Bokslut och verksamhetsberättelse 2015

Bokslut och verksamhetsberättelse 2015 Kompetensnämnden Bilaga 2 Karin Mannström, Förvaltningsekonom Kirsti Jolma, Programchef Februari 2016 Dnr Kon 2016/27

2016-02-10, rev 2016-02-18 1 (107) INNEHÅ LLSFÖ RTECKNING 1. NÄMNDEN TOTALT... 5 1.1. Årets resultat... 5 1.2. Sammanfattande kommentarer om det ekonomiska resultatet.... 5 1.3. Jämförelser mellan bokslut och årsprognos per augusti... 6 1.4. Bokslut per verksamhet... 7 1.5. Investeringsredovisning... 7 1.6. Uppföljning av fullmäktige givna uppdrag... 8 1.7. Intern kontroll... 10 1.8. Väsentliga personalförhållanden... 12 2. POLITISK LEDNING... 20 2.1. Ekonomiskt utfall... 21 3. NÄMNDKANSLI OCH ADMINISTRATIVT STÖD... 22 3.1. Ekonomiskt utfall... 22 3.2. Viktiga händelser... 22 3.3. Framtiden... 24 4. VUXENUTBILDNING... 25 4.1. Ekonomiskt utfall... 25 4.2. Måluppföljning och uppfyllelse... 26 4.3. Kvalitetsredovisning... 28 4.4. Viktiga händelser... 29 4.5. Väsentliga personalförhållanden... 30 4.6. Framtiden... 30 4.7. Verksamhetsmått/Volymer/Nyckeltal... 31 5. JÄRFÄLLA LÄRCENTRUM... 32 5.1. Ekonomiskt utfall... 32 5.2. Investeringsredovisning... 32 5.3. Väsentliga personalförhållanden... 32 5.4. Miljöredovisning... 33 5.5. Viktiga händelser under perioden... 33 5.6. Kvalitetsredovisning/Utvecklingstendenser... 33 5.7. Måluppföljning och uppfyllelse... 34 5.8. Nyckeltal... 38 6. GYMNASIEUTBILDNING... 39 6.1. Ekonomiskt utfall... 39 6.2. Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare... 40 6.3. Måluppföljning och uppfyllelse... 41 6.4. Kvalitetsredovisning... 43 6.5. Viktiga händelser... 44 6.6. Framtiden... 46 6.7. Verksamhetsmått/Volymer/Nyckeltal... 49

2016-02-10, rev 2016-02-18 2 (107) 7. NT-GYMNASIET MED GYMNASIESKOLORNAS SERVICEFUNKTION... 55 7.1. Ekonomiskt utfall... 55 7.2. Investeringsredovisning... 55 7.3. Väsentliga personalförhållanden... 56 7.4. Miljöredovisning... 56 7.5. Viktiga händelser under perioden... 56 7.6. Utvecklingstendenser... 57 7.7. Måluppföljning och uppfyllelse... 57 7.8. Nyckeltal... 61 8. YRKESTEKNISKT CENTRUM (YTC)... 63 8.1. Ekonomiskt utfall... 63 8.2. Investeringsredovisning... 63 8.3. Väsentliga personalförhållanden... 63 8.4. Miljöredovisning... 64 8.5. Viktiga händelser under perioden... 64 8.6. Utvecklingstendenser... 65 8.7. Måluppföljning och uppfyllelse l... 65 8.8. Nyckeltal... 70 9. MÄLARGYMNASIET... 72 9.1. Ekonomiskt utfall... 72 9.2. Investeringsredovisning... 72 9.3. Väsentliga personalförhållanden... 73 9.4. Miljöredovisning... 74 9.5. Viktiga händelser under perioden... 75 9.6. Utvecklingstendenser... 78 9.7. Måluppföljning och uppfyllelse... 79 9.8. Nyckeltal... 90 10. KOMTEK... 93 10.1. Ekonomiskt utfall... 93 10.2. Investeringsredovisning... 93 10.3. Väsentliga personalförhållanden... 94 10.4. Miljöredovisning... 94 10.5. Viktiga händelser under perioden... 94 10.6. Utvecklingstendenser... 96 10.7. Nyckeltal... 97 11. ARBETSMARKNAD/JOBBCENTER... 98 11.1. Ekonomiskt utfall... 98 11.2. Väsentliga personalförhållanden... 98 11.3. Miljöredovisning... 99 11.4. Måluppföljning och uppfyllelse... 100 11.5. Kvalitetsredovisning... 101 11.6. Viktiga händelser... 101 11.7. Framtiden... 104 11.8. Verksamhetsmått / Volymer / Nyckeltal... 105

2016-02-10, rev 2016-02-18 3 (107) SÅMMÅNFÅTTNING Kompetensnämnden inrättades from 1 januari 2015. Den tidigare Utbildningsnämnden med ansvar för gymnasieskola och vuxenutbildning fick ta över området arbetsmarknad från Socialnämnden och fick också i samband med detta byta namn till Kompetensnämnden. Under året 2015 har nämnderna ändrat styrsystem och lämnat det tidigare systemet med beställare och utförare. För Kompetensnämnden har detta inte inneburit några större organisatoriska förändringar. Kompetensnämnden redovisar ett underskott 14 260 tkr som efter volymkompensation är 12 477 tkr. Det är dock glädjande att förvaltningen trots underskottet kan visa på ett bättre resultat än prognostiserat. Bokslutet för gymnasieutbildningen 2015 gick med ett överskott. Det är ett mycket roligt trendbrott då gymnasieutbildningen som gått med underskott de senaste åren. Arbetsmarknad redovisar också ett bokslut med ett blygsamt överskott. Skälet till att underskottet blev mindre är bl a att förvaltningen inte behövde utnyttja det planerade underskottet för vuxenutbildningen på 3 miljoner då verksamheten under hösten fick statsbidrag som nästan täckte behovet. Mälargymnasiets intäkter ökade under hösten vilket minskade prognostiserat underskott. Kompetensnämndens resultat beror till största del på underskottet för kommunens egna gymnasieskolor. Deras underskott beror på minskade elevvolymer och för stora kostnader för lokaler och ännu inte omställd personal. Inför 2016 kommer en långsam ökning av elever inom årskullarna men det kommer att dröja några år innan det sker en större förändring. I budget 2015 fanns för Kompetensnämnden uppdrag från Kommunstyrelsen som under året har genomförts. Arbetet med välfärdsjobben har genomförts med alla de medel som nämnden hade till sitt förfogande och enligt förvaltningens bedömning med goda resultat och med ekonomi i balans. Kompetensnämnden fick också i uppdrag att genomföra feriepraktiksgaranti för ungdomar mellan 15-18 år. Trots en kort planeringstid och tid för uppstart genomfördes uppdraget med gott resultat. Uppdraget att utveckla arbetsformer för vuxenutbildningen har också genomförts till vissa delar då utbildningsinsatserna inom välfärdsjobben har inneburit nya utbildningar inom vuxenutbildningen både när det gäller sfi, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Arbetet med detta kommer att fortsätt under 2016.

2016-02-10, rev 2016-02-18 4 (107) Kompetensnämndens effektmål sorterades in under den nya majoritetens inriktningsmål under våren 2015. Kompetensnämnden kan konstatera att flera av målen har uppfyllts, men förvaltningen behöver fortsätta med arbetet när det gäller resultatförbättringar. Under hösten 2015 tog Järfälla kommun mot ett stort antal nyanlända flyktingar. Av dessa var en stor del ensamkommande flyktingbarn. Detta ställde stora krav på Järfälla vägledningscentrum som ansvarar för mottagandet 16-20 år och vår Språkintroduktion på Mälargymnasiet men som ändå lyckades med utmaningen utan att eleverna har fått vänta allt för länge på en plats. Verksamheten på Mälargymnasiet nästan fördubblades mot tidigare år vilket också påverkade enhetens ekonomiska resultat. Annika Ramsell Utbildnings- och arbetsmarknadsdirektör

2016-02-10, rev 2016-02-18 5 (107) 1. NÄMNDEN TOTALT Ordförande: Christian Bengtzelius (S) Förvaltningschef: Annika Ramsell Antal anställda: 319 (275,2 årsarbetare) Verksamhetsområde Kompetensnämnden ansvarar för arbetsmarknad, gymnasieutbildning och vuxenutbildning. 1.1. Årets resultat mnkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 9,4 17,9 13,2 9,6 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 119,0 122,1 182,8 134,6 Externa intäkter 81,2 111,5 95,3 105,7 Summa intäkter 209,6 251,5 291,3 249,8 Interna kostnader andra förvaltningar -39,9-45,6-46,1-49,5 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen -119,0-122,1-182,8-134,6 Externa kostnader -393,5-440,9-380,0-408,6 Varav kapitalkostnader -1,5-1,6-1,6-2,2 Summa kostnader -552,4-608,6-608,9-592,7 Netto kostnader -342,8-357,1-317,7-342,9 Kommunbidrag 342,8 342,8 309,2 314,6 Resultat efter kommunbidrag 0,0-14,3-8,5-28,3 Netto investeringar 0,9 0,8 3,9 0,1 Eget kapital -42,8 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2015. 1.2. Sammanfattande kommentarer om det ekonomiska resultatet Politisk ledning har ett underskott om 0,1 mnkr och kansliet har ett överskott på 0,1 mnkr. Gymnasieutbildningen har ett underskott om 12,7 mnkr, där Gymnasieutbildningens egen regi Mälargymnasiet och NT-gymnasiet står för nästan hela underskottet. Gymnasieutbildningens rambudget har ett överskott om 512 tkr och har fler Järfälla elever än budgeterat och räknar med att bli kompenserade med 0,1 mnkr från kommunstyrelsen. Förvaltningen har tidigare påtalat att nämnden inte har någon egentlig möjlighet att påverka utfallet av gymnasieanslaget eftersom större delen påverkas av länsprislistan. NT-gymnasiet har ett negativt resultat för perioden om 3,3 mnkr. Detta beror bland annat på att teknikprogrammet har fått sänkt elevpeng och att naturvetenskapsprogrammet fick en marginell höjning av elevpengen. Vidare har enheten elever som läser mer än 2 500 poäng, vilket innebär extra personalkostander. Ytterligare har enheten omställningskostnader, i form av övertalighet. Lokalytorna är i dagsläget inte proportionerliga till elevantal för gemensamma ytor.

2016-02-10, rev 2016-02-18 6 (107) YTC redovisar ett underskott om 0,2 mnkr. Även YTC känner av de minskade elevkullarna och redovisar ett negativt resultat. Lokalytorna är i dagsläget inte proportionerliga till elevantal för gemensamma ytor. Mälargymnasiet redovisar ett underskott om 9,5 mnkr. Enheten har jobbat hårt för att minska underskottet under året och tack vare ökade elevvolymer inom Språkintroduktionen har enhetens underskott minskat kraftigt. Yrkesprogrammen och Estetiska programmet har fortfarande för små elevvolymer och även Ekonomiprogrammet och Samhällvetenskapsprogrammet har små elevvolymer i årskurs två och tre. Enheten ser en ljusning för ekonomin 2016 och hoppas på att komma nära en ekonomi i balans. Stora delar av lokalytorna är i dagsläget inte proportionerliga till elevantal. KomTek redovisar ett nollresultat. Vuxenutbildningen har ett underskott om 1,5 mnkr, vilket består till största delen av SFI. Nämnden beräknas bli kompenserad med 1,6 mnkr från kommunstyrelsen. Järfälla lärcentrum redovisar ett nollresultat. I delårsbokslutet per augusti redovisades en årsprognos som visade ett nollresultat. Arbetsmarknad har ett nollresultat. Efter volymreglering beräknas nämnden ha ett underskott om 12,5 mnkr. 1.3. Jämförelser mellan bokslut och årsprognos per augusti Bokslutet är betydligt bättre än årsprognosen per augusti. De största avvikelserna för vuxenutbildning beror på att de fick statliga medel om 2 mnkr som förvaltningen fick beslut om under hösten och bokslutet blev betydligt bättre. Mälargymnasiet minskade sitt underskott med 4,5 mnkr för att mottagandet av nyanlända ökade och därmed volymen för språkintroduktionen under hösten och driftkostnaden per elev sjönk, samt att intäkter för lokaler som inte hade debiterats Mälarskolan bidrog till ett bättre resultat. Arbetsmarknad redovisade en årsprognos med ett underskott om 1,5 mnkr i augusti, men enheten har under hösten kunnat justerade underskottet inom verksamheten för att kunna följa planen för välfärdsjobb och redovisade en ekonomi i balans.

2016-02-10, rev 2016-02-18 7 (107) 1.4. Bokslut per verksamhet 2015 Bokslut Prognos volym efter volym Tkr 2015 augusti reglering reglering Politisk ledning -78-120 0-78 Kansli 70 0 0 70 Varav Kansli rambudget 12 0 0 12 Adm & stöd 58 0 0 58 Gymnasieutbildning -12 727-15 685 139-12 588 Varav Gymnasieutbildning rambudget 512 1 365 139 651 NT-gymnasiet -3 345-3 000 0-3 345 YTC -237-50 0-237 Mälargymnasiet -9 512-14 000 0-9 512 KomTek 20 0 0 20 Avveckling -165 0 0-165 Vuxenutbildning -1 531-3 802 1 643 113 Varav Vuxenutbildning rambudget -1 576-3 802 1 643 68 Lärcentrum 45 0 0 45 Arbetsmarknad/Jobbcenter 6-1 500 0 6 Varav Arbetsmarknad rambudget 675-1 000 0 675 Feriepraktik rambudget -868-700 0-868 Unga vuxna på gång rambudget 199 200 0 199 Summa -14 260-21 107 1 783-12 477 1.5. Investeringsredovisning tkr Projekt Budget 2015 Bokslut 2015 Barkarby college 1 500 0 Järfälla lärcentrum 94010 0 0 NT-gymnasiet 94009 100 159 YTC 94306 500 374 Mälargymnasiet 94008 200 273 KomTek 94011 50 0 Jobbcenter 0 0 Summa utgifter 2 350 806 Redovisas under respektive verksamhet.

2016-02-10, rev 2016-02-18 8 (107) 1.6. Uppföljning av fullmäktige givna uppdrag 1.6.1. Mål kopplade till de nya kommungemensamma inriktningsmålen Kompetensnämnden har sorterat om sina effektmål under de nya inriktningsmålen, i övrigt har endast en mindre justering gjorts. Det gäller för målet Andelen elever som går från Preparandutbildning till ett nationellt program inom 1 år ska vara minst 60 % där målsättningen för föregående års 70 % har för 2015 sänkts till 60 %. 1.6.2. Avveckla systemet med beställare och utförare Den tidigare utbildningsnämnden hade ett tydligt kundval, vilket gjorde att processen för att avveckla systemet med beställare och utförare inte medförde några förändringar i kompetensförvaltningens organisation. 1.6.3. Att utreda en giftfri gymnasieskola och ta fram en handlingsplan för detta Den nya majoritetens mål och budget 2015 inkluderade ett uppdrag till kompetensnämnden att utreda en giftfri gymnasieskola samt att ta fram en handlingsplan för detta arbete. Det uppdraget ingick under 2015 som ett delprojekt i det förvaltningsövergripande projektet Fokusår 2015 Giftfri miljö. För att fylla uppdragets utredningskriterium användes utredningen för kompetensnämndens miljödiplomering 2015. Den innefattade bl.a. inventering av kemikalier som används i verksamheterna, avfall som produceras inom verksamheterna samt för verksamheterna relevant lagstiftning. Utifrån miljöutredningens nio miljöaspekter, låg stor vikt just på gifter. En handlingsplan för giftfri gymnasieskola utarbetades därefter, baserat på den nulägesbild som presenterats i samband med miljödiplomeringen. Kompetensnämnden beslutade 2015-12-09 att godkänna handlingsplanen, och gav även kompetensförvaltningen i uppdrag att årligen återrapportera miljöarbetet till nämnden, vilket ger förutsättningar för årlig uppdatering av handlingsplanen. I skrivande stund har flera åtgärder i handlingsplanen redan övergått i genomförande, och den kommer även att kopplas samman med en förvaltningsövergripande kemikalieplan för åren 2016-2020. Därmed är uppdraget slutfört, och åtgärder för giftfri gymnasieskola övergår till den löpande verksamheten. 1.6.4. Att ta fram en inriktningsplan för utveckling av Järfällas gymnasieskolor Kompetensförvaltningen har tagit fram en inriktningsplan för utveckling av Järfällas gymnasieskolor. Planen som beslutades på kompetensnämndens möte den 11 november 2015 innefattar programutbud, lokalisering och organisation. Utbildningarna ska präglas av mångfald, flexibilitet, entreprenöriellt lärande samt nära koppling till arbetslivet.

2016-02-10, rev 2016-02-18 9 (107) En skolenhet med en ledningsorganisation och administration inrättas från 1 juli 2016 för att åstadkomma helhetstänkande, säkerställa samarbete, likvärdighet för elever, effektivare administration och ledningsorganisation. Målsättningen är att Järfälla gymnasieskolor ska ligga i framkant kunskapsmässigt och att de blir ett attraktivt alternativ för elever i stockholmsregionen. 1.6.5. Att införa utvidgade och förstärkta former för vuxenutbildningen, kompetensutveckling och yrkeshögskoleutbildning SFI Kommunen har tecknat en överenskommelse om att erbjuda förstärkt språkutbildning så kallad SFI-basutbildning i svenska för invandrare med kort utbildningsbakgrund i hemlandet. Syftet med utbildningen är att förbereda individen för en snabbare väg till egenförsörjning. Huvudnoden finns i Södertälje och Sigtuna och Järfälla Lärcentrum har också startat sin nod och har startat två SFI-basutbildningar. För att förstärka vägledningen på SFI-basutbildningen har en ny studie- och yrkesvägledare anställts för att ansvara för arbetsmarknadsintroduktionen som är en viktig del av SFI-basutbildningen. Under året har diskussioner förts på Kommunförbundet Stockholms län, KSL, om att göra Järfälla Lärcentrums köksutbildning till en utbildning med länsintag vilket blev klart i slutet på året. Lärcentrum kommer att arbeta mot en profilering av yrkesutbildning och yrkesspår inom SFI. Utbildningar inom välfärdsjobb Under anställningstiden ska alla deltagare inom välfärdsjobb erbjudas kompetenshöjande insatser i syfte att stärka sin plats på den reguljära arbetsmarknaden. Inom ramen för välfärdsjobben har vuxenutbildningen kartlagt behov hos deltagarna och påbörjat riktade vuxenutbildningsinsatser inom yrkesutbildning (vård, kök/restaurang och fastighetsskötsel) och svenska för invandrare. Ytterligare utbildningar planeras och startas utifrån deltagarnas behov. Yrkeshögskoleutbildning Förvaltningen samarbetar med Stiftelsen Yrkeshögskolan Sverige som driver utbildningen Vatten- och miljöteknik som pågår i kommunen. Utbildningen genomförs i nära samverkan med näringslivet som tillsammans med kommunen utgör utbildningens ledningsgrupp. Stiftelsen Yrkeshögskolan Sverige har ansökt ytterligare nya utbildningar hos Myndigheten för yrkeshögskolan i Sverige. Som en del i arbetet med Barkarby College har förvaltningen under året initierat ett samarbete med bland annat Academedia och Yrkesakademin för att utveckla yrkeshögskoleutbildningar.

2016-02-10, rev 2016-02-18 10 (107) 1.7. Intern kontroll Internkontrollplanen finns som bilaga till verksamhetsberättelsen. 1.7.1. Bidrag för särskilt stöd gymnasieskola För varje elev som den enskilde skolan beviljats tilläggsbelopp för finns en skriftlig överenskommelse. Av överenskommelsen framgår beviljat belopp, överenskommen tidsperiod samt tillvägagångssätt vid eventuella avbrutna studier. Överenskommelsen om tilläggsbelopp sträcker sig som längst över ett läsår. Därefter är det upp till skolan att göra eventuell förnyad ansökan inför nästkommande läsår, efter att åtgärderna utvärderats. Samtliga elever följs upp genom terminsvisa skolbesök av pedagogkonsult, men en del elever betydligt mer frekvent beroende på problematik, grad av måluppfyllelse, planering inför framtiden osv. För varje elev där skolan beviljats tilläggsbelopp finns ett skriftligt underlag i form av pedagogiska kartläggningar, åtgärdsprogram, utvärderingar samt eventuella diagnoser samt anteckningar från uppföljningsmöten. Dessa förvaras i arkivskåp hos pedagogkonsult och efter avslut i arkiv. Förvaltningens bedömning är att risken för felaktigheter är mycket låg då bedömningar om rätt till tilläggsbelopp görs i enlighet med KSL:s riktlinjer och för att förvaltningen har en tydlig struktur för uppföljning och utvärdering. Förvaltningen anser att internkontrollen hos verksamheten är tillräcklig. 1.7.2. Utbetalning av elevpeng gymnasieskola Majoriteten av utbetalning av elevpeng sker genom KSL databas UEDB, där priser för respektive program är inprogrammerade och stämmer. Tilläggsbelopp kontrolleras vid varje utbetalning att de stämmer enligt de avtal som kommunen skrivit med respektive skola. En liten andel av elever studerar på skolor som inte är knutna till KSL avtal. Dessa fakturor kontrolleras kontinuerligt av förvaltningen via UEDB, där eleven är registrerad och att priset är korrekt enligt länsprislistan och riksprislistan för gymnasiesärskolan, samt enskilda avtal. Förvaltningens bedömning är att risken är mycket låg att kommunen betalar ut något felaktigt belopp. 1.7.3. Antagning till vuxenutbildning Under året har Järfälla vägledningscentrum uppdaterat prioriteringsordningen och upparbetat rutiner för prioriteringsordningen till vuxenutbildning. Vuxenutbildningen använder sig av prioriteringsordningen i sitt administrativa system för att kunna få fram mer detaljerad statistik. Förvaltningens bedömning är att risken för felaktig antagning är lindrig. Kontinuerliga kontroller har skett under pågående antagning.

2016-02-10, rev 2016-02-18 11 (107) 1.7.4. Fakturering från utbildningsanordnare Vuxenutbildning använder sig av systemet Alvis och där ligger de flesta utbildningsanordnare inne och systemet räknar fram de belopp som kommunen ska betala. Varje anordnare måste lägga in information om fullföljd utbildning för att vid läsårs bryt få full betalning. Vuxenutbildning har en liten andel elever som läser på skolor som inte ligger under det upphandlade avtalet och där skickas fakturor till kommunen. Under skrivande stund håller JVC på att lägga in alla uppgifter i Alvis för att kunna kontrollera att kommunen betalar det pris som är överenskommet med anordnaren och att det stämmer med fakturaunderlag som utbildningsanordnaren skickar. Förvaltningen anser att risken för felaktig fakturering är låg, och att kontinuerliga kontroller har skett under året..

2016-02-10, rev 2016-02-18 12 (107) 1.8. Väsentliga personalförhållanden 1.8.1. Personalstruktur 1 nov Diff 14/15 2015 2015 2014 2014 2013 2013 % antal % antal % antal Anställda personer +54 319 265 311 Omräknat årsarbetare +21,9 275,2 253,3 297,6 Kvinnor +49 63,9 204 58,5 155 58,8 183 Män +5 36,1 115 41,5 110 41,2 128 Tillsvidareanställda +14 231 217 260 Kvinnor +20 64,1 148 59,0 128 61,5 160 Män -6 35,9 83 41,0 89 38,5 100 Heltidsanställda +17 250 233 267 Kvinnor +20 60,8 152 56,7 132 56,2 150 Män -3 39,2 98 43,3 101 43,8 117 Medelålder -0,8 51,1 51,9 49,0 Kvinnor -0,7 51,5 52,2 49,3 Män -1,0 50,4 51,4 41,2 Åldersintervall Anställda 29 år eller yngre +13 5,6 18 1,9 5 3,5 11 Kvinnor +7 9 2 8 Män +6 9 3 3 30-39 år - - - 10,9 29 20,3 63 Kvinnor - - - 17 37 Män - - - 12 26 40-49 år - - - 24,9 66 24,1 75 Kvinnor - - - 35 38 Män - - - 31 37 50-59 år - - - 37,4 99 33,4 104 Kvinnor - - - 64 66 Män - - - 35 38 > 60 år - - - 24,9 66 18,6 58 Kvinnor - - - 37 34 Män - - - 29 24 Kommentar: Alla anställda på AB-avtalet inklusive timanställda. Exklusive anställda på BEA-avtalet (OSA- anställda och Välfärdsjobbare) som redovisas separat. Ökning av antal anställda personer beror på att Jobbcenter från och med den 1 januari 2015 organisatoriskt tillhör Kompetensförvaltningen. För 2015 redovisas åldersintervallet enligt följande: Anställda 29 år eller yngre, 30-49 år och 50 år och äldre. 2013 och 2014 redovisades åldersintervallet enligt följande: Anställda 29 år eller yngre, 30-39 år, 40-49 år, 50-59 år och > 60 år. Dessa åldersintervall har inte varit möjliga att ta ut till 2015 års redovisning, vilket gör att det endast är aktuellt att ta fram differensen mellan 2014 och 2015 avseende Anställda 29 år eller yngre. Med anledning av det redovisas åldersintervallet för 2015 separat under Personalstruktur-Åldersintervall. - Inte aktuellt att ta fram differensen mellan 2014 och 2015 p g a att dessa siffror inte redovisats för 2014.

2016-02-10, rev 2016-02-18 13 (107) Personalstruktur-Åldersintervall 2015 2015 % antal Anställda personer 319 Omräknat årsarbetare 275,2 Kvinnor 63,9 204 Män 36,1 115 Åldersintervall Anställda 29 år eller yngre 5,6 18 Kvinnor 9 Män 9 30-49 år 35,4 113 Kvinnor 75 Män 41 50 år och äldre 58,9 188 Kvinnor 123 Män 65 1.8.2. Personalstruktur välfärdsjobb Diff 14/15 2015 2015 - % antal Anställda personer - 176 Omräknat årsarbetare - 175,1 Kvinnor - 50,6 89 Män - 49,4 87 Medelålder - 43,3 Kvinnor - 41,7 Män - 45,0 Åldersintervall Anställda 29 år eller yngre - 24 Kvinnor - 62,5 15 Män - 37,5 9 30-49 år - 95 Kvinnor - 51,6 49 Män - 48,4 46 50 år och äldre - 57 Kvinnor - 43,9 25 Män - 56,1 32 Kommentar: - Inte aktuellt att ta fram differensen mellan 2014 och 2015 p g a att dessa siffror inte redovisats för 2014.

2016-02-10, rev 2016-02-18 14 (107) 1.8.3. Personalstruktur OSA Diff 14/15 2015 2015 - % antal Anställda personer - 59 Omräknat årsarbetare - 56,2 Kvinnor - 25,4 15 Män - 74,6 44 Medelålder - 47,4 Kvinnor - 45,8 Män - 47,9 Åldersintervall Anställda 29 år eller yngre - 3 Kvinnor - 33,3 1 Män - 66,7 2 30-49 år - 31 Kvinnor - 25,8 8 Män - 74,2 23 50 år och äldre - 25 Kvinnor - 24,0 6 Män - 76,0 19 Kommentar: - Inte aktuellt att ta fram differensen mellan 2014 och 2015 p g a att dessa siffror inte redovisats för 2014.

2016-02-10, rev 2016-02-18 15 (107) 1.8.4. Sjukfrånvarostatistik Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 dec respektive år % % % 2015 2014 2013 Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid 3,7 3,9 3,5 Kvinnor 5,5 5,3 4,7 Män 1,3 1,9 1,7 Anställda 29 år eller yngre 0,3 2,0 3,5 Kvinnor 0,4 3,3 4,1 Män 0,1 0,89 2,4 åldersgruppen 30-49 år 5,3 3,1 2,7 Kvinnor 7,6 4,3 3,4 Män 2,4 1,7 1,8 åldersgruppen 50 år och äldre 3,8 4,4 4,1 Kvinnor 5,5 5,9 4,7 Män 1,3 2,1 1,7 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 56,3 41,3 x) Kvinnor 59,3 47,4 x) Män 34,2 11,2 x) Andel utan sjukfrånvaro 42,8 47,6 44,8 Kvinnor 33,5 40,2 39,1 Män 58,7 58,4 53,2 Kommentar: Alla anställda på AB-avtalet inklusive timanställda. Exklusive anställda på BEA-avtalet (OSA- anställda och Välfärdsjobbare) som redovisas separat.

2016-02-10, rev 2016-02-18 16 (107) 1.8.5. Sjukfrånvarostatistik Välfärdsjobb Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 dec respektive år % 2015 Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid 4,1 Kvinnor 5,0 Män 3,2 åldersgruppen 29 år eller yngre 6,7 Kvinnor 10,3 Män 1,5 åldersgruppen 30-49 år 3,6 Kvinnor 3,6 Män 3,6 åldersgruppen 50 år och äldre 3,6 Kvinnor 3,9 Män 3,3 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 2,5 Kvinnor 4,3 Män 0,0 Andel utan sjukfrånvaro 74,2 Kvinnor 79,6 Män 68,8

2016-02-10, rev 2016-02-18 17 (107) 1.8.6. Sjukfrånvarostatistik OSA Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 dec respektive år % 2015 Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid 10,1 Kvinnor 13,4 Män 8,5 åldersgruppen 29 år eller yngre 12,0 Kvinnor 17,4 Män 5,1 åldersgruppen 30-49 år 9,7 Kvinnor 13,6 Män 8,2 åldersgruppen 50 år och äldre 10,1 Kvinnor 12,1 Män 9,1 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 30,0 Kvinnor 35,1 Män 26,0 Andel utan sjukfrånvaro 33,6 Kvinnor 28,6 Män 36,1 1.8.7. Lediga befattningar Antal befattningar 2015 2014 2013 29 22 41 1.8.8. Anmälda arbetsskador/tillbud Järfälla kommun har ett stödsystem, Lisa, för att systematiskt arbeta med arbetsskador och tillbud. Genom att lägga in arbetsskade- och tillbudsanmälningarna i systemet kan man fånga upp information om skador, tillbud, risker och avvikelser direkt när en händelse inträffar. Förvaltningsledningen följer upp alla anmälda skador och redovisar dem till den förvaltningsövergripande skyddskommittén. Under perioden 1 januari-31 december 2015 har totalt 37 arbetsskador anmälts. Av dessa är tre stycken elevskador. Mälargymnasiet har en icke klassificerad händelse och YTC har två mindre allvarliga händelser avseende elever. 34 av de anmälda arbetsskadorna avser medarbetare: Jobbcenter har tre allvarliga händelser, ett mindre allvarligt tillbud samt tre händelser som inte är klassificerade. Serviceenheten har ett allvarligt tillbud, en mindre allvarlig händelse samt en allvarlig händelse.

2016-02-10, rev 2016-02-18 18 (107) Lärcentrum har ett allvarligt tillbud, en allvarlig händelse, fem mindre allvarliga händelser och en händelse som inte är klassificerad. Järfälla vägledningscentrum har två mindre allvarliga händelser, ett tillbud och en händelse som inte är klassificerad. Mälargymnasiet har en allvarlig händelse, två mindre allvarliga händelser och tre händelser som inte är klassificerade. YTC har två mindre allvarliga händelser samt en händelse som inte är klassificerad. NT-gymnasiet har en händelse som inte är klassificerad. Kansliet har ett mindre allvarligt tillbud och en händelse som inte är klassificerad. 1.8.9. Väsentliga personalaktiviteter Löneöversynsförhandlingar Under våren genomfördes löneöversynsförhandlingarna med samtliga berörda fackliga organisationer. Förhandlingsformen var dialog chef-medarbetare med samtliga organisationer förutom Kommunal där förhandlingarna delvis genomfördes enligt traditionell modell. Personalenkäten Arbetsmiljökompassen Järfälla kommun ska bedriva en personalpolitik som medverkar till att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där uppsatta verksamhetsmål nås genom ett bra ledarskap, aktivt medarbetarskap, jämställdhet, mångfald, professionalism och en god arbetsmiljö. Sedan 1996 har de personalpolitiska målen följts upp vartannat år genom en medarbetarundersökning. Från och med år 2010 har fråge- och analysmodellen Arbetsmiljökompassen använts med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Den 19 januari 2015 fick samtliga chefer sin resultatrapport från medarbetarundersökningen. Varje chef har därefter under våren presenterat och arbetat med sitt resultat med respektive grupp. Resultatet på arbetsplatsnivå visar på variationer och med anledning av det har det varit viktigt att arbeta med resultatet och åtgärdsplaner inom respektive enhet. Detta för att kunna ta hänsyn till aktuella förutsättningar och lägga fokus på att identifiera utvecklingsområden relevanta för de olika arbetsgrupperna. Fyra utvecklingsområden är identifierade som ledningen tillsammans med chefer och medarbetare på förvaltningen kommer att fortsätta att jobba vidare med att utveckla: 1. Feedback 2. Fortsätta utveckla medarbetarnas delaktighet 3. Öka samarbetet mellan medarbetare/chefer, medarbetare/medarbetare och chefer/chefer 4. Tydliggöra organisation och uppdrag för samtliga anställda i förvaltningen

2016-02-10, rev 2016-02-18 19 (107) Medarbetarakademin 2014-2015 Akademin är ett utvecklingsprogram för medarbetare i kommunen. Utbildningen genomförs i samarbete med Ekerö och Sollentuna kommuner. Varje kommun har ett individuellt utbildningsprogram, men några av utbildningstillfällena genomförs som samarrangemang. Från Kompetensförvaltningen deltog en medarbetare från Järfälla Lärcentrum. Ledarskapsakademin Ledarskapsakademin är ett ledarförberedande program som riktar sig till medarbetare som är intresserade av en chefs- eller ledarroll. Programmet är ett samarbete mellan Järfälla, Ekerö, Sollentuna, Nacka, Vaxholm, Linköping och Norrköpings kommuner och pågår under tre terminer. Den åttonde omgången av Ledarskapsakademin startade i februari 2015 och pågår till sommaren 2016. Ingen medarbetare från Kompetensförvaltningen deltar. Medarbetarseminarium Syftet med medarbetarseminarierna är att informera och diskutera aktuella teman/ämnen i kommunen för att öka kompetensen och professionalismen bland medarbetarna. Under 2015 har följande medarbetarseminarium erbjudits samtliga medarbetare: Pensionsinformation den 3 december 2015, Arbetsmiljökompassen den 19 februari 2015 och informationssäkerhet den 14 och 22 april 2015. Karriärtjänster för lärare Regeringen har infört ett statsbidrag för två nya karriärtjänsten; förstelärare och särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning. Staten avsätter medel för lönetilllägg. Förstelärarens främsta uppgift är undervisning. Exempel på andra arbetsuppgifter är att coacha lärare, initiera pedagogiska samtal, initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisning och annan kvalitet, vara huvudansvarig för ett ämne samt skapa och vidmakthålla nätverk inom och mellan förvaltningens enheter. För förstelärare höjs lönen med 5 000 kr under anställningsperioden. Kompetensförvaltningen har 26 förstelärare.

2016-02-10, rev 2016-02-18 20 (107) 2. POLITISK LEDNING Kompetensnämnden inrättades den 1 januari 2015. Nämnden övertog tidigare Utbildningsnämndens ansvarsområden, gymnasieutbildning och vuxenutbildning, samt utökades med ansvar för kommunens arbetsmarknadsinsatser och ansvar för att samordna kommunens integrationspolitiska arbete. Kompetensnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, bildar den samarbetskoalition som är i majoritet. Socialdemokraterna har tre ledamöter, däribland ordförandeposten och platsen som 1:e vice ordförande, medan Miljöparitet och centerpartiet har en ledamot vardera. Oppositionen representeras av Moderaterna som har tre ledamöter, däribland platsen som 2:e vice ordförande. Liberalerna har en ledamot i nämnden. Av de nio ersättarplatserna i nämnden har Socialdemokraterna tre platser och Moderaterna två. Miljöpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har en ersättarplats vardera. För beredning av ärenden har nämnden ett arbetsutskott. I utskottet ingår två ledamöter från Socialdemokraterna, samt en plats vardera för Moderaterna respektive Liberalerna. Bland de fyra ersättarna har Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna var sin plats. Under året har nämnden haft åtta sammanträden. Året inleddes med ett konstituerande sammanträde. Utöver sex ordinarie sammanträden tillkom ett extra sammanträde. Arbetsutskottet har haft sju sammanträden. Inriktningsplan för utveckling av Järfälla gymnasieskolor är ett ärende som stått i fokus för nämnden och förvaltningen under året. Kompetensnämnden och förvaltningen har även haft ett gemensamt målseminarium under våren. Kompetensnämndens sammanträden är offentliga. Annonsering sker på kommunens webbplats. De som utöver förtroendevalda och tjänstemän har deltagit på nämndens sammanträden är framför allt personal från gymnasieskolorna samt fackliga företrädare. Inför varje nämndssammanträde sker facklig samverkan, där framför allt ärenden inför nämnden behandlas. Utöver detta sker samverkan i frågor där behov finns av ytterligare information och diskussion. Utöver samverkan har Skyddskommittén sammanträtt vid fyra tillfällen under året. Kompetensnämnden är representerad i Järfälla kommuns tillgänglighetsråd. Det sker en omfattande samverkan kring gymnasieutbildning och vuxenutbildning i länet, inom ramen för Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Järfälla är representerad med ett tiotal förtroendevalda ombud (fem) varav en ledamot från Kompetensnämnden och ersättare (fem) i KSL:s Förbundsmöte, som är KSL:s högsta beslutande organ. Förtroendevalda från Kompetensnämnden har deltagit på de seminarier m.m. kring utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor som KSL anordnat under året. (Därutöver ingår tjänstemän från Kompetensförvaltningen i arbetsgrupper inom Utbildningsberedningens ansvarsområden).

2016-02-10, rev 2016-02-18 21 (107) 2.1. Ekonomiskt utfall tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 0 42 0 0 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 0 0 0 0 Externa intäkter 0 0 0 0 Summa intäkter 0 42 0 0 Interna kostnader andra förvaltningar 0-61 -29-28 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen 0-4 0 0 Externa kostnader -718-774 -557-671 Varav kapitalkostnader 0 0 0 0 Summa kostnader -718-838 -586-699 Netto kostnader -718-796 -586-699 Kommunbidrag 718 718 711 704 Resultat efter kommunbidrag 0-78 125 5 Netto investeringar 0 0 0 0 Eget kapital 0 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2015. Politisk ledning har ett underskott om 78 tkr.

2016-02-10, rev 2016-02-18 22 (107) 3. NÄMNDKANSLI Verksamhetsområde I arbetet ingår upphandling av verksamhet, beredning av nämndärenden, planering, utredning, uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhetsområden samt antagning till gymnasie- och vuxenutbildningen. Under nämndkansliet ligger även administrativt stöd till Järfällas egna verksamheter. 3.1. Ekonomiskt utfall tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 0 24 3 690 947 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 6 089 4 827 3 753 2 258 Externa intäkter 704 852 629 150 Summa intäkter 6 793 5 703 8 073 3 356 Interna kostnader andra förvaltningar 0-1 555-824 -852 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen 0-2 0-43 Externa kostnader -9 740-7 024-9 684-5 426 Varav kapitalkostnader 0 0 0 0 Summa kostnader -9 740-8 580-10 508-6 321 Netto kostnader -2 947-2 877-2 435-2 966 Kommunbidrag 2 947 2 947 2 918 2 991 Resultat efter kommunbidrag 0 70 483 25 Netto investeringar 0 0 0 0 Eget kapital -1376 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2015. Kansliet har ett överskott om 70 tkr. Administrativt stöd till de egna verksamheterna ingår under Kansliet, där verksamheterna har betalat in 4 827 tkr. 3.2. Viktiga händelser Utbildningsnämnden upphörde den 31 december 2014. Nämndens uppgifter övertogs av den nystartade kompetensnämnden (Kon) som bildades 2015-01-01. Kompetensnämnden övertog ansvaret för arbetsmarknadsinsatser från socialnämnden samt uppgiften att agera som arbetslöshetsnämnd från kommunstyrelsen. Nämnden tog också över ansvaret för att samordna det integrationspolitiska arbetet i kommunen från kommunstyrelsen. Detta har inneburit stora förändringar för förvaltningen. Det har bidragit till nya utmaningar och utvecklingsområden men också initierat ett bra samarbete mellan arbetsmarknad och vuxenutbildning inom våra egna verksamheter.

2016-02-10, rev 2016-02-18 23 (107) 3.2.1. Välfärdsjobb Satsningen på Välfärdsjobb som innebär en anställning inom Kompetensförvaltningen med statligt anställningsstöd startade under våren. Förvaltningen har byggt upp ett gott samarbete med Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen för att arbeta med de som idag är arbetslösa och uppbär försörjningsstöd. 3.2.2. Feriepraktik Feriepraktiksgarantin har genomförts med ett lyckat resultat trots den korta tid som fanns till förfogande. Svårigheten med denna insats har varit ekonomin då förvaltningen inte har kunnat planera och styra volymer och vilka kostnader de har genererat. Verksamheten fick också fler deltagare än prognostiserat. 3.2.3. Barkarby College Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari att teckna ett samarbetsavtal med Atrium Ljungberg för att utveckla konceptet Barkarby College. Parterna ska gemensamt och i nära samverkan vidareutveckla konceptet till en regional mötesplats för lärande, kultur, näringsliv och högre utbildning. Utveckling av konceptet fortsatte under hösten 2015 i samverkan med samhällsbyggnadskontoret och Atrium Ljungberg. En projektledare anställdes under hösten på Kompetensförvaltningen. Projektledaren har en samordnande uppgift för hela kommunen men huvudfokus ligger på Kompetensförvaltningen och Kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen. En intern verksamhetsstyrgrupp har påbörjat arbetet med att samordna kommunens delar i kvarteret. Processen med personalens deltagande i framtagandet av ett rumsfunktionsbeskrivningsdokument har också startat. Våren 2016 kommer att bli intensiv då ett hyresavtal ska slutas med Atrium Ljungberg AB. Byggstart för projektet är beräknat till årsskiftet 2016/2017. Den första etappen beräknas vara klar hösten 2019. 3.2.4. Inriktningsplan för utveckling av Järfälla gymnasieskolor Kompetensförvaltningen har tagit fram en inriktningsplan för utveckling av Järfällas gymnasieskolor. Planen som beslutades på kompetensnämndens möte den 11 november 2015 innefattar programutbud, lokalisering och organisation. Utbildningarna ska präglas av mångfald, flexibilitet, entreprenöriellt lärande samt nära koppling till arbetslivet. Nämnden fattade även beslut om att en skolenhet med en ledningsorganisation och administration inrättas senast den 1 juli 2016. 3.2.5. Lokal överenskommelse om samverkan gällande unga 16-24 år med arbetsförmedlingen Under året har kommunen tecknat en lokal överenskommelse om samverkan kring unga 16-24 år som varken arbetar eller studerar. Målet är genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt, minska ungdomsarbetslösheten. Navet i samverkan är ESF projektet UngKomp som arbetar tvärsektoriellt och skapar multikompetenta team kring individen för snabbare och effektivare insatser utifrån individens behov. Kommunen bidrar med en studie- och yrkesvägledare från kompetensförvaltningen och en socionom från socialförvaltningen.

2016-02-10, rev 2016-02-18 24 (107) 3.2.6. Integration Ansvaret för integrationsfrågor överfördes från kommunstyrelsen till kompetensnämnden och nämndens budgetram utökades med 104 tkr för 2015. Med de tilldelade medel har förvaltningen under året inventerat den dokumentation som finns till grund för kommunens tidigare integrationsarbete. Inför 2016 har förvaltningen fått resursförstärkning för integrationsfrågor. Fortsatt arbete handlar om att i samarbete med kommunstyrelseförvaltningen ta fram en kommunövergripande plan med fokusområden. 3.3. Framtiden 3.3.1. Ny organisation för Järfälla gymnasieskolor En skolenhet med en ledningsorganisation och administration inrättas senast den 1 juli 2016. Kompetensnämnden har uppdragit åt förvaltningen att i den nya organisationen ta fram en vision och ett pedagogiskt koncept med utgångspunkt i de utvecklingsområden utredningen redovisar samt EU:s nyckelkompetenser. Målsättningen är att Järfälla gymnasieskolor ska bli ett attraktivt alternativ för elever i stockholmsregionen och en gymnasieskola som kunskapsmässigt ligger i framkant. 3.3.2. Långsiktig lokalförsörjning Under år 2015 har förvaltningen bildat en arbetsgrupp bestående enhetschefer inom de olika verksamheterna. Gruppen arbetar för ett effektivare och flexiblare lokalutnyttjande i egna lokaler. I skrivande stund arbetar Järfälla vägledningscentrum och arbetsmarknadsenheten samt Järfälla Lärcentrum för samlokalisering i egna lokaler som gymnasieskolan behöver avyttra i H-huset. Hyresgästanpassning av lokalerna kommer att genomföras under sommaren och hösten 2016 för att möjliggöra flytt av JVC, arbetsmarknad och delar av Järfälla Lärcentrum till H-huset i december 2016. Den lokalmässigt största strategiska utmaningen för gymnasieutbildningen är projektet Barkarby College som planeras ligga vid den planerade nya järnvägsstationen i Barkarby. Program som flyttas till Barkarby College är naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och ytterligare några program samt KomTek och SFINX (svenska för utländska ingenjörer). Flytten beräknas kunna ske 2019.

2016-02-10, rev 2016-02-18 25 (107) 4. VUXENUTBILDNING Verksamhetsområde Kompetensnämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning i form av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Under nämndens ansvar ligger också särskild utbildning för vuxna (särvux) och svenska för vuxna invandrare (SFI). Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning genomförs dels i egen regi av Järfälla lärcentrum, dels, efter upphandling, av ett flertal externa utförare. Järfälla lärcentrum genomför kommunens SFI undervisning och särskild utbildning för vuxna, Särvux. 4.1. Ekonomiskt utfall tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 301 305 1 947 19 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 32 000 33 813 37 815 31 396 Externa intäkter 8 726 14 000 17 813 15 619 Summa intäkter 41 027 48 118 57 576 47 034 Interna kostnader andra förvaltningar -4 923-4 947-5 185-5 519 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen -32 730-34 439-38 789-31 597 Externa kostnader -44 995-51 883-54 167-47 643 Varav kapitalkostnader 0 0-27 -28 Summa kostnader -82 648-91 269-98 142-84 760 Netto kostnader -41 621-43 152-40 566-37 726 Kommunbidrag 41 621 41 621 45 466 39 590 Resultat efter kommunbidrag 0-1 531 4 900 1 864 Netto investeringar 0 0 0 0 Eget kapital 7 431 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2015. Vuxenutbildningen har ett underskott om 1 531 tkr. Vuxenutbildningens rambudget redovisar ett underskott om 1 576 tkr. Vuxenutbildningen har ett underskott om 1 531 tkr, vilket består till största delen av större volymer än budgeterat för SFI. Nämnden beräknas bli volymkompenserad för SFI med 3 539 tkr från kommunstyrelsen och beräknas återbetala för grundläggande vuxenutbildning med 1 098 tkr och för särskild utbildning för vuxna med 797 tkr till kommunstyrelsen. Vuxenutbildningen kommer att ha ett överskott efter volymkompensation om 68 tkr.

2016-02-10, rev 2016-02-18 26 (107) 4.2. Måluppföljning och uppfyllelse Förklaring till symbolerna Trendpilar Mycket positiv trend Positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend Ingen uppgift Symboler måluppföljning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Ingen uppgift Kommungemensamt mål: Kvalitativ välfärd Effektmål Andelen studerande som är nöjda med kvalitén på sin utbildning ska öka. Resultat 2015 Gy 4,4 Gr 4,4 SFI 4,2 Sfx 4,2 2014 2013 Trend Målet uppnått? Gy 4,3 Gr 4,3 SFI 4,2 Sfx 4,2 Gy 4,3 Gr 4,3 SFI 4,3 Sfx 4,3 Av tradition har vuxenutbildningen i kommunen ett gott rykte och den positiva trenden fortsätter. Inför KSL studerandeenkät 2016 kommer Järfälla vuxenutbildning att lägga till en kommunspecifik fråga för att kunna mäta och redovisa detta effektmål på ett korrekt sätt. Kommungemensamt mål: Kvalitativ välfärd Effektmål Andelen Järfällabor som efter kontakt med studievägledningen inom vuxenutbildningen känner sig nöjda ska ligga över länssnittet Resultat 2015 Järfälla 4,1 Länssnitt 4,2 2014 2013 Trend Målet uppnått? Järfälla 3,8 Länssnitt 4,2 Järfälla 4,1 Länssnitt 3,6 I årets studerandeenkät har verksamheten utgått ifrån frågeställningen Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått för att mäta detta effektmål. Utvärderingen görs på en skala 1-5 och därför kan inte andelen redovisas. Inför KSL studerandeenkät 2016 kommer en kommunspecifik fråga läggas till för att kunna mäta och redovisa detta effektmål på ett korrekt sätt. Under våren och sommaren har ny personal rekryterats och en förstärkning av studieoch yrkesvägledningen skett, vilket medför bättre och snabbare service. Det finns en del kvarstående åtgärder som ska ses över, det är en ständig process att bli bättre på att bemöta våra kommunmedborgare.

2016-02-10, rev 2016-02-18 27 (107) Kommungemensamt mål: Framtida tillväxt Effektmål Andelen elever som avslutar kurs i svenska, matematik och engelska med minst betyget godkänt ska öka Resultat 2015 Ma1 73 % En 5 75 % Sv1 75 % 2014 2013 Trend Målet uppnått? 70 % 68 % 72 % 81 % 79 % 72 % Resultaten i matematik har ökat andel godkända betyg bland annat tack vare Mattelyftet och att för att kurslängden har förlängts, kortare kurser än 10 veckor godkänns inte. Kommungemensamt mål: Framtida tillväxt Effektmål Andelen elever med godkänt i SFI (uppdelat per nivå) ska ligga över länssnittet Resultat 2015 SFI D 60 % *) SFI A, B, C Se tabell nedan 2014 2013 Trend Målet uppnått? SFI D 44 % (49 %) SFI A,B,C Se tabell nedan SFI D 38 % (47 %) SFI A,B,C Se tabell nedan Länsstatistik för SFI 2015 är tillgänglig först i juni 2016. i.u Variabler Järfälla Stockholms län Kursdeltagare på 1A, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 1B, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 2B, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 2C, andel (%) som fått godkänt 2015 2014 2013 2012 2015 2014 2013 2012 0 0 39 50 i.u 26 35 32 4 0 10 i.u 16 20 21 17 20 20 30 i.u 29 32 29 31 19 16 30 I.u 34 34 33

2016-02-10, rev 2016-02-18 28 (107) Kursdeltagare på 3C, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 3D, andel (%) som fått godkänt 60 40 45 43 i.u 32 34 31 60 44 38 46 i.u 49 47 48 Länsstatistik för 2015 är tillgänglig först i juni. Andelen elever i Järfälla med godkänt betyg har ökat på samtliga studievägar förutom 1A och 2B. På 1A är resultatet oförändrat och på 2B har det sjunkit. Kommungemensamt mål: Framtida tillväxt Effektmål Andelen elever som ett år efter avslutad yrkesutbildning har arbete eller studerar ska öka. Resultat 2015 2014 2013 Trend Målet uppnått? 86 % 92 % 90 % 2015 var det 21 av 28 som avslutat yrkesutbildningen som svarat. 86 % som svarat har ett arbete, 9 % är föräldralediga och 5 % är arbetssökande Det låga antalet som avslutat yrkesutbildningen beror på vuxenutbildningen hade antagningsstopp under hösten 2014, vilket resulterade att många som skulle ha avslutat sina studier 2014 fick vänta till våren 2015. Främst drabbades de som skulle läsa fördjupningsdelen inom Vård och Omsorg. 4.3. Kvalitetsredovisning 4.3.1. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2015 har tillsynsbesök hos de 24 utbildningsanordnarna genomförts och det har skett i samarbete med rektorer inom Vux18. Extra tillsynsbesök har gjorts hos Medlearn för att säkerställa deras arbetsplatslärande (APL). När det gäller uppföljning av de externa utbildningsanordnarna följer vuxenutbildningen i kommunen det kvalitetshjul som är utarbetat inom Vux18-gruppen. Utöver detta har rektor för kommunens vuxenutbildning deltagit i ett tillsynsbesök hos Lernia Utbildningar AB, besöket ingår i en länsöverskridande tillsyn av all vuxenutbildning i länet. Rapport finns på KSLs hemsida. 4.3.2. Studerandeenkät 2015 En gemensam studerandeenkät har genomförts under april-maj månad i samarbete med KSL och länets alla 26 kommuner, där även SFI ingår. Kommunerna var överens om att enkäten inte skulle innehålla för många frågor och att den skulle kopplas till hur anordnarna uppfyller läroplansmålen.

2016-02-10, rev 2016-02-18 29 (107) 65 % av de studerande som svarat är i åldern 20-35 år, den stora gruppen är 20-24 år (26 %). 68 % av de som svarat är kvinnor och 32 % män. Inför KSL studerandeenkät 2016 kommer kommunspecifika frågor läggas till för att kunna mäta andelar och därmed kunna besvara effektmålen inom kvalitativ välfärd. 4.4. Viktiga händelser 4.4.1. Ny upphandling av vuxenutbildningen Under våren 2015 genomfördes en ny upphandling, som efter en överprövning fick avslag i Förvaltningsdomstolen vilket resulterade i en ny upphandling gjordes under sommaren 2015. I skrivande stund har även den andra upphandlingen fått ett negativt domslut och beslut att inte gå vidare i processen är taget. Arbetet med en tredje upphandling påbörjas i januari 2016. Nya avtal har tecknats med de företag som inte berörts av överprövningen och tillfälliga ettåriga avtal har tecknats med de företag som fått tilldelning men blivit överprövade. 4.4.2. Antagning På grund av ett högt sökande tryck under våren 2015 har vuxenutbildningen i kommunen varit tvungen att vara mycket restriktiv med antagning till kurser. Sökanden som läser till ett slutbetyg har prioriterats. I juni antog kompetensnämnden förvaltningens förslag att överskrida den gymnasiala vuxenutbildningsbudgeten 2015 med 100 heltidsstudieplatser motsvarande 3 000 tkr för att kunna bevilja utbildning för de prioriterade målgrupperna enligt förordningen. Under 2015 har 76 slutbetyg utfärdats mot normalt ca 30. 4.4.3. Samarbete med arbetsmarknadsenheten Vuxenutbildningen har påbörjat ett samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet bland annat kring studie- och yrkesvägledning som erbjuds för alla inom välfärdsjobb. En skräddarsydd yrkesutbildning har startats upp för de välfärdsanställda som arbetar inom vård och omsorg. Nya utbildningar planeras och startas utifrån behoven. I skrivande stund arbetar Järfälla vägledningscentrum och arbetsmarknadsinsatserna för samlokalisering i egna lokaler som gymnasieskolan behöver avyttra i H-huset. Hyresanpassning av lokalerna kommer att genomföras under sommaren och hösten 2016 för att möjliggöra flytt till H-huset i december 2016. 4.4.4. Samarbete med arbetsförmedlingen Kommunen har byggt upp ett samarbete med arbetsförmedlingen gällande unga 20-25 år som ska börja studera med syfte att slutföra sin gymnasieutbildning inom ramen för ett utbildningskontrakt.

2016-02-10, rev 2016-02-18 30 (107) 4.4.5. Upphandling av Samhällsorientering för SFI, Centrum för Samhällsorientering i Stockholm Järfälla kommun fortsätter att samverka med andra kommuner i länet kring tjänster för samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare i Stockholms län åren 2016-2019. En ny upphandling av dessa tjänster samordnas av Centrum för samhällsorientering i Stockholms län. I samband med det ärendet uppdrog nämnden förvaltningen att återkomma med en utvärdering av samhällsorienteringen under 2016. 4.5. Väsentliga personalförhållanden Under året har två administratörer avslutat sina tjänster som har ersatts med en receptionist med syfte att besvara enklare frågor vid disken samt att alla ska känna att de får ett bra bemötande när de kommer till JVC. De ekonomiska arbetsuppgifter som utförts på JVC har flyttats till kansliet. Två nya studievägledare har anställts då en avslutat sin tjänst och en varit tjänstledig. 4.6. Framtiden 2016 kommer att bli ett händelserikt år för vuxenutbildningen. Utbildning kommer att kunna erbjudas för fler individer än det senaste året beroende på att ramen för den kommunala vuxenutbildningen har fördubblats. Vuxenutbildningen har även tilldelats 8,5 miljoner i statsbidrag som delas upp på yrkes- och gymnasiala kurser, lärlings- och traineeplatser. Verksamheten har byggt upp ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen vilket kommer att generera fler till utbildning samt Välfärdsjobb som också väljer att utbilda sig. Under våren 2016 kommer en ny upphandling att genomföras. Under året kommer Järfälla vägledningscentrum tillsammans med delar av Lärcentrum flytta till gymnasieskolans lokaler i H-huset där lokalerna kommer att delas med Arbetsmarknadsenheten.

2016-02-10, rev 2016-02-18 31 (107) 4.7. Verksamhetsmått/Volymer/Nyckeltal 4.7.1. Volymer/kostnadsmått Vuxenutbildning antal helstudieplatser Budget Bokslut Helår Avvikelse Kostnad per plats, kronor Grundläggande 190 162-28 38 784 Varav Lärcentrum 144 Gymnasial allmänna kurser 130 344 214 33 400 Varav Lärcentrum 72 Gymnasial allmänna kurser statliga medel 34,6 Gymnasiala yrkesprogram 60 101 41 49 600 Varav Yrkesvux statliga medel 54,1 Svenska f. invandrare exkl flykting 553 659 106 33 300 Varav Lärcentrum 595 Särskild utbildning för vuxna (avser antal elever) 60 40-20 39 867 Varav Lärcentrum 40 4.7.2. Statsbidrag Järfälla vuxenutbildning 2015 Lärlingsvux: 12,8 platser Yrkesinriktad vuxenutbildning: 54,1 årsstudieplatser Extra preliminär tilldelning: 16,8 platser för kurser inom vuxenutbildning enligt Vårändringsbudgeten (förordning 2009:43 ), samt 17,8 platser (förordningen 2015:403) Migrationsverket tilldelade 126 platser, 4 184 tkr 4.7.3. Andel elever som avbryter sin kurs uppdelad per verksamhet (Gruv, Gy & Yrkesutbildning) Grundläggande vuxenutbildning 14 % avbrott (66 % kvinnor och 44 % män) Gymnasial vuxenutbildning 19 % avbrott (59 % kvinnor och 41 % män) Yrkesutbildning 5 % avbrott (43 % kvinnor och 57 % män) Statistik och nyckeltal kommer, så långt det är möjligt, att redovisas med ett genusperspektiv.

2016-02-10, rev 2016-02-18 32 (107) 5. JÄRFÄLLA LÄRCENTRUM 5.1. Ekonomiskt utfall tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 301 305 8 19 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 32 000 33 813 37 815 31 396 Externa intäkter 4 675 3 359 4 346 3 144 Summa intäkter 36 976 37 477 42 169 34 559 Interna kostnader andra förvaltningar -4 251-4 304-4 728-4 698 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen -730-1 274-6 576-790 Externa kostnader -31 995-31 854-30 577-28 418 Varav kapitalkostnader 0 0-27 -28 Summa kostnader -36 976-37 432-41 880-33 906 Netto kostnader 0 45 289 653 Kommunbidrag 0 0 0 0 Resultat efter kommunbidrag 0 45 289 653 Netto investeringar 0 0 0 0 Eget kapital 7 431 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2015. Järfälla lärcentrum redovisar ett överskott på 45 tkr. I delårsbokslutet per augusti redovisades en årsprognos som visade ett nollresultat. 5.2. Investeringsredovisning Järfälla Lärcentrum har 2015 en investeringsbudget på 0 tkr. 5.3. Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster Personal totalt varav lärare varav behöriga varav kvinnor 2015 57,9 43,95 38,15 49,4 8,5 2014 53,6 42,46 37,26 44,6 9 2013 49,2 39,17 31,37 41,7 7,5 2012 43,87 34,62 27,62 38,27 5,6 varav män Sjukfrånvaro per nov i % av Total Kvinnor Män arbetstid 2015 7,15 7.99 2,62 2014 6,13 6,76 1,95 2013 3 3,24 0,98 2012 4,12 4,49 1,64

2016-02-10, rev 2016-02-18 33 (107) Förutom tillsvidareanställd personal har Lärcentrum haft ca 8 heltidstjänster på tidsbegränsade förordnanden. Lärcentrum har ökat antalet anställda de senaste åren till följd av den stora ökningen av antalet sfi-elever. Vidare har Lärcentrum utökat administrationen och studie- och yrkesvägledningen. Antalet sjukskrivningar har ökat under 2015. Det handlar om ett antal personer med längre sjukfrånvaro. Under november genomfördes medarbetarenkäten. Svarsfrekvensen var högre 2015 än året innan. Resultatet är bättre på 2015 års undersökning. Under första halvan av 2015 ska ledning och personal arbeta med att ta fram konkreta åtgärder för att utveckla verksamheten till en ännu bättre arbetsplats. 5.4. Miljöredovisning Järfälla Lärcentrum har miljödiplom guld. 5.5. Viktiga händelser under perioden Lärcentrum startade i början av året en sfi Bas-utbildning som är en utbildning för kortutbildade och analfabeter. I slutet av augusti startade en fortsättningskurs Bas 2. I början av augusti anställdes ytterligare en studie- och yrkesvägledare för att förstärka vägledningen på sfi. Vägledaren ska vara halvtid på Bas för att ansvara för arbetsmarknadsintroduktionen som är en viktig del av Bas. Lärcentrum startade hösten 2015 inga kurser i matematik och samhällskunskap på gymnasial nivå. Skälet är ett för litet elevunderlag. Skolan fick två nya förstelärare i augusti, båda i svenska som andraspråk. Skolan har nu totalt sex förstelärare. Diskussioner för på Kommunförbundet Stockholms län, KSL, om att göra Lärcentrums köksutbildning till en utbildning med länsintag liknande Sfinx. I slutet av året blev det klart med länsintaget på köksutbildningen. 5.6. Kvalitetsredovisning/Utvecklingstendenser Ett sviktande elevunderlag på framför allt vissa kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningen medför ett ansträngt ekonomiskt läge och enheten behöver vara uppmärksam på utvecklingen och planera utifrån den. Lärcentrum kommer att arbeta mot en profilering av yrkesutbildning och yrkesspår inom sfi. Ökningen på sfi har däremot varit kontinuerlig, även om Lärcentrum under 2015 inte såg samma ökning i tillströmningen på sfi som tidigare år.

2016-02-10, rev 2016-02-18 34 (107) 5.7. Måluppföljning och uppfyllelse Kvalitativ välfärd 5.7.1. Andelen studerande som är nöjda med kvaliteten på sin utbildning ska öka. Nedanstående resultat finns för Lärcentrum i KSLs elevenkät 2015 bland elever på sfi samt grundläggande och gymnasial nivå. Medelvärdet på skalan 1-5 anges där 5 är högst. Tabell 3a. Frågor ur elevenkäten Sfi/Sfx Frågor från enkäten: Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket 2015 2014 2013 Mina lärare förklarar så att jag förstår. 4,4 4,5 4,6 Mina lärare gör så att jag vill lära mig 4,4 4,4 4,5 mer. Mina lärare berättar vad jag måste kunna 4,3 4,2 4,3 för att få betyg. Jag är nöjd och kan rekommendera min 4,2 4,2 4,3 skola till andra. Jag får den hjälp jag behöver. 4,4 4,4 4,4 Källa: KSLs årliga elevenkät i länet. Tabell 3b. Frågor ur elevenkäten Grund/Gy Frågor från enkäten: Andel elever som instämmer helt eller ganska mycket 2015 2014 2013 Mina lärare förklarar så att jag förstår. 4,5 4,5 4,6 Mina lärare är bra på att väcka intresse 4,5 4,4 4,5 och får mig att vilja lära mig mer. Mina lärare berättar vad som krävs för att 4,4 4,4 4,5 uppnå olika betyg. Mina lärare ger mig snabbt besked efter 4,3 4,3 4,4 inlämningsuppgifter och prov. Jag kan rekommendera min skola till 4,5 4,2 4,2 andra. Jag får det stöd jag behöver. 4,3 4,3 4,4 Källa: KSLs årliga elevenkät i länet. För sfi/sfx instämmer majoriteten i att deras lärare förklarar så att de förstår, att läraren gör så att elever vill lära mer samt att man får den hjälp/det stöd man behöver. Majoriteten instämmer också i att läraren berättar vad man ska uppnå för att kunna få ett betyg. Majoriteten är också beredd att rekommendera sin skola.

2016-02-10, rev 2016-02-18 35 (107) För grundläggande och gymnasial vuxenutbildning instämmer de flesta i att deras lärare förklarar så att de förstår, att läraren är bra på att väcka intresse och får en elev att vilja lära mer samt att läraren berättar vad som krävs för att uppnå vissa betyg. Majoriteten tycker också att de får snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov samt att de får det stöd de behöver. Majoriteten är också beredd att rekommendera sin skola. Lärarna på Lärcentrum genomför varje halvår enkäter i sina elevgrupper. Eleverna är nöjda med sin undervisning, de menar att läraren förklarar så att hon/han förstår och att läraren är bra på att väcka intresse och att få eleven att vilja lära mer. Lärcentrum ligger generellt lägre när det gäller förståelsen av mål och hur långt kommit mot målen, stöd i undervisningen samt möjlighet att påverka, varför ett större fokus måste läggas på dessa delar i skolans fortsatta utvecklingsarbete. Bedömningen är att enheten har god måluppfyllelse när det gäller elevernas nöjdhet med kvaliteten på undervisningen. Majoriteten av eleverna är nöjda. Lärcentrum ligger över 4 på alla medelvärden i KSLs elevenkät 2015. Framtida tillväxt 5.7.2. Andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt ska öka. Statistik över andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt (E): Grundläggande vuxenutbildning 2015 2014 2013 Vårtermin 99 % 96 % 100 % Hösttermin 83 % 96 % 89 % Gymnasial vuxenutbildning 2015 2014 2013 Vårtermin 84 % 81 % 91 % Hösttermin 73 % 81 % 76 % På grundläggande nivå uppnådde under våren 99 % av eleverna godkända betyg och under hösten 83 %. Tabellen visar att andelen godkända betyg ökade under våren 2015 mot hela 2014, men sjönk under hösten 2015. En förklaring till att resultaten har sjunkit är att Lärcentrum från och med hösten 2015 infört delkurser på de grundläggande kurserna i svenska som andraspråk. En delkurs läses normalt på heltid under 7 veckor. Många elever uppnår inte målen på den tiden utan får gå om kursen. Alla elever som går om registreras som ett icke godkänt betyg. Tidigare sattes bara betyg på hela kursen och inte delar av den.

2016-02-10, rev 2016-02-18 36 (107) Elever som saknar tidigare betyg från någon av delkurserna genomför under kursstartsveckan test för att kartlägga vilken delkurs de ska börja i. Sedan placeras eleverna i den delkurs som motsvarar deras kunskapsnivå. Lärcentrum startar alltid alla delkurserna både på dagen och på kvällen. Alla elever i en kursgrupp studerar samma delkurs. På gymnasial nivå uppnådde under våren 84 % av eleverna godkända betyg och under hösten 73 %. Tabellen visar att andelen godkända betyg ökade under våren 2015 mot hela 2014, men sjönk under hösten 2015. Under hela 2015 har undervisningen bedrivits med bibehållen undervisningstid i relativt små undervisningsgrupper. De olika ämneslagen kommer att få i uppdrag att analysera betygsstatistiken. Lärarna samarbetar kring innehållet i de olika kurserna och har under hela året haft fokus på att tydliggöra för elever hur bedömningen av deras kunskaper går till och vad som krävs för olika betyg. Många kurser fortsätter att erbjuda stöd utöver de ordinarie schemalagda undervisningspassen. Skolans Pedagogiska forum och arbetslag har tydligt fokus på att tydliggöra kunskapskraven, formativ bedömning och gemensam bedömning. 5.7.3. Andelen elever med godkänt i Sfi (uppdelat per nivå) ska ligga över länssnittet Nedan redovisas andelen satta betyg för de olika studievägarna på sfi. Studieväg 1A Inga betyg (jmf 2014 0 %) Studieväg 1B 4 % av eleverna tog betyg (jmf 2014 0 %) Studieväg 2B 17 % av eleverna tog betyg (jmf 2014 20 %) (Totalt B 15 % av eleverna tog betyg) Studieväg 2C 31 % av eleverna tog betyg (jmf 2014 19 %) Studieväg 3C 60 % av eleverna tog betyg (jmf 2014 40 %) (Totalt C 47 % av eleverna tog betyg) Studieväg 3D 60 % av eleverna tog betyg (jmf 2014 44 %) Länsstatistik för 2015 är ännu inte tillgänglig. Andelen elever med godkänt har ökat på samtliga studievägar förutom 1A och 2B. På 1A är resultatet oförändrat och på 2B har det sjunkit. 5.7.4. Andelen elever som ett år efter avslutad utbildning har arbete eller studerar ska öka. Kommungemensamt mål: Framtida tillväxt Effektmål 2015 2014 2013 Trend Andelen studerande som ett år efter avslutad utbildning har arbete eller studerar ska öka. 82 % 80 % 84 % Målet uppnått Lärcentrum har intervjuat 100 elever som för ett år (december 2014) sedan slutade på Lärcentrum. I urvalet fanns 128 personer och målsättningen var att nå alla. För några saknades tillförlitliga kontaktuppgifter, några ville inte delta och andra svarade inte trots flera försök.

2016-02-10, rev 2016-02-18 37 (107) 2015 års resultat visar att dem som svarade hade 82 % en sysselsättning i form av arbete (33 %), studier (37 %) eller arbete och studier (12 %). Av övriga 18 % var 11 arbetssökande, 5 föräldralediga, 3 sjukskrivna och 2 personer hade praktik. Målet har uppnåtts. Det var motsvarande 82 % som hade arbete och/eller studerar mot 80 % vid föregående års mätning. 5.7.5. Andelen elever som avbryter kurs av annan anledning än arbete ska minska. För 2015 finns 267 avbrott registrerade (motsvarande siffra 2014 var 219). Av dessa har 15 % angivit att skälet är att de fått arbete. Motsvarande siffra 2014 var 14 %. Målet har sålunda nåtts. Vad gäller övriga avbrott anger 15 % att skälet är att de börjat annan utbildning, 14 % personliga skäl, 6 % tidsbrist, ekonomiska skäl 2 % och 2 % sjukdom. Vad gäller statistiken kring skälet till att elever avbryter kurs är underlaget bristfälligt. I 45 % av fallen vet Lärcentrum inte skälet. Det enda sättet att få kunskap om avbrott är att ta kontakt med elever som avbrutit sina studier om orsaken till avbrotten. Läraren tar i samband med ett avbrott, eller kort tid därefter, kontakt med eleven om varför hon eller han avbryter utbildningen. Avbrott följs upp men cirka hälften av de elever som avbryter sina studier får skolan inte tag på trots försök på telefon och mejl. Att få en bättre svarsfrekvens skulle ge värdefull information om det i huvudsak är yttre faktorer (arbete, familjesituation, ekonomi etc) eller inre faktorer (skolans organisation och undervisning) som orsakar avbrotten. Det finns många orsaker till att elever väljer att avbryta sina studier. Några orsaker kan vara att de arbetar och inte hinner med sina studier, att de får barn, ekonomiska problem och familjesituationen. Många avbryter sina studier på grund av tidsbrist. Det har inte kommit till skolans kännedom att elever avbryter sina studier på Lärcentrum på grund av brister i utbildningen. Ett fåtal elever som avbrutit sina studier menar att de slutat för att tempot i undervisning varit för högt och ett fåtal elever anger också att de skulle behövt mer undervisning för att uppnå ett godkänt betyg. 5.7.6. Hur enheten har arbetat, analyserat och reflekterat för att nå målen 2015 Bedömningen är att enheten har god måluppfyllelse när det gäller elevernas nöjdhet med kvaliteten på undervisningen. Lärcentrum ligger generellt lägre när det gäller förståelsen av mål och delmål samt möjlighet att påverka, varför ett större fokus måste läggas på dessa delar i skolans fortsatta utvecklingsarbete. Det finns många olika anledningar till att elever inte uppnår godkända betyg i kurserna och många gånger beror det på saker som ligger utanför lärarens möjligheter att påverka. Men det finns alltid förbättringar att göra i en verksamhet för att öka betygsresultaten. Lärcentrum behöver kontinuerligt se över undervisningsformer och pröva nya metoder för att möjliggöra förbättringar av resultaten. Lärarna samarbetar i ämneslag kring de olika kurserna.

2016-02-10, rev 2016-02-18 38 (107) Under hösten har lärarna auskulterat varandras lektioner för att lära mer av varandra och för att få igång en diskussion kring lektionspraktiken. Lärarna erbjuder handledning och individuella samtal. Detta tillsammans med arbetet att förtydliga kursernas innehåll och bedömningsgrunderna i pedagogiska planeringar tror vi kommer leda till mer lärande och därmed förbättrade studieresultat. 5.7.7. Åtgärder för utveckling Lärcentrum lyckades öka antalet elever på sfi samt grundläggande och gymnasial vuxenutbildning under året. En minskning skedde av antalet elever på Lärvux. Enheten behöver vara uppmärksam på utvecklingen och planera utifrån den. Skolan behöver kontinuerligt se över utbudet och planera alternativa kursupplägg. Pedagogiskt forum (arbetslagen) kommer i sitt utvecklingsarbete under 2016 fortsatt fokusera på betyg och bedömning. I detta arbete ingår, förutom att skapa tydlighet och större samsyn i bedömningsfrågor, också att stärka elevernas möjligheter till deltagande och att utöva inflytande. Diskussionerna kommer också att handla om hur lärarna i klassrummen kan arbeta med att förtydliga innehåll och mål i utbildningen för eleverna. 5.8. Nyckeltal Komvux 2015 2014 2013 Antal elever 622 585 549 varav från andra kommuner (se procapita) 51 51 51 Antal i Sfi 1293 1 215 1 364 Antal elever i särvux 39 42 45 Ulrika Grönqvist Rektor/Enhetschef

2016-02-10, rev 2016-02-18 39 (107) 6. GYMNASIEUTBILDNING Verksamhetsområde Inom ramen för den gemensamma gymnasieregionen i Stockholms län kan Järfälla elever fritt välja gymnasieutbildning. Gymnasial utbildning för Järfällaungdomar bedrevs av - drygt 156 gymnasieskolor i Stockholms län (98 fristående gymnasieskolor) - Järfälla gymnasieskolor: o NT-gymnasiet o Yrkestekniskt centrum (YTC) o Mälargymnasiet o Järfälla Vägledningscentrum (JVC) - Ca 39 gymnasieskolor i andra kommuner och landsting. En skolenhet med en ledningsorganisation och administration inrättas för Järfälla gymnasieskolor den 1 juli 2016. Målsättningen är att Järfälla gymnasieskolor ska bli ett attraktivt alternativ för elever i stockholmsregionen och en gymnasieskola som kunskapsmässigt ligger i framkant Administrationen av antagning till gymnasieutbildningar har beställts från den länsgemensamma antagningsenheten på Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). 6.1. Ekonomiskt utfall tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 9 053 8 881 7 548 8 613 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 80 940 83 438 141 188 100 914 Externa intäkter 71 748 65 552 76 883 89 894 Summa intäkter 161 741 157 871 225 619 199 422 Interna kostnader andra förvaltningar -33 876-35 494-40 106-43 146 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen -84 113-87 228-143 968-102 928 Externa kostnader -305 377-309 500-315 633-354 882 Varav kapitalkostnader -1 502-1 586-1 527-2 139 Summa kostnader -423 366-432 223-499 707-500 956 Netto kostnader -261 625-274 352-274 088-301 534 Kommunbidrag 261 625 261 625 260 069 271 357 Resultat efter kommunbidrag 0-12 727-14 019-30 177 Netto investeringar 850 806 3927 60 Eget kapital -48 840 Gymnasieutbildningen har ett underskott om 12 727 tkr. Gymnasieutbildningens rambudget redovisar ett överskott om 512 tkr. Gymnasieutbildningen har fler elever än budgeterat och beräknar att bli kompenserade med 139 tkr från kommunstyrelsen. Gymnasietutbildningen kommer att ha ett överskott efter volymkompensation om 651 tkr.

2016-02-10, rev 2016-02-18 40 (107) Förvaltningen har tidigare påtalat att nämnden inte har någon egentlig möjlighet att påverka utfallet av gymnasieanslaget eftersom större delen påverkas av länsprislistan. Det är Järfällas gymnasieskolor som står för hela underskottet, där Mälargymnasiet underskott är 9 512 tkr och NT-gymnasiet underskott är 3 345 tkr. 6.2. Verksamhetens bruttokostnader fördelat på utförare Andel % Bruttokostnader (huvudverksamhet) tkr 2015 2014 2013 Järfälla gymnasieskolor 96 933 31 32 35 Annan kommun, landsting, stat 94 724 37 36 30 Fristående skolor 101 249 32 32 35 Summa 100 100 100

2016-02-10, rev 2016-02-18 41 (107) 6.3. Måluppföljning och uppfyllelse Förklaring till symbolerna Trendpilar Mycket positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend Ingen uppgift Symboler måluppföljning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Ingen uppgift Kommungemensamt mål: Kvalitativ välfärd Effektmål Andelen elever som går från Preparandutbildning till ett nationellt program inom 1 år ska vara minst 60 % Resultat 2015 2014 2013 Trend Målet uppnått? 39 % 48 % 29 % Målsättningen från föregående års 70 % har för 2015 sänkts till 60 %. Målet är uppnått för 39 % av elever. Ytterligare 39 % av elever har gått vidare till studier inom vuxenutbildningen eller till ett annat introduktionsprogram vilket är positivt för individen. Samtliga av de elever som avbrutit sina studier under året är under uppföljning på JVC och flera av dem har en ny studieplanering. Det har under senaste åren varierat mycket mellan olika läsår och det är svårt att se någon trend. Utfallet påverkas av tillgängligt kursutbud på de olika introduktionsprogrammen samt att elevgrupperna vissa år varit mer studiemotiverade än andra.

2016-02-10, rev 2016-02-18 42 (107) Kommungemensamt mål: Kvalitativ välfärd Effektmål Andelen elever med motsvarande grundskolekompetens som avslutar Språkintroduktion för fortsatta studier inom ett år ska öka Resultat 2015 2014 2013 Trend 43 % 26 % 41 % Målet uppnått? Totalt har 43 % av elever med motsvarande grundskolekompetens som avslutat Språkintroduktion och som fortfarande är folkbokförda i Järfälla gått vidare till fortsatta studier enligt nedan - tio elever - åtta män och två kvinnor - har gått vidare till ett nationellt program inom ett år, - tre elever har fått liknande kompetens genom studier i förberedelseklass, - sju elever, fyra män och tre kvinnor, har gått vidare till yrkesintroduktion eller programinriktat individuellt val och studerar där sina resterande grundskolekurser parallellt med studier på ett nationellt program. - fyra elever har påbörjat studier inom vuxenutbildning alternativt folkhögskola. Resultatet för 2015 är inte direkt jämförbart med föregående års redovisade resultat då målet ändrats och nu endast omfattar elever med motsvarande grundskolekompetens. Invandringen till Järfälla fortsätter att öka och en stor andel av de nyanlända ungdomarna kommer i gymnasieåldern och påbörjar sina studier vid språkintroduktion utan att först ha gått i förberedelseklass. Mot den bakgrunden kan det vara svårt att nå målen för utbildningen efter endast ett års studier, trots hög motivation. Ytterligare en faktor som påverkar resultatet är det stora antalet adressändringar som sker inom denna elevgrupp. Ensamkommande ungdomar flyttas mellan olika boenden eller familjehem och andra återförenas med någon släkting i en annan del av landet. Då folkbokföringen ändras har enheten inte längre möjlighet att följa utflyttade elever och vet därmed inte huruvida de är antagna på ett nationellt program eller inte.

2016-02-10, rev 2016-02-18 43 (107) Kommungemensamt mål: Framtida tillväxt Effektmål Andelen Järfällaungdomar (16-20 år) utan sysselsättning som via Unga på gång kommer i sysselsättning (utbildning, arbete eller praktik) ska vara minst 50 % Resultat 2015 50 % Målet fanns inte. 2014 2013 Trend Målet uppnått? Målet fanns inte. Målet är nytt varför tidigare resultat och trend inte kan redovisas. 6.4. Kvalitetsredovisning 6.4.1. Systematiskt kvalitetsarbete Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete ska säkerställa att skolorna uppfyller de statliga och kommunala målen på ett effektivt sätt och se till att eventuella kvalitetsbrister uppmärksammas. Det viktigaste inslaget i förbättringsarbetet är varje skolas eget systematiska kvalitetsarbete och skolans egna utvärderingar. Kvalitetsrapporterna avseende läsåret 2014-15 redovisades på nämndens möte i november. Kompetensnämnden godkände kvalitetsrapporterna från Järfälla Lärcentrum och Mälargymnasiet men enheterna får i uppdrag att återkomma med reviderade rapporter till nämndens sammanträde i februari 2016. Kompetensnämnden godkände inte kvalitetsrapporterna från YTC och NT-gymnasiet. Enheterna får i uppdrag att återkomma till nämnden med fullständiga kvalitetsrapporter till sammanträdet i februari 2016. Kompetensförvaltningens bedömning av enheternas kvalitetsrapporter tyder på brister i styrkedjan. Förvaltningen ska till nämndens sammanträde februari 2016 lämna en rapport som redovisar hur det systematiska kvalitetsarbetet kan utvecklas. Förvaltningens årshjul för systematiskt kvalitetsarbete innehåller väsentliga händelser och avrapporteringspunkter under ett läsår. Förvaltningsledningen och utvecklingsledare har årligen besökt enheterna Lärcentrum, Mälargymnasiet, NTgymnasiet och YTC och haft dialogmöten under perioden mars-april. Här diskuteras kvalitetsredovisningar, utvecklingsarbete, åtgärder, framgångsfaktorer och behov av förvaltningsstöd tillsammans med enhetens ledning och av ledningen utvalda representanter för personalen. Minnesanteckningar från dialogmötet stäms av mot kvalitetsrapport och årshjul.

2016-02-10, rev 2016-02-18 44 (107) 6.4.2. Länsgemensam webbenkät Inom ramen för den gemensamma gymnasieregionen genomförs en gemensam enkät för gymnasieskolans elever i åk 2. Resultat redovisas på såväl skol-, som programoch klassnivå. 6.4.3. UEDB (Ungdoms- och elevdatabasen) Stor vikt har lagts vid att kvalitetssäkra hanteringen av UEDB:n och säkerställa att de uppgifter som finns i databasen är korrekta. Även det regionala statistikverktyget har utvecklats under det pågående året. 6.5. Viktiga händelser 6.5.1. Aktivitetsansvaret/Unga och unga vuxna på gång/ungkomp 2015 har varit ett händelserikt år för Ungdomsverksamheten på Järfälla vägledningscentrum. I mitten av januari 2015 hade JVC 96 elever inskrivna på Språkintroduktion. På grund av den omfattande flyktingströmmen vid samma tidpunkt tolv månader senare 177 elever och ytterligare 85 ungdomar, många ensamkommande, som stod i kö i väntan på inskrivning, hälsokontroll och skolstart. From den 1 januari 2015 har kommunen har ett aktivitetsansvar för ungdomar som fullföljt sin skolplikt men ännu inte fyllt 20 år och som varken arbetar eller studerar. Ansvaret innebär att kommunen har i uppgift att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Kommunen är också skyldig att dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Arbetet med aktivitetsansvaret sker inom ramen för Unga på gång som arbetar uppsökande. I och med den kommunala satsningen på unga 20-24 år som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap arbetar enheten på ett likartat sätt med unga vuxna i Unga vuxna på gång, och ser framöver stora möjligheter till ett utökat samarbete kring dessa målgrupper tillsammans med AF och projektet UngKomp. UngKomp är ett ESF-projekt som bygger på framgångsfaktorer från verksamheten Unga In på Fryshuset i Stockholm. Projektet syftar till att halvera ungdomsarbetslösheten med målet studier och arbete, och innebär ett nära samarbete mellan kommun och AF med samlokaliserade, multikompetenta team som arbetar nära individen. 6.5.2. Gemensam gymnasieregion Arbetet med att utveckla den gemensamma gymnasieregionen fortsätter inom ramen för det nya samverkansavtalet. I juni antog kompetensnämnden Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) rekommendation till reviderad modell av strukturtillägg inför 2016. Modellen för strukturtillägg följer den ändring av skollagen som trätt i kraft 1 juli 2014.

2016-02-10, rev 2016-02-18 45 (107) Enligt den reviderade modellen ska strukturtillägg fördelas till elever med meritvärden under 200 poäng som går ett nationellt program. För Järfällas del är innebär den reviderade modellen för strukturtillägget en mindre kostnadsökning motsvarande drygt 100 tkr. 6.5.3. Barkarby College Utveckling av konceptet fortsatte under hösten 2015 i samverkan med samhällsbyggnadskontoret och Atrium Ljungberg, som kommunen tecknat ett samarbetsavtal med. En projektledare anställdes under hösten på Kompetensförvaltningen. Projektledaren har en samordnande uppgift för hela kommunen men huvudfokus ligger på Kompetensförvaltningen och Kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen. En intern verksamhetsstyrgrupp har påbörjat arbetet med att samordna kommunens delar i kvarteret. Processen med personalens deltagande i framtagandet av ett rumsfunktionsbeskrivnings dokument har också startat. Ett namnförslag på kvarteret har tagits fram och godkänts av den gemensamma styrgruppen, en juridisk undersökning av namnet pågår under januari. Våren 2016 kommer att bli intensiv då ett hyresavtal ska slutas med Atrium Ljungberg AB. Byggstart för projektet är beräknat till årsskiftet 2016/2017. Den första etappen beräknas vara klar till skolstart 2019. 6.5.4. Sommarskola Under sommaren 2015 har förvaltningen erbjudit två olika sommarskolor dels för elever som riskerar underkänt i ett eller flera ämnen, dels för elever inom Språkintroduktion. 6.5.5. Samarbetsavtal med Statens Institutionsstyrelse Förvaltningen har tillsammans med Barn-och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen tecknat ett samverkansavtal med Statens Institutionsstyrelse (SiS). Samarbetsavtalet syftar till att etablera och utveckla den samverkan kring skolgång som blir nödvändig när Socialnämnden i en kommun ansöker om vård enligt lagen om med särskilda bestämmelser om vård av unga. 6.5.6. SAMBU samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa i Järfälla kommun De tidigare beslutade riktlinjerna har reviderats under året. Riktlinjerna tar sin utgångspunkt i dels nationella styrdokument och utvärderingar, dels egna lokala erfarenheter. Sakinnehållet i riktlinjerna är desamma som tidigare. Däremot är organisationen plattare i och med att en beslutsnivå, styrgrupp med förvaltnings-chefer, tagits bort jämfört med de tidigare riktlinjerna. Den centrala Sambugruppen med programchefer eller motsvarande samt polis har nu även fått rollen som styrgrupp. 6.5.7. Verksamhetsförlagd del av lärarutbildning i Järfälla - VFU I lärarutbildningen genomför lärarstudenterna verksamhetsförlagd utbildning i samarbete med kommuner. Under år 2015 har kommunens förskolor och skolor (kommunala och fristående enheter) tagit emot ca 300 lärarstudenter. Merparten av lärarstudenterna kommer från lärarprogrammen vid Södertörns högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

2016-02-10, rev 2016-02-18 46 (107) Kommunens medverkan i lärarutbildningen är en viktig del i arbetet med skolutveckling och en del av lärarens uppdrag. En viktig aspekt är också den möjlighet till praxisnära forskning för lärare och skolledare som samverkan med högskolorna och universiteten ger. Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen bidrar till läraryrkets utveckling och ökar lärarnas möjlighet till egenreflektion och fördjupad förståelse i sin profession. I Järfälla styrs VFU-verksamheten av en lednings- och utvecklingsgrupp som består av förvaltningscheferna för Buf och Kof samt en utvecklingsledare från vardera förvaltningen. 6.5.8. Centrum för professionsutveckling - CPU Hösten 2014 startade Södertörns högskola och Järfälla kommun ett 5-årigt samarbetsprojekt om försöksverksamhet med övningsskolor/-förskolor. Syftet med försöksverksamheten är att få en kvalitetshöjning för lärarutbildningen med fokus på VFU. Projektet finansieras av statsbidrag. Ett Centrum för professionsutveckling i förskolan och skolan (CPU Järfälla) har skapats i Mälargymnasiets lokaler, som i Järfälla utgör ett nav för högskolans verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen. Syftet med CPU (Centrum för Professionsutveckling) är att skapa en plats där studenter, verksamma lärare, fritidspedagoger och förskollärare, samt lärarutbildare och forskare från Södertörns högskola möts. Målet är att högskolan och de deltagande skolhuvudmännen tillsammans ska hitta former för och aktivt arbeta för att utveckla lärarprofessionen. Skapandet av CPU kommer att öka kontaktytorna mellan högskola, skola och förskola och därigenom skapa nya möjligheter att lära av varandra. Ambitionen är vidare att koppla högskolans forskning närmare de frågor som är aktuella i den dagliga verksamheten, men även att skapa former för att yrkesverksamma lärare ska få del av nya forskningsrön. 6.6. Framtiden 6.6.1. Inriktningsplan för Järfälla gymnasieskolor En skolenhet med en ledningsorganisation och administration inrättas senast den 1 juli 2016. Kompetensnämnden har uppdragit åt förvaltningen att i den nya organisationen ta fram en vision och ett pedagogiskt koncept med utgångspunkt i de utvecklingsområden utredningen redovisar samt EU:s nyckelkompetenser.

2016-02-10, rev 2016-02-18 47 (107) Följande program kommer att erbjudas i kommunal regi från och med läsåret 2016/2017: NA - Naturvetenskapsprogrammet TE - Teknikprogrammet SA - Samhällsvetenskapsprogrammet EK - Ekonomiprogrammet ES Estetiska programmet inriktning bild IM Introduktionsprogram BA Bygg- och anläggningsprogrammet EE El- och energiprogrammet VF VVS- och fastighetsprogrammet IAIND - Gymnasiesärskolan Nämnden har givit förvaltningen i uppdrag att bevaka utvecklingen för att ha beredskap att starta nya program när årskullarna växer och fler av regionens gymnasieelever väljer Järfälla gymnasieskolor. Följande program lokaliseras till Jakobsberg: bygg- och anläggningsprogrammet, eloch energiprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet, gymnasiesärskolan och vissa delar av introduktionsprogrammen Följande program lokaliseras till Barkarby: ekonomiprogrammet, estetiska programmet inriktning bild, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och vissa delar av introduktionsprogrammen. 6.6.2. Barkarby Collage Fortsatt utveckling av konceptet i samverkan med samhällsbyggnadskontoret, kulturdemokrati- och fritidsförvaltningen samt Atrium Ljungberg som kommunen tecknat ett samarbetsavtal med. Processen med personalens deltagande i framtagandet av ett rumsfunktionsbeskrivnings dokument fortsätter under 2016. En juridisk undersökning av namnförslaget på kvarteret som tagits fram och godkänts av den gemensamma styrgruppen pågår i skrivande stund. Våren 2016 kommer att bli intensiv då ett hyresavtal ska slutas med Atrium Ljungberg AB. Byggstart för projektet är beräknat till årsskiftet 2016/2017. Den första etappen beräknas vara klar 2019. Den totala volymen beräknas uppgå till ca 50 000 kvm bruttoarea (BTA). Utbyggnaden ska ske etappvis med en första etapp om ca 20 000 25 000 kvm BTA, innehållande bl a gymnasial utbildning. Kommunens behov av inhyrning för utbildning har indikativt bedömts till 12 000 kvm utifrån dagens användningssätt. 6.6.3. Långsiktig lokalförsörjning Från och med 2008 och fram till idag har de minskade årskullarna inneburit en del ekonomiska problem och krav för gymnasieskolorna på att kunna ställa om verksamheten när det gäller lokaler. Den stora rörligheten på länets gymnasiemarknad gör dock att prognoser som sträcker sig längre än 3-4 år framåt är mycket osäkra.

2016-02-10, rev 2016-02-18 48 (107) Under år 2015 har förvaltningen bildat en arbetsgrupp bestående enhetschefer som ska arbeta för ett effektivare och flexiblare lokalutnyttjande inom den samlade gymnasieverksamheten. Förvaltningen arbetar för samlokalisering av Järfälla vägledningscenter och arbetsmarknadsinsatserna i egna lokaler som gymnasieskolan behöver avyttra. Den lokalmässigt största strategiska utmaningen för gymnasieutbildningen är projektet Barkarby College som planeras ligga vid den planerade nya järnvägsstationen i Barkarby. Program som flyttas till Barkarby College är naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och ytterligare några program samt KomTek och SFINX (svenska för utländska ingenjörer). Flytten beräknas kunna ske 2019. 6.6.4. Nyanlända/flyktingmottagandet Det omfattande flyktingmottagandet har medfört att gruppen obehöriga elever i gymnasieålder ökat, vilket påverkar såväl JVC:s verksamhet som Mälargymnasiets språkintroduktion. Förutom ökade behov av studie- och yrkesvägledning samt skolhälsovård omfattas alltfler ungdomar av det kommunala aktivitetsansvaret, då många nyanlända inte hinner få en gymnasieexamen innan avslutat gymnasium. Detta kommer att ställa stora krav på resurser för vidare studier inom framförallt vuxenutbildningen framöver. 6.6.5. Digital agenda för Järfälla gymnasieskolor Infrastruktur IT-enheten har under hösten 2015 bytt ut föråldrad utrustning på gymnasieskolorna, blåste rent befintlig utrustning från damm och rengjort kontaktpunkter. Efter årsskiftet driftsatte IT-enheten en lösning som i korthet innebär att trafiken går på två linor i stället för en ut mot internet. Till detta behövdes även nätverket byggas om så att nätverkstrafiken inte gick oönskade omvägar och kunde orsaka långsam trafik. I och med den förändringen blir det meningsfullt att sätta upp flera accesspunkter. För att full effekt ska uppnås på kommunens nätverk inkluderat gymnasieskolornas nätverk måste dock enligt IT-enheten nätverket i helhet förnyas och byggas om senast under kalenderåret 2017. Tidsplan vt 2016 v 5 Utbyggnad till två linor v 6-8 Montering av accesspunkter enligt plan v 9- Möjlighet att kompetensutveckla samt förbereda 1:1 lösning Grupper, kompetensutveckling och andra aktiviteter Kompetensförvaltningen har formerat en diskussionsgrupp för IT-frågor bestående av skolledare och pedagoger från tre gymnasieskolor, representant för IT-enheten och Kompetensförvaltningen. Gruppen sammanträder en gång per månad och diskuterar bl a kompetensutvecklingsfrågor. I samråd med IT-enheten inventerar och diskuterar gymnasieskolorna val av enheter (devices). Studiebesök till gymnasieskolor och grundskola har genomförts. Målsättningen är att delar av den sammanslagna gymnasieskolan ska förses med 1:1 devices vid höstterminens start 2016.

2016-02-10, rev 2016-02-18 49 (107) 6.6.6. Upphandling av ny lärportal En lärportal är ett stöd i lärandet, en tjänst för skolor där lärare och elever kan samarbeta, kommunicera och sköta sitt dagliga administrativa arbete. Lärportalen ska också underlätta lärarens kommunikation med vårdnadshavare om elevernas utveckling. Projekt Lärportal Jakob startades i mars 2015. Under våren fokuserade projektet på insamling av önskemål från verksamheterna för-, grund-, gymnasieskola och vuxenutbildning. Behov kartlades och möjliga leverantörer kontaktades. Projektet kommunicerade även med andra kommuner som nyligen har eller ska upphandla lärportaler. Under hösten har en projektgrupp sammanställt och kvalitetssäkrat ett upphandlingsunderlag och haft återkommande möten med referensgrupper från verksamheterna. Upphandlingen påbörjades i september. Utvärderingen visade att Softronic med tjänsten Vklass passade Järfällas kravbild bäst. Särskilt i området användbarhet var Vklass överlägsen. Den 22 januari 2016 gick Järfälla kommun ut med tilldelningsbeslutet där Softronic utropades till vinnare av upphandlingen. Den 2 februari hade inget konkurrerandeföretag inkommit med överprövning, vilket innebär att tilldelningen står fast. Under våren 2016 sker implementering av den nya lärportalen på enheterna. 6.7. Verksamhetsmått/Volymer/Nyckeltal 6.7.1. Andel Järfällaungdomar som påbörjar ett gymnasieprogram direkt efter årskurs 9 (Källa: Skolverket, jämförelsetal) 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 94,0 93,0 92,0 91,0 90,0 Andel elever som fanns i gymnasieskolan direkt efter årskurs 9 2010 2011 2012 2013 2014 Järfälla Samtliga kommuner Bruten skala, dvs en skala som inte börjar vid noll på y-axeln

Procent 2016-02-10, rev 2016-02-18 50 (107) 6.7.2. Andel elever som går högskoleförberedande program/yrkesprogram/ introduktionsprogram (Källa: Skolverket, jämförelsetal) 80 Andel järfällaelever fördelat på program 70 60 50 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 Högsk Järfälla Högsk landet Högsk länet Yrkes Järfälla Yrkes landet Yrkes länet Introd Järfälla Introd landet Introd länet 6.7.3. Andel elever som går från Programinriktat individuellt val (PRIV) till ett nationellt program inom 1 år (Källa: UEDB, JVC) 33,3 % av elever som går från Programinriktat individuellt val (PRIV) till nationella program inom 1 år. 6.7.4. Andel elever som fullföljer sin Yrkesintroduktion och går vidare till arbete eller studier inom ett år (Källa: UEDB, JVC) 62,9 % inkl. studier vid introduktionsprogram. 6.7.5. Andel elever inom Individuellt alternativ som går vidare till arbete eller studier inom ett år (Källa: UEDB, JVC) 22,6% (2014 24 % och 2013 35 %)

2016-02-10, rev 2016-02-18 51 (107) 6.7.6. Andel Järfällaungdomar som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år efter påbörjade gymnasiestudier (Källa: SKL, Öppna jämförelser, Skola) Jämförelsesiffror saknas för den officiella statistiken har ändrats från andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år till tre år istället. Läsår 13/14 14/15 Järfälla 67,8 % 67,4 % Stockholms län (ovägt medel) 68,6 % 71,1 % 6.7.7. Andel elever som påbörjat högskolestudier inom 3 år (Källa: Skolverket, jämförelsetal) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Järfälla 43 52 51 51 53 48 50 Stockholms län 47 49 51 52 50 49 49 Landet 41 42 44 45 42 41 41 60 Andel elever som påbörjat högskolestuder inom 3 år efter avslutat gymnasium 50 40 30 20 Stockholms län Järfälla Landet 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa Kolada Järfälla ligger på samma nivå som Stockholms län i genomsnitt men betydligt över övriga landet.

2016-02-10, rev 2016-02-18 52 (107) 6.7.8. Andel elever med högskoleförberedande examen resp. yrkesexamen (av elever som slutför sin gymnasieutbildning) (Källa: Skolverket Jämförelsetal) Inriktningar Järfälla [0123] Stockholms län [01] Riket totalt 2014 2015 2014 2015 2014 2015 Högskoleförberedande program 90 % 90 % 89 % 89 % 91 % 91 % Yrkesprogram 77 % 76 % 80 % 83 % 84 % 86 % Redovisar läsår för Järfälla elever 6.7.9. Andel Järfällaungdomar i egenregi/annan regi (Källa: UEDB) Antal elever 2015 Gymnasieutbildning Antal elever Järfällaelever Budget Bokslut Avvik Järfälla gymnasieskolor 940 773-167 Annan kommun 885 930 45 Fristående gymnasieskolor 667 806 139 Gymnasiesärskola Summa 2 492 2 509 17 Antal elever Järfällaelever Budget Bokslut Avvik Järfälla gymnasieskolor 9 7-2 Annan kommun 10 9,5-0,5 Fristående gymnasieskolor 26,5 26-0,5 Källa: UEDB Järfällaelever fördelade på utförare Summa 45,5 42,5-3,0 Antal järfällaelever 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Järfälla gymnasieskolor 773 854 1 014 1 170 1 328 1 371 1 403 Andra kommuners gymnasieskolor 930 884 843 808 786 764 782 Fristående gymnasieskolor 806 789 830 847 849 769 694 Järfällaelever i gymnasiesärskola 42,5 40,4 44,3 51,8 48 44 41 Andelen elever som väljer att gå i andra kommuner och friskolor har ökat.

Antal elever 2016-02-10, rev 2016-02-18 53 (107) Antal elever tidsserie 3 000 2 900 2 800 2 700 2 600 2 500 2 400 2 300 2 200 Antal Järfällaelever 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Budget Utfall Bruten skala, dvs en skala som inte börjar vid noll på y-axeln Antal järfällaelever Avvikelse År Budget Utfall Antal % 2006 2 529 2 553 24 0,9 2007 2 691 2 694 3 0,1 2008 2 751 2 839 88 3,2 2009 2 877 2 879 2 0,1 2010 2 963 2 904-59 -2,0 2011 2 893 2 963 70 2,4 2012 2 788 2 825 37 1,3 2013 2 772 2 687-85 3,0 2014 2 578 2 529-49 -1,9 2015 2 492 2 509 17 0,7 Elevprognosen fungerar i stort sett väl med en marginal på plus/minus 1 2 procent med vissa större avvikelse strax över 3 procent några år. 6.7.10. Andel Järfällaungdomar (16-20 år) vars sysselsättning det finns vetskap om (Källa: UEDB, JVC) 56,3 % av Järfällaungdomar 16-20 år vars sysselsättning det finns vetskap om. Vetskap om sysselsättning för 192 ungdomar folkbokförda i Järfälla kommun som omfattas av aktivitetsansvaret, varav 117 män och 75 kvinnor. Saknar vetskap om 149 ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret, en stor majoritet av dem är födda år 1996 och har gått en gymnasieutbildning utan att ha fått ett slutbetyg. Denna grupp dök upp i aktivitetsansvaret den 16 oktober 2015 och vi arbetar för närvarande intensivt med att nå dem.

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2016-02-10, rev 2016-02-18 54 (107) 6.7.11. Elevkostnad egen regi/annan regi/standardkostnad (Källa: Skolverket, statistik, kommunblad; UEDB) Gymnasieskola Kostnad per elev, kronor 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Fristående gymnasieskolor 101 249 94 120 94 438 89 999 86 015 89 406 87 765 Andra kommuner 94 724 99 660 96 795 93 148 93 092 98 036 98 685 Järfälla gymnasieskolor 96 933 93 539 92 031 89 607 87 211 85 187 85 436 2015 UEDB och Raindance där alla kostnader för respektive anordnare är inräknat (inkl skolskjuts) Gymnasiesärskola Kostnad per elev, kronor 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Annan kommun 350 506 449 962 436 245 366 766 376 314 343 688 334 228 Järfälla gymnasieskolor 381 030 433 729 413 604 495 171 435 506 455 813 431 521 Fristående gymnasieskolor 478 057 2015 UEDB och Raindance där alla kostnader för respektive anordnare är inräknat (exkl skolskjuts) Raden annan kommun ingår fristående skolor mellan 2009-2014 Standardkostnaden 2014 för gymnasieutbildning är 118 800 kr och gymnasiesärskolan exklusive skolskjuts 361 000 kr 6.7.12. Elevprognosen 6000 5500 5000 4500 Befolkningsprognos 16-19 år 4000 3500 16-19 år 3000 2500 2000

2016-02-10, rev 2016-02-18 55 (107) 7. NT-GYMNASIET MED GYMNASIESKOLORNAS SERVICE- FUNKTION 7.1. Ekonomiskt utfall tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 450 431 69 0 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 22 000 22 601 23 875 26 402 Externa intäkter 11 415 9 549 9 644 7 646 Summa intäkter 33 865 32 581 33 588 34 048 Interna kostnader andra förvaltningar -6 335-6 707-6 374-6 671 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen -2 500-2 668-2 501-2 199 Externa kostnader -25 030-26 552-26 488-26 168 Varav kapitalkostnader -235-308 -259-357 Summa kostnader -33 865-35 926-35 362-35 037 Netto kostnader 0-3 345-1 774-989 Kommunbidrag 0 0 0 0 Resultat efter kommunbidrag 0-3 345-1 774-989 Netto investeringar 100 159 323 35 Eget kapital 147 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2015. tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 5 150 5 001 4 116 2 986 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 7 200 6 936 7 476 8 378 Externa intäkter 1 227 1 180 1 719 1 335 Summa intäkter 13 577 13 116 13 311 12 699 Interna kostnader andra förvaltningar -186-180 -256 22 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen 0-13 39-2 Externa kostnader -13 391-12 923-13 094-12 719 Varav kapitalkostnader 0 0 0 0 Summa kostnader -13 577-13 116-13 311-12 699 Netto kostnader 0 0 0 0 Kommunbidrag 0 0 0 0 Resultat efter kommunbidrag 0 0 0 0 NT-gymnasiet har ett negativt resultat för perioden på -3 345 tkr. Detta beror bland annat på att teknikprogrammet har fått sänkt elevpeng och att naturvetenskapsprogrammet fick en marginell höjning av elevpengen. Vidare har enheten elever som läser mer än 2 500 poäng, vilket innebär extra personalkostander. Ytterligare har enheten omställningskostnader, i form av övertalighet. Lokalytorna är i dagsläget inte proportionerliga till elevantal för gemensamma ytor. 7.2. Investeringsredovisning NT-gymnasiet har 2015 en investeringsbudget på 100 tkr. Har använts till teknisk utrustning. Investerat för 159 tkr

2016-02-10, rev 2016-02-18 56 (107) 7.3. Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster personal totalt varav lärare/socionom varav behöriga andel kvinnor 2015 39 27 27 46 54 2014 40 28 28 40 60 2013 37 30 30 50 50 andel män Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män 2015 2,2 2,4 2 2014 2013 1,9 1,9 1,0 7.4. Miljöredovisning Verksamheten har Gulddiplom. 7.5. Viktiga händelser under perioden Verksamheten har deltagit i ett målseminarium tillsammans med kompetensnämnden. Extra öppet hus 6 maj. Fortsatt samarbete kring vår idrottsklass med lokala idrottsklubbar. Fortsatt arbete kring Barkarby College. Deltog i Företagarmässan i ishallen. Genomförde en mycket lugn och lyckad Gubbskiva. Släppte ut 140 studenter. Fortsatt arbete i EMPOWER projektet. Källaren översvämmades i början av september och har påverkat verksamheten påtagligt. Hela läsåret måste användas för att få tillbaka de lektioner som var tvungna att ställas in. Ett välbesökt öppet hus i december. En klass ansökte om att få delta på euroscola. De vann tävlingen och kommer att representera Sverige i europaparlamentet under januari 2016. Fanns representerade på gymnasiemässan i Älvsjö. En medarbetare deltar i medarbetarakademin. En medarbetare utbildar sig till specialpedagog Nämndens beslut att skapa en ny organisation 1 juli 2016.

2016-02-10, rev 2016-02-18 57 (107) 7.6. Utvecklingstendenser Elevkullarna kommer att vara små de närmaste två åren. Verksamheten kommer att arbeta mot profilering av våra program. Främst naturvetenskapsprogrammet ska förtydligas och profileras. Under året har samverkan med grundskolan i kommunen utvecklats. Viksjöskolan och Mälarskolan kommer att besöka verksamheten efter jul. För NT-Gymnasiet är detta positivt eftersom skolan har hög andel Järfällaelever. 7.7. Måluppföljning och uppfyllelse Framtida tillväxt 7.7.1. Andelen elever som uppnår examen ska ligga över rikssnittet. Se tabell i bilaga statistik, sidorna 4-7 Läsåret 2014/15 Totalt Därav Rikssnitt antal andel (%) med examen Högskoleförberedande program 88 94,3 Naturvetenskapsprogrammet 62 98,4 93,9 Teknikprogrammet 26 84,6 88,0 Läsåret 2013/14 Totalt Därav antal andel (%) med examen Högskoleförberedande program 131 84,0 Naturvetenskapsprogrammet 97 84,5 Teknikprogrammet 34 82,4 Trots att rikssnittet ligger högt klarar sig naturvetenskapseleverna sig väldigt bra på NT-Gymnasiet. Teknikeleverna ligger högt men under rikssnittet. 7.7.2. Andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning ska ligga över rikssnittet. Högskoleförberedande program Läsår 14/15 Antal elever Andel elever som slutför sin gymnasieutbildning Naturvetenskapsprogrammet 81 77 % Teknikprogrammet 39 67 % Antal elever avser oktober 2014 Andel elever som slutför sin gymnasieutbildning efter tre år.

2016-02-10, rev 2016-02-18 58 (107) 7.7.3. Resultaten på nationella prov i svenska och matematik ska ligga över rikssnittet. (Alla resultat ska jämföras inom programområdet) Se tabell i bilaga statistik, sidorna 8-19. 2014 Matematik 1C NA 12,2 (14,9) TE 14,7 (12,7) Matematik 3 TE 10,1 (9,5) Svenska 1 NA 15,3 (15,9) TE 13,4 (13,8) Svenska 3 NA 14,4 (14,9) TE 14,3 (12,1) Teknikprogrammet klarade detta mål men inte naturvetenskapsprogrammet. Verksamheten lägger stora resurser på matematiken och en utvärdering kommer att göras under våren varför resultatet är så lågt. 7.7.4. Andelen elever som anger att de vill studera vid högskola/universitet ska öka. 2013 Direkt Några år efter Vill inte TE Åk3 52 % 44 % 4 % NV Åk3 62 % 21 % 2 % TE Åk1 62 % 32 % 6 % NV Åk1 82 % 18 % 2014 Direkt Några år efter Vill inte TE Åk3 56 % 44 % NV Åk3 78 % 20 % 2 % TE Åk1 71 % 19 % 2 % NV Åk1 79 % 18 % 3 % 2015 Direkt Några år efter Vill inte TE Åk3 60 % 40 % NV Åk3 76 % 24 % TE Åk1 70 % 29 % 1 % NV Åk1 79 % 18 % 3 % NT-Gymnasiets elever vill studera vidare. Det finns ingen statistik på hur många som gör det. Vore intressent jämförelse.

Lärcentrum Mälargymnasiet NT-gymnasiet YTC 2016-02-10, rev 2016-02-18 59 (107) Kvalitativ välfärd 7.7.5. Andelen lärare som anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för pedagogiskt arbete ska öka. Se diagram i bilaga statistik, sidorna 29-31 2015 Jag anser att min skolledning skapar goda förutsättningar för mitt pedagogiska arbete YTC NT-gymnasiet Mälargynasiet Hösten 2015 upplevdes turbulent på grund av översvämningen. Vårterminen startade med att biträdande rektor slutade och att rektor var på semester. Enkäten gick ut i slutet av januari och det kan vara en av förklaringarna att NT-Gymnasiet fått ett mer negativt utfall på frågorna. Trots detta känner flertal pedagoger att skolledningen skapar goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet. 2014 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

2016-02-10, rev 2016-02-18 60 (107) 7.7.6. Elevernas närvaro vid lektioner ska öka. Vårterminen 2015 Närvaro 89,26 % Total närvaro Frånvaro 10,74 Oanmäld Närvaro programvis Naturvetenskapsprogrammet 90,4% Teknikprogrammet 88,12 % Höstterminen 2015 Närvaro 88,02 % Frånvaro 11,98 % Oanmäld 5,4 % Vårterminen 2014 Närvaro 90,6 % Frånvaro 9,4 %. Oanmäld 5,6 % Höstterminen 2014 Närvaro 88,5 % Frånvaro 11,5%. Oanmäld 5,3% Vårterminen 2013 Närvaro 90,7 % Frånvaro 9,3 %. Oanmäld 3,0 % Höstterminen 2013 Närvaro 90,1 % Frånvaro 9,9 %. Oanmäld 3,7 % Skolan har haft stora problem med skolwebben och närvaroregistreringen. På vissa kurser ligger 4 lärare parallellt och närvaron/frånvaron dubbel eller trippelbokas. Det gick inte att få fram närvaron programvis under höstterminen. Siffrorna är inte tillförlitliga men visar att arbetet med närvaron måste fortsätta på ett strukturerat sätt.

2016-02-10, rev 2016-02-18 61 (107) 7.7.7. Andel Järfällaungdomar som söker till Järfälla kommunala gymnasieskolor ska öka. Läsåret 2015 Andelen Järfällaungdomar som söker program som NT-gymnasiet tillhandahåller är 27 % av populationen. Av dessa elever väljer 37 % att gå på NT-gymnasiet. Läsåret 2014 Andelen Järfällaungdomar som söker program som NT-gymnasiet tillhandahåller är 28 % av populationen. Av dessa elever väljer 29 % att gå på NT-gymnasiet. Läsåret 2013 Andelen Järfällaungdomar som söker program som NT-gymnasiet tillhandahåller är 28 % av populationen. Av dessa elever väljer 38 % att gå på NT-gymnasiet. 2014: Enheten har besökt grundskolor i kommunen och även försökt informera grundskolans studie- och yrkesvalsledare. Skolan kommer att bjuda in årskurs 9 till en workshop en lördag under våren. 7.8. Nyckeltal 7.8.1. Resultat på nationella prov i förhållande till rikssnittet Se tabell i bilaga statistik, sidorna 20-23 7.8.2. Andelen elever som går vidare till högskola/universitet ska öka. Se tabell i bilaga statistik, sidorna 24-28 7.8.3. Elevenkät, trygghet, mobbning, stöd, elevinflytande och nöjda med skolan Elevenkäten Sthlm län NT-gymnasiet 2015 2015 2014 2013 Totalt Total Flicka Pojke Total Flicka Pojke Total Flicka Pojke Antal intervjuer 13584 119 104 36 68 120 44 76 Resultaten redovisas i % TRYGGHET 83 84 89 77 74 68 78 80 83 78 MOBBNING 69 67 74 60 51 40 57 55 43 64 STÖD 61 58 64 43 46 42 48 57 60 55 ELEVINFLYTANDE 44 43 46 36 28 28 28 34 29 36 NÖJDA MED SKOLAN 76 65 70 56 53 54 52 61 63 59 Verksamheten har arbetat med dessa frågor under läsåret. Tre lärare har tillsammans med skolledningen arbetat för att skolans ska ha ett fungerande elevråd. Siffrorna visar att arbetet har gett resultat men att det finns mer arbetet att göra.

2016-02-10, rev 2016-02-18 62 (107) 7.8.4. Kostnad per elev Gymnasieskola (genomsnitt HT/VT) 2015 2014 2013 2012 Antal elever 369 380 422 452 varav elever från andra kommuner (se elevdatabas) 106 105 89 91 Bruttokostnad (inkl lokaler) per elev i egen regi (tkr) 97 92 82 78 Bruttokostnad (exkl lokaler) per elev i egen regi (tkr) 83 81 70 66 (Direkta verksamhetskostnader inkl elever med särsk stöd) Gunilla Carlsson Enhetschef

2016-02-10, rev 2016-02-18 63 (107) 8. YRKESTEKNISKT CENTRUM (YTC) 8.1. Ekonomiskt utfall tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 60 56-4 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 14 100 14 909 16 049 19 318 Externa intäkter 24 601 21 908 24 440 26 047 Summa intäkter 38 761 36 872 40 484 45 365 Interna kostnader andra förvaltningar -10 314-9 874-10 621-10 945 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen -2 480-1 927-1 989-2 234 Externa kostnader -25 967-25 307-27 493-31 172 Varav kapitalkostnader -43-49 -37-68 Summa kostnader -38 761-37 109-40 103-44 351 Netto kostnader 0-237 381 1 014 Kommunbidrag 0 0 0 0 Resultat efter kommunbidrag 0-237 381 1 014 Netto investeringar 500 374 59 0 Eget kapital 19 472 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2015. YTC redovisar ett underskott om 237 tkr. Även YTC känner av de minskade elevkullarna och redovisar ett negativt resultat. Lokalytorna är i dagsläget inte proportionerliga till elevantal för gemensamma ytor. 8.2. Investeringsredovisning YTC hade 2015 en investeringsbudget på 500 tkr. Enheten har investerat för 374 tkr Anläggning tkr Tält för yrkesintroduktion 374 Totalsumma 374 8.3. Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster personal totalt varav lärare/socionom varav behöriga varav kvinnor varav män 2015 33,77 26,32 18,32 9,72 24,05 2014 38,46 30,18 20,4 11,18 27,28 2013 42,93 34,1 22,1 13,3 29,63 De minskade antalet klasser påverkar naturligtvis antalet anställda vid YTC.

2016-02-10, rev 2016-02-18 64 (107) Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män 2015 1,80 2,02 1,71 2014 1,77 2,09 1,65 2013 3,1 6,7 1,4 8.3.1. Personalenkäten Arbetsmiljökompassen Resultatet på Arbetsmiljökompassen har just nått enheten och presenterats på en APT. Arbetslagen har påbörjat diskussioner kring resultatet och enheten har startat ett arbete i ledningsgruppen. Senare kommer hela personalen att bearbeta resultatet. 8.4. Miljöredovisning YTC har miljödiplom guld sedan 2007. Enheten har förnyat sitt gulddiplom för tredje gången. I detta ingår att uppdatera och utveckla sin miljöplan. Enheten har tillsatt en miljögrupp som aktivt ska arbeta med de nya miljömålen. Gruppen har träffats vid ett antal tillfällen och har presenterat nya mål som är inskrivna i enhetens miljöplan. 8.5. Viktiga händelser under perioden Enheten har påbörjat ett auskultationsprojekt där all pedagogisk personal ska göra minst två auskultationer hos någon annan lärare, detta i syfte att belysa goda exempel. Andelen elever som söker yrkesprogram har minskat kraftigt efter Gy11. Detta påverkar YTC negativt på många vis. Enheten får svårare att ge ett stort utbud av kurser då färre elever väljer oss. Enheten har fått minskade volymer. Årets studentavslutning genomfördes i fint väder och var mycket lyckad. En uppstart med hela personalen för Barkarby college skedde ht -15. Under senare delen av hösten togs beslutet om den nya inriktningsplanen. Uppstarten på det nya läsåret inleddes med en dag på Ängsjö med mycket vackert väder. Eleverna körde 10-kamp och åt lunch utomhus. Eleverna var mycket nöjda över att vinna dragkampen mot personalen. Rektor och två medarbetare är delaktiga i ett större EU-projekt kallat EMPOWER. Detta ska syfta till att bättre fånga upp avhoppare från gymnasiet. Enheten höll ett extra öppet hus i maj. Krisgruppen på YTC har haft sin årliga sammankomst.

2016-02-10, rev 2016-02-18 65 (107) 8.6. Utvecklingstendenser Sedan ett år tillbaka är alla elever på enheten i samma gymnasiereform. Effekten av Gy11 har nu fullt ut slagit igenom i verksamheten. Resultatet av Gy11 blev förödande för yrkesutbildningarna. Andelen elever som söker till yrkesförberedande program har i princip halverats. Reformen har påverkat statusen negativt för våra utbildningar. Möjligheterna till att bli behörig till högskolan har -försvårats för yrkeselever. YTC:s elever har lägre poäng när de kommer till skolan än tidigare. Överetablering av yrkesförberedande gymnasieskolor i Stockholms län och yrkesprogrammens minskande popularitet gör att det är bristande konkurrens att komma in på enhetens utbildningar, särskilt på Byggprogrammets utbildningar. Som ett exempel på överetableringen kan nämnas av Byggprogrammet drivs på 33 olika skolor i Stockholms län och att det vid läsårets start fanns ca 360 tomma platser på Byggprogrammet i Stockholms län. Liknande siffror kan hittas på de andra programmen. Enheten tror att allmänheten inte har förstått/fått informationen att elever på yrkesutbildningar kan skaffa sig behörighet till högskolan. Den förstärkning av yrkesprogrammen som aviserades vid införandet av Gy11 innebar en utökning av 50-100 poäng yrkesämne. YTC fortsätter att fokusera på att öka närvaron bland eleverna. 8.7. Måluppföljning och uppfyllelse l Framtida tillväxt 8.7.1. Andelen elever som uppnår examen ska ligga över rikssnittet. Se tabell i bilaga statistik, sidorna 4-7 Läsåret 2014/15 Totalt Därav Rikssnitt antal andel (%) med examen Yrkesprogram 117 75,2 Bygg- och anläggningsprogrammet 46 87,0 88,0 El- och energiprogrammet 45 64,4 88,1 VVS- och fastighetsprogrammet 26 73,1 86,6 Läsåret 2013/14 Totalt Därav antal andel (%) med examen Yrkesprogram 128 75,8 Bygg- och anläggningsprogrammet 45 80,0 El- och energiprogrammet 54 68,5 VVS- och fastighetsprogrammet 29 82,8

2016-02-10, rev 2016-02-18 66 (107) 8.7.2. Andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning ska ligga över rikssnittet. Yrkesprogram Läsår 14/15 Antal elever Andel som slutför sin gymnasieutbildning Bygg- och anläggningsprogrammet 50 92 % El- och energiprogrammet 54 83 % VVS- och fastighetsprogrammet 28 93 % Antal elever avser oktober 2014 Andel elever som slutför sin gymnasieutbildning efter tre år. 8.7.3. Resultaten på nationella proven i svenska och matematik ska ligga över rikssnittet. (Alla resultat ska jämföras inom programområdet) Se tabell i bilaga statistik, sidorna 8-19 2015: Nationellt prov i Svenska 1: YTC ligger på snittet jämfört med Stockholm. Enheten ser att EE är det program som har bäst resultat på Svenska 1, vilket korrelerar med deras intagningspoäng, som är lite högre än de övriga programmens. Nationellt prov i Svenska som andraspråk 1: Eleverna på YTC som skrev provet i Svenska som andraspråk 1 är så få att de inte redovisas i statistiken. Nationellt prov i Matematik 1A: BA och El- och energiprogrammet ligger högre än snittet, medan VVS- och fastighetsprogrammet ligger strax under snittet. VF är de elever som har lägst intagningspoäng på skolan, så resultatet är inte så förvånande. Nationellt prov i Engelska 5: Resultaten ligger runt snittet, se tabell 8. 2014: Nationellt prov i Svenska 1: YTC ligger på snittet jämfört med Stockholm. Enheten ser att EE är det program som har bäst resultat på Svenska 1, vilket korrelerar med deras intagningspoäng, som är lite högre än de övriga programmens. Nationellt prov i Svenska som andraspråk 1: Eleverna på YTC som skrev provet i Svenska som andraspråk 1 är så få att de inte redovisas i statistiken. Nationellt prov i Matematik 1A:

2016-02-10, rev 2016-02-18 67 (107) BA och El- och energiprogrammet ligger högre än snittet, medan VVS- och fastighetsprogrammet ligger strax under snittet. VF är de elever som har lägst intagningspoäng på skolan, så resultatet är inte så förvånande. Nationellt prov i Engelska 5: BA och EE ligger över snittet, medan VF ligger precis på snittet. Se tabell sid 8 i bilaga statistik 8.7.4. Andelen elever som går vidare till arbete ska öka. Se tabell i bilaga statistik, sidorna 24-28 2015: Siffrorna som finns tillgängliga är från eleverna som tog studenten vid YTC 2012. Av dessa hade 77 % ett arbete två år efter slutförd gymnasieskola. 2014: Siffrorna som finns tillgängliga är från eleverna som tog studenten vid YTC 2011. Av dessa hade 79 % ett arbete två år efter slutförd gymnasieskola. 2014: Siffror från elever som gick ut från YTC 2010 visar att 3 elever från BA gick vidare till högre studier, medan 9 elever från Specialutformat program med inriktning mot el läste vidare. 8.7.5. Andelen elever som tycker att det har fått förutsättningar inom karaktärsämnena för att ta ett arbete ska öka. 2015: 75 % av eleverna vid YTC, svarar att deras lärare är kunniga i sina karaktärsämnen. 2014: 80 % av eleverna vid YTC, varav 100 % av flickorna och 78 % av pojkarna, svarar att deras lärare är kunniga i sina karaktärsämnen. 2013: 85 % av eleverna vid YTC, varav 88 % av flickorna och 85 % av pojkarna svarar att deras lärare är kunniga i sina karaktärsämnen. 87 % 2012, 82 % 2011 Svarsfrekvensen för enkäten 12/13 var 96 % och för läsåret 13/14 var 97 %.

Lärcentrum Mälargymnasiet NTgymnasiet YTC 2016-02-10, rev 2016-02-18 68 (107) Kvalitativ välfärd 8.7.6. Andelen lärare som anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för pedagogiskt arbete ska öka. Se diagram i bilaga statistik, sidorna 29-31 2015: Jag anser att min skolledning skapar goda förutsättningar för mitt pedagogiska arbete YTC NT-gymnasiet Mälargynasiet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Enheten konstaterar att 90 % av pedagogerna anser att de har goda förutsättningar att utföra sitt arbete väl. Enheten kan även konstatera att övriga områden i enkäten redovisar ett gott resultat. 2014 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

2016-02-10, rev 2016-02-18 69 (107) 8.7.7. Elevernas närvaro vid lektioner ska öka. Närvaro under HT 2012-2015 Antal procent HT 2015 87 % HT 2014 87,2 % HT 2013 86,1 % HT 2012 84.2 % Enheten har som mål att nå över 90 % närvaro, och är ännu inte i hamn. Det är ändå glädjande att kunna redovisa förbättrade siffror. Ett målmedvetet och enträget arbete ligger bakom dessa siffror. Enheten tror att detta på sikt även kommer att förbättra studieresultaten. 8.7.8. Andel Järfällaungdomar som söker till Järfälla kommunala gymnasieskolor ska öka. 2015 Andelen Järfällaungdomar som söker program som YTC tillhandahåller är 8 % av populationen. Av dessa elever väljer 60 % att gå på YTC. 2014 Andelen Järfällaungdomar som söker program som YTC tillhandahåller är 10 % av populationen. Av dessa elever väljer 52 % att gå på YTC. 2013 Andelen Järfällaungdomar som söker program som YTC tillhandahåller är 8 % av populationen dvs. 75 elever. Av dessa elever väljer 61 % dvs. 46 elever att gå på YTC. 8.7.9. Hur enheten har arbetat, analyserat och reflekterat för att nå målen 2015 Enhetens fokus är att arbeta med ökad närvaro. Närvarocoachen för ett arbete med motiverande samtal för eleverna. Varje vecka uppmärksammas de elever som har nått 100 % närvaro med bl a utskick av sms. Eleverna diskuterar ofta närvaron sinsemellan och är medvetna om CSN:s regler för studiebidrag. Mentorerna är tydliga med hur de rapporterar frånvaro och sena ankomster. På APT och liknande sammankomster har enheten tydliggjort målen. Dessa har sedan diskuterats och bearbetats i arbetslagen. Arbetslagen har påbörjat ett arbete kring formativ bedömning. Enheten arbetar med konkretisering av kursmål, innehåll och betygskriterier för att göra dem mer tydliga för eleverna. Enheten arbetar, tillsammans med förvaltningen, med systematiskt kvalitetsarbete (SKA).

2016-02-10, rev 2016-02-18 70 (107) 8.7.10. Åtgärder för utveckling Enheten eftersträvar ett fördjupat samarbete med APL-företagen. Under läsåret har flera studiebesök gjorts i syfte att knyta bättre kontakter för att underlätta anskaffandet av APL-platser. EHT och administrativ personal gjorde ett stort arbete innan läsårsstarten med att noggrant kartlägga de intagna eleverna och därmed minska risken att elever som fungerar dåligt tillsammans hamnade i samma grupp. Enheten arbetade mycket med att få ett sammanhållet schema utan håltimmar. Fokus lades på att klassernas scheman skulle bli så effektiva som möjligt. Detta lyckades bra. YTC fortsätter arbetet med att förbättra elevernas närvaro. Närvaroarbetet genomsyrar all personals arbete och eleverna är mycket insatta i hur hög närvaro var och en har. Enheten befarar svårigheter i att hitta företag som vill ta emot elever som inte har så mycket utbildning och erfarenhet. YTC har tidigare försökt få ut elever på APL redan i åk 1, men företagen har ställt sig negativa till att ta emot elever som är så oerfarna. Enheten vet att alla skolor som erbjuder lärlingsutbildning har problem med att få tillräckligt stora volymer. 8.8. Nyckeltal 8.8.1. Resultat på nationella prov i förhållande till rikssnittet Se tabell i bilaga statistik, sidorna 20-23 8.8.2. Andelen elever som går vidare till högskola/universitet ska öka Se tabell i bilaga statistik, sidorna 24-28 8.8.3. Andelen elever som efter PRIV och Yrkesintroduktion går vidare till studier eller arbete i förhållande till rikssnittet (vid få anges antal) Ingen PRIV-elev eller yrkesintroduktionselev har ännu gått ut från YTC.

2016-02-10, rev 2016-02-18 71 (107) 8.8.4. Elevenkät, trygghet, mobbning, stöd, elevinflytande och nöjda med skolan Elevenkäten Sthlm län Yrkestekniskt Centrum (YTC) 2015 2015 2014 2013 Totalt Total Flicka Pojke Total Flicka Pojke Total Flicka Pojke Antal intervjuer 134 13 121 147 8 139 Resultaten redovisas i % TRYGGHET 91 91 80 81 80 80 69 81 MOBBNING 69 82 72 77 71 67 50 68 STÖD 68 83 71 85 69 74 69 74 ELEVINFLYTANDE 50 46 45 75 42 53 57 53 NÖJDA MED SKOLAN 76 71 73 88 72 77 88 76 YTC s elever är lika nöjda med sin skola som alla elever i Stockholms län. Enheten tycker att det är intressant att se att skolans flickor är mer nöjda än vad skolans pojkar är. En analys av detta är att all personal på skolan uppmärksammar de få flickorna och månar extra om att de ska bli korrekt behandlade och väl bemötta. YTC, likt övriga skolor i Stockholms län, ligger lågt på elevinflytande. Enheten tror att eleverna inte inser när de faktiskt har inflytande (t ex i val av examination och arbetsuppgifter). Enheten uppmuntrar eleverna till att aktivera sig i skolans elevråd, studentgrupp och likabehandlingsgrupp, men har svårigheter att väcka elevernas engagemang 8.8.5. Kostnad per elev Gymnasieskola (genomsnitt HT/VT) 2015 2014 2013 2012 Antal elever 330 378 428 454 varav elever från andra 194 227 246 kommuner (se procapita) 59 % 60 % 57 % 258 Bruttokostnad (inkl lokaler) per elev i egen regi 112 106 103 96 Bruttokostnad (exkl lokaler) per elev i egen regi 86 83 87 78 (Direkta verksamhetskostnader inkl elever med särsk stöd) Per Eklind Enhetschef

2016-02-10, rev 2016-02-18 72 (107) 9. MÄLARGYMNASIET 9.1. Ekonomiskt utfall tkr BUDGET 2015 UTFALL 2015 2014 2013 Interna intäkter andra förvaltningar 1 185 1 143 872 77 Interna intäkter endast Kompetensförvaltningen 37 000 38 621 93 176 21 446 Externa intäkter 28 836 24 897 35 130 19 864 Summa intäkter 67 021 64 661 129 178 41 388 Interna kostnader andra förvaltningar -14 756-16 330-18 335-8 770 Interna kostnader endast Kompetensförvaltningen -5 353-5 463-58 503-2 926 Externa kostnader -46 912-52 379-63 799-30 913 Varav kapitalkostnader -1 210-1 215-1 230-798 Summa kostnader -67 021-74 173-140 637-42 610 Netto kostnader 0-9 512-11 459-1 222 Kommunbidrag 0 0 0 0 Resultat efter kommunbidrag 0-9 512-11 459-1 222 Netto investeringar 200 273 3485 0 Eget kapital -12 681 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat 2015. Mälargymnasiet redovisar ett underskott om -9 512 tkr. Enheten har jobbat hårt för att minska underskottet under året och tack vare ökade elevvolymer inom Språkintroduktionen har enhetens underskott minskat kraftigt. Yrkesprogrammen och Estetiska programmet har fortfarande för små elevvolymer och även Ekonomiprogrammet och Samhällvetenskapsprogrammet har små elevvolymer i årskurs två och tre. Enheten ser en ljusning för ekonomin 2016 och hoppas på att komma nära en ekonomi i balans. Stora delar av lokalytorna är i dagsläget inte proportionerliga till elevantal. 9.2. Investeringsredovisning Anläggning tkr Slutfaktura lokalanpassning X-huset 273 Totalsumma 273

2016-02-10, rev 2016-02-18 73 (107) 9.3. Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster Personal totalt varav lärare varav behöriga varav kvinnor totalt varav män totalt 2015 73,2 57,15 54,15 47 26,2 2014 99 60 52 58 42 HT 13 137 90,3 88,3 53 47 HTS VT 13 40 46 54 SAM VT 13 59 61 39 Kvarngym VT 13 82 75 25 Enheten har tre obehöriga varav en av dem är tjänstledig. För de två andra finns planer för färdigställande av lärarexamen. Ökade elevvolymer inom Språkintroduktion har medfört rekrytering av lärare inom främst svenska som andraspråk och matematik samtidigt som omställningsarbeten fortgår inom andra ämnesområden. En kurator och en biträdande rektor har på egen begäran lämnat sina tjänster på Mälargymnasiet. Tjänsterna har inte ersatts men schemaläggningen har flyttats från en skolledare och utgör istället del av en lärartjänst. Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män 2015 5,7 8,3 0,8 2014 5,7 6,9 4,2 HT 13 6,2 7,5 4,1 HTS VT 13 6,7 8,1 2,3 SAM VT 13 3,6 7,4 0,3 Kvarngym VT 13 4,1 5,4 2,0 9.3.1. Personalenkäten Arbetsmiljökompassen Enkäten genomfördes i december 2014 och svarsfrekvensen var 76 %, 75 av 99 inbjudna. Under våren analyserades resultat, styrkor och utvecklingsområden ringades in i dialog under kontinuerliga arbetsplatsträffar. Därefter arbetades en handlingsplan fram med utgångspunkt i verksamhetens mål. Handlingsplan från arbetet med arbetsmiljökompassen, 2015-08-04 Prioriterade områden att förbättra: Ledarskap Vad När Hur Vem Klart Uppföljning Tillgänglighet Kontinuerligt under vissa mötesforum samt vid andra spontana tillfällen Förbättra kommunikationen med programoch ämneslagen om tillfällen där skolledare bör medverka. Spontanbesök. Diskutera upplevelsen av tillgänglighet och behov. Juni 2016 Skolledning tillsammans med samtliga medarbetare. December 2015 och maj 2016 (APT)

2016-02-10, rev 2016-02-18 74 (107) Arbetskrav, inflytande, socialt stöd Förbättra vikänsla och gemenskap. Skapa samsyn kring värdegrundsfrågor, förhållnings-sätt, regler och normer Gemensamma APT:n, och under andra fastställda möten enligt kalendariet, exempelvis programlagsmöten. Arbeta med, diskutera och enas om värdegrund, förhållnings-sätt, regler och normer. Arbeta med förankringsprocesser. Dec 2017 Skolledning tillsammans med samtliga medarbetare. December 2015, maj 2016, december 2017. Forum: APT. I december 2015 genomfördes ytterligare en medarbetarundersökning vars resultat enheten nu arbetar vidare med. Jämförelser av resultat medarbetarundersökningar 2014 och 2015 Svarsstatistik Arbetsmiljökompassen dec 2014 76 % (75 av 99) Medarbetarundersökning dec 2015 82 % (58 av 71) Hållbart medarbetarengagemang: Övergripande resultatmått *Motivationsindex 75 73 *Ledarskapsindex 54 70 *Styrningsindex 69 76 *HME Totalt 70 73 Källa: Arbetsmiljökompassen 2014, medarbetarundersökning 2015. * index skapas genom att beräkna medelvärdet på respektive fråga, mått mellan 1-5, och sedan göra om det till en indexskala 0-100 där 0 är sämst och 100 bäst. Medelvärdet på delindex och totalindex redovisas på samma sätt. Resultaten av enkäterna går även bryta ner i mindre delar så att det är möjligt att jämföra resultat för medarbetare som arbetar med elever inom studieförberedande program och medarbetare som arbetar med elever inom yrkesförberedande program. Vid analys av resultaten för 2015 framgår exempelvis att motivationsindex har sjunkit inom vissa arbetslag vars program har stoppade intag medan resultaten ökat kraftigt inom andra program/lärargrupper jämfört med resultaten från Arbetsmiljökompassen 2014. 9.4. Miljöredovisning Mälargymnasiet har miljödiplom guld. Samtliga medarbetare har erbjudits grundutbildning i grundläggande miljökunskap. Två medarbetare har utbildning i miljö- och kretsloppsutbildning och en har genomgått PIS-utbildningen. Elevrådet är aktiva inom miljöarbetet och planerar tillsammans med enhetens miljöombud en temadag för hela skolan.

2016-02-10, rev 2016-02-18 75 (107) 9.5. Viktiga händelser under perioden Medarbetare som har slutat på egen begäran har inte ersatts och omställningsarbeten fortgår. Skolledningen har minskat med 1,0 tjänst och skolsköterska med 1,0 tjänst. Stoppade intag till Barn- och fritids-, Handel- och administrations-, Restaurang- och livsmedels- och Estetiska programmets musikinriktning beroende på få sökande. Ett samarbete har inletts med idrottsföreningar i Järfälla kring idrottselever. Planering av nätverkstäckning i lokalerna har genomförts. Arbetet som beräknades genomföras under sommaruppehållet har skjutits fram. En ITinventering har genomförts inför Mälargymnasiets digitalisering. Mälargymnasiet har från läsåret 2015/16 direkt intag till Preparandutbildning och Individuellt alternativ. Tidigare ansvarade Järfälla vägledningscentrum för detta. Utvärderingar och analys av genomfört arbete under läsåret 2014/2015 genomfördes direkt efter skolavslutningen. Förutom arbetsplaner, elevenkät och egna utvärderingar av verksamheten användes delar av skattningsverktyget BRUK. Riktade kompetensutvecklingsinsatser har genomförts inom fokusområdena arbetsro i klassrummet, kollegialt lärande med klassrumsobservationer och kollegial utvärdering, att leda nyanländas lärande, APL-utveckling och forskningscirkel inom samhällsvetenskapliga ämnen. Ett antal elever och lärare har deltagit i Skolverkets intervjustudie om den nya betygsskalan och kunskapskravens utformning. Studien genomförs på flera skolor och resultaten kommer att redovisas i en rapport som Skolverket beräknar kunna publicera under våren 2016. Sommarskola i svenska som andraspråk och matematik för elever inom Språkintroduktion. Av åtta elever som låg nära nivån för betyg i matematik nådde fyra av dem kunskapskraven för betyget E. I svenska som andraspråk låg ingen av de 21 deltagande eleverna nära nivån för betyg men samtliga elever har gjort framsteg och kommit närmare slutmålet. Förstelärarnas uppdrag har kopplats till verksamhetsplanen för läsåret 2015/2016. Arbetsområden: 1) Framtagande av en strukturplan för arbetet kring elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslektiker. Syftet är att tidigt identifiera elever och att de får det stöd de har rätt till. 2) Igångsättning av ett läsprojekt för samtliga elever i syfte att öka elevernas ordförråd och förståelse av lärobokstexter, lustläsning. 3) Utformning av formativa studieplaner med betygskriterier för kurser inom svenska och engelska.

2016-02-10, rev 2016-02-18 76 (107) 4) Framtagande av ett kompendium för att utveckla elevernas studieteknik. 5) Konkretisering av innehållet i samhällskunskap för att göra innehållet mer genomtänkt och angeläget, tolkning av kunskapskrav, studier av styrdokument och kommentarer till kursplanerna från Skolverket. Syftet är att stärka elevernas medborgarkompetens då undersökningar visar att 88 procent av elever i årskurs ett sällan eller aldrig ser en hel nyhetssändning. Istället förstärks ungdomars etablerade åsikter och känslor via sociala medier. 6) Kollegial handledning. Syftet är att utveckla en lärande organisation. 7) Framtagande av ett kartläggningsmaterial och lärarhandledning i samarbete med Uppsala universitet för nyanländas elevers kunskaper och erfarenheter inom ämnesområdet matematik. Syftet är att hitta vägar som möjliggör för eleverna att klara sina studier på kortast möjliga tid. 8) Utveckla undervisningsstrategier inom ämnet matematik i syfte att öka elevernas studieresultat. 9) Utveckla tydliga strukturer och rutiner i arbetet med arbetsplatsförlagt lärande, APL, inom yrkesprogrammen. Arbetsfält: riskbedömning, bedömningsunderlag vid APL, trepartssamtal, utvärderingar och handledarutbildning. Arbetet syftar till att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete kring APL. 10) Skapa struktur, samverkan och arbetsrutiner för medarbetare och elever inom Språkintroduktion samt deltagande i konferenser om det nya kartläggningsmaterialet Växa för framgång. Utveckla samverkan med Järfälla vägledningscentrum, Socialtjänst, boenden, studiehandledare och ämneslärare. Arbetet syftar till att stärka organisationen kring nyanlända och att hitta vägar som möjliggör för eleverna att klara sina studier på kortast möjliga tid. En av enhetens förstelärare har blivit utsedd till Stockholmsregionens bästa UF-lärare. 15 UF-företag med elever inom samtliga program är igång under läsåret 2015/2016 i undervisningssyfte. Enheten har fått positiv respons från Björkeby-, Viksjö-, Källtorps- och Mälarskolan om att få informera deras elever i årskurs nio om våra gymnasieutbildningar. Informationen är genomförd för två av skolorna och för de andra två finns inbokade tider i januari 2016. Studieinnehållet inom språkintroduktion har blivit mer enhetlig och resultatinriktad. Alla berörda lärare har gått en teamutbildning vid Uppsala universitet som resulterat i samsyn och enhetliga kunskaper. Parallellt organiserade enheten om språk-introduktionen i tre olika utbildningsspår. Snabbspåret är för ungdomar med lång skolbakgrund och som på ett år bedöms nå grundskolebetyg i tolv ämnen och få gymnasiebehörighet. Spår två är för ungdomar som behöver fokusera huvuddelen av skoldagen på svenska som andraspråk i kombination med SO- och NO-introduktion. Dessa elever läser åtta ämnen under två-tre år och når behörighet till yrkesprogram. Tredje spåret är för ungdomar som har kort eller ingen skolbakgrund alls. För denna målgrupp gäller främst at tillgodogöra sig grundläggande läs- och skrivkunskaper.

2016-02-10, rev 2016-02-18 77 (107) Bildesteterna har fått i uppdrag av Bygg- och miljöförvaltningens avfallsavdelning att göra illustrationer till en folder om avfall/sopsortering. Tidigare under året medverkade eleverna i en utställning i Konsthallen. Demokrativeckan genomfördes den 29 september med elever från språkintroduktion och studieförberedande program. Enhetens medlemskap i Utrikespolitiska institutet har inneburit föreläsningar för eleverna inom områdena migration (särskilt den europeiska flyktingkrisen), polisreformer i Kongo för att stärka demokratin, Turkiets roll i Europa, SIDA, FN och de nya millenniemålen kommunikation, (des-)information och statens säkerhet och försvar. Särskilda studiedagar har även erbjudits lärare i samhällskunskap. Enheten medverkar i Erasmusprojektet EMPOWER, ett samarbete mellan Järfälla kommun, Giessen i Tyskland och North Lanarkshire i Skottland. Projektet pågår till juni 2016 och syftar till samverkan kring roller och kompetens för att reducera antalet drop-outs, hjälpa ungdomar i utanförskap och förbättra deras studieresultat. Under året har enhetens specialpedagog jobbskuggat i Skottland under en vecka. En halv temadag för samtliga elever under temat Ett slag räcker!. Temadagen genomfördes i samarbete med räddningstjänst och polis. Dagen innehöll föreläsning av Erik Edström, neurokirurg och hjärnforskare vid Karolinskas neurokirurgiska klinik, demonstration av hur den ambulanshelikopter som landade utanför skolan fungerar samt roller för medföljande personal från räddningstjänst och polis. Mälargymnasiet är en av 30 utvalda skolor i Sverige att delta i kubprojektet Varje människa kan göra skillnad. Projektet syftar till att uppmuntra ungdomar i Sverige att lära mer om mänskliga rättigheter och medmänskliga skyldigheter för att motverka främlingsfientlighet och rasism. Projektet är ett samarbete med Friends och Raul Wallenberg Academy med stöd av Allmänna arvsfonden och Postkodlotteriet. Enhetens elever har tilldelats att arbeta med den mänskliga rättigheten Rätten till en nationalitet. Kuben, som egentligen är en container, kommer att inredas av eleverna och ställs upp för allmänheten i Jakobsbergs centrum i maj. I augusti kommer kuben att ställas upp i Kungsträdgården tillsammans med de andra 29 kuberna. 7-9 september tvingades enheten att hålla skollokalerna stängda på grund av översvämningar i lokalerna. Från den 10 september kunde verksamheten bedrivas i H- och K-huset efter intensivt arbete med schemakorrigeringar. En friluftsdag som var inplanerad några veckor senare tidigarelades till den 11 september eftersom alla elever inte fick plats i lokalerna. Tack vare målinriktade insatser av samtliga medarbetare fungerade allt bra och korrigeringar i scheman och kalendarium har därefter gjorts för att säkerställa elevernas undervisningstid. Saneringsarbeten i LAM-husets källarlokaler fortgår vilket påverkar vår verksamhet.

2016-02-10, rev 2016-02-18 78 (107) 9.6. Utvecklingstendenser De minskade elevkullarna har drabbat skolan hårt och det sker fortfarande en utfasning av elever inom stoppade program. Elevgruppen inom Språkintroduktion har ökat kraftigt under höstterminen och bedömningen är att skolan kommer att ha större elevvolymer även nästa år. Enheten kommer att fortsätta erbjuda tre olika spår i syfte att ge eleverna möjlighet att komma vidare på kortast möjliga tid. Särskolans verksamhetsområde förefaller stabilt och skolan är försiktigt optimistiska till ökade elevvolymer. Enheten diskuterar möjligheter att starta ytterligare ett nationellt särskoleprogram. Enheten har arbetat med en tydligare profilering av Ekonomi., Samhällsvetenskapligt- och Estetiska programmets bild- och forminriktning. Enheten kommer att behöva lägga ytterligare kraft på att profilera Ekonomiprogrammet som gör att skolan sticker ut från mängden. Samhällsvetenskapsprogrammets profil har stärkts genom exempelvis vårt samarbete med Utrikesinstitutet, KUB-projektet och praktik för elever inom beteendevetenskapliga inriktning. Samarbetsavtal har upprättats med Konstfack och arbetsunderlag för en ansökan till riksrekryterande utbildning inom Estetiska programmets illustration och grafisk formgivningsinriktning har arbetats fram. Framtida ökning av elevkullar, utveckling av Individuellt alternativ riktat mot en specifik målgrupp och att hitta former för attraktiva yrkesprogram kommer på sikt förhoppningsvis att leda till att enheten kommer att kunna återuppta utbildningar inom dessa områden. Till nästa läsår kommer eleverna att erbjudas ett digitalt verktyg vilket kommer att bidra till öka skolans attraktionskraft. Kompetensutvecklingsinsatser inom IT och bedömning för lärande är nödvändiga att genomföra parallellt med IT-satsningen för att dra nytta av den digitala tekniken.

2016-02-10, rev 2016-02-18 79 (107) 9.7. Måluppföljning och uppfyllelse Framtida tillväxt 9.7.1. Andelen elever som uppnår examen ska ligga över rikssnittet. Se tabell i bilaga statistik, sidorna 4-7 Läsåret 2014/15 Totalt Därav Rikssnitt antal andel (%) med examen Nationella program totalt 128 80,5 Yrkesprogram 35 80,0 Barn- och fritidsprogrammet 10 100 83,4 Handels- och administrationsprogrammet.... 82,9 Hotell- och turismprogrammet.... 85,9 Restaurang- och livsmedelsprogrammet.... 85,8 Högskoleförberedande program 93 80,6 Ekonomiprogrammet 40 87,5 90,7 Estetiska programmet 26 73,1 89,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 27 77,8 90,2 Läsåret 2013/14 Totalt Därav antal andel (%) med examen Nationella program totalt 148 81,8 Yrkesprogram 57 73,7 Barn- och fritidsprogrammet 11.. Handels- och administrationsprogrammet 19 84,2 Hantverksprogrammet.... Hotell- och turismprogrammet 13 76,9 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 12.. Högskoleförberedande program 91 86,8 Ekonomiprogrammet 21 90,5 Estetiska programmet 29 93,1 Samhällsvetenskapsprogrammet 41 80,5 Källa: SIRIS Andelen elever som uppnår examen inom yrkesprogrammen, undantaget Barn- och fritidsprogrammet, samt högskoleförberedande program har minskat något jämfört med föregående år.

2016-02-10, rev 2016-02-18 80 (107) 9.7.2. Andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning ska ligga över rikssnittet. Yrkesprogram Läsår 14/15 Antal elever Andel elever som slutför sin gymnasieutbildning Barn- och fritidsprogrammet 18 56 % Handels- och administrationsprogrammet 16.. Hotell- och turismprogrammet 13.. Restaurang- och livsmedelsprogrammet 16.. Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet 47 85 % Estetiska programmet 32 81 % Samhällsvetenskapsprogrammet 37 73 % Antal elever avser oktober 2014 Andel elever som slutför sin gymnasieutbildning efter tre år. Barn- och fritidsprogrammets andel elever som uppnår examen ligger över rikssnittet. Övriga yrkesprogram är inte mätbara beroende på för få elever. Ekonomiprogrammet ligger 3,9 procent under rikssnittet, Estetiska programmet 14,3 procent, och Samhällsvetenskapsprogrammet 12,8 under rikssnittet. Av andelen elever med svensk bakgrund erhöll 82,7 procent gymnasieexamen och 75,5 procent av eleverna med utländsk bakgrund.

2016-02-10, rev 2016-02-18 81 (107) 9.7.3. Resultaten på nationella prov i svenska och matematik ska ligga över rikssnittet. ( Alla resultat ska jämföras inom programområde) Se tabell i bilaga statistik, sidorna 8-19 Tabell 4. Resultat kursprov vårterminen 2014 och 2015 för elever som började hösten 2011 eller senare: 2015 2014 Genomsnittligt provbetygspoäng Mälargymnasiet Genomsnittligt provbetygspoäng i riket Genomsnittligt provbetygspoäng Mälargymnasiet Genomsnittligt provbetygspoäng i riket Svenska 1 Yrkesprogram: Barn- och fritidsprogrammet 12,0 11,3 10,3 11,2 Handel- och administrationsprogrammet 10,9 8,5 11,0 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 11,3 9,5 11,5 Högskoleförberedande program: Ekonomiprogrammet 14,7 14,1 12,9 14,6 Estetiska programmet 13,9 13,6 13,4 14,0 Samhällsvetenskapsprogrammet 8,6 13,9 12,7 14,4 Svenska som andraspråk 1 Yrkesprogram: Barn- och fritidsprogrammet 8,9 5,8 8,3 Handel- och administrationsprogrammet 8,2 4,0 7,4 Högskoleförberedande program: Ekonomiprogrammet 7,9 11,5 10,5 10,9 Estetiska programmet 10,6 Samhällsvetenskapligaprogrammet 8,5 11,2 10,0 11,0 Svenska 3 Yrkesprogram: Barn- och fritidsprogrammet 10,2 8,5 9,5 Hotell- och turismprogrammet 10,4 11,3 11,0 Högskoleförberedande program: Ekonomiprogrammet 10,5 13,2 11,3 13,2 Estetiska programmet 13,8 12,1 Samhällsvetenskapsprogrammet 9,2 13,2 12,6 13,2 Svenska som andraspråk 3 Högskoleförberedande program: Ekonomiprogrammet 10,4 11,5 10,5 10,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 13,0 10,5 9,6 11,0 Matematik 1A Yrkesprogram: Barn- och fritidsprogrammet 7,8 7,3 Handel- och administrationsprogrammet 9,5 6,9 Matematik 1 B Högskoleförberedande program: Ekonomiprogrammet 11,4 11,8 Samhällsvetenskapsprogrammet 8,9 10,1 Ej angivna program har för få elever för statistik. Källa: Skolverket, SIRIS I årets nationella provresultat ligger Barn- och fritids- samt Ekonomiprogrammet över riket i Svenska 1. Samhällsprogrammets resultat har sjunkit jämfört med föregående år och ligger under resultatet för riket. I Svenska som andraspråk 1 ligger både Ekonomi- och Samhällsvetenskapsprogrammet under rikets resultat. I Svenska 3 ligger Estetiska programmets resultat över och Ekonomi- och Samhällsvetenskapsprogrammet under rikets.

2016-02-10, rev 2016-02-18 82 (107) Ekonomiprogrammets resultat i Svenska som andraspråk 3 ligger på ungefär samma nivå som föregående år, under resultatet för riket medan Samhällsvetenskapsprogrammets resultat förbättrats avsevärt och ligger över riket. Enheten har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med elevernas resultat i Svenska/Svenska som andraspråk. Ett läsprojekt har initierats och startats för samtliga elever. Fokus är lustläsning inte redovisning. Ordförrådet är en viktig förutsättning för läsförståelse. Ca 85 procent av orden i en text ska vara kända för att läsaren med behållning ska kunna läsa och förstå en text och 80 procent av ökningen av ordförrådet sker via läsning. På den nivån befinner sig inte alla elever. I Matematik 1B ligger Ekonomiprogrammet strax under rikets resultat och Samhällsvetenskapsprogrammet under rikets resultat. Enheten har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med elevernas resultat i matematik. Exempelvis har blockläggning av matematikkurser skett så att elever som får F i betyg erbjuds möjlighet att läsa om kursen. Dessutom erbjuds särskilt stöd och läxhjälp. Det har inte varit tillräckligt att erbjuda eleverna stöd inför en prövning och det har inte heller gett resultat att lägga flera undervisningstimmar i matematikkurserna. Analyser av relationen mellan nationella kursprovens resultat och betygsfördelning kommer att göras i ämnesgrupperna. 2014: Resultaten på nationella prov i svenska och matematik ligger under rikssnittet undantaget Matematik 1A på Handel- och administrationsprogrammet där skolan ligger på 9,5 i genomsnittligt provbetygspoäng jämfört med rikets 6,9. Enheten ligger ännu inte på samma nivå som riket men en positiv utveckling har skett jämfört med året innan, undantaget Matematik 1A på Handel- och administrationsprogrammet. Analyser av relationen mellan nationella kursprovens resultat och betygsfördelning kommer att göras i ämnesgrupperna. 9.7.4. Andelen elever som går vidare till arbete ska öka Se tabell i bilaga statistik, sidorna 24-28 Bland eleverna inom yrkesprogrammen gick 71 procent av kvinnorna och 73 procent av männen vidare till arbete. Av eleverna inom Hantverksprogrammets frisörinriktning gick samtliga vidare till arbete. Lägst antal elever som gick vidare till arbete återfinns bland Barn- och fritidsprogrammets elever.

2016-02-10, rev 2016-02-18 83 (107) 9.7.5. Andelen elever som anger att de vill studera vid högskola/universitet ska öka. Mälargymnasiet Elevenkät åk 1 Andel som vill studera vid högskola direkt efter gymnasiet Andel som vill studera vid högskola några år efter gymnasiet Andel som inte vill studera vid högskola Andel som kommer att studera inom annan utbildnings-form Andel som inte vet Samhällsprogrammet 55 35 10 0 0 Estetiska programmet 67 22 0 0 11 Ekonomiprogrammet 75 17 4 4 0 Genomsnitt åk 1: 66 24 5 1 4 Källa: egen enkätundersökning 2015: Först nästa år är det möjligt att jämföra samma elevers svar i årskurs ett och tre. 2014: I förra årets enkät fanns inget svarsalternativ för elever som planerar för studier inom andra utbildningsformer än högskola och universitet. I årets enkät lades detta till då enheten bedömer att det är värdefullt att känna till elevernas framtidsplaner oavsett vald studieväg. Exempelvis är det vanligt att elever inom Estetiska programmets musikinriktning fortsätter på folkhögskola för att ytterligare förbättra sina musikaliska färdigheter före högskolestudier. Genomsnittlig andel elever i årskurs ett som vill studera på högskola direkt efter gymnasiet ligger på samma nivå som förra årets enkätsvar. Mälargymnasiet Elevenkät åk 3 Andel som vill studera vid högskola direkt efter gymnasiet Andel som vill studera vid högskola några år efter gymnasiet Andel som inte vill studera vid högskola Andel som kommer att studera inom annan utbildnings-form Andel som inte vet Samhällsprogrammet 33 50 11 6 0 Estetiska programmet 45 36 5 14 0 Ekonomiprogrammet 25 75 0 0 0 Genomsnitt åk 3: 34 54 5 7 0 Källa: egen enkätundersökning 2015: Bland eleverna i årskurs tre är det färre elever som vill studera vid högskola direkt efter gymnasiet jämfört med föregående år och flera som föredrar att vänta några år innan de påbörjar sina högskolestudier. Andelen som inte vill studera vid högskola ligger på samma nivå som förra året.

2016-02-10, rev 2016-02-18 84 (107) 2014: Bland eleverna i årskurs tre är det större andel elever som vill studera vid högskola direkt efter gymnasiet jämfört med föregående år och färre som föredrar att vänta några år innan de påbörjar sina högskolestudier, en positiv förändring. Andelen som inte vill studera vid högskola har ökat men 4,5 % har angett att de kommer att studera något annat än högskola. Separata sammanställningar för elever i årskurs ett och tre gör det möjligt för oss att jämföra nuvarande årskurs ett med de enkätsvar de lämnar när de går i sista året på sin gymnasieutbildning. Då finns möjlighet att analysera om andelen elever som anger att de vill studera vid högskola direkt eller inom några år förändrats under gymnasietiden. 9.7.6. Andelen elever som tycker att de har fått förutsättningar inom karaktärsämnena för att ta ett arbete ska öka 2015: 87 % av eleverna vid Mälargymnasiet, varav 66 % av kvinnorna och 68 % av männen svarar att deras lärare är kunniga i sina karaktärsämnen. 2014: 77 % av eleverna vid Mälargymnasiet, varav 73 % av kvinnorna och 85 % av männen, svarar att deras lärare är kunniga i sina karaktärsämnen. 2013: 79 % av eleverna vid HTS-gymnasiet, varav 81 % av kvinnorna och 73 % av männen svarar att deras lärare är kunniga i sina karaktärsämnen. 2013: 75 % av eleverna vid Samgymnasiet, varav 80 % av kvinnorna och 66 % av männen svarar att deras lärare är kunniga i sina karaktärsämnen. Andelen elever som är nöjda har ökat och en orsak till positiv utveckling kan vara att lärarkompetensen är hög. Samtliga lärare är behöriga och innehar lärarlegitimation. 9.7.7. Andelen elever som går från Preparandutbildningen till ett nationellt program inom 1 år ska vara minst 60 %. 2015: Andelen elever som gått vidare till ett nationellt program är 33 %, 4 elever av 12. 2014: Andelen elever som gått vidare till ett nationellt program är 31 %, 4 elever av 13. 9.7.8. Andelen elever som avslutar Språkintroduktion för fortsatta studier inom ett respektive två år ska öka. 2015: Totalt hade enheten 107 elever inskrivna inom Språkintroduktion. Beroende på skolbakgrund och kunskapsnivåer indelades eleverna i sju grupper varav en alfabetiseringsgrupp. Andelen elever som avslutar Språkintroduktion, snabbspåret, inom ett år är 15 procent, sex elever av 34. Andelen elever som avslutar Språkintroduktion inom två år är procent, tre elever av 34. 2014: Andelen elever som avslutar Språkintroduktion inom ett år är 25 %, sex elever av 24.

2016-02-10, rev 2016-02-18 85 (107) 9.7.9. Andelen elever som inom Individuellt alternativ går vidare till arbete eller studier inom ett år respektive två år ska öka. 2015: Inom ett år har 31 %, 5 elever av 16, gått vidare till ytterligare ett år inom Individuellt alternativ. Ingen har gått vidare till arbete. Av de 16 eleverna är 10 av dem hemmahörande i Järfälla kommun och tre av dem går ytterligare ett år inom Individuellt alternativ. 2014: Inom ett år har 29 %, 15 elever av 52, gått vidare till arbete eller studier. Av dessa 15 elever har 11 gått vidare till annat introduktionsprogram. Kvalitativ välfärd 9.7.10. Andelen lärare som anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för pedagogiskt arbete ska öka. Se diagram i bilaga statistik, sidorna 29-31 2015: Jag anser att min skolledning skapar goda förutsättningar för mitt pedagogiska arbete YTC NT-gymnasiet Mälargynasiet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls De pedagogiska förutsättningarna har förändrats, främst beroende på vikande elevunderlag och sammanslagning av små elevgrupper. Många lärare undervisar inom flera program vilket försvårat samarbeten inom programlagen då det inte går att schemalägga mötestider i den omfattning som skulle behövas.

Lärcentrum Mälargymnasiet NTgymnasiet YTC 2016-02-10, rev 2016-02-18 86 (107) Jag är förtrogen med de statliga styrdokumenten YTC NT-gymnasiet Mälargymnasiet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Många styrdokument har diskuterats i olika forum och alla lärare borde känna till de styrdokument som de berörs av. Ytterligare arbetsinsatser behövs för att förankra dokumenten bland samtliga medarbetare. 2014: Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 60 % av den pedagogiska personalen anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet, 7 % instämmer inte alls. Resultatet har förbättrats jämfört med förra året men är inte tillfredsställande. Skolledningen har fortfarande ett omfattande arbete framför sig gällande en rad processer som påbörjats och som behöver ytterligare tid för förankring. Schemaläggningen kan förbättras genom exempelvis mer sammanhållna elevscheman.