MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m fl

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m fl 2014-02-12

Uppdrag: 244238, Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. Status: MKB för utställningsskede Datum: 2014-02-12 Medverkande Beställare: Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Norrboda exploatering AB Tyréns AB Ann-Christine Källeskog, Katrin Berkefelt Åsa Norman ansvarig MKB-samordnare Åsa Wisén, naturmiljö och rekreation Gustav Grundfelt, Peter Malm, akustik Ulrika Lindblad, risk Johan Ekvall, dagvatten Rebecka Grönjord, Daniel Fried, landskap Torkel Lindgren, detaljplan Kvalitetsgranskare: Egenkontroll, Åsa Wisén miljömål Revideringar maj 2013, trafik, risk och buller, nollaternativ februari 2014, lokaliseringsalternativ, dagvatten, mindre justeringar Revideringsdatum 2014-02-12 Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2014-02-12

Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och att möjliggöra en ny handelsplats och nya bostäder väster om E18. Vidare är syftet att genom en ny vägförbindelse under E18 koppla samman Brunna verksamhetsområde med bostadsområdet i Norrboda och den planerade handelsplatsen. Detaljplanen anger att Mätarvägen förlängs till Granhammarsvägen, vilket syftar till att skapa bra förbindelse för tunga transporter både inom planområdet och för angränsande nya verksamhetsområden norr om E18. Planen syftar också till att knyta samman gång- och cykelvägnätet norr och söder om E18 samt att säkerställa en ändamålsenlig dagvattenhantering inom planområdet. En miljöbedömning har genomförts som konstaterade att planen kan innebära betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram i enlighet med miljöbalkens 6:e kapitel. Miljöaspekter som kan innebära betydande konsekvenser bedömdes vara: Buller från vägtrafik, risk och säkerhet, dagvatten, landskapsbild, fornlämningar, påverkan från transporter. Inom planområdets norra del planläggs för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde. Planen medger en utbyggnad för lager, logistik, ej störande småindustri, sällanköpshandel och kontor. Området består huvudsakligen av naturmark idag med en del stora tallar. Söder om E18 planeras en handelsplats, bostäder och en drivmedelsstation. Byggnaderna inom handelsplatsen söder om E18 planläggs så att ett rum skapas kring ett stort parkeringstorg. Bebyggelsen kommer troligen att bestå av enskilda byggnader för de olika verksamheterna, men planen möjliggör även att de byggs samman. Mot Pettersbergsvägen planeras bostäder. En drivmedelsstation föreslås placeras i korsningen Granhammarsvägen- Pettersbergsvägen. Mot infartsvägen planeras någon form av hantverkshus/verkstadshus. Detaljplanen berör ett område i nära anslutning till E18 vilket innebär att det idag är utsatt för bullerstörningar och inte kan anses ha höga rekreationsvärden. Att exploatera ett sådant område är i grunden en fördel jämfört med ett oexploaterat mindre stört område. Det finns dock en del miljöaspekter man måste ta hänsyn till för att de negativa miljökonsekvenserna ska minskas. En stor risk vid anläggandet av externa handelsplatser är att det totala trafikarbetet ökar regionalt då människor i första hand färdas med bil till dessa. I den handelsanalys som tagits fram för Upplands-Bro kommun framgår att det idag finns ett stort utflöde av köpkraft från kommunen och att kommuninvånarna i allt mindre utsträckning handlar i kommunen. Etableringen kan medföra att vissa av kommuninvånarnas bilresor blir kortare. Handelsplatsen kan dock generera tillkommande trafik om den lockar besökare från andra kommuner, speciellt om man planerar verksamheter med stor besökstillströmning. För att minska denna effekt är de viktigt att kollektivtrafiken byggs ut till området. Planförslaget innebär att dagens naturmark till största delen försvinner och ersätts av stora byggnadsvolymer för verksamheter, handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor; där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. Utifrån bedömningen att planområdet generellt inte hyser höga naturvärden är bedömningen att planförslaget sammantaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturmiljö regionalt. För att minimera den negativa påverkan på naturmiljön lokalt är det viktigt att använda de värden som finns som ett tillskott i planen. Gatustrukturer och byggnaderna bör anpassas så att så mycket som möjligt av värdefull vegetation sparas. 3(70)

Planförslaget bedöms innebära små negativa konsekvenser för friluftslivet då området idag inte har några stora värden för rekreation. Passager för gående och cyklister finns kvar eller utvecklas så att det blir enklare att röra sig genom området. Beräkningar har utförts av de framtida föroreningshalterna i dagvattnet från planområdet (se Bilaga 9 till Dagvattenutredning, Tyréns AB, 2014-02-01). Trots åtgärder ökar belastningen på Mälaren men i ringa omfattning. Det finns ingen reningsteknik (förutom reningsverk med fällningssteg och kväverening) som kan rena dagvatten i sådan utsträckning att utsläppsnivån bibehålls på samma nivå som från ett skogsområde. Någon risk för att uppsatta miljökvalitetsmål för denna del av Mälaren påverkas bedöms inte uppstå. Någon negativ inverkan på Östra Mälaren som vattentäkt bedöms inte heller uppstå. Risken för översvämningar i Gröna dalen ökar inte om planförslaget genomförs med föreslagna dagvattenåtgärder. Konsekvenser blir måttligt negativa för landskapsbilden jämfört med nollalternativet. De nya byggnaderna kommer att vara väl synliga från omgivande vägar. De är tänkta att ha hög arkitektonisk kvalitet, vilket framgår av gestaltningsprogrammet. Det är dock uppenbart att landskapsbilden kommer att förändras och att handelsbyggnaderna och verksamhetsbyggnaderna kommer att synas från väg E18. Vad gäller buller så är området bullerstört idag från E18 och planförslaget innebär ny trafik inne i området. För att bostäderna ska klara riktvärdena behöver avsteg med ljuddämpade innergårdar användas. Detta kan göras i centrala lägen där man gör bedömningen att det är viktigt och attraktivt med bostäder. Uteplatserna kräver skyddsåtgärder för att klara krav kraven avseende maximala ljudnivåer. De maximala ljudnivåerna innebär också att det är viktigt att beakta exempelvis fasadmaterial för att inomhuskraven ska klaras. För omkringliggande bostäder blir skillnaderna små. Några bostäder får dock betydligt högre nivåer jämfört med idag. Ur risksynpunkt gäller att samtliga skyddsavstånd enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) allmänna råd för bensinstationer uppfylls enligt aktuellt förslag. Länsstyrelsens riktlinjer angående minimiavstånd från bensinstationer till bostäder klaras inte för nyetableringsfallet där riktlinjerna anger 100 meter. Men ett avstånd på 50 meter bedöms med stöd av konsekvensberäkningar för bensinutsläpp och utsläpp av biogas vara tillräckligt ur ett riskperspektiv. Resultatet av riskanalysen sammantaget är att risknivån är sådan att rimliga riskreducerande åtgärder skall införas för att få acceptabla risknivåer. Utifrån risknivån föreslås ett antal säkerhetshöjande åtgärder, varav vissa införs som planbestämmelser och andra är rekommendationer. Förutsatt att föreslagna åtgärder genomförs blir konsekvenserna mycket små. En fornlämning kommer att dokumenteras och tas bort. Detta innebär små negativa konsekvenser för kulturmiljövärdet. Under fjärde kvartalet 2013 genomfördes en arkeologisk utredning etapp 1 (fältinventering och kart- och arkivstudier) inom planområdet. Inga okända fornlämningar konstaterades vid utredningen. Den nedlagda deponin kommer att tas bort när planförslaget genomförs. Detta bedöms innebära små positiva konsekvenser då föroreningsrisken helt försvinner. Enligt de provtagningar som genomförts så innebär inte deponin någon föroreningsrisk. Under 2014 har en oljetank som påträffades i området fraktats bort och markprovtagning har gjorts som visar att marken under oljetanken inte är förorenad. 4(70)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte med miljöbedömningen... 7 1.3 Genomförandet av miljöbedömningen... 7 2 Avgränsning... 8 2.1 Miljöaspekter som beskrivs i MKB... 8 2.2 Aspekter som inte behandlas vidare... 10 2.3 Geografisk avgränsning... 10 2.4 Tidsmässig avgränsning... 10 3 Alternativ... 11 3.1 Nollalternativ... 11 3.2 Lokaliseringsalternativ... 13 3.3 Utformningsalternativ... 13 4 Förutsättningar... 13 4.1 Översiktlig beskrivning av planområdet... 13 4.2 Geologi... 14 4.3 Riksintressen... 14 4.4 Angränsande detaljplaner... 15 5 Planförslag... 16 5.1 Verksamhetsområdet... 16 5.2 Handelsplatsen... 18 5.3 Nya bostäder... 18 5.4 Drivmedelsstation... 18 5.5 Trafik... 20 6 Konsekvenser... 22 6.1 Landskapsbild... 22 6.2 Buller... 28 6.3 Risk och säkerhet... 35 6.4 Kulturmiljö... 43 6.5 Naturmiljö... 44 6.6 Friluftsliv och rekreation... 51 6.7 Dagvatten... 55 6.8 Markföroreningar... 61 5(70)

6.9 Klimat och hushållning med naturresurser... 64 6.10 Byggskedets konsekvenser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Samlad bedömning... 67 8 Avstämning mot miljömål... 68 8.1 Påverkan på nationella miljömål... 68 8.2 Upplands-Bro kommuns miljömål... 69 10 Referenser och underlagsmaterial... 70 6(70)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Sedan en tid tillbaka har diskussioner förts mellan markägaren HSB och Upplands-Bro kommun om att utveckla området kring trafikplats Brunna till ett handels- och verksamhetsområde. Samtidigt vill man också knyta ihop Brunna verksamhetsområde med bostadsområdet i Norrboda och en ny handelsplats via de befintliga vägportarna under E18. En handelsutredning för Upplands-Bro kommun samt utvecklingsprogrammet för Brunna verksamhetsområde har legat till grund för planarbetet. Utvecklingsprogrammet klargör planeringsförutsättningar för utveckling av verksamhetsområdet och anger mål och riktlinjer inför planläggningen. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och att möjliggöra en ny handelsplats och nya bostäder väster om E18. Vidare är syftet att genom en ny vägförbindelse under E18 koppla samman Brunna verksamhetsområde med bostadsområdet i Norrboda och den planerade handelsplatsen. Detaljplanen anger att Mätarvägen förlängs till Granhammarsvägen, vilket syftar till att skapa bra förbindelse för tunga transporter både inom planområdet och för angränsande nya verksamhetsområden norr om E18. Planen syftar också till att knyta samman gång- och cykelvägnätet norr och söder om E18 samt att säkerställa en ändamålsenlig dagvattenhantering inom planområdet. 1.2 Syfte med miljöbedömningen Föreslagen markanvändning inom ramen för planarbetet kan innebära betydande miljöpåverkan enligt Bilaga 3 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivning (se avsnitt 3). Detta innebär att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ska genomföras i enlighet med miljöbalken. Miljöbedömningen avgränsas enligt nedan. Detaljplaner upprättas av kommunen för att reglera mark- och vattenanvändningen samt byggandet inom ett visst område. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde/planområde. Detaljplanen är juridiskt bindande och gäller tills dess att den upphävs och/eller ersätts av en ny. I miljöbalken finns krav på att en miljöbedömning ska genomföras för planer som kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Vilka planer som kräver miljöbedömning förtydligas i förordningen om miljökonsekvensbeskrivning. Enligt förordningen kan en detaljplan innebära betydande miljöpåverkan för en eller flera miljöaspekter, vilket i sin tur är avgörande för om en MKB krävs eller inte. En behovsbedömning utifrån förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, bilaga 2 och 4 görs för att ta ställning till om genomförandet av en detaljplan kan antas leda till en betydande miljöpåverkan eller inte samt vilka miljöaspekter som bör konsekvensbeskrivas. Vad en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan ska innehålla finns utförligt angivet i Miljöbalkens 6 kapitel (12 och 13 ). Det är emellertid endast den betydande miljöpåverkan som rent formellt ska bedömas och beskrivas. 1.3 Genomförandet av miljöbedömningen Behovsbedömningen har genomförts med en genomgång av den checklista som Upplands-Bo kommun använder sig av. Vid behovsbedömningen konstaterades att en handelsplats alltid faller in som en verksamhet som kräver miljöbedömning med en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med miljöbalkens kapitel 6. Miljöaspekter som kan innebära betydande konsekvenser 7(70)

bedömdes vara: Buller från vägtrafik, risk och säkerhet, dagvatten, landskapsbild, fornlämningar, påverkan från transporter. Miljöaspekter som kan innebära viss påverkan: Naturmiljö, friluftsliv, hälsa, övrigt buller, trafiksäkerhet, markradon, elektromagnetiska fält, ljus, störningar i byggskedet, geologi, vatten i övrigt, lokalklimat, infrastruktur, avfall och återvinning. Behovsbedömningen har skickats till Länsstyrelsen för synpunkter. Utifrån vad som framkommit har avgränsning av miljöaspekter gjorts, se kapitel 2. 2 Avgränsning 2.1 Miljöaspekter som beskrivs i MKB 2.1.1 Buller Hela området är bullerstört från E18. I delar av planområdet planeras för bostäder vilka behöver klara nationella riktvärden för buller från vägtrafik. Därtill innebär den planerade bensinstationen att man måste beakta buller. Även risken för fläktbuller från verksamheter beaktas. 2.1.2 Vatten inklusive dagvatten Planområdet ligger inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattenskyddsområde vilket utgör en förutsättning för hantering av spillvatten och dagvatten inom området. I skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde regleras bland annat spillvatten (8 ), dagvatten (9 ) och mark- och anläggningsarbeten (14 ). Förutsättningarna för omhändertagande av dagvatten analyseras då området kommer hårdgöras mer än idag. Dagvattensystemet längre nedströms är underdimensionerat så det mesta av vattnet inom planområdet måste tas omhand lokalt. 2.1.3 Risk och säkerhet Området ligger nära primär transportled för farligt gods. En riskanalys har genomförts där förslag till skyddsåtgärder tagits fram för att ge en acceptabel risknivå. Övriga riskobjekt kartläggs och analyseras. 2.1.4 Markföroreningar En äldre deponi med byggavfall ligger inom planområdet. Deponin har bedömts vara riskklass 2 i en tidigare MIFO-utredning (MIFO= metodik för inventering och riskklassning av förorenade områden). I kommunens avfallsplan bedöms deponin innebära en ringa risk för påverkan av miljön. Provtagning har utförts under hösten 2012, materialet i provgroparna var främst siltig lera eller sandigt grus. Resultatet av den översiktliga provtagning som gjorts visar på låga halter av metaller och PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i förhållande till Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. Under 2014 har en oljetank som påträffades i området fraktats bort och markprovtagning har gjorts som visar att marken under oljetanken inte är förorenad. I MKB-processen utreds deponins konsekvenser för den planerade verksamheten och förslag på åtgärder tas fram. 8(70)

2.1.5 Landskapsbild Planområdet syns idag från flera håll som en oexploaterad natur. Planförslaget kommer att innebära stora förändringar från omgivningarna in mot planområdet. Påverkan på landskapsbilden har utretts och bedömts. Vattentornet är ett landmärke vars vy kan komma att påverkas av den nya bebyggelsen. 2.1.6 Trafik Trafikprognoser ger förutsättningar för bullerberäkningar. Ett resonemang kring påverkan på det regionala transportarbetet med personbil sker med utgångspunkt i handelsutredningen för Upplands-Bro kommun, se Klimat. 2.1.7 Biologisk mångfald Området söder om E18 är idag ett oexploaterat naturområde. I lågdelar av området är marken fuktig och det finns några, och mycket små våtmarker. Några omistliga naturvärden är inte kända men det är positivt om viss natur kan sparas och bli ett tillskott till handelsområdet. 2.1.8 Friluftsliv och rekreation Ett fåtal stigar finns inom området. För människor i närområdet finns området närmare Örnnässjön och Lillsjön som har betydligt högre värden ur rekreationssynpunkt. 2.1.9 Elektromagnetiska fält En kraftledning löper genom planområdet. Detta måste beaktas i första hand vid placeringen av bostäder för att klara kraven på nivåer från magnetfält. 2.1.10 Människors hälsa Handelsområdet ligger förhållandevis nära bostadsområden och det finns goda möjligheter för människor att röra sig till fots och på cykel till och från området. Det är viktigt att trafiken anordnas så att olika trafikslag kan samverka på ett bra sätt med god trafiksäkerhet. Det är viktigt att området utformas på ett bra sätt med hänsyn till trygghetsaspekter. Handelsområdet ligger nära bostadsområden och det ska kännas tryggt att vistas och röra sig mellan olika delar. Lokalklimat och ljusförhållanden beaktas vid bostäderna. 2.1.11 Kulturmiljö Kungsängen 100:1 är en övrig kulturhistorisk lämning i den sydligaste änden av planområdet. Det är en bebyggelselämning bestående av en husgrund. Denna kommer att tas bort. Under fjärde kvartalet 2013 genomfördes en arkeologisk utredning etapp 1 (fältinventering och kart- och arkivstudier) inom planområdet. Inga okända fornlämningar konstaterades vid utredningen. 2.1.12 Klimat och hushållning med naturresurser En översiktlig beskrivning av tänkbar påverkan på det regionala trafikarbetet som anläggandet av handelsplatsen kan medföra. Detta görs med utgångspunkt i slutsatser i Upplands-Bros handelsutredning. Påverkan på naturresurser beskrivs översiktligt. 9(70)

2.1.13 Störningar under byggskedet Byggskedet utreds översiktligt i planskedet. 2.2 Aspekter som inte behandlas vidare 2.2.1 Luftkvalitet Luftkvaliteten är förhållandevis god i området. Miljökvalitetsnormen för PM10 och NO 2 klaras även på E18. Planerad handel och verksamheter kommer inte innebära några störande luftutsläpp. 2.2.2 Vibrationer Några vibrationsproblem under driftskedet bedöms inte uppkomma. 2.2.3 Örnnässjön och Lillsjön En liten del av planområdet ligger i utkanten av avrinningsområdet för Örnnässjön. Örnässjön tillsammans med Lillsjön är utpekade som ekologiskt särskilt känsligt område. Påverkan från planområdet bedöm som mycket liten och behandlas därför ej vidare. 2.2.4 Övrigt Radonsäkert byggande ska ske om inte ytterligare mätning genomförs som visar annat. Belysning inom handelsplatsen beaktas så att ljusstörning till omgivningen undviks. Vad gäller avfallshantering så säkrar planen upp att tung trafik kan nå byggnaderna på ett bra sätt så att avfall kan transporteras bort. Var avfallsutrymmen placeras i detalj styrs inte i planen utan bestäms i senare skeden. 2.3 Geografisk avgränsning I första hand avgränsas beskrivningen till planområdet. För störningar som genereras av inoch utfartstrafik sträcker sig det beskrivna området till närmaste större väg utanför planområdet. 2.4 Tidsmässig avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver förhållandena då detaljplanen är fullt utbyggd. 10(70)

3 Alternativ 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen exploatering sker vare sig söder om E18 eller norr om E18. De detaljplaner och områdesbestämmelser som finns idag (se Figur 1) bedöms av kommunen som inaktuella och kommer inte att genomföras. Detta innebär att jämfört med nuläget kommer trafiken i området att räknas upp med 2 % per år genom den allmänna trafikökningen. Trafikmängder på berörda vägar inom och utanför planområdet i nollalternativet redovisas i Figur 2. Figur 1. Redovisning av befintliga detaljplaner och områdesbestämmelser. Det aktuella planområdet avgränsas av blå linje. 11(70)

Figur 2. Nollalternativets trafikmängder, fordon per vardagsmedeldygn. 12(70)

3.2 Lokaliseringsalternativ Under samrådsperioden sommaren 2013 framfördes önskemål om att miljökonsekvensbeskrivningen skulle redovisa alternativa lokaliseringar enligt MB 6 kap. 7. Denna paragraf avser MKB för verksamheter och åtgärder (MB 6 kap. 3-10 ). Motsvarande paragraf finns också avseende MKB för detaljplaner. Det är därför motiverat att beskriva de olika planer på handelsetableringar som funnits i närområdet, som kan sägas utgöra alternativa lokaliseringar av handel. Det har under lång tid funnits planer på att utveckla olika former av handel i närheten av trafikplats Brunna. Fastighetsägaren till Viby 19:1, direkt nordväst om planområdet på norra sidan av E18, hade under början av 2000-talet långt gångna planer på att utveckla Viby 19:1 till ett handelsområde. Ett planförslag med tillhörande MKB sändes ut på samråd. Trafiklösningen var tänkt att fungera på liknande sätt som i det aktuella planförslaget, alltså en förlängning av Mätarvägen ner till Granhammarsvägen. Under de senaste åren har det dock blivit uppenbart att det finns en mycket stark efterfrågan på ny industrimark i Stockholmsregionen, och därför har fastighetsägaren istället valt att utveckla Viby 19:1 till ett verksamhetsområde med inriktning på lager och logistik. Detaljplanen för Viby 19:1 m.fl. vann laga kraft under år 2013. Befintligt handelsområde längre norrut i Brunna verksamhetsområde har inte förändrats särskilt mycket under de senaste årtiondena. Det har tidigare funnits planer på att utvidga befintligt handelsområde, och det finns befintliga byggrätter för handel i Brunna verksamhetsområde som inte är utnyttjade. Det är svårt att bedöma anledningen till att handeln i Brunna verksamhetsområde inte har fått den omfattning som ursprungligen avsågs. Den lokalisering av ny handel som föreslås i det aktuella planförslaget anses lämplig av ett flertal anledningar, bland annat att området har ett bra läge intill trafikplats Brunna vilket minimerar onödiga trafikrörelser och därmed minimerar störningar från biltrafik i omgivande stadsdelar. Området är bullerstört från E18 vilket gör att de alternativa markanvändningarna är begränsade inom den yta där handelsetableringen föreslås. 3.3 Utformningsalternativ Under arbetets gång har byggnadernas utformning och vägnätets sträckning inom planområdet förändrats flera gånger innan planförslaget tagits fram. Förutsättningarna är något komplicerade med stora höjdskillnader och en dricksvattenledning genom området. Detta har bland annat inneburit att tillfartsvägar studerats utifrån om tung trafik klarar lutningarna. En viktig aspekt har också varit att trafik nära bostäder ska undvikas. Även omhändertagande av dagvatten har studerats för att nå en lösning med så små avrinnande mängder som möjligt men med så hög reningsgrad som möjligt. 4 Förutsättningar 4.1 Översiktlig beskrivning av planområdet Planområdet är beläget norr om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna. Granhammarvägen går längs planområdets södra sida, Pettersbergsvägen längs den västra och Effektvägen gränsar i norr. E18 delar området i två delar. 13(70)

Figur 3. Orienteringskarta. 4.2 Geologi Området består huvudsakligen av berggrund och morän. Under E18 och Granhammarsvägen ligger postglacial lera och en kortare sträcka postglacial finsand. Enligt SGU:s rapport om Grundvattentillgångar i Upplands-Bro finns tämligen goda uttagsmöjligheter i berggrunden. I jordlagren finns liten eller ingen grundvattentillgång. 4.3 Riksintressen Väg E18 är en väg av riksintresse. Väg ingår till liten del i planområdet men ligger huvudsakligen i anslutning till planområdet. 14(70)

4.4 Angränsande detaljplaner Beskrivningen i nedanstående detaljplaner avser områden utanför men i närheten av planområdet. Detaljplaner inom planområdet beskrivs i avsnitt 3.1 Nollalternativ. 4.4.1 Viby 19:1 m.fl. Detaljplanen angränsar väster om den delen av den nu aktuella planen som ligger norr om E18. Planen avser sällanköpshandel kontor, lager, logistik och ej störande småindustri I planbestämmelserna anger man att 5 % av fastighetsytan ska vara grön eller innehålla plantering. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya verksamheter genom utökning av Brunna industriområde på fastigheten Viby 19:1, mellan Effektvägen och E18. Inom Brunna längs med E18 finns oexploaterad mark som har ett bra annonsläge mot E18. Verksamheternas inriktning ska i första hand vara mot lager och logistik, men även icke störande småindustri, sällanköpshandel och kontor tillåts. Lokalgatan Mätarvägen förlängs parallellt med Effektvägen mot nordväst mot angränsande fastighet Örnäs 1:1 där vägen ansluts till ett nytt planerat vägnät. Inom planområdet finns även befintliga verksamheter som får utökad användning med samma inriktning som ovan. 4.4.2 Kungsängen-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) Detaljplanen angränsar till planområdet och ligger väster om Pettersbergsvägen. Planen avser nya bostadsområden. Inom planområdet bevaras delar av skogen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för i huvudsak markbostäder i en till två våningar. Planen omfattar ca 165 friliggande enbostadshus och cirka 32 lägenheter i flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för drygt 600 bostäder i flerbostadshus med inslag av enfamiljshus. Området är beläget inom Kungsängens tätortsavgränsning. 15(70)

5 Planförslag Följande text är ett sammandrag av texten i planbeskrivningen. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde samt att möjliggöra en ny handelsplats och nya bostäder väster om E18. Vidare är syftet att genom en ny vägförbindelse under E18 koppla samman Brunna verksamhetsområde med bostadsområdet i Norrboda och den planerade handelsplatsen. Detaljplanen anger att Mätarvägen förlängs till Granhammarsvägen, vilket syftar till att skapa bra förbindelse för tunga transporter både inom planområdet och för angränsande nya verksamhetsområden norr om E18. Planen syftar också till att knyta samman gång- och cykelvägnätet norr och söder om E18 samt att säkerställa en ändamålsenlig dagvattenhantering inom planområdet. Planområdet är beläget nordväst om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna. Granhammarvägen går längs planområdets östra sida, Pettersbergsvägen längs den västra och Effektvägen gränsar i norr. E18 delar området i två delar. Planområdets totala areal är cirka 37 hektar. 5.1 Verksamhetsområdet Inom planområdets norra del planläggs för en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde, planbestämmelserna är i hög grad samordnade med den antagna planen för Viby 19:1. Planen medger en utbyggnad för lager, logistik, ej störande småindustri, sällanköpshandel och kontor. Med ej störande verksamhet avses sådan verksamhet som inte är störande när det gäller utsläpp till luft och höga nivåer av externt industribuller. Verksamheterna får inte störa de boende i omgivande stadsdelar. Exploateringsgraden är angiven per fastighetsyta. Högsta tillåtna totalhöjd är 16 meter. Området består huvudsakligen av naturmark idag med en del stora tallar. Dessa kommer i stor utsträckning att behöva fällas eftersom markhöjderna kommer att ändras när verksamhetstomterna anläggs. Närmast E18 får marken inte bebyggas, där reglerar planen att större tallar inte får fällas. Norr om Mätarvägen föreslås en stor dagvattendamm som avlastar dagvattensystemet i Brunna verksamhetsområde och utgör ett viktigt gestaltningselement. 16(70)

Figur 4. Illustration av verksamhetsområdet norr om E18. 17(70)

5.2 Handelsplatsen Byggnaderna inom handelsplatsen planläggs så att ett rum skapas kring ett stort parkeringstorg. Bebyggelsen kommer troligen att bestå av enskilda byggnader för de olika verksamheterna, men planen möjliggör även att de byggs samman. Exploateringsgraden inom området anges i kvadratmeter byggnadsarea. Största tillåten byggnadshöjd för handelsbyggnaderna är 16 meter, på två ställen kommer bebyggelsen att tillåtas sticka upp till 22 meter. De höga byggrätterna avses för eventuell hotellbyggnad. Byggnaderna ska hållas samman arkitektoniskt genom en koordinerad ljus färgsättning och tydliga volymer. Flertalet stora butiksaktörer har egna designkoncept för entréutformning. Den övergripande landskapsgestaltningen plockar upp material och vegetation som idag finns på platsen, som till exempel grova stenblock, bergväggar, tallar och omålat trä. Dagvatten ses som en resurs i gestaltningen och lyfts fram i ytan genom planterade svackdiken, dammar eller våtmarker. I områden närmast byggnaderna kan rännor och vattentrappor ha en mer stiliserad form. 5.3 Nya bostäder Sydväst om handelsplatsen föreslås två bostadskvarter intill en lekplats och en kulle med bevarad naturmark. Kullen kommer att utgöra fond för bostädernas infartsgata. Bostäderna bidrar till att skapa en levande stadsdel med fler människor i rörelse och knyter an till det bostadsområde som är under utbyggnad väster om planområdet i Norrboda. Byggnaderna tillåts vara 2-5 våningar höga och såväl radhus som kedjehus och flerbostadshus är möjliga att uppföra. 5.4 Drivmedelsstation I korsningen Granhammarsvägen/Pettersbersvägen planeras en drivmedelsstation med bilservice. Någon form av hantverkshus/verkstadshus med verksamhet som inte är personintensiv planeras mot infartsvägen till handelsplatsen, mellan drivmedelsstationen och bostäderna. Påfyllningsanordning för drivmedel, pumpar och biogaslager anläggs på tomtens södra del närmast Granhammarsvägen. Infart för tankbilar kommer att ske från Pettersbergsvägen, mittemot infarten till Lidl. Det är viktigt att det finns vändmöjlighet för tankbilar inne på drivmedelsstationens fastighet så att tankbilarna kan köra ut samma väg som de kör in. Detta för att undvika transporter med farligt gods på Norrbodavägen som kommer att vara en bostadsgata. Utfart för tankbilar via den nya vägen mellan handelsplatsen och Granhammarsvägen kommer inte att vara tillåtet eftersom vägen kommer att få restriktioner för stora fordon på grund av terrängförhållandena. 18(70)

Figur 5. Illustration av planområdet söder om E18, handelsområde, bostäder och drivmedelsstation. Uppdrag: 244238, Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. 2014-02-12 19(70)

5.5 Trafik I planen förlängs Mätarvägen som lokalgata och ansluts till Granhammarsvägen. Den tidigare planlagda bussgatan i områdets nordvästra del ingår i planområdet och planläggs som lokalgata. Från Pettersbergsvägen förlängs den genom befintliga vägportar under E18 och ansluter till den förlängda Mätarvägen. En ny och gen förbindelse skapas på så sätt mellan områdena på ömse sidor om E18. Alla transporter till handelsområdet planeras att gå den vägen. Även en busslinje är planerad att gå där och sedan vidare längs Pettersbergsvägen förbi det nyligen planlagda bostadsområdet. Vid de södra ramperna till och från E18 byggs en ny cirkulationsplats. Från denna leds kundtrafiken upp till handelsplatsen via en ny väg på kvartersmark. Tillsammans med tidigare planlagda områden öster om E18 kommer en fortsatt utbyggnad av Brunna verksamhetsområde och en ny handelsplats att medföra en ökning av trafiken på vägnätet i området. Till och från verksamhetsområdet kommer den till stor del att utgöras av tung trafik medan trafiken till handelsplatsen främst är personbilar. Beräkningar och trafiksimuleringar har gjorts av Tyréns AB i samband med planarbetet och redovisas i Figur 6. Enligt antaganden så orsakas den stora trafikökningen av verksamhetsområdet samt den allmänna trafikökningen i samhället. Trafiken till och från handelsplatsen antas vara trafik som redan finns i nätet men framöver kör via handelsplatsen. Trafiken beräknas öka framför allt på E18, Granhammarsvägen och den södra delen av Pettersbergsvägen. Mätarvägen får en trafikökning när den öppnas mot Granhammarsvägen. Trafikökningarna har vid kapacitetsberäkningar inte visats sig ge några kapacitetsproblem. Under samrådet inkom Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro kommun med synpunkten att prognosåret i trafikprognosen och bullerutredningen borde vara år 2040 istället för 2020, för att säkerställa en god ljudmiljö under de kommande årtiondena. Trafikprognosen, med tillhörande bullerberäkning, har dock inte reviderats inför utställningen. Anledningen till detta är att det trafikalstringsverktyg och de mallar som används för beräkning av framtida trafikmängder utgår från trafikökningar på 1-2 % per år. Utvecklingen under de senaste åren har inte motsvarat detta för de flesta vägar. Även trafikmätningar för Granhammarsvägen m.m. har visat att trafiken inte ökar i den takten. Det bedöms därför som olämpligt att beräkna trafikmängden i ett 30-årsperspektiv då trafikprognoserna skulle visa på betydligt högre siffror än vad som troligen kommer att inträffa. Trafikprognosen för 2020 bedöms vara tillämpbar även på förhållandena år 2040. 20(70)

Figur 6. Planförslagets trafikmängder, fordon per vardagsmedeldygn. 21(70)

6 Konsekvenser 6.1 Landskapsbild 6.1.1 Förutsättningar Planområdet för handelsplatsen är beläget på en höjdrygg orienterad i sydväst-nordostlig riktning. Området är till större delen skogsklätt med inslag av berg i dagen och mindre fuktiga partier (sänkor). Området avgränsas på tre sidor av vägar. E18 med på- och avfartsramper, är en kraftig barriär som passerar höjdryggen i sydost-nordvästlig riktning i bergskärning. Planområdet sluttar delvis kraftigt mot Granhammarsvägen i söder som angränsar mot den öppna Gröna dalen, rekreationsområde och belyst idrottsplats. Granhammarsvägens norra del upplevs som överdimensionerad med breda, dubbla körbanor, medan den södra delen har byggts om med smalare körbanor, dock fortfarande med ett brett storskaligt vägutrymme. Längs Pettersbergsvägen i väster byggs nu ett bostadsområde och vägen har i nuläget liten barriäreffekt. Norra delen av planområdet för handelsplatsen gränsar mot ett öppet smalt dalstråk med ett djupt dike och en upptrampad stig som förbinder västra sidan om E18 med en gång- och cykelväg på östra sidan via två vägportar. I nuvarande områdesbestämmelser pekas vattentornet i nordväst ut som ett viktigt landmärke med en siktlinje från E18 i sydost. I södra delen finns en hög med fyllnadsmassor som till stor del är trädbevuxen och därför inte särskilt framträdande. Planområdet för industri på västra sidan om E18, består av naturmark med berg i dagen och barr- och lövskog. I norr finns ett befintligt industriområde. 22(70)

Figur 7. Viktiga områden och strukturer i landskapet. Uppdrag: 244238, Detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. 2014-02-12 23(70)

Figur 8. Vyer från fotopunkterna 1 till 3. 24(70)

Figur 9. Vyer från fotopunkterna 4 till 8. 25(70)

6.1.2 Bedömningsgrunder Vid bedömning av konsekvenser för landskapsbilden är begreppet upplevelse centralt. Konsekvenserna för landskapsbilden omfattar ofta ett större område än planområdet och kan beskrivas såväl inifrån planområdet som från punkter utanför planområdet. Vid bedömning har rumsliga, fysiska och immateriella kvaliteter sammanvägts liksom landskapets robusthet eller tålighet för förändring. Även om bedömningen av konsekvenser för landskapsbilden till vissa delar är subjektiv bör den utgå ifrån en analys (landskapsanalys eller stadsbildsanalys) som kan utgöra värdegrund för bedömning enligt nedan. Landskapsanalysen är en del av arbetsprocessen i ett projekt. Den innebär ett systematiserande och sorterande av information och utförs för att få ökad kunskap om landskapet. Utifrån analysen kan värderingar och beslut genomföras. Beroende av projektets mål och problemformulering kan analysen utformas på olika sätt. Det är viktigt att landskapets/ stadsbildens värde och egenart beskrivs och analyseras utifrån vedertagna metoder och en bedömning görs utifrån detta. Detta för att komma bort från subjektiva bedömningar så långt det är möjligt. Värdeskala Stora negativa konsekvenser uppstår där föreslagen åtgärd står i stor kontrast med eller påverkar det omgivande landskapets värden (värden från analys kan vara orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar mm). Måttliga negativa konsekvenser uppstår där föreslagen åtgärd kontrasterar omgivningen i liten grad och påverkar det omgivande landskapets värden (värden från analys kan vara orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar mm) i begränsad omfattning. Små negativa konsekvenser uppstår där åtgärd harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig det omgivande landskapets värden i liten grad. Värden från analys kan vara orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar mm. Positiva konsekvenser uppstår då föreslagen åtgärd innebär att områdets landskapsbild tillförs nya värden, exempelvis ökad rumslighet, förbättrad utsikt, förstärkande av stråk, målpunkter eller landmärken. 6.1.3 Konsekvenser av planförslaget Det planerade verksamhetsområdet kommer att ersätta den idag befintliga skogen där en gångoch cykelväg passerar igenom. Verksamhetsområdet bygger vidare på det befintliga i området och medför ingen förändring mot rådande bestämmelser för platsen, även om skillnaden mot nollalternativet blir stor. Kvarvarande naturmark kommer att fortsätta ha ett naturligt uttryck och i zonen mot Granhammarsvägen föreslås bland annat en dagvattendamm som blir ett tydligt gestaltningselement. Verksamhetsområdet bedöms ha måttligt negativa konsekvenser på landskapsbilden i relation till nuläget. Planförslaget för handelsområdet bidrar till att naturmarken till största delen ersätts av stora byggnadsvolymer för verksamheter, handel, hotell, bensinstation, samt hårdgjorda ytor; där större delen tas i anspråk för parkering och nya vägar för angöring till området. Byggnaderna blir upp till 16 meter höga och det kommer att krävas omfattande schakter och utfyllnader. Handelsplatsens föreslagna utbredning gör att den delvis torrlagda sumpskogen (se avsnitt 6.5.2) till största delen försvinner. Även i det intilliggande höjdpartiet ger byggnadernas placering en bergskärning genom bergets högsta nivå, vilket som mest ger en bergvägg som är mellan 6-7 meter hög, in mot handelsområdets centrum. 26(70)

Handels- och hotellbyggnader kommer att vara väl synliga både från E 18 norrgående, samt från Granhammarsvägen väster om E 18. Skyltning för området kommer även vara synliga från E18 södergående. Delar av handelsområdet och bensinstationen kommer att vara synliga från Granhammarsvägen samt Pettersbergsvägen och från delar av Gröna dalen och Körsbärsvägen. Kvällstid kommer handelsbyggnader och tillhörande skyltar vara belysta. I närområdet, mellan E18 och Granhammarsvägen finns dock redan en idrottsanläggning med strålkastarbelysning. Även vattentornet har effektbelysning kvällstid. Ett för området viktigt landmärke är vattentornet som syns från E18 i västlig riktning och från olika punkter inom kommunen. De nya byggnaderna kan komma att delvis skymma vattentornet ur vissa vyer, men samtidigt har höga byggnader medvetet placerats på ett respektavstånd från vattentornet. Det planerade verksamhetsområdet kommer att ersätta den idag befintliga skogen där en gångoch cykelväg passerar igenom. Verksamhetsområdet bygger vidare på det befintliga i området och medför ingen förändring mot rådande bestämmelser för platsen. Handelsplatsen bedöms ha måttliga negativa konsekvenser på landskapsbilden i relation till nuläget. 6.1.4 Anpassning och åtgärder Gestaltningen av byggnader och landskap bör göras med omsorg både för utblickar utifrån området, samt upplevelsen för dem som vistas i området. De negativa konsekvenserna för landskapsbilden kan mildras om byggnadsvolymerna placeras och dimensioneras på ett sådant sätt att de möjliggör att vegetationsridåer och sparade bergpartier som delvis döljer fasaderna kan bevaras. En förutsättning för att naturmark ska kunna sparas kräver även att byggnader placeras på en marknivå som möjliggör att naturmark kan sparas mellan byggnader och hårdgjorda ytor, som ett värdefullt tillskott i en i övrigt storskalig miljö. Bergskärningar bör studeras särskilt och kan utföras på olika sätt. Höga bergskärningar i exponerade lägen, som i entréområdet mot Granhammarsvägen och i den centrala delen av handelsområdet bör utföras med stor omsorg och arkitektonisk kvalitet. Angöringsvägar dras på sådant sätt att skärningar och slänter i största möjliga utsträckning kan minimeras. Slänter får gärna anpassas med varierande släntlutning för ett naturligare intryck. Användning av stödmurar bör studeras noga då de i värsta fall förstärker byggnadernas monumentalitet. Stödmurar kan dock i vissa fall vara nödvändiga för att kunna spara vegetation. Belysning som lyfter fram området sett utifrån bör ges en medveten gestaltning, bland annat med hänsyn till vattentornets roll som ljussatt landmärke. Hänsyn bör även tas till bostäder i närheten. Planförslaget innebär även en bostadsexploatering längs östra sidan av Pettersbergsvägen. Gestaltningen av gränsen mellan den småskaliga bostadsbebyggelsen och handelsområdet måste ges särskild omsorg. Bostäderna kan ge ett visuellt samband mellan villaområdet väster om Pettersbergsvägen och handelsplatsen. Pettersbergsvägen bör huvudsakligen få karaktären av en bostadsgata. Trygga och breda gång och cykelstråk kan binda samman områdena ytterligare. 6.1.5 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att planområdet kvarstår som idag vilket innebär att landskapsbilden inte alls påverkas. 27(70)

6.2 Buller Kommentar: Mellan samråd och utställning har utformningen av de två bostadskvarteren reviderats. Bebyggelsen har dock inte flyttats närmare bullerkällorna, och därför har bullerutredningen inte reviderats även om bebyggelsens utformning har förändrats för det norra bostadskvarteret. Det norra bostadskvarteret klarade riktvärdena för buller utan avstegsfall i samrådsförslaget och klarar även bullernivåerna med den nya utformningen eftersom bebyggelsen inte har flyttats närmare bullerkällorna. Avsnittet 6.2 är därmed inte reviderat med det nya bebyggelseförslaget, men de bullervärden och åtgärder som föreslås gäller även för det nya bebyggelseförslaget och slutsatserna i avsnitt 6.2 är fortfarande giltiga. 6.2.1 Förutsättningar Området utsätts för vägtrafikbuller främst från E18 och Granhammarsvägen. Beräkningar för ekvivalent och maximala ljudnivåer har utförts på 2 meters höjd relativt mark. Ljudet som en väg emitterar är beroende av antal fordon per dygn, hastighet, antal tunga fordon, samt vägens asfaltsbeläggning. I Figur 10 nedan anges var bostäderna ligger i området. Figur 10. Bostädernas läge och typ i detaljplanen I beräkningen antas att samtliga vägar är belagda med en tre år gammal ABS16, dvs. standardasfalt i Sverige. Genomförd bullerutredning använder prognosticerade trafikmängder för nollalternativ, som redovisas i Figur 6 och nedan i Figur 11, som även redovisar hastighet och andel tung trafik. 28(70)

Figur 11. Redovisning av trafikflöden, hastigheter och andel tung trafik. Nollalternativet till vänster och planförslaget till höger. 6.2.2 Bedömningsgrunder Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För personer med nedsatt hörsel orsakar vägtrafikbuller störningar av taluppfattbarheten vid samtal. Även om en person inte uppfattar sig som störd av buller kan dennes hälsa ändå påverkas negativt på grund av exempelvis störd sömn. Det är därför viktigt att skilja på hälsopåverkan och upplevd störning. Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen db(a). Indexet A efter db indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Korrigeringen innebär att db-talet ger ett bättre mått på störningen. Det mänskliga örat uppfattar högre toner bättre än låga. I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage. 29(70)

Antagna riktvärden för boendemiljö Riksdagen ställde sig 1997-03-20 bakom regeringens förslag om inriktning av åtgärder i trafikens infrastruktur som bland annat innehöll riktvärden för trafikbuller. För mer information hänvisas till Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och utskottets betänkande 1996/97:TU7. Antagna riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I enlighet med riksdagsbeslutet tillämpas riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder. 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reducer till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad och förutsätter vidare beräknade ljudnivåer enligt de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller och spårtrafikbuller. (Naturvårdsverket Rapport 4653 respektive Naturvårdsverket Rapport 4935) Boverkets Allmänna Råd I Boverkets Allmänna Råd 2008:1 framgår Boverkets huvudregler för buller från väg- och spårtrafik. Boverkets huvudregler överensstämmer med de riktvärdena som anges i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Huvudregeln vid planering av nya bostäder lyder: Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Boverket skriver även i Allmänna Råd 2008:1 att: I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Därutöver skriver Boverket att avsteg kan motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer Under förutsättning att ovanstående innehålls kan principerna för intresseavvägning övervägas. 30(70)

Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot allmänna intressen. L Aeq : 55-60 db(a) Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55-60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen (rum för vila eller daglig samvaro), liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. LAeq: 60-65 db(a) Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad), Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. LpAeq > 65 db(a) Även då ljudnivån överstiger 65 db(a) kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Boverket påpekar även att: Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor tagit fram ett skrift avseende trafikbuller, Trafikbuller och planering. Skriften publicerades år 2000 och avser primärt Stockholms stad men kan även ligga till grund även för andra kommuner i länet. I Trafikbuller och planering anges ett kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa sammanfattas enligt följande: Kvalitetsmål 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 dba maximal ljudnivå inomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 dba maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) 31(70)

Avstegsfall A Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 dba maximal ljudnivå och 55 dba ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter skall dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 dba. Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter skall dock ha tillgång till tyst sida om högst 55 dba utanför minst hälften av boningsrummen. Övriga lokaler För övriga lokaler (som inte klassas som bostäder) och områden har Naturvårdsverket tagit fram förslag till riktvärden. Dessa har antagits som allmänna råd eller planeringsmål av Vägverket respektive Banverket. Dessa riktvärden är inte bindande men ska normalt inte överskridas. Tabell 1 Sammanfattning av målsättning eller planeringsmål avseende riktvärden för trafikbuller. Utomhusnivåerna avser frifältsvärden utanför fasad. Utrymme Högsta trafikbullernivå db(a) Vårdlokaler Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus 30 45, nattetid Utomhus vid fasad 55 60 Undervisningslokaler (hit räknas förskolor) Inomhus 30 45, lektionstid Utomhus vid fasad 55 - Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Inomhus 40 60 Utomhus vid fasad 65 - Rekreationsytor i tätbebyggelse 55 1-1) Avser områden med låg bakgrundsnivå. För kontor och annan kommersiell verksamhet finns inga antagna riktvärden för trafikbuller utomhus. Fasader och övriga konstruktioner ska dimensioneras för att innehålla ljudkrav inomhus enligt svensk standard SS 252 68:2007. Vilken nivå som gäller beror på vilken ljudklass som gäller för projektet samt typ av utrymme. För normala kontorsrum gäller exempelvis: Ljudklass A: 30 db(a) ekvivalent ljudnivå och 50 db(a) maximal ljudnivå Ljudklass B/C: 35 db(a) ekvivalent ljudnivå och 50 db(a) maximal ljudnivå - 32(70)