Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin, informationen är gemensam för dessa men uppdelad i olika avsnitt som kan läsas vid valfria tillfällen. Syftet är att provtagning och provhantering ska ske på samma sätt, noggrant och med rätt teknik, vid alla vårdinrättningar i Landstinget Dalarna så att vi uppnår högre patientsäkerhet, bättre vårdkvalitet och lägre kostnader. Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Besvara gärna formuläret med frågor på innehållet i detta material för att kontrollera Dina kunskaper! Frågorna finns som en länk i slutet av självstudiematerialet. Klinisk kemi 1
VENPROVTAGNING Hur ska då ett venprov tas för få så riktiga provsvar som möjligt? Det finns en internationell standard framtagen av Clinical and Laboratory Standards Institute. Denna standard har bred förankring internationellt och många länder, bl a Sverige bidrar med synpunkter inför nya utgåvor av standarden. Några viktiga punkter som vi vill nämna: När patienten vilar sittande så utjämnas koncentrationsskillnader av olika ämnen mellan blodet och kroppens celler. (Det står inget om detta i den senaste utgåvan av standarden, men synpunkt är inlämnad för att få med det i nästa version). I Landstinget Dalarna är Klorhexidinsprit förstahandsval för huddesinfektion före venprovtagning och injektioner. Undantagen är provtagning för etanol, metanol, etylenglykol och aceton. Då får man använda icke-alkoholbaserat desinfektionsmedel. Viktigt att desinfektionsmedlet får torka ordentligt innan provtagningsnålen sticks genom huden. Risk för förorening av provet och att det svider i patientens hud. Det finns flera olika system för venprovtagning som bygger på vacuumteknik. De finns också säkerhetshållare och skydd för använda provtagningsnålar och även speciella dunkar för stickande och skärande avfall. Det finns en studie gjord i Göteborg av en biomedicinsk analytiker som heter Birgitta Green som visar att kortvarig stas inte påverkar enskilda analyser. Däremot muskelarbete eller slag mot venen samt långvarig stas (6 min i studien) påverkar ett flertal analyser, framförallt Calcium och Albumin. Studien gjordes under 2004 och 2005 och är publicerad, bland annat i Vårdfacket nr 11 2005. Enligt standarden ovan så bör stas användas (max 1 min) för att få vener som är lämpliga för punktion att framträda, framförallt om Vena Basilica är den enda synliga venen utan stas. Vena Basilica är mindre lämplig för provtagning eftersom den ligger nära underarmens artär och ytliga nerver. Vissa analyser är staskänsliga och då bör stas undvikas (finns angivet per analys i Analysförteckningen). Klinisk kemi 2
Vi hänvisar ofta till Vårdhandboken när det gäller provtagningsteknik. www.vårdhandboken.se Där kan man bland annat läsa att provtagning ur PVK och CVK endast får ske efter läkarordination! Klinisk kemi 3
Om blododling ska tas så ska den tas först. Annars gäller turordning från 2, koagulationsrör blå propp. Märkt med asterisk. * Koagulationsrör ska inte tas som första rör vid koagulationsutredningar eller prover till koagulationslab. Då måste slaskrör tas före koagulationsröret. För PK och APTT behövs inget slaskrör, se provtagningsanvisningar! Klinisk kemi 4
Märkning av rör: Vid beställning med elektronisk remiss används speciella etiketter. Där står inte patientens namn, bara person nr och ett löpnr. Det är viktigt att man skriver provtagningsdatum och -tid på röret lika som på röret med lila propp i mitten. Skriv inte för nära streckkoden, det stör avläsningen i instrumenten. Streckkod ska alltid sitta längs med röret. Om provet är akut och/ eller blodsmittat används etiketter som finns på rulle, de kan beställas från Mediq. Akut- och blodsmitta-etiketter ska också sättas rakt som på röret längst till höger. BAS-test: Här skall det stå avd, datum, analys, personnr och namn. Etiketter från pappersremisser till klinisk kemi ska sättas med den rosa kanten mot rörets propp. Det är viktigt att välja rätt etikett från pappersremissernas baksida eftersom det finns speciella siffror i streckkoden som styr röret till rätt analysinstrument på lab. När man beställer en övrig analys med pappersremiss så skrivs även vilken analys som önskas på etiketten. Klinisk kemi 5
Rör för kemiska analyser ska ofta centrifugeras och analysen görs på serum eller plasma. Vissa ämnen i serum eller plasma stör den kemiska analysen och ger felaktiga eller osäkra provresultat. Provrören på bilden visar från vänster två rör med lipemisk plasma (innehåller fett). Röret i mitten har normalt färgad plasma och de två rören till höger innehåller hemolys (sönderfall av röda blodkroppar) av olika grader. Man kan aldrig uppskatta hur mycket fel ett provresultat blir om plasman är lipemisk eller hemolyserad. Alla prover kontrolleras i analysinstrumenten och ger en varning om mätresultatet är osäkert. Provet måste ofta tas om. Klinisk kemi 6
Kapillärprovtagning innebär oftast prov för P-Glukos. Utöver P-Glukos kan ett mindre antal analyser tas kapillärt. Det krävs speciell utbildning för att ta kapillärprover eftersom det är viktigt med rätt provtagningsteknik. Det är större risk för hemolys vid kapillär provtagning och det finns också en risk för utspädning av provet med vävnadsvätska vid fel provtagningsteknik. Därför räknar man med att kapillärprover alltid har sämre tillförlitlighet än venöst tagna prover. Mikrorör har en nivåmarkering för rätt mängd blod. För mikrorör med tillsats är nivån bestämd i förhållande till tillsatsen. Det är viktigt att nivån inte underskrids eller överskrids. För liten mängd blod ger ett utspätt prov och för stor mängd blod kan orsaka koagulation av provet. Vid provtagning på spädbarn efterfrågas ofta minsta provmängd för olika analyser. Det är mycket svårt att ange minsta provmängd eftersom det beror på barnets EVF hur mycket serum eller plasma som man får ut från provet efter centrifugering. Därför undviker vi skriftlig anvisning och därför kan man få olika besked vid olika tillfällen när man frågar lab.personal. Klinisk kemi 7
Exempel på mikrorör med olika EVF-värden. Här syns att mängden serum är mycket olika fastän blodmängden är ungefär densamma i alla tre rören. Klinisk kemi 8
Du bidrar från och med nu till ökad patiensäkerhet, bättre vårdkvalitet och kostnadseffektivare provtagning i Landstinget Dalarna. Tack för din medverkan! Klinisk kemi 9
Om du önskar mer information till dig eller din arbetsplats, kontakta någon av dessa personer. 10