Bokslut och verksamhetsbera ttelse 2014

Transkript

1 Bokslut och verksamhetsbera ttelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17

2 (58) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING Viktiga händelser under perioden Internkontroll gymnasieskola och vuxenutbildning Utvecklingstendenser GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING Ansvarsområden Årets resultat Kommentarer till årets resultat Investeringsredovisning Kommentarer till investeringsredovisningen Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur 1 nov Sjukfrånvarostatistik Arbetsskador Lediga befattningar Väsentliga personalaktiviteter Miljöredovisning Nyckeltal Lärcentrum Gymnasieskolorna RESULTATENHETERNAS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSER Administration och stöd Kommentarer till ekonomiskt utfall Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Järfälla lärcentrum Kommentarer till ekonomiskt utfall Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Miljöredovisning Viktiga händelser under perioden Redovisning av mål, nyckeltal och volymer NT-gymnasiet med Gymnasieskolornas servicefunktion Kommentarer till ekonomiskt utfall Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Miljöredovisning Viktiga händelser under perioden Utvecklingstendenser Redovisning av mål, nyckeltal och volymer Yrkestekniskt centrum (YTC) Kommentarer till ekonomiskt utfall Investeringsredovisning

3 (58) Väsentliga personalförhållanden Miljöredovisning Viktiga händelser under perioden Utvecklingstendenser Redovisning av mål, nyckeltal och volymer Mälargymnasiet Kommentarer till ekonomiskt utfall Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Miljöredovisning Viktiga händelser under perioden Utvecklingstendenser Redovisning av mål, nyckeltal och volymer KomTek Kommentarer till ekonomiskt utfall Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Miljöredovisning Viktiga händelser under perioden Utvecklingstendenser Redovisning av mål, nyckeltal och volymer OMSTÄLLNING Kommentarer till ekonomiskt utfall

4 (58) SAMMANFATTNING Verksamhetsåret 2014 avslutades med att Utbildningsnämnden lades ned och ombildades till Kompetensnämnd from 1 januari 2015 med ansvar för arbetsmarknad och utbildning. Det är en positiv utveckling som vi ser fram emot, där kopplingar mellan arbetsmarknad och utbildning får vara de drivande utvecklingsområdena för framtiden. Under 2014 har gymnasieskolorna haft svårt att få ekonomin i balans. Nu är elevkullarna som minst. Från och med 2016 kommer de att öka mycket långsamt. Det omfattande omställningsarbete som utförts på Mälargymnasiet de senaste två åren har naturligtvis gett resultat men skolan har fortfarande ett stort omställningsarbete att göra när det gäller för små elevgrupper, för stora lokalytor och program där efterfrågan är låg. Redovisningar för programstruktur och lokaler kommer att rapporteras till nämnden under våren 2015 för beslut av program och inriktningar för det framtida Mälargymnasiet. NT-gymnasiet och YTC har likartade problem med färre klasser men har ändå kunnat fylla de klasser som är igång och har därmed lyckats bättre med sin ekonomi. Lärcentrum har trots ökad konkurrens förbättrat sitt resultat i förhållande till augustiprognosen. Antalet elever har ökat något under hösten vilket är mycket glädjande. Enheterna inom Utbildningsförvaltningens egen regi har arbetat med ett antal utvecklingsområden i sin verksamhetsplan. Systematiskt kvalitetsarbete har varit ett område där enheterna har kunnat arbeta utifrån vårt årshjul. Arbetet med implementering inom respektive enhet är under läsåret 2014/2015 prioriterat. I verksamhetsplanen för pågående läsår ingår att utveckla en IT-strategi för våra gymnasieskolor. Vi har tittat på våra pedagogiska förutsättningar och viljeinriktningar men ska också i samarbete med IT-servicekontoret utveckla en strategi för hur infrastrukturen behöver utvecklas och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir. Det som är mycket glädjande är att förvaltningen idag har många duktiga förstelärare som på sina respektive enheter driver mycket utveckling och tar ansvar för skolornas kvalitetet. Centrum för professionsutveckling (CPU) som är ett samarbete mellan Södertörns Högskola och Järfälla kommun har startat under verksamhetsåret. Idag är Mälargymnasiet navet i de övningsskolor vi har för lärarstudenter och den VFU-verksamhet vi bedriver i samarbete med Södertörns Högskola. Tanken är att verksamheterna genom CPU ska utveckla mer kompetensutveckling och driva forskningsanknuten verksamhet.

5 1.1. Viktiga händelser under perioden (58) Kommunförbundet Stockholms Läns arbete med länsprislistan för vår gymnasieregion påbörjades under Arbetet avslutades sommaren 2014 och förslaget skickades ut till kommunerna för beslut. Utbildningsnämnden tog beslut på första nämnden under hösten. I avtalet finns nu strukturtillägg för att säkerställa att elever som är i behov av extra stöd ska få det. Detta är en fråga som varit mycket angelägen för gymnasieskolorna i Järfälla. Under verksamhetsåret har enheterna skrivit sina första kvalitetsredovisningar utifrån de rapportmallar vi arbetat fram. Det är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete för att säkerställa att huvudman får information om verksamheterna. YTC genomförde ett fantastiskt projekt genom att bygga en replik av Nelson Mandelas cell. Detta fick mycket uppmärksamhet i media och invigningen besöktes av Sydafrikas ambassadör. Mälargymnasiet hade under hösten en invigning av skolan för elever och personal. Band klipptes och det känns nu att Mälargymnasiet är en skola på väg mot rätt mål. Under året har också ett utredningsarbete gjorts gällande studie-och yrkesvägledningen inom egen regi. Utredningen syftade till att undersöka möjligheter för centralisering av verksamheten. Det blev en omfattande utredning som gav mycken viktig information om uppdraget för studie- och yrkesvägledare men också visade på vikten av hela skolans uppdrag i denna verksamhet och rektors ansvar enligt skolverkets riktlinjer. Nämnden beslöt att avvakta med centralisering och gå vidare efter ytterligare utredning av organisation för denna Internkontroll gymnasieskola och vuxenutbildning I juninämnden 2014 godkändes internkontrollplanen (Dnr Ubn 2014/81). Under året har verksamheter kontinuerligt haft uppföljning inom de olika områden utifrån den interkontrollplan som beslutades. Det har också pågått kontroller som inte omnämnts i internkontrollplanen och tack vare de inventeringar av datapark som genomfördes på en gymnasieskola, kunde rektor på skolan avslöja grov stöld och det pågår en förundersökning, där det sannolikt kommer att gå till åtal. En viktig iakttagelse är beställningsrutiner hos ITservicekontoret, eftersom personen som förskingrade har kunnat beställa datorer utan beslutsattest från chef. I skrivande stund pågår det inventering av datapark på andra enheter. Förvaltningen kommer att fortsätta se över vilka rutiner det finns i verksamheten för att säkerställa att det finns en god internkontroll.

6 (58) Budget Under året har förvaltningen presenterat två delårsrapporter och ett bokslut och verksamhetsberättelse. Utöver dessa handlingar har förvaltningen lämnat in prognoser månatligt till central enhet i mars, april, juni, augusti, oktober, november och december. Arbetsmiljö Under året har enheterna tagit upp arbetsmiljö på samverkansmöten och på APT. Förvaltningen har en funktion som ansvarar för att planen för arbetsmiljö följs under året. I arbetsmiljöplanen ligger tider för utrymningsövning, fysisk skyddsrond (PIS 1 ), uppföljning av fysisk skyddsrond och handlingsplaner. Kontroll av den psykosociala arbetsmiljön har genomförts med hjälp av arbetsmiljökompassen under hösten Enhetscheferna har fått resultatet under januari månad och utfallet kommer att bearbetas på enheterna under våren. Åtgärdsplaner kommer att upprättas och ska redovisas för nämnden under året. Under de år när arbetsmiljökompassen inte genomförs, görs psykosocial skyddsrond, vilket kommer att ske hösten Enheterna använder kommunens givna mallar och utfallet kommer att redovisas i bokslut och verksamhetsberättelse Systematiskt kvalitetsarbete Under hösten 2013 påbörjades ett arbete för att kvalitetssäkra den systematiska kvalitetsredovisningen på våra enheter. Kvalitetsrapporterna redovisades för nämnden den 30 september Under året har rektorer, utbildningsdirektör och utvecklingsledare träffats en gång i månaden och arbetat fram en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, som är skolornas underlag för 2015 års verksamhetsplan. I nuläget behöver vi lägga mer fokus på implementeringen av det systematiska kvalitetsarbetets årshjul på enhetsnivå. Inköp ramavtal För ett par år sedan togs beslut om att få kontroll över enheternas inköp av varor och tjänster genom att skapa en ny funktion som inköpssamordnare på varje förvaltning. Inköpssamordnarens roll är att sprida information om nya upphandlingar, om kommande upphandlingar och även om förändringar i lagar och rekommendationer. Detta har resulterat i att enheterna är mer avtalstrogna än tidigare och att rätt personer från verksamheterna är med vid kommande upphandlingar. Det har kommit nya regler för direktupphandling och under våren 2015 ska någon från upphandlingsavdelningen besöka arbetsplatsträffar för att informera om de nya reglerna. 1 Praktiskt Internt Säkerhetsarbete

7 (58) IT-organisation/Strategi Förvaltningen har startat en utredning för att skapa en mera funktionell pedagogisk IT-miljö för våra gymnasieskolor. En första rapport redovisas för nämnden den 5 mars. Utbildningsförvaltningen har under läsåret IT-utveckling som prioriterat utvecklingsområde. Arbetet syftar till att ta fram en IT-strategi för enheterna inom kompetensförvaltningen. Bidrag för särskilt stöd Enheterna känner sig generellt trygga i den process där de ansöker om resurser till elever i behov av särskilt stöd. Det är dock viktigt att inte anta någon elev från andra kommuner om det inte finns avtal om särskilt stöd, något som kan medföra att skolan blir skyldig att ge eleven särskilt stöd utan ersättning från elevens hemkommun. Elevdatabasen Ungdomselevdatabasen (UEDB) implementerades 2012 och är i dagsläget ett säkert system, där rätt elevpeng är inlagd och utgör underlag för utbetalningar. Det finns en risk, vilket revisorerna påpekade, att elever blir dubbelbokade vid avläsningsdag, med följden att ersättning inte betalas ut till någon skola. Det rör sig om ett fåtal elever per månad, men KSL bör se över rutiner för att det inte ska kunna inträffa. Elevpeng vuxenutbildning Det har funnits brister i utbetalning av elevpeng för vuxenutbildning, men sedan kommunen infört det nya elevdatasystemet Alvis, finns det en tydlig bild av utdata och i skrivande stund håller ansvariga systemförvaltare tillsammans med ekonom på att ta fram rutiner där det kan finnas brister Utvecklingstendenser Den stora uppgift som ligger framför oss i Kompetensförvaltningen är att utveckla kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning. Det är angeläget att knyta kompetensutveckling närmare de målgrupper som idag befinner sig i olika aktiviteter inom Jobbcenter. Planerna på välfärdsjobben är en stor utmaning som kommer att kräva stora insatser och goda samverkansformer mellan näringsliv, socialförvaltning och Arbetsförmedling. Det är viktigt att upprätthålla och utveckla det arbete som byggdes upp inom projektet för det sociala utanförskapet, vilket vi kommer att ta ansvar för. Elevkullarna kommer även under de närmaste åren att vara förhållandevis små, vilket ställer höga krav på gymnasieenheterna att klara en ekonomi i balans. Det kommer ställas krav på hela förvaltningen att se över lokaler och planera så att inte för stor del av elevpengen går åt till lokaler.

8 (58) Under 2015 kommer de enheter som behöver, att se över programutbud och inriktningar för att möta efterfrågan. Utredningar pågår som kommer att ligga till grund för beslut om Mälargymnasiets utbud främst när det gäller yrkesutbildningar. Barkarby College kommer att vara vårt stora utvecklingsområde de närmaste åren. Ett naturvetenskapligt-tekniskt center för högre utbildning och näringsliv kommer att ställa stora krav på Kompetensförvaltningen när det gäller utveckling av koncept och innehåll. För de verksamheter som ska ingå i Barkarby College kommer det att innebära pedagogisk diskussion och planering för att utveckla arbetsformer och lärmiljöer i den nya verksamheten. Detta kommer att fordra visionsarbete, tid och strukturerat ledarskap i projekt och processer. Förvaltningens IT-strategi kommer att vara mycket viktig i arbetet med Barkarby College. Det är också angeläget att former för utveckling av IT som verktyg i det pedagogiska arbetet genomsyrar alla skolenheter oavsett om de finns inom Barkarby College eller Skolstaden i Jakobsberg. Annika Ramsell Kompetensdirektör

9 2. GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING (58) Utbildningsförvaltningen Ordförande: Björn Lindforss (M) Utbildningsdirektör: Annika Ramsell Antal anställda: 265 (253,3 årsarbetare) 2.1. Ansvarsområden Gymnasieskola och vuxenutbildning har ansvaret för kommunens verksamheter i egen regi inom gymnasial utbildning och vuxenutbildning Årets resultat Budget Utfall Utfall Utfall Mnkr Externa intäkter 99,9 76,6 86,5 32,5 Interna intäkter 151,6 189,8 144,1 219,4 Summa Intäkter 251,5 266,4 230,6 251,9 Kostnader exkl kapitalkostnad 245,1 277,5 258,7 257,8 Kapitalkostnad 6,4 1,6 2,2 2,6 Summa kostnader 251,5 279,0 260,8 260,4 Årets resultat 0,0-12,7-30,2-8,5 Nettoinvestering 2,7 3,9 0,1 0,6 Eget kapital *) -27,2 *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Budget Bokslut Bokslut Bokslut Tkr Adm & stöd Lärcentrum NT-gymnasiet YTC Mälargymnasiet KomTek Avvecklade verksamheter Totalt: Kommentarer till årets resultat Järfälla Lärcentrum redovisar ett överskott på 289 tkr. I delårsbokslutet per augusti redovisade verksamheten ett underskott och den prognos som redovisades visade på underskott. Ett ökat antal elever inom alla skolformer har bidragit till överskottet. Inom Lärcentrum visar några verksamheter minus och några plus.

10 (58) NT-gymnasiet har ett negativt resultat för perioden på tkr. Underskottet beror på ökade kostnader då Mälargymnasiet krymper och minskade intäkter på grund av sjunkande elevkullar. YTC redovisar ett överskott på 381 tkr. Detta är mycket glädjande då prognosen inför året visade på ett underskott. Prognosen för 2015 ser mer dyster ut på grund av det vikande elevunderlaget. Mälargymnasiet redovisar ett underskott om tkr. Enheten har i dagsläget inte möjlighet att klara en ekonomi i balans. Yrkesprogrammen och Estetiska programmet har för små elevvolymer och färre elever än tidigare år har tagits in till Introduktionsprogrammets Individuella alternativ och Särskolan. Enheten arbetar för att få en så effektiv organisation som möjligt i syfte att minska de underskott som kommer att redovisas de kommande åren. KomTek redovisar ett överskott om 36 tkr Investeringsredovisning tkr Projekt Budget 2014 Utfall 2014 Avvikelse Järfälla Lärcentrum NT-gymnasiet YTC Mälargymnasiet KomTek Summa utgifter tkr är ombudgeterat från Kommentarer till investeringsredovisningen Sammanlagts har enheterna investerat för tkr utav de totala medlen på tkr, vilket överskrider investeringsbudgeten med tkr. NT-gymnasiet har investerat för 323 tkr under perioden. Investering består främst av inköp av Smart Board. YTC investerade för 59 tkr under perioden. Mälargymnasiet investerade för tkr under perioden. Den största delen har varit ombyggnationer av pedagogiska ytor för x-huset. Enheten fick en kalkyl för all ombyggnad på tkr, men prislappen hamnade på tkr. Enheten har också investerat i larm och kamerasystem, men även smartboards har köpts in. Anläggning tkr Inventarier Mälargymnasiet 563 H-huset 240 LAM-huset 539 X-huset Totalsumma 3 485

11 (58) KomTek investerade i en smartboard till verksamheten för 60 tkr Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur 1 nov Diff 13/ % antal % antal % antal Anställda personer Omräknat årsarbetare 253,3 297,6 329,0 Kvinnor , , ,6 208 Män , , ,4 135 Tillsvidareanställda Kvinnor , , ,8 164 Män , , ,2 97 Heltidsanställda Kvinnor , , ,0 166 Män , , ,0 125 Medelålder 51,9 49,0 48,7 Kvinnor 52,2 49,3 49,0 Män 51,4 41,2 48,1 Åldersintervall Anställda yngre än 29 år -6 1,9 5 3,5 11 3,5 12 Kvinnor Män år , , ,9 75 Kvinnor Män år -9 24, , ,6 81 Kvinnor Män år -5 37, , ,7 102 Kvinnor Män > 60 år +8 24, , ,7 71 Kvinnor Män Kommentar: Minskningen av antalet medarbetare beror på en anpassning av de demografiska förutsättningarna och att verksamheten är konkurrensutsatt. I samband med anpassningen har medarbetare sagts upp p g a arbetsbrist. Anställda personer inkluderar tjänstlediga, studielediga, föräldralediga och sjukskrivna medarbetare samt vikarier (tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda).

12 (58) Personalstruktur årsarbetare/enhet 1 nov 2014 inkl tjänstlediga, Totalt Kvinnor Män studielediga, föräldralediga och sjukskrivna (tillsvida- reanställda och tidsbegränsat anställda) Lärcentrum NT-gymnasiet YTC Mälargymnasiet Komtek Administration och stöd Järfälla gymnasieskolors serviceenhet Antal anställda omräknat till heltid/enhet per 1 november 2013 Mälargymnasiet KomTek Kvarngymnasiet inkl Majorskan Gymnasieskolornas servicefunktion YTC NT-gymnasiet SAM-gymnasiet HTS-gymnasiet Järfälla lärcentrum Administration och stöd

13 (58) Sjukfrånvarostatistik Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 dec respektive år % % % Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid 3,9 3,5 4,0 Kvinnor 5,3 4,7 5,3 Män 1,9 1,7 2,0 åldersgruppen till och med 29 år 2,0 3,5 5,2 Kvinnor 3,3 4,1 5,8 Män 0,89 2,4 4,4 åldersgruppen år 3,1 2,7 3,3 Kvinnor 4,3 3,4 4,7 Män 1,7 1,8 1,5 åldersgruppen 50 år och äldre 4,4 4,1 4,4 Kvinnor 5,9 4,7 5,7 Män 2,1 1,7 2,3 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 41,3 x) 48,3 Kvinnor 47,4 x) 32,0 Män 11,2 x) 51,6 Andel utan sjukfrånvaro 47,6 44,8 40,8 Kvinnor 40,2 39,1 34,2 Män 58,4 53,2 50,6 Kommentar: x) det går inte att ta fram uppgiften Sjukfrånvarostatistik/enhet i % Totalt Kvinnor Män 1 januari 31 december 2014 Lärcentrum 6,4 7,1 2,1 NT-gymnasiet 2,2 2,4 2,0 YTC 1,8 2,2 1,7 Mälargymnasiet 4,1 5,6 2,0 Järfälla gymnasieskolors serviceenhet 4,2 5,2 2,2

14 (58) Procent Total sjukfrånvaro inom Gymnasieskola och vuxenutbildning Arbetsskador Järfälla kommun har ett stödsystem, Lisa, för att systematiskt arbeta med arbetsskador och tillbud. Genom att lägga in arbetsskade- och tillbudsanmälningarna i systemet kan man fånga upp information om skador, tillbud, risker och avvikelser direkt när en händelse inträffar. Förvaltningsledningen följer upp alla anmälda skador och redovisar dem till den förvaltningsövergripande skyddskommittén. Totalt har 8 arbetsskador, 4 tillbud och 19 elevskador anmälts: Arbetsskador 4 Mälargymnasiet 1 Järfälla lärcentrum 3 Serviceenheten Tillbud 1 Serviceenheten 2 Mälargymnasiet 1 NT gymnasiet Lediga befattningar Antal befattningar Cheferna arbetar med ett nätbaserat stöd vid rekrytering av nya medarbetare Offentliga jobb. Systemet ger möjlighet att söka exempelvis önskade kompetenser och underlättar administrationen.

15 (58) Under perioden januari-december har 22 befattningar utannonserats: 2 Studie- och yrkesvägledare 1 Teknikpedagog 17 gymnasielärare, speciallärare och grundskollärare 1 Elevsamordnare 1 Skolvärd/skolvärdinna Väsentliga personalaktiviteter Löneöversynsförhandlingar Under våren genomfördes löneöversynsförhandlingarna med samtliga berörda fackliga organisationer. Förhandlingsformen var dialog chef-medarbetare med samtliga organisationer förutom Kommunal där förhandlingarna delvis genomfördes enligt traditionell modell. Utfallet för Utbildningsförvaltningen var 2,92 %. Personalenkäten Arbetsmiljökompassen Under november 2014 besvarades personalenkäten Arbetsmiljökompassen. Rapporterna skickades till cheferna den 19 januari Efter det kommer cheferna att gå igenom rapporterna med sina medarbetare och arbeta fram åtgärdsplaner utifrån arbetsmiljökompassens resultat. Medarbetarakademin Akademin är ett utvecklingsprogram för medarbetare i kommunen. Utbildningen genomförs i samarbete med Ekerö och Sollentuna kommuner. Varje kommun har ett individuellt utbildningsprogram, men några av utbildningstillfällen genomförs som samarrangemang. 8 oktober 2013 startade tionde omgången av Medarbetarakademin och avslutades den 4 juni Från Utbildningsförvaltningen deltog en medarbetare från Järfälla gymnasieskolors serviceenhet. Ledarskapsakademin Ledarskapsakademin är ett ledarförberedande program som riktar sig till medarbetare som är intresserade av en chefs- eller ledarroll. Programmet är ett samarbete mellan Järfälla, Ekerö, Sollentuna, Nacka, Vaxholm, Linköping och Norrköpings kommuner och pågår under tre terminer. Sjunde omgången av Ledarskapsakademin startade i mars 2013 och avslutades sommaren Från Utbildningsförvaltningen deltog ingen medarbetare från gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. Medarbetarseminarium Syftet med medarbetarseminarierna är att informera och diskutera aktuella teman/ämnen i kommunen för att öka kompetensen och professionalismen bland medarbetarna. Under 2014 har följande medarbetarseminarium erbjudits samtliga medarbetare: 26 mars, 3 april och 15 april-skriv bättre i jobbet-hur då?

16 (58) 25 september-att bygga en stad-tunnelbanan och expansionen i Järfälla kommun 23 och 30 oktober-arbetsmiljökompassen 20 november-how to avoid death by Powerpoint 2 december-pensionsinformation Karriärtjänster för lärare Regeringen har infört ett statsbidrag för två nya karriärtjänsten- förstelärare och särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning. Staten avsätter medel för lönetilllägg. Förstelärarens främsta uppgift är undervisning. Exempel på andra arbetsuppgifter: Coacha lärare, initiera pedagogiska samtal, initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisning och annan kvalitet, vara huvudansvarig för ett ämne, skapa och vidmakthålla nätverk inom och mellan förvaltningens enheter. För förstelärare höjs lönen med kr under anställningsperioden. Under 2014 anställde Utbildningsförvaltningen 15 förstelärare, samtliga interna rekryteringar Miljöredovisning Alla enheter på förvaltningen har miljödiplom guld. YTC har haft miljödiplom guld sedan Nyckeltal Lärcentrum Komvux Antal elever varav från andra kommuner (se procapita) Antal i Sfi Antal elever i särvux Gymnasieskolorna Antal elever (snitt vt/ht) NT-gymnasiet YTC Mälargymnasiet * 1054* varav särskolan 22 27* 31* Totalt *Läsår 11/12 och 12/13 låg verksamhet under avvecklade enheterna HTS-, SAM-, och Kvarngymnasiet.

17 (58) 3. RESULTATENHETERNAS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTEL- SER Administration och stöd Ansvar: Budget Utfall Utfall Utfall Tkr Externa intäkter Interna intäkter Summa Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2014 Administration och stöd har ett positivt resultat för perioden på 21 tkr Investeringsredovisning 2014 Inga investeringar har gjorts under perioden Väsentliga personalförhållanden Administration och stöd har bestått av personalkonsult, förvaltningsekonom, utvecklingsledare och förvaltningschef. Annika Ramsell Kompetensdirektör

18 (58) 3.2. Järfälla lärcentrum Ansvar: Tkr Budget 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Externa intäkter Interna intäkter Summa Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2014 Järfälla lärcentrum redovisar ett överskott på 289 tkr. I delårsbokslutet per augusti redovisade verksamheten ett underskott och den prognos som redovisades visade på underskott. Ett ökat antal elever inom alla skolformer har bidragit till överskottet. Inom Lärcentrum visar några verksamheter minus och några plus Investeringsredovisning 2014 Lärcentrum har 2014 en investeringsbudget på 200 tkr. Inga investeringar är gjorda under perioden Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster Personal totalt varav lärare varav behöriga varav kvinnor ,6 42,46 37,26 44, ,2 39,17 31,37 41,7 7, ,87 34,62 27,62 38,27 5,6 varav män Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män ,13 6,76 1, ,24 0, ,12 4,49 1,64 Förutom tillsvidareanställd personal har Lärcentrum haft ca 8 heltidstjänster på tidsbegränsade förordnanden. Lärcentrum har ökat antalet anställda de senaste åren till följd av den stora ökningen av antalet sfi-elever. Vidare har Lärcentrum utökat administrationen, studie- och yrkesvägledningen samt praktiksamordningen. Antalet sjukskrivningar har ökat under Det handlar om ett antal personer med längre sjukfrånvaro.

19 (58) Under november genomfördes medarbetarenkäten, Alla medarbetare deltog. Under första halvan av 2015 ska ledning och personal arbeta med att ta fram konkreta åtgärder för att utveckla verksamheten till en ännu bättre arbetsplats Miljöredovisning Lärcentrum är guldmijödiplomerat. En person är utsedd att vara samordnare i miljöarbetet på enheten Viktiga händelser under perioden Lärcentrum tappade elever inom alla skolformer utom sfi under första halvåret. Skolan har därför sett över utbudet och planerat alternativa kursupplägg, bland annat gymnasiekurser över 10 veckor, fler kvällskurser samt kurser med flexibelt upplägg. Enheten har tillsammans med Mälargymnasiet planerat en restaurangutbildning på 40 veckor med start hösten Lärcentrum har också genomfört ett Öppet hus för att informera om kursutbudet och verksamheten. Såväl elever som personal deltog. Under året inrättades fyra förstelärartjänster inom matematik, svenska som andraspråk samt engelska. I början av året beslutades att samtliga mattor skulle bytas ut och att ett nytt arbete skulle påbörjas för att säkerställa att ventilationen uppfyller ställda krav. Mattorna var bytta till terminsstarten i augusti men ventilationsarbetet var färdigt först under hösten. Lärcentrum genomförde i början av hösten en organisationsöversyn och kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön med hjälp av en utomstående konsult. All personal intervjuades och resultaten analyserades gemensamt i personalgruppen. Ett åtgärdsprogram skrevs och förankrades i personalgruppen Redovisning av mål, nyckeltal och volymer Verksamhetsmål Andelen studerande som är nöjda med kvaliteten på sin utbildning ska öka. Nedanstående resultat finns för Lärcentrum i KSLs elevenkät 2014 bland elever på sfi samt grundläggande och gymnasial nivå. Medelvärdet på skalan 1-5 anges där 5 är högst. Mina lärare berättar vad som krävs för att uppnå olika betyg. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,4 (2013: 4.5) Sfi/Sfx 4,2 (2013: 4,3) Mina lärare förklarar så att jag förstår. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,5 (2013: 4.6) Sfi/Sfx 4,5 (2013: 4,6)

20 (58) Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mer. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,4 (2013: 4.5) Sfi/Sfx 4,4 (2013: 4,5) Jag får den hjälp/det stöd jag behöver. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,3 (2013: 4.4) Sfi/Sfx 4,4 (2013: 4,4) Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,1 (2013: 4.3) Sfi/Sfx 3,6 (2013: 3,7) Jag vet vem jag kan kontakta om jag har synpunkter eller klagomål. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,1 (2013: 4.3) Sfi/Sfx 3,7 (2013: 4,0) För grundläggande och gymnasial vuxenutbildning instämmer de flesta i att deras lärare förklarar så att de förstår, att läraren är bra på att väcka intresse och får en elev att vilja lära mer samt att läraren berättar vad som krävs för att uppnå vissa betyg. För sfi/sfx instämmer flest i att deras lärare förklarar så att de förstår, att läraren är bra på att väcka intresse och får en elev att vilja lära mer samt att man får den hjälp/det stöd man behöver. Eleverna instämmer jämförelsevis i lägst grad på att läraren berättar vad man ska uppnå för att kunna få ett betyg. Det är fler på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning som anser att de har inflytande på undervisningen samt vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål än inom sfi/sfx. För alla skolformer har dock resultaten sjunkit mot föregående år. Lärcentrum kommer också att fortsätta arbetet med elevinflytande och att göra de studerande mer aktiva i sin egen studieplanering och sitt lärande. Lärcentrum genomför dessutom kursenkäter två gånger per år. Eleverna är i allmänhet nöjda med sina lärare och tycker att de får en bra undervisning och bra bemötande. När elever är mindre nöjda i enkäterna handlar det ofta om att de inte förstår hur långt de har kommit mot målen. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Enkätresultaten visar att detta är ett område som skolan behöver arbeta vidare med. Andelen studerade som anser att kursen utvecklar dem ska öka. Nedanstående resultat finns för Lärcentrum i KSLs elevenkät 2014 bland elever på sfi samt grundläggande och gymnasial nivå. Medelvärdet på skalan 1-5 anges där 5 är högst.

21 (58) Min utbildning ger mig ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,3 (2013: 4.3) Sfi/Sfx-studier gör det lättare att få arbete. Sfi/Sfx 4,0 (2013: 4,1) Sfi/Sfx-studier gör det lättare att studera vidare. Sfi/Sfx 4,3 (2013: 4,4) Inom sfi/sfx är det något färre mot föregående år som anser att studier gör det lättare att få arbete respektive gör det lättare att studera vidare. Inom grundläggande och gymnasial utbildning är det lika många 2014 som föregående år som anser att studierna ger ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier. Andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt ska öka. Statistik över andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt (E): Grundläggande vuxenutbildning Vårtermin 96 % 100 % 93 % Hösttermin 96 % 89 % 98 % Gymnasial vuxenutbildning Vårtermin 81 % 91 % 93 % Hösttermin 81 % 76 % 84 % Andelen elever som avslutar kurs med minst betyget godkänt (E) ökade under 2014 mot hösten Forskning visar att återkopplingen är en faktor med hög effekt i undervisningen. Förståelsen för hur långt man har kommit mot målen förbättrar lärandet och resultaten. Skolans Pedagogiska forum (arbetslag) kommer att ha fokus på bland annat undervisningsmetoder och återkoppling. Det är nödvändigt att successivt återkoppla till kursinnehåll och kunskapskrav och bli tydligare med när och på vad eleverna blir bedömda. Andelen elever med godkänt i sfi ska ligga över länssnittet. Nedan redovisas andelen satta betyg för kurs D som är den avslutande kursen för sfi. 2014: 41 % av eleverna har tagit betyg för kurs D och avslutat sfi. (Länssnitt är inte tillgängligt förrän senare i år) 2013: 38 % av eleverna har tagit betyg för kurs D och avslutat sfi. (Länssnitt 47 %) 2012: 46 % av eleverna har tagit betyg för kurs D och avslutat sfi (Länssnitt 48 %) 2011: 43 % av eleverna har tagit betyg för kurs D och avslutat sfi. (Länssnitt: 43 %)

22 (58) Andelen elever som avslutar sfi med godkänt har ökat i jämförelse med Länssnittet är inte tillgängligt förrän i mitten av Andelen elever som två år efter avslutad utbildning har arbete eller studerar ska öka. Lärcentrum har intervjuat 126 elever som för två år (2012) sedan slutade på Lärcentrum. I urvalet fanns 168 personer och målsättningen var att nå alla. För några saknades tillförlitliga kontaktuppgifter, några ville inte delta och andra svarade inte trots flera försök års resultat visade att av dem som svarade hade 84 % en sysselsättning i form av arbete (28 %), studier (33 %) eller arbete och studier (25 %). Av övriga 20 % (13 personer) var 8 arbetssökande och 5 föräldralediga års resultat visar att dem som svarade hade 80 % en sysselsättning i form av arbete (36 %), studier (19 %) eller arbete och studier (23 %). Av övriga 16 % (25 personer) var 5 arbetssökande, 11 föräldralediga, 3 sjukskrivna och 6 personer angav annat. Målet har inte uppnåtts. Det var motsvarande 84 % som hade arbete och/eller studerar 2013 mot 80 % Andelen elever som avbryter kurs av annan anledning än arbete ska minska. För 2014 finns 219 avbrott registrerade (motsvarande siffra 2013 var 392). Av dessa har 14 % angivit att skälet är att de fått arbete. Motsvarande siffra 2013 var 12 %. Vad gäller övriga avbrott anger 12 % att skälet är att de börjat annan utbildning, 14 % personliga skäl, 11 % tidsbrist och 5 % sjukdom. Vad gäller statistiken kring skälet till att elever avbryter kurs är underlaget bristfälligt. I 40 % av fallen vet Lärcentrum inte skälet. Det enda sättet att få kunskap om avbrott är att ta kontakt med elever som avbrutit sina studier om orsaken till avbrotten. Läraren tar i samband med ett avbrott, eller kort tid därefter, kontakt med eleven om varför hon eller han avbryter utbildningen. Avbrott följs upp men cirka hälften av de elever som avbryter sina studier får skolan inte tag på trots försök på telefon och mejl. Att få en bättre svarsfrekvens skulle ge värdefull information om det i huvudsak är yttre faktorer (arbete, familjesituation, ekonomi etc) eller inre faktorer (skolans organisation och undervisning) som orsakar avbrotten. Under 2013 uppgick avbrotten, enligt Skolverkets jämförelsetal, till 11,1 % på grundläggande nivå. Det är en lägre andel jämfört med Stockholms län (18,1 %) och riket (22,8 %). Andelen kursdeltagare som avbryter en kurs inom gymnasial vuxenutbildning uppgick 2013 till 5,5 %, att jämföra med länet där avbrotten uppgick till 15,4 % och riket 17,2 %. Statistik för 2014 är ännu inte tillgänglig. Följande resultat kring normer och värden finns för Lärcentrum i KSLs elevenkät bland elever på sfi samt grundläggande och gymnasial nivå. Elevenkäten genomfördes under våren.

23 Lärcentrum Mälargymnasiet NTgymnasiet YTC (58) Jag behandlas bra av mina lärare. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,6 (2013: 4.6) Sfi/Sfx 4,5 (2013: 4,6) Jag behandlas bra av andra studerande. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,4 (2013: 4.5) Sfi/Sfx 4,5 (2013: 4,5) Det är arbetsro på mina lektioner. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,2 (2013: 4.4) Sfi/Sfx 3,7 (2013: 3,9) Jag är nöjd och kan rekommendera min skola till andra. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning 4,2 (2013: 4.2) Sfi/Sfx 4,2 (2013: 4,3) För grundläggande och gymnasial vuxenutbildning är det fler som anser att de blir bra behandlade av sina lärare jämfört med av andra elever. För sfi/sfx är det samma resultat för hur man upplever sig behandlad av lärare som av andra elever. För samtliga skolformer är det färre i jämförelse som anser att det är arbetsro på lektionerna. Andelen lärare som anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för pedagogiskt arbete ska öka. Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

24 (58) Lärcentrum har ökat något mot föregående år vad gäller andelen lärare som anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för pedagogiskt arbete. Hur enheten har arbetat, analyserat och reflekterat för att nå målen 2014 Bedömningen är att enheten har god måluppfyllelse när det gäller elevernas nöjdhet med kvaliteten på undervisningen. Lärcentrum ligger generellt lägre när det gäller förståelsen av mål och delmål samt möjlighet att påverka, varför ett större fokus måste läggas på dessa delar i skolans fortsatta utvecklingsarbete. Lärcentrum arbetar fortsatt med konkretisering av kursmål, innehåll och betygskriterier för att göra dem mer tydliga för eleverna. Elevenkäten ska omarbetats för att enheten bättre ska kunna följa måluppfyllelsen. Lärcentrum har också som en del av det systematiska uppföljningsarbetet och utvecklingen av elevinflytandet arbetat med hur utvecklingssamtalet kan utvecklas. Andelen elever med godkänt i sfi samt andelen elever som avslutar en kurs med minst betyget godkänt (E) på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ökade under 2014 mot andra halvåret Forskning visar att återkopplingen är en faktor med hög effekt i undervisningen. Skolans Pedagogiska forum (arbetslag) har haft fokus på bland annat undervisningsmetoder och återkoppling. Åtgärder för utveckling Lärcentrumlyckades öka antalet elever på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning under året. En minskning skedde av antalet elever på sfi. Enheten behöver vara uppmärksam på utvecklingen och planera utifrån den. Skolan behöver kontinuerligt se över utbudet och planera alternativa kursupplägg. Pedagogiskt forum (arbetslagen) kommer i sitt arbete under 2015 fokusera på betyg och bedömning inom ramen för en kurs som ges från Karlstads universitet. I detta arbete ingår, förutom att skapa tydlighet och större samsyn i bedömningsfrågor, också att stärka elevernas möjligheter till deltagande och att utöva inflytande. Diskussionerna kommer också att handla om hur lärarna i klassrummen kan arbeta med att förtydliga innehåll och mål i utbildningen för eleverna. I den nya Kompetensförvaltningen ingår sedan första januari 2015 arbetsmarknadsfrågor. Vuxenutbildningen möjligheter att bidra till att eleverna når sina mål stärks när det finns tydliga kopplingar till andra politikområden. Nyckeltal Komvux Antal elever varav från andra kommuner (se procapita) Antal i Sfi Antal elever i särvux Ulrika Grönqvist Rektor/Enhetschef

25 (58) 3.3. NT-gymnasiet med Gymnasieskolornas servicefunktion Ansvar: Tkr Budget 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Externa intäkter Interna intäkter Summa Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Ansvar: och , Gymnasieskolornas servicefunktion Budget Utfall Utfall Tkr Utfall 2012 Externa intäkter Interna intäkter Summa Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2014 NT-gymnasiet har ett negativt resultat för perioden på tkr. Underskottet beror på ökade kostnader då Mälargymnasiet krymper och minskade intäkter på grund av sjunkande elevkullar Investeringsredovisning 2014 NT-gymnasiet har 2014 en investeringsbudget på 100 tkr. Enheten har investerat för 323 tkr under perioden. Investering består främst av inköp av Smart Board Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster personal totalt varav lärare/socionom varav behöriga andel kvinnor andel män

26 (58) Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män ,9 1,9 1, ,7 1,9 1,5 Under hösten anställde verksamheten tre teckentolkar Miljöredovisning Verksamheten har Guld-diplom Viktiga händelser under perioden Startat ett samarbete med Järfälla simklubb kring idrottselever. Arbetat för att utveckla och underlätta frågor kring IT. Föräldramöte årskurs 1 med information kring de olika valen. Tillsammans med de övriga gymnasieskolorna projekterat en yta för en ny Cafémiljö. Öppet hus i januari, maj och december. Arbetat fram en närvaropolicy tillsammans med de övriga gymnasieskolorna. Meritering av förstelärare. Släppt ut 144 studenter. Påbörjat ett projekt kring teknikprogrammet som innebär att eleverna ska bygga sina egna bärbara datorer. Påbörjat ett projekt på naturvetenskapsprogrammet med paddor som lärverktyg. Arbetat med att få ett aktivt elevråd. Startat ett strategiarbete för kartläggning och visionsarbete. Deltar i EU-projektet Empower vars syfte är att kartlägga och hitta strategier för att undvika dropouts Utvecklingstendenser Elevkullarna kommer att vara små de närmaste två åren. Verksamheten kommer att arbeta mot profilering av våra program. Främst naturvetenskapsprogrammet ska förtydligas och profileras.

27 (58) Redovisning av mål, nyckeltal och volymer Verksamhetsmål Andelen elever som uppnår examen ska ligga över rikssnittet. Andel elever som uppnår examen ligger över rikssnittet på naturvetenskapsprogrammet men under på teknikprogrammet. Statistiken är inte helt tillförlitlig eftersom den mäter de elever som börjat på NT-Gymnasiet och inte de elever som gått ut. Se tabell sid 3 i bilaga statistik Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet ska ligga över rikssnittet. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet ligger över rikssnittet Se tabell sid 4 i bilaga statistik Resultaten på nationella prov i svenska och matematik ska ligga över rikssnittet. (Alla resultat ska jämföras inom programområdet) Matematik 1C NA 12,2 (14,9) TE 14,7 (12,7) Matematik 3 TE 10,1 (9,5) Svenska 1 NA 15,3 (15,9) TE 13,4 (13,8) Svenska 3 NA 14,4 (14,9) TE 14,3 (12,1) Teknikprogrammet klara detta mål men inte naturvetenskapsprogrammet. Verksamheten lägger stora resurser på matematiken och en utvärdering kommer att göras under våren varför resultatet är så lågt. Andelen elever som anger att de vill studera vid högskola/universitet ska öka Direkt Några år efter Vill inte TE Åk3 52 % 44 % 4 % NV Åk3 62 % 21 % 2 % TE Åk1 62 % 32 % 6 % NV Åk1 82 % 18 %

28 Lärcentrum Mälargymnasiet NT-gymnasiet YTC (58) 2014 Direkt Några år efter Vill inte TE Åk3 56 % 44 % NV Åk3 78 % 20 % 2 % TE Åk1 71 % 19 % 2 % NV Åk1 79 % 18 % 3 % Andelen lärare som anser att skolledningen skapar goda förutsättningar för pedagogiskt arbete ska öka. Se tabell sid 25 i bilaga statistik Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer i viss mån Instämmer inte alls 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Elevernas närvaro vid lektioner ska öka. Vårterminen 2014 Närvaro 90,6 % Frånvaro 9,4 %. Oanmäld 5,6 % Höstterminen 2014 Närvaro 88,5 % Frånvaro 11,5%. Oanmäld 5,3%

29 (58) Vårterminen 2013 Närvaro 90,7 % Frånvaro 9,3 %. Oanmäld 3,0 % Höstterminen 2013 Närvaro 90,1 % Frånvaro 9,9 %. Oanmäld 3,7 % Höstterminen 2014 mättes närvaron i skolwebben. Den var inte helt tillförlitlig eftersom eleverna fick frånvaro på kurser som de inte skulle gå på. Troligtvis ska resultatet se ut som siffrorna i tidigare mätningar. Andel Järfällaungdomar som söker till Järfälla kommunala gymnasieskolor ska öka. Läsåret 2014 Andelen Järfällaungdomar som söker program som NT-gymnasiet tillhandahåller är 28 % av populationen dvs. 265 elever. Av dessa elever väljer 29 % dvs. 77 elever att gå på NT-gymnasiet. Läsåret 2013 Andelen Järfällaungdomar som söker program som NT-gymnasiet tillhandahåller är 28 % av populationen dvs. 252 elever. Av dessa elever väljer 38 % dvs. 97 elever att gå på NT-gymnasiet. Enheten har besökt grundskolor i kommunen och även försökt informera grundskolans studie- och yrkesvalsledare. Skolan kommer att bjuda in årskurs 9 till en workshop en lördag under våren. Nyckeltal Elevenkät, trygghet, mobbning, stöd, elevinflytande och nöjda med skolan Elevenkäten Sthlm län NT-gymnasiet Totalt Totalt Flicka Pojke Totalt Flicka Pojke Antal intervjuer Resultaten redovisas i % TRYGGHET MOBBNING STÖD ELEVINFLYTANDE NÖJDA MED SKOLAN

30 (58) Trygghet och gemenskap 84 % av eleverna uppger att de känner sig trygga på skolan. Den siffran har sjunkit från 91 % läsåret Verksamheten måste fortsatta arbeta med att arbetsron på lektionerna ökar och att utvecklingssamtalen känns mer meningsfulla. Lärande/stöd Eleverna upplever fortfarande inte utvecklingssamtalen som värdefulla. Många elever säger sig sakna hjälp av lärarna för att förstå hur de ska förbättra sina studieresultat. Fortsatt arbete kring dessa frågor under kommande läsår. Inflytande Verksamheten har skrämmande låga siffror vad det gäller elevinflytande. Under hösten har ett stort arbete med att starta en ny elevkår pågått. Tre lärare har tillsammans med eleverna format detta arbete som även inkluderat utbildning. Helhetsomdöme Majoriteten av eleverna kan inte rekommendera skolan till andra elever. Mobbning Majoriteten av eleverna är nöjda med skolans arbete mot mobbning. Målet är naturligtvis att alla elever ska känna till och vara nöjda med skolans arbete mot mobbning. Kostnad per elev Gymnasieskola (genomsnitt HT/VT) Antal elever varav elever från andra kommuner (se elevdatabas) Bruttokostnad (inkl lokaler) per elev i egen regi (tkr) Bruttokostnad (exkl lokaler) per elev i egen regi (tkr) (Direkta verksamhetskostnader inkl elever med särsk stöd exkl ledn adm ovan driftenheten) Gunilla Carlsson Enhetschef

31 3.4. Yrkestekniskt centrum (YTC) (58) Ansvar: Tkr Budget 2014 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Externa intäkter Interna intäkter Summa Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2014 YTC redovisar ett överskott på 381 tkr. Detta är mycket glädjande då prognosen inför året visade på ett underskott. Prognosen för 2015 ser mer dyster ut på grund av det vikande elevunderlaget Investeringsredovisning 2014 YTC hade 2014 en investeringsbudget på 500 tkr. 60 tkr av dessa är använda Väsentliga personalförhållanden Personal omräknat till heltidstjänster personal totalt varav lärare/socionom varav behöriga varav kvinnor varav män ,46 30,18 20,4 11,18 27, ,93 34,1 22,1 13,3 29, ,83 34, ,8 31,8 De minskade antalet klasser påverkar naturligtvis antalet anställda vid YTC. Enheten har haft flera komplicerade personalärenden under det gångna året. Ett av dessa förväntas gå till åtal. Sjukfrånvaro per nov i % Total Kvinnor Män ,77 2,09 1, ,1 6,7 1, ,9 5,1 1,9 Enheten ser glädjande nog en rejält minskande sjukfrånvaro.