Deltagare: Jonna, Marie, Marjut, Anna-Karin, Gunnel, Maria och Louise.

Grupp 1 BFL 16/10-13 Deltagare: Jonna, Marie, Marjut, Anna-Karin, Gunnel, Maria och Louise. Dagens innehåll: Vi presenterar vad vi gjort, efter det vi bestämde förra gången vi träffades. Vi har gjort planering av olika ämnesområden och på olika sätt. Vi har alla lärt oss av våra planeringar. Vi får nya idéer, när vi lyssnar på varandra. Vi läste artikel Tydlighet med målen en balansgång, vi diskuterar artikeln. Vi fortsätter med vår handlingsplan att företydliga målen och kunskapskraven för våra elever. Grupp 2 BFL Vi bestämde att börja tidigare i fortsättningen: 15-16.30. Kommande möten 13/9,11/12 samling i Ulrikas klassrum direkt. Vi delger varandra exempel på hur vi arbetat med BFL sedan förra gången. Diskuterar vidare kring bedömning för lärande, ger exempel och diskuterar hur vi gör med de elever som vi ser inte uppnår målen. Formativ bedömning hjälper många elever vidare att se och förstå vad de ska kunna men en grupp klarar av olika anledningar inte upp att visa vad de kan och vad gör vi med dem? Till nästa gång: vi jobbar vidare med att medvetandegöra oss själva och eleverna om vad målen är. Var och en känner in själv vad vi kan jobba med, till exempel utvärdering. Hur ska vi få det till rutin i arbetet att arbeta med BFL? Grupp 2

Karin, Ulrika, Carola, Pernilla och Gunilla Grupp 4 BFL 16 oktober 2013 Grupp 4 - Frågeställning Handlingsplaner: Hur vi har synliggjort målen och kunskapskraven. Tamara: so, plockade ihop vad man ska göra inom ett ämne. Förklarade kunskapskravs orden, begreppen och hur de kopplas till betyg. 5 frågeord används när, var, hur, vad och varför. Orden ska vara med i tankearbetet. De ska använda frågeorden från början. Använder respons i mitten eller lite senare i arbetet. Ulla-Britt: Ungefär som Tamara, skrev kunskapskraven, eleverna visar sina arbeten och Ulla-Britt använde muntlig respons. Hela tiden diskuterar Ulla-Britt kunskapskraven. Eleverna tränar nu på de olika kunskapskraven. Eleverna vet oftast vilken nivå de ligger på Silvia: Spanska, fakta om länder och uttrycka sig muntligt.tydliggör kunskapskraven muntligt och de har fått dem på papper också. Anette: Har jobbat med matriser i bilden som har en beskrivande förklaring. Använder dem i arbetsområden. Martin: Tydliggjort Begrepp, Metod, Redovisning, Kommunikation, Problemlösning i matematik. Tittade på ett prov där Martin gick igenom de olika begreppen. Eleverna fick göra provet och Martin gick igenom vilka kunskaper de nått. Mycket diskussioner kring vilka kunskapskrav som nåtts. - Reflektioner under träffen Texten vi läste, är den ny? Senast granskad 2010. Känns lite konstigt att definiera ny forskning. - Slutsatser/lärdomar Träffen har gjort att man har fått nya tankar och fått feedback. - Inför nästa träff tänker vi Handlingsplan, tydliggöra kunskapskrav - Deltagare Martin Kylbrink, Tamara Ferenzi, Ulla-Britt Liss, Silvia Martinez, Anette Smitt Andersson Sekreterare: Anette Smitt Andersson

Grupp 5 Anteckningar från BFL 16/10 En lärare har använt sig av "drakkartan" till språket lyfter för att tydliggöra för barnen var de ligger och vad som förväntas av dem. Det blev intressanta diskussioner med eleverna om vad de olika målen i "drakarna" betyder. En annan lärare har diskuterat med eleverna vad som menas med en god läsutveckling. För att göra det tydligt för barnen gjordes en affisch om dessa "kännetecken" som sattes upp på väggen. Läraren diskuterade även olika lässtrategier med barnen. En annan lärare diskuterar med eleverna inför varje större arbetsområde vad de ska kunna, vad som förväntas av dem och varför vi lär oss detta i skolan. En annan lärare försöker tydliggöra för eleverna med hjälp av skriftliga pedagogiska planeringar och genom att göra utvärderingar i när de kommer till slutet av arbetet. Även elevernas förkunskaper kolla upp före varje nytt arbetsområde. En annan lärare diskuterar med eleverna varför vi gör olika saker i skolan och försöker att göra det med hjälp av konkreta bilder som barnen förstår. En annan lärare har pratat med eleverna om varför det är viktigt att lära sig olika saker. Läraren har också förklarat hur kunskapskraven ser ut för årskursen. I slutet av gör läraren en utvärdering av hur eleverna upplever att de har lärt sig. Gruppen fick läsa ett forskningsreferat från Anders Jönsson. Hans huvudsakliga intresse är formativ bedömning. Hans slutord är att formativ bedömning handlar om en förbättrad kommunikation, så att alla vet spelreglerna och har lika chanser att nå målen. Lärträff 16 oktober Såhär har jag gjort och så gick det. En lärare har använt Ipaden i undervisningen på ett mer genomtänkt sätt. Det är det som läraren varit mogen för, tänker att man får ta ett steg i taget i en process. Har tittat på utbudet av appar, det finns många dåliga och många bra. Eleverna har jobbat med geografi och tyckt att detta fungerat. En lärare kommer inte ihåg sin pedagogiska planering men det som genomförts är att

eleverna muntligt har fått reflekterat över sina insatser. Frågan var " Vad har du gjort under lektionen? Har du kommit någon vart? osv." Nästa lärare skulle prata mer om kunskapskraven med eleverna. Det har fungerat bra i årskurs åtta. Eleverna upplevde detta som att läraren var " elak" när de förstod att betygen sätts på vad eleven visar. Därefter kunde de omsätta den nya kunskapen efter ett arbete vilket kändes bra. Vi pratar om att det är svårt att nå ett högt betyg i svenska, vilka typer av texter som bearbetas. Eleverna lär sig mycket engelska via dator, men hur går det för svenskan. Hur uttrycker man sig? Vill vi ha "kramisar" från en lärare eller förälder? Frågeställning. Att tydliggöra betygskriterierna. Syfte med träffen var Att diskutera tydligheten med målen och hur detta kommuniceras med eleverna. Vi läste Anders Jönssons artikel på Skolverkets hemsida. Vi pratade om Spännande med den Hemliga koden, även om man tycker att man är tydlig så vet vi inte om eleverna tycker att vi är tydlig. Hur ska man nå alla elever? När mans anrättar tex NP så ser man att man som lärare inte är så olika i sina bedömningar något författaren vill påvisa. Däremot är nog inte den samstämmighet något som gäller hela vägen, det är bra att prata om bedömning. Även med olika stadier vore bra att diskutera. Svårigheter att vara tydlig när man förklara samma sak för flera grupper, lätt att glömma. Att använda matriser, kan använda NP som underlag till en matris. Att använda färdiga från nätet, lärplattformar, kompisar osv fungerar inte. Att göra en matris som är bra tar tid. Att titta på det som man redan undervisat om kan ge upplevelsen att detta var bra. Vad ska elverna vara med och bestämma? Ja, men inte allt. Att välja från en radda givna områden kan klassen vara med och bestämma om eller välja olika redovisningsskyldighet under terminen. Vi talar om svårigheten att låta alla elever välja fritt, ibland måste man snäva in eller tala om vad eleven ska göra. Vad gör man med de eleverna som inte vill skriva? Man får spara det som trots allt producerats. Eller skriva tillsammans fast ur olika perspektiv, eller ta med lite skjutvapen. I vissa fall produceras mer mha Ipaden men även mindre för endel. Grupp 7 Reflektioner under träffen Att sätta betyg i slutet i terminen är det inte det svår, det svåra är att bedöma under

terminen och verbalisera detta tillsammans med eleverna. Funderar eleverna mer över betygen? Eventuellt tror vi att eleverna gör det. Vi upplever att eleverna efterfrågar betyg på varje prestation istället för en bedömning, så är det inte i alla ämnen. Man får i vissa ämnen betyg på de olika insatserna. Slutsatser/lärdomar Matriser är bra att arbeta med för att tydliggöra vad eleverna behöver visa för ett betyg. Att kunna visa att detta fattas men till nästa uppgift så kan du visa de kvalitéerna. Inför nästa träff tänker vi En lärare vill behålla sin handlingsplan, att självkritiskt granska sin insats. De andra jobbar på sina handlingsplaner inför nästa gång Svårigheter i lärprocessen Att ge projektet tillräcklig tid Deltagare : Gunilla Ö, Carina B S, Susanne L, Anna G K Dokumentatör: Anna Gedda Kööhler Grupp 8 13 10 16 Vi pratade om Hur vi arbetar med att tydliggöra kunskapskraven och målen. Deltagare: Annika Liljemark, Maria Hallberg, Camilla Fors, Eric Hammarström, Johannes Barth, Susanne Ericsson, Ingela Hansson Reflektioner under träffen: Berätta tydligt vad man bedömer. Skriva upp på tavlan på en skrivuppgift vad man tittar på, ex. handstilen, "röda tråden" De " duktiga" blir ännu duktigare men de som har svårt blir stressade. Berätta på individnivå vad man bedömer ex du måste berätta för mig vad du tänker. Startat slöjdövergripande projekt mellan trä/textil. Viktigt att eleverna vet vad som bedöms, muntligt/ skriftligt. Bra att visa elevexempel hur man exvis bedömer på prov. Visa i en matris vad det är vi bedömer. Ämnesdidaktiska träffar behövs. Samsyn i kommunen.

Inför nästa träff tänker vi fortsätta att tydliggöra målen. Sekreterare Ingela Hansson Grupp 9 BFL - 16/10-13 Introduktion Sekreterare utses "Laget runt"-vad har vi gjort.. Vi berättar om våra egna handlingsplaner t ex att förtydliga kunskapskraven för olika betyg för eleverna, koppla det vi gör på lektionerna till kunskapskraven, allt eleven gör kopplas till läroplanen, ipad används som verktyg, fokusera på elevernas styrkor. Tankar fanns om att ha hunnit göra konkret material för att förtydliga kunskapskraven, vi diskuterade det positiva/negativa med att göra så här, vi enades om att det är viktig att ha flera ex på konkreta material. Material om hur man kan jobba med att koppla ämne/lektion till kunskapskraven finns på lektion.se Viktigt att vi "balanserar" pratet om betyg, vi kan inte alltid ha betygsdiskussioner, en del elever upplever detta som tjatigt och känner sig väldigt pressade. Lär vi för livet eller för betygen? Låter vi eleverna vara nöjda med ett E...? Kamratrespons, hur gör vi? Exempel på texter delas ut i smågrupper och de får sen diskutera vilket betyg de tycker/tror att texten ska få/fått. Utefter det man pratat om i gruppen kan man ha diskussioner gemensamt efteråt. Beroende på hur klassen/gruppen är så fungerar detta olika väl konstaterade vi. Förklara för eleverna varför det är bra att kunna vissa saker, i ett livsperspektiv. Förstår eleverna syftet blir de mer motiverade. Vi pratade om hur vi kan jobba med muntliga presentationer/delar och förtydliga kunskapskraven för olika betyg. Vi pratade om hur man kan kartlägga vad eleverna kan, prata med eleverna är en viktig del, sammanfatta det man kommit fram till och sen lägga upp enskilda mål för

varje elev. Ett krävande jobb på flera sätt, men mycket gediget sätt att få koll på elevernas kunskapsnivå. Skillnad i arbete beroende på hur länge man undervisat i ämnet. Vad har vi lärt oss? -Blivit bättre på att tydliggöra kunskapskraven -Att vi aldrig kan vara tydliga nog -Vår tydlighet kan inte nog poängteras -Man kan ta hjälp av vad andra gjort, så behöver man inte göra allt jobb från början -Att klimatet i klassen är viktigt, positiv förstärkning likaså. -Att man låter elever vara delaktiga i diskussioner om hur man kan nå kunskapskraven på olika sätt -Viktigt med flexibilitet i "vårt tänk" -Återkoppling till eleverna, vad har gjorts bra, hur kan man förbättra? Ny forskning: Artikel på Skolverkets hemsida "Tydlighet med målen en balansgång" Vi diskuterade "Den hemliga koden", hur jobbar vi för att förtydliga "koden". Det är inte alltid så lätt att förklara... De nya kunskapskraven hjälper oss att förtydliga, vi måste använda dem. Det finns dock fortfarande utrymme för tolkningar.. Är betygssättningen alltid subjektiv..? Om vi tydliggör "koden" för eleverna så har de större möjlighet att lyckas. Kan vi bli "för" tydliga...? Vi är professionella lärare, vi måste komma ihåg det, vi ska kunna bedöma! Man kan jobba tillsammans med kollegor, se om man bedömt lika. "Vänd på steken" använd formativ bedömning, förklara innan och ge eleverna chansen, istället för att komma i efterhand och tala om vad man missat. Nya individuella handlingsplaner skrivs inför nästa tillfälle 13/11: Hur tydliggör vi kunskapskraven för eleverna? Protokollet lästes upp som en sammanfattning på dagens möte. Sekreterare Maria Stålborg Bedömning för lärande 16/10 Tingberg

Grupp 10 Lärträffarna dokumenteras. Alla deltagare turas om att vara dokumentatör. Mötena dokumenteras utifrån följande punkter: - Frågeställning: att tydliggöra mål och kunskapskrav. - Datum: 16/10 - Syftet med träffen var: handlingsplan - Vi pratade om "så här har jag gjort". X har provat socrative i SO. Arbetet blev tydligt för eleverna när de gemensamt gick igenom allas svar. Eleverna får själva ta fram arbetsområden utifrån förmågorna. Låt eleverna förklara för läraren, istället för tvärt om, svåra ord och begrepp och upptäcka hur svårt det är. X har provat att förtydliga målen. Har också provat exit-ticket i slutet av en teorilektionen. har funderat på hur man ska komma ihåg att nämna/säga saker. X provade att låta eleverna göra en video. Gav dem instruktioner och gav dem mycket eget ansvar med varierande resultat beroende på den egna drivkraften från eleverna. X provade kamrat-respons. Two Stars And A Wish. De har innan fått ut en matris för innehåll och bedömning. Med lite träning så funkade det ganska bra. Eleverna fick även prova på att bedöma lärarens insats i klassrummet. X provade också exit-ticket. Upplever att det kan vara svårt för eleven att hinna se sin utveckling på 45 min. X provade exit-ticket med blandat resultat. Under den praktiska lektionen upplevde eleverna tydligt hur de lärt sig nya saker. Under teorilektionen var resultatet mer otydligt. - Reflektioner under träffen: hur tydlig man egentligen är, eller inte är. Skolan ser annorlunda ut för våra elever jämfört med elevernas föräldrars skola. - Slutsatser/lärdomar: - Inför nästa träff tänker vi: fortsätta utveckla vårt arbete. - Svårigheter i lärprocessen: att nå ut till alla. - Deltagare: Susanne, Raoul, Lars, Fredrik, Sandra, Elisabet, Rasmus och Pernilla. Grupp 11 Närvarande: Auli Larsson, Anna Sönksen, Junita Eklund Sofia Holgersson, Susanne Hermansson, Marie Söder, Marie Qvist Lärträff 3, ledare Marie Söder Syfte med träffen Så här har jag gjort- så här går det. Det här har jag lärt mig, slutsatser och lärdomar.

Mållåda från pp, t ex vid användande av skiljetecken. Eleverna har förstått vad målen innebär. Vid matten använt sig av dessa mål hämtade från kunskapskraven för år 3. Vid religionsundervisningen har eleverna fått ord om världsreligionerna som de skulle sortera upp. No. visat visuellt och praktiskt för att lära barnen tex om årstiderna, solen, månen osv. Har också låtit eleverna göra kamratvärderingar. Pratat med eleverna om läroplanen och dess mål. Tydliggöra målen för eleverna. Viktigt att visa och samtala tillsammans med eleverna om deras kunskapsutveckling. Roligt när eleverna påvisar att de inhämtat ny kunskap. Involvera barnen i deras kunskapsinhämtning. Vi anser att vi skapar höga förväntningar på våra elever. Lära av varandra, visa på goda exempel. Sammankopplat flera ämnen. Läroplansdiskussion tillsammans med eleverna. Vi läste artikeln från Skolverket av Anders Jönsson. Vi sammanfattade artikeln tillsammans med fokus på "Den hemlig koden" och matriser. Angående den hemliga koden är beroende på vilka som " bestämmer" vad koden är. Kan man visa goda exempel och påvisa vilka kunskapskraven är. Visa goda exempel och få låta eleverna får vara med och bedöma. I ett tidigt skede visa vad som förväntas av eleverna. Matriser Vi diskuterade vad matriser innebär. Samtliga var överens om att man inte använder matriser i år 1-3. Bättre att ha pedagogiska diskussioner både mellan pedagoger men också elever emellan. Samtliga gjorde sin egen handlingsplan.