlingen i Region Halland och besämmer bland anna om mål för verksamheen och om hur pengarna ska fördelas mellan olika verksamhesområden. Fullmäkige sammanräder mins fyra gånger om åre och alla möen är öppna för allmänheen. Du kan också lyssna på dem i eferhand på Region Hallands webbplas: www.regionhalland.se Vem är vem Gissa regionpoliikernas pariillhörighe I Region Halland finns åa poliiska parier represenerade. Var och e av dem har en eller vå gruppledare. Hur väl känner du ill dina region poliiker Går de ren av a se på klädsilen vilke pari de represenerar Tesa dina kunskaper och gissa vem som represenerar vilke pari! Du kan välja mellan Moderaerna, Socialdemokraerna, Cenerparie, Folkparie, Miljöparie, Krisdemokraerna, Vänserparie och Sverigedemokraerna. Rä svar hiar du på näsa sida. 18 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 19
Gissade du rä Mö pariernas gruppledare i regionfullmäkige Namn: Gösa Bergenheim Pari: Moderaerna Ålder: 61 år Bor: i lägenhe i Varberg Min hjärefråga som regionpoliiker: Jag brukar säga helheen. För a man som medborgare ska känna sig nöjd med hur regionen haneras ror jag de är vikig a många saker sammanfaller. God och illgänglig vård, bra kollekivrafik, en fungerande infrasrukur, e kulurell ubud som höjer livskvalieen, e näringsliv som medverkar ill god sysselsäning och god ekonomi är några exempel på de som är vikig för helheen. Namn: Lise-Loe Bensköld-Olsson Pari: Socialdemokraerna Ålder: 45 år Bor: i hus på lande i Rolfsorp, Varbergs kommun Min hjärefråga som regionpoliiker: Helhesperspekiv och jämlika förusäningar för hallänningen, oavse var man bor eller vilken bakgrund man har. Namn: Sefan Bengsson Pari: Cenerparie Ålder: 37 år Bor: i villa i Skällinge, Varbergs kommun Min hjärefråga som regionpoliiker: En posiiv uveckling i hela Halland. Dessuom är kvalie, illgänglighe och bemöande vikig i alla verksamheer, liksom arbee med a minimera vårdrelaerade infekioner och vårdskador. Läs fler svar från gruppledarna på www.regionhalland.se/basalivsplasen Där hiar du också konakuppgifer ill dem. Namn: Beng Eliasson Pari: Folkparie liberalerna Ålder: 50 år Bor: i villa i Åsa, Kungsbacka kommun Min hjärefråga som regionpoliiker: Mina hjärefrågor är framför all vård och omsorg, räigheer för personer med funkionsnedsäning och sociala frågor, men också räsfrågor, skola och föreagande. Jag ror på varje människas förmåga, på a vi måse ge varje individ möjligheer a växa uifrån sina förusäningar. Namn: Jennie Johansson (delar gruppledarskape med Jan Berge) Pari: Miljöparie de gröna Ålder: 33 Bor: i lägenhe i Halmsad Min hjärefråga som regionpoliiker: Min hjärefråga är a göra kollekivrafiken ill e försahandsval för hallänningarna. De ska vara enkel och bekväm a resa miljövänlig. En väl fungerande kollekivrafik är en del i a möa framidens krav på e modern och hållbar Halland. Namn: Niklas Masson Pari: Krisdemokraerna Ålder: 41 Bor: i villa i Fjärås, Kungsbacka kommun Min hjärefråga som regionpoliiker: Den jämlika vården. De finns oskäliga skillnader i den kvalie människor får på sin vård. Dea måse förändras. Man har rä ill god vård med hög kvalie oberoende av vem man är, var man bor och varifrån man kommer. Namn: Ingmari Carlsson Pari: Vänserparie Ålder: 57 år Bor: i radhus i Varberg Min hjärefråga som regionpoliiker: Mina hjärefrågor har blivi hälso- och sjukvårdsfrågor, för a de är så vikiga och för a jag genom mina år i poliiken lär mig mer och mer om dessa områden. Bra kollekivrafik över hela regionen och landsbygdsuveckling ycker jag också är vikiga frågor som är efersaa i Halland. Namn: Sara-Lena Bjälkö (delar gruppledarskape med Oleg Dasishin) Pari: Sverigedemokraerna Ålder: 35 år Bor: i villa uanför Falkenberg Min hjärefråga som regionpoliiker: Mina hjärefrågor i dagsläge är äldrevård och ungdomsverksamhe. Vi ve a anale äldre ökar, så de är vikig med omvärldsanalys. Jag ycker även a vi måse ha e bra framidsperspekiv för Region Hallands ungdomar. De ska så småningom a hand om syrningen av bland anna regionen. Nu är våra sjukhus obaksfria! Vaccinera dig mo influensan! Välj vårdcenral på webben! Från den 1 sepember är Hallands sjukhus i Halmsad, Varberg och Kungsbacka hel obaksfria! Måle är a paiener och besökare varken ska röka eller snusa under besök eller viselse på sjukhusen. För sjukhuses personal gäller samma sak under arbesid. Bakgrunden ill beslue är a ingen ska behöva usäas för obaksrök eller obaksluk när de visas vid Hallands sjukhus. De innebär a lokaler, balkonger och uemiljöer ska vara hel obaksfria, föruom vid särskil anvisade plaser uomhus. Snus och cigareer kommer ine längre a säljas i sjukhuskioskerna. Hälso- och sjukvården måse föregå med go exempel och akiv arbea med a moivera människor a a väl hand om sin hälsa, säger Lena Johansson, birädande sjukhuschef vid Hallands sjukhus. De är e bra illfälle a få hjälp a slua röka eller snusa när man får vård på Hallands sjukhus. I många fall har obaksfrihe beydelse för illfrisknande. Man får ofa färre komplikaioner efer en operaion om man slua med obak i god id före behandlingen. För dig som är 65 år eller äldre är de snar dags a vaccinera dig mo den årliga influensan. Från och med måndagen den 3 okober är du välkommen a konaka din vårdenhe för a boka id. En del vårdenheer erbjuder även drop-in under vissa ider på dagen, då du är välkommen a besöka dem. Precis som idigare bealar du 60 kronor för vaccinaionen. För mer informaion om influensavaccinaionen besök www.regionhalland.se/influensa eller konaka din vårdcenral. Numera kan du välja vårdcenral på webben. Du gör de via den säkra e-jänsen Mina vårdkonaker på Region Hallands webbplas. Välj mellan de 48 vårdcenraler som ingår i Vårdval Halland. Di val slår igenom direk. På webben kan du även jämföra vårdcenralernas ubud och illgänglighe. Och via Mina vårdkonaker kan du sedan konaka den valda vårdcenralen för a sälla en fråga eller besälla id för besök. Skulle du även i forsäningen vilja välja vårdcenral på pappersblanke finns den möjligheen kvar. Skaffa kono på www.regionhalland.se/minavardkonaker Jämför vårdcenralerna innan du väljer på: www.regionhalland.se/vardval 20 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 21
En dag på jobbe Sofia får Hyleborna a må bäre Med 7 450 medarbeare är Region Halland den näs sörsa arbesgivaren i Halland. Bara Halmsads kommun har fler ansällda. De flesa av våra medarbeare, 80 procen, har vårdyrken vården och andvården är ju Region Hallands sörsa verksamheer. Men inom organisaionen ryms fakisk hela 324 olika yrken. I varje nummer av Halland bäsa livsplasen får du räffa några av våra medarbeare. Sören kan all om kossor LadugårDSFörman. Denna ovanliga iel har Sören Isaksson på Plönningegymnasie i Harplinge, en av de fyra skolor som drivs av Region Halland. Han ansvarar för skolans nökreaurssall, som drivs ekologisk enlig organisaionen KRAV:s regler. Här finns e 150-al kor och ungdjur. En vikig och rolig del i Sörens arbee är a insruera elever i olika åldrar hur djuren ska mjölkas, ufodras och på bäsa sä sköas om. Om du blir sjuk I Halland finns de re sä a söka vård, beroende på hur sjuk du är. Du kan dock allid, dygne run, ringa Sjukvårdsrådgivningen på fn 1177. 1) 1 Känner du dig sjuk Ring Sjukvårdsrådgivningen på fn 1177. En sjuksköerska ger råd om vård dygne run och bedömer om du behöver uppsöka sjukvården. 2) 2 Är du sjuk och behöver vård Ring din vårdcenral. Ve du ine numre, ring växeln på fn 035-13 10 00 eller 0340-48 10 00. När vårdcenralerna sänger för dagen ar kvälls- och helgmoagningar vid. För besök behöver du boka id. Ring din vårdcenral eller växeln, 035-13 10 00, 0340-48 10 00 eller 0300-56 50 00, för a få hjälp a komma rä. 3) 3 Aku allvarlig sjuk eller skadad Ring 112 eller åk ill akumoagningen vid Hallands sjukhus i Halmsad eller Varberg. Öppe dygne run. Vårdval Halland Du väljer själv vilken vårdcenral i Halland som du vill gå ill. Du kan välja mellan de som är privaa och de som drivs av Region Halland, och du kan närsomhels bya. Valblanke finns på Region Hallands webbplas. Har du kono i Mina vårdkonaker kan du välja eller bya vårdcenral direk via webben. Alla vårdcenraler finns på Region Hallands webbplas. Där kan du också jämföra deras ubud: www.regionhalland.se/ vardval Har du frågor, konaka Vårdvalsservice på fn 0771-900 300. Vårdgarani Så fungerar vården i Halland Om Region Halland ine kan erbjuda dig vård inom vårdgaranins idsgränser har du rä ill vård någon annansans. Vårdgaraniservice hjälper dig a hia en ny vårdgivare, fn 0771-900 600. Läs mer om vårdgarani på www.1177.se Enlig vårdgaranin i Halland har du rä ill: Konak samma dag Har du synpunker på den vård och behandling du få Vänd Du ska få konak med din vårdcenral eller med Sjukvårdsrådgivningen på fn 1177 samma dag som du söker hjälp. Du kan allid höra av dig ill paiennämnden i Halland på dig då i försa hand ill den personal du vari i konak med. A öka hälsan bland invånarna i Hyle kommun är folkhälsouvecklare Sofia Jönssons fn 020-42 20 30, via Mina vårdkonaker eller uppgif. Hon verkar i bakgrunden, genom a Läkarbesök på vårdcenral inom sju dagar paiennamnden@re gion halland.se Bedömer vårdpersonal a du behöver räffa en läkare ska du sändig försöka påverka dem som ansvarar för samhällsplaneringen. Överall kan hälsan priorieras i skolorna i form av drogförebyggande Besök i den specialiserade vården inom 60 dagar få id inom högs sju dagar. Rä ill olk arbee, i vården i form av hälsosamal, I Halland gäller a du ska få en id för besök i den specialiserade Du som ine försår svenska, är döv, har hörselskada eller i närmiljön i form av gångsråk... De gäller vården inom 60 dagar efer a beslu om remiss faas. Dea alsvårigheer har rä ill olk. Tolkservice är grais. bara a allid ha e hälsoänk och de glöms gäller även om du sök vård uan remiss. Lagsadgad vårdgarani Behöver du boka eckenspråksolk, vuxendövolk, ine bor när Sofia är med. i Sverige är 90 dagar. Inom 14 dagar, efer beslu om remiss, ska dövblindolk och aljäns Konaka Tolkcenralen för du i Halland också få besked om idpunk för besöke. döva på fn 0346-561 60 eller exelefon 0346-830 30. Mer informaion finns på www.regionhalland.se/olkcenralen. Behandling påbörjad inom 60 dagar Behöver du språkolk hjälper vårdpersonalen på den I Halland gäller a du ska få en id inom 60 dagar efer beslu moagning du ska besöka, ill a boka. om behandling. Lagsadgad vårdgarani i Sverige är 90 dagar. I samband med beslue ska du i Halland också få besked om idpunk för behandlingen. 22 HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN HALLAND BÄSTA LIVSPLATSEN 23 # Riv ur och spara! Du får denna informaion i sälle för Landsingskaalogen. Valfrihe Du har rä a välja var du vill bli behandlad. När du söker vård i Halland kan du välja vilke av regionens sjukhus du vill vända dig ill, eller ill vilken vårdcenral du vill gå (läs mer under Vårdval Halland). Du har också möjlighe a söka vård i andra landsing och regioner. Ta allid konak med Vårdgaraniservice på fn 0771-900 600 innan du söker vård i anna landsing eller annan region. Sjukresor Region Halland bealar u viss ersäning för resor ill och från sjukvården. I försa hand ska du åka med kollekivrafik eller använda egen bil. Om di sjukdomsillsånd kräver de kan du åka med sjukresebil eller sjukreseaxi, men då behövs i många fall a du har e inyg som är skrive av sjukvårdspersonal. Sjukresebil och sjukreseaxi bokar du på Resambokningen på fn 0771-91 00 90. Resamservice hjälper dig a få reseersäning, fn 035-13 10 00, 0340-48 10 00. Läs mer om sjukresor på www.1177.se Högkosnadsskydd För a du ine ska drabbas av allför höga kosnader för vård finns de re högkosnadsskydd för sjukvård, läkemedel och sjukresor. Var och e av dessa gäller under olv månader. Läs mer om högkosnadsskydd på www.1177.se Synpunker på vården