1 2 k = 1. Hz och de två första övertonerna med frekvenserna 3 f

Relevanta dokument
MASKINDIAGNOSTIK. Rullningslager = 2. Φ d α, diameter mellan rullkontaktpunkterna z st. rullkroppar. Φ D m. ω RH. Φ d α. ω I

Digital signalbehandling Sampling och vikning

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

2 Laborationsutrustning

Lågpassfilter. - filtrets passbandsförstärkning - filtrets gränsfrekvens - filtrets egenfrekvens H PB. arctan. Bilaga 7.1 sida 7.1.

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW

Digital- och datorteknik

Ellära och Elektronik. Föreläsning 7

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 6

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG

Bästa däcken fram eller bak? Fordonsdynamik med reglering. Kurvtagning: Figur 5.5

TSBB31 Medicinska bilder Föreläsning 1

Digital signalbehandling Kamfilter och frekvenssamplande filter

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Grundläggande signalbehandling

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 7. En bild är en 2D signal 1D: f(t) är en funktion f som beror av tiden t. För en digital bild gäller

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

IE1206 Inbyggd Elektronik

Lösningar. Tentamen i TSTE 80, Analoga och Tidsdiskreta Integrerade Kretsar. Lösningsförslag. Lycka till! 1 (10)

2 Ortogonala signaler. Fourierserier. Enkla filter.

Samtidighet. Föreläsning 2: Relativitetsteori fortsättning

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

Institutionen för data- och elektroteknik Tillämpad digital signalbehandling Veckoplanering för signalbehandlingsteorin

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

2F1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Digital signalbehandling fk Laboration 5 Ett antal signalbehandlingstillämpningar

arcsin(x) udda ( x) varken udda eller jämn alla reella tal ( 0, ) 1. y=a 1 x udda/jämn Värdemängd derivatan Definitionsmängd Arcusfunktioner

Signaler, information & bilder, föreläsning 13

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Spektrala Transformer

Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Reglerteknik 5. Kapitel 9. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Cirkelkriteriet (12.3)

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar nr3

Signaler, information & bilder, föreläsning 12

Grundläggande ljud- och musikteori

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 10: Fasplan. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet. Torkel Glad Reglerteori 2015, Föreläsning 10

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 2

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 9. Cirkelkriteriet. Sammanfattning av föreläsning 9, forts. Amplitudstabilitet hos svängningar

IE1206 Inbyggd Elektronik

Extra övningsuppgifter till kapitel /

DT1120/DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Lågpassfiltrering. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 8. Lågpassfiltrering

Digital elektronik CL0090

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se.

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Några kommentarer om optimering under bivillkor Thomas Andrén

IE1206 Inbyggd Elektronik

Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

ARCUSFUNKTIONER. udda. arcsin(x) [-1, 1] varken udda eller jämn udda. arccos(x) [-1, 1] [ 0, π ] arctan(x) alla reella tal π π. varken udda eller jämn

Kapitel 35, interferens

Tentamen i Mekanik för D, TFYA93/TFYY68

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

Hambley avsnitt

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Elektronik. Frekvenssvar, Bode-plottar, resonans. Översikt. Fourieranalys. Fyrkantsvåg

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Signal- och bildbehandling TSBB03

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

Tillämpad digital signalbehandling Signalprocessorn Statiska moduler och buffrar

Digital Signalbehandling i Audio/Video

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Vågfysik. Superpositionsprincipen

Figur 1 Skalprogrammets meny

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Övning 3. Introduktion. Repetition

Signal- och bildbehandling TSBB14

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Signaler & Signalanalys

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Specifikationer i frekvensplanet ( )

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

LABORATION i TELEKOMMUNIKATION AMPLITUDMODULERING

1 Dimensionsanalys och π-satsen.

Signaler, information & bilder, föreläsning 14

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

Transkript:

Institutionen ör data- och elektroteknik 2-2-9 Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? Inlednin Vi skal se hur lå- och höpassilter med inen asvridnin, linjär asvridnin och olinjär asvridnin påverkar en sinal med lera deltoner. Vi studerar en analo yrkantvå med rekvensen Hz och amplituden. Sinalen har en positiv lank vid t =. Sinalen kan delas upp i sina ourierkomponenter enlit x () t = 2 sin [ 2 π ( 2 k ) ] k = 2 k Sinalen består alltså av en rundton med samma rekvens som yrkantvåen och udda övertoner av denna där tonernas amplitud avtar med övertonernas rekvens. Värt att notera är att rundtonen har större amplitud ( 2 ) är yrkantvåen. Vi studerar sinalens deltoner, där vi väljer att bara studera rundtonen med rekvens = Hz och de två örsta övertonerna med rekvenserna 3 och 5 (3 respektive 5 Hz). Vi studerar också den hopsummerade sinalen där vi använder rundtonen med rekvensen = Hz och de yra örsta övertonerna med rekvenser 3, 5, 7 och 9. Vi använder ler deltoner här ör att å en total sinal som mer liknar den önskade yrkantvåen. Fyrkantvåens örsta tre toner ser ut enlit iur CHALMERS LINDHOLMEN Sida Institutionen ör data- och elektroteknik Sven Knutsson Box 8873 42 72 Götebor Besöksdress: Hörselånen 4 Teleon: 3-772 57 27 Fax: 3-772 57 3 E-mail: svenk@chl.chalmers.se Web: www.chl.chalmers.se/ svenk

.5 Tre toner ur yrkantvå.5 -.5 - -.5.2.4.6.8 Fiur Lä märke till de sammanallande nollenomånarna. Adderar vi ihop de em örsta av sinalens deltoner så år vi.5 Fyrkantvå av em toner.5 -.5 - -.5.2.4.6.8 Fiur 2 Lä märke till symmetrin hos både positiv och neativ halvperiod. Låpassiltrerin Vi iltrerar yrkantvåen med ett örsta ordninens låpassilter med ränsrekvens Hz. Ett analot ilter med dessa eenskaper beskrivs av överörinsunktionen H ( ω) = = = arctan ω 2 + j ω + j + Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? sida 2

Förstaradsilter LP = Hz Förstarads LP =Hz db-skala.8 Belopp.6.4 Belopp (db) -5 -.2 2 3 4 Fiur Fiur 3 3-5.5.5 2 2.5 3 3.5 4 Fiur 4 Förstaradsilter LP = Hz -. Fasvinkel relativt pi -.2 -.3 -.4 -.5 Fiur 5.5.5 2 2.5 3 3.5 4 Filtret er alltså både örändrin av sinalamplituder och asvridnin, där asvridninen är olinjär. Om vi örst antar att iltret bara påverkar beloppet men inte er nåon asvridnin så år vi Tre toner ur yrkantvå,inen asvridnin LP =.5 Fyrkantvå av em toner, inen asvridnin LP =.5.5.5 -.5 -.5 - - -.5.2.4.6.8 -.5.2.4.6.8 Fiur 6 Fiur 7 Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? sida 3

Ju höre rekvens tonen har ju mer dämpas den alltså. Lä märke till de sammanallande nollenomänarna och symmetrin hos sinalen även om den örändrade storleken hos deltonerna har örändrat den totala kurvormen. Vi kan också tänka oss ett ilter med linjär asån Θ = k ω, även om detta inte kan realiseras analot. I de lesta all är k neativt vilket innebär en ördröjnin. Med k =, 3 år vi t ex askurvan Linjär as -,3 w -. Fasvinkel relativt pi -.2 -.3 -.4 -.5.5.5 2 2.5 3 3.5 4 Fiur 8 Vi väljer att använda en neativ asvridnin etersom detta motsvarar en ördröjnin av sinalen och det är just detta vi kommer att öra i samband med dimensionerin av transversalilter. Vilket er iltrerinen.5 Tre toner ur yrkantvå,aslinjärt LP =.5 Fyrkantvå av em toner, aslinjärt LP =.5.5 -.5 -.5 - - -.5.2.4.6.8 -.5.2.4.6.8 Fiur 9 Fiur Lä märke till att deltonerna alla blir ördröjda men att deras nollenomånar ortarande sammanaller. Detta innebär att alla deltoner ördröjs lika lån tid (,3 sekunder) och därör behåller också den totala sinalen sin orm, men ördröjd. Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? sida 4

.5 Fyrkantvå av em toner, LP = inen asvridnin.5 -.5 - linjär asvridnin -.5.2.4.6.8 Fiur Tar vi nu och tittar på det verklia analoa örstarads låpassiltret så år vi.5 Tre toner ur yrkantvå,lp =.5 Fyrkantvå av em toner, LP =.5.5 -.5 -.5 - - -.5.2.4.6.8 -.5.2.4.6.8 Fiur 2 Fiur 3 Vi ser på deltonerna att nollenomånarna inte länre sammanaller vilket betyder att deltonerna har ördröjts olika låna tider och den totala sinalen örändrar då sin orm..5.5 Fyrkantvå av em toner, LP = inen asvridnin olinjär asvridnin -.5 - -.5.2.4.6.8 Fiur 4 Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? sida 5

Höpassiltrerin Vi ser på motsvarande eenskaper om vi inör ett analot höpassilter med en ränsrekvens på 5 Hz H j ω ω j ( ω) = = = arctan ω 2 2 + j ω + j + Även här er iltret både örändrin av sinalamplituden och asvridnin av sinalen. π Förstaradsilter HP =5 Hz Förstarads HP =5Hz db-skala.8 Belopp.6.4 Belopp (db) -5 -.2 2 3 4 5 6 Fiur 5-5 2 3 4 5 6 Fiur 6 Förstaradsilter HP =5 Hz.5.4 Fasvinkel relativt pi.3.2. 2 3 4 5 6 Fiur 7 Här har vi en positiv asvridnin av sinalen som dock är olinjär. Vi år då om vi örst antar att iltret saknar asvridnin Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? sida 6

Tre toner ur yrkantvå,inen asvridnin HP =5.5 Fyrkantvå av em toner, inen asvridnin HP =5.5.5.5 -.5 -.5 - - -.5.2.4.6.8 -.5.2.4.6.8 Fiur 8 Fiur 9 Som väntat avtar dämpninen med rekvensen, dvs tonerna med läre rekvens dämpas mest. Lä märke till de sammanallande nollenomånarna och sinalens symmetri. Θ = k ω k =,3 så har vi asånen Med linjär asvridnin ( ) Linjär as -,3 w -. Fasvinkel relativt pi -.2 -.3 -.4 -.5.5.5 2 2.5 3 3.5 4 Fiur 2 Vi väljer att även här använda en neativ asvridnin (ördröjnin) trots att det analoa iltret har positiv asvridnin etersom vi som avt skall använda ördröjnin i samband med dimensionerin av transversalilter. Vilket er iltrerinen Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? sida 7

.5 Tre toner ur yrkantvå,aslinjärt HP =5 Fyrkantvå av em toner, aslinjärt HP =5.5.5.5 -.5 -.5 - - -.5.2.4.6.8 -.5.2.4.6.8 Fiur 2 Fiur 22 Även här ördröjss deltonerna men nollenomånarna sammanaller ortarande, dvs deltonerna örskjuts lika lån tid och den totala sinalen behåller sin orm men blir tidsördröjd..5.5 Fyrkantvå av em toner, HP =5 inen asvridnin linjär asvridnin -.5 - -.5.2.4.6.8 Fiur 23 Med det verklia analoa örstaradsiltret av höpasstyp år vi.5 Tre toner ur yrkantvå,hp =5.5 Fyrkantvå av em toner, HP =5.5.5 -.5 -.5 - - -.5.2.4.6.8 -.5.2.4.6.8 Fiur 24 Fiur 25 Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? sida 8

Nollenomånarna sammanaller inte länre, dvs deltonerna har olika lån tidsörskjutnin och den totala sinalens kurvorm har ändrats. Lä märke till att detta ilter er en positiv asörskjutnin..5 Fyrkantvå av em toner, HP =5 inen asvridnin.5 -.5 - olinjär asvridnin -.5.2.4.6.8 Fiur 26 Slutsats Vår slutsats blir alltså att om en sinal skall behålla sin rundorm, även om olika deltoner dämpas olika mycket, då sinalen passerar ett system så måste systemet ha linjär asvridnin, där inen asvridnin är ett specialall av linjär asvridnin. Diital sinalbehandlin Linjär as Hur påverkar asvridninen en sinal bestående av lera deltoner? sida 9