Dnr 12-271 Kartläggning av förutsättningar för utveckling av service/besöksnäringscollege i Örebro län Förstudie
Innehåll Förord 3 1. Inledning 4 2. Sammanfattning 5 2.a Något om begreppen ServiceCollege och BesöksnäringsCollege 5 2.b. Något kortfattat om förstudien 6 2.c. Kortfattat om några vägar vidare 7 2.d. Presentation av förstudien 7 3. ServiceCollege 8 3.a. Vad är ServiceCollege? 8 3.b. Något om certifieringen 9 3.c. Vilka kan ingå i samarbetet inom ServiceCollege? 11 4.Förstudien 12 4.a. Varför förstudie om Service/besöksnäringscollege i Örebro län? 12 4.b. Avgränsningar 13 4.c. Förstudiens genomförande 13 4.d. Förstudiens resultat 14 5. Olika vägar vidare 20 5.a. Det får vara som det är 20 5.b. Ansökan om certifiering 20 5.c. Att gå vidare med att utveckla college utan att ansöka om nationell certifiering 21 5.d. Att göra 21 Bilagor 2
Förord En väl fungerande kompetensförsörjning har stor betydelse för regionens strategiska tillväxtarbete. För att vi i Örebroregionen ska klara en allt hårdare internationell konkurrens krävs tillgång till rätt kompetens. Regionen måste erbjuda utbildningar som är anpassade efter arbetslivets uttalade behov, utveckla de anställdas kompetens samt ta tillvara den kompetens som idag står utanför arbetsmarknaden. Örebroregionen har en stor potential att utvecklas inom besöksnäringen. Här finns många bra förutsättningar, unika platser för upplevelser året runt, rika natur- och kulturvärden och en attraktiv livsstil. Vi har också bra förutsättningar för möten och evenemang, kunskap om målgrupper och marknader och stort kunnande och intresse hos företagare och anställda. Besöksnäringen i Sverige har redan vuxit sig större än någon kunde ana bara tio-femton år tillbaka i tiden. Och kanske är det denna tillväxt som skapat självförtroende och en stark vilja i näringen att komma ännu längre. Men för att växa har kompetensförsörjning och matchningen mellan utbildningsutbudet och näringens efterfrågan på kompetens en stor betydelse. I Örebroregionen kan vi konstatera att vi behöver bättre struktur för denna samverkan för att kunna utveckla så väl kvalitet och statusen inom utbildningarna som att bidra till att näringen kan anställa nya medarbetare med rätt kompetens. Sydnärkes Utbildningsförbund tog därför initiativ att genomföra en förstudie för att ta reda på intresse och förutsättningar att etablera ett servicecollege/besöksnäringscollege. Förstudien har samfinansierats med resurser från Regionförbundet Örebro. Tillsammans har vi arbetat i en styrgrupp och projektledare för förstudien har varit Sören Carlsson Arewång. Nu är förstudien avslutad, men vi i styrgruppen kommer gemensamt arbete för att sprida förstudiens resultat och verka för att vi får en bättre regionalstruktur för samverkan mellan arbetsgivare inom besöksnäringen och utbildningsanordnare. Marie Kilk Förbundsdirektör Sydnärkes Utbildningsförbund Maria Svensson Hallberg Utvecklingsledare, kompetensförsörjning Regionförbundet Örebro 3
1. Inledning Regionförbundet i Örebro län fick, bland annat mot bakgrund av att Teknikcollege och Vård och Omsorgscollege etablerats i länet, ett politiskt uppdrag att undersöka förutsättningarna för att genomföra en förstudie om Servicecollege i Örebro län. Under 2011 anordnades, i regionförbundets regi, en konferens för att diskutera Servicecollege. I samband med konferensen uttalade Sydnärkes Utbildningsförbund intresse för att ansvara för en förstudie. Efter ytterligare diskussioner mellan regionförbundet och Sydnärkes Utbildningsförbund utarbetade förbundet en ansökan om medel för att täcka del av kostnaden (50 procent) för att genomföra en förstudie om förutsättningarna för att utveckla och etablera servicecollege eller besöknäringscollege i Örebro län. Ansökan utarbetades av Sören Carlsson Arewång som efter det att ansökan beviljats erhöll uppdraget som projektledare för förstudien. Initiativet till förstudien och arbetet med att genomföra denna ska ses bland annat mot bakgrund av de planer som finns vad gäller utveckling av Örebro län som ett besökslän och den betydelse som god tillgång på kompetenta medarbetare och kompetetenta entreprenörer och småföretagare spelar för att möjliggöra en kraftig utveckling av besöksnäring och handel i länet. ServiceCollege är en modell för att utveckla och etablera ett formellt fastställt samarbete mellan olika utbildningsanordnare och servicetunga branscher till exempel hotell, konferens, handel och olika former av mötes/upplevelseindustri, men också en modell för att utveckla samarbete mellan olika utbildningsanordnare på samma nivå inom en region och mellan utbildningsanordnare på olika nivåer. Även samarbete mellan olika företag och organisationer kan utvecklas inom ramen för servicecollege. Utvecklingen av servicecollege ska kvalitetssäkras genom att en kvalitetssäkrad mall ska följas i utvecklingsarbetet. Arbetet med förstudien genomfördes under perioden 2013-01-01 2013-06-30 med några inledande kontakter redan under november och december 2012 parallellt med att ansökan utarbetades. En styrgrupp för förstudien skapades i vilken ingår representanter för Regionförbundet Örebro län (Maria Svensson Hallberg och Toni Eriksson) och Sydnärkes Utbildningsförbund (Marie Kilk och Lars-Göran Hildor) samt ansvarig för förstudien, Sören Carlsson Arewång Under förstudien har jag som ansvarig för dess genomförande besökt och diskuterat service/ besöksnäringscollege med ett stort antal representanter för olika företag och organisationer inom berörda branscher och berörda utbildningsanordnare. Jag vill redan inledningsvis framföra ett tack till alla som vid ett eller några tillfällen avsatt tid för att ta emot information, svara på mina frågor och diskutera servicecollege med mig. 4
2. Sammanfattning 2.a Något om begreppen ServiceCollege och BesöksnäringsCollege Begreppet ServiceCollege står för utvecklande och etablerande av ett tydligt formulerat och för alla parter bindande åtagande om samarbete för att utveckla utbildningar inom servicesektorn. Det handlar om samarbete mellan utbildningsanordnare på olika nivåer och olika företag i servicebranscher men också om regionalt samarbete mellan olika utbildningsanordnare och om samarbete mellan utbildningsanordnare inom olika utbildningsnivåer. I samarbetet ska även involveras olika organisationer fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, organisationer som arbetar med att utveckla regionens eller enskilda kommuners/städers handel och besöksnäring, intresse- organisationer som utgör nätverk för företag inom olika serviceinriktade branscher, med flera. Samarbetet utvecklas och genomförs för att utveckla berörda utbildningar så att de på ett så bra sätt som möjligt motsvarar branschernas krav på kompetens hos den personal man anställer eller för att ge intresserade individer förutsättningar för att ta över eller starta egna företag inom till exempel besöksnäring, handel och event. Samabetet ska leda fram till att deltagande utbildningar på ett ännu bättre sätt än i nuläget ger eleverna/de studerande nödvändiga, relevanta, branschspecifika kunskaper inom sina respektive ämnesområden/ yrkesområden men också så att för serviceområdet gemensamma komptetenser utvecklas till exempel servicekunnande, kundbemötande, kommunikativ förmåga med mera. Samarbetet kan avse ett flertal områden till exempel utveckling av arbetsplatsförlagt lärande (APL) lärande i arbete (LIA) inom Yrkeshögskoleutbildningar (YH) och vuxenutbildningen, säkerställande av tillgång på kvalificerade APL-platser, utvecklig av och genomförande av handledarutbildningar, kvalitetsutveckling för aktuella utbildningar, kompetensutveckling för lärare med mera. Samarbetet ska ge berörda branscher insyn i, kunskap om och möjlighet att påverka berörda utbildningar så att eleverna/de studerande efter avslutad utbildning har de kompetenser som branscherna efterfrågar. Samarbetet ska leda till att utbildningarna får högre status såväl hos elevgruppen och därmed fler sökande som hos berörda branscher vilket leder till att eleverna/de studerande efter avslutad utbildning ska vara anställningsbara och attraktiva på arbetsmarknaden. Samarbetet leder till att utbildningarnas verklighetsanknytning och kvalitet utvecklas och berörda branschers ökade medverkan leder till att utbildningarna i högre grad motsvarar branschernas behov vilket i sin tur ökar anställningsbarheten hos eleverna. Ökad anställningsbarhet leder till höjd status för utbildningen vilket kan leda till fler sökande vilket i sin tur ytterligare kan öka både kvalitet och status. Service är ett mycket omfattande och spretigt begrepp. Vissa kompetenser efterfrågas dock oavsett vilken typ av serviceyrke utbildningen avser. Kunskaper inom respektive yrkesområde till exempel restaurang, handel, hotell, konferens, administration är till del utbildningsspecifika men vissa gemensamma komptetensområden finns. Det handlar bland annat om kundbemötande, kundpsykologi, servicekunnande och kommunikativ förmåga. Dessa kompetenser ska utvecklas hos eleverna/de studerande genom ett ökat och systematiserat samarbete mellan olika utbildningsanordnare och berörda branscher. 5
För att säkerställa vissa kvalitetskrav så måste man för att få kalla sig servicecollege genomgå en certifiering. För servicecollege finns en nationell styrgrupp bestående av representanter för Almega, Svensk Handel, Fastighetsanställdas Förbund, Kommunal och Handels. Den nationella styrgruppen har utarbetat och fastställt ett antal kriterier för utvecklings och kvalitetsarbete vad gäller bland annat samverkan mellan berörda branscher och deltagande utbildningsanordnare. För att erhålla certifiering måste man beskriva hur man inom såväl regionalt som lokala college avser att arbeta för att uppfylla dessa kriterier. Det finns inga direkta avgränsningar gällande vilka branscher/företag och utbildningar som kan etablera ett servicecollege så länge det går att påvisa ett tydligt serviceinslag i såväl utbildning som verksamhet och så länge utbildning och verksamhet inte hör hemma inom Vård och Omsorgscollege eller Teknikcollege. 2.b. Något kortfattat om förstudien Förstudien avser att kortfattat beskriva behovet av kompenser inom serviceområdet och behovet av samverkan för att utveckla berörda utbildningar. Förstudien ska beskriva dagsläget vad gäller samarbete, vilket samarbete som olika parter i ett eventuellt college ser som önskvärda, viktiga eller nödvändiga och hur olika företag och skolor ställer sig till att engagera sig i utveckling och etablerande av servicecollege. Förstudien ska även peka på några olika möjliga vägar vidare för utveckling av samarbetet mellan utbildningsanordnare på olika orter och på olika nivåer och mellan framförallt utbildningsanordnare och olika företag inom berörda branscher. Under förstudien har kontakter tagits med och diskussioner förts med länets gymnasie-skolor, Örebro universitet, representanter för ett antal företag inom områdena handel, hotell, konferens och restaurang i olika delar av länet samt med företrädare för olika organisationer som har till uppgift utveckla handel och besöksnäring i länet som helhet eller i en region eller på en ort/i en kommun. Kontakter har också genomförts med befintliga och före detta collegebildningar. När det gäller länets gymnasieskolor har samtalen genomförts med lärarlag/ programansvariga (eller motsvarande) och rektorer för aktuella program. Förvaltningscheferna har erhållit kortfattad skriftlig information. Samtliga gymnasieskolor uppger att de vill utveckla samarbetet och samtliga utom en ser ett behov av detta och anser att de vill delta i en eventuell utveckling av servicecollege i länet. Man ser bland annat behov av att utveckla berörda branschers medverkan i utbildningen genom deltagande i yrkes/programråd, medverkan som experter i undervisningen, medverkan i kompetensutvecklingen för skolans personal, samverkan för att utveckla handlarutbildning och APL, mm. Berörda personalgrupper uppger att det finns intresse av att satsa engagemang, kraft och arbetstid på att utveckla servicecollege men lyfter också fram behovet av att prioritera uppgiften och avsätta tid och resurser för dess genomförande. Beslut som, i varje fall delvis, ligger på en högre beslutsnivå. Även i kontakter med företag inom berörda branscher och med företrädare för ovan nämnda typer av organisationer har ett stort intresse för att utveckla samarbetet, gärna inom ramen för någon typ av collegebildning, framkommit. Flera företrädare betecknar det som nödvändigt. Bilden av intresset från företag och organisationer förstärktes tydligt vid ett frukostseminarium som genomfördes 2013-06-14. Till detta var alla som kontaktats under 6
förstudien inbjudna. Många av deltagarna vid seminariet uttryckte förväntningar om att nu ska man gå från ord till handling när det gäller att utveckla samarbetet mellan utbildningsanordnare och branscherna inom servicesektorn. 2.c. Kortfattat om några vägar vidare Mot bakgrund av resultatet av de samtal som förts under förstudien torde det vara intressant att gå vidare och hitta en form för ett utvecklat samarbete i någon typ av collegebildning både regionalt och lokalt. Ett antal representanter för olika företag och nätverk/organisationer har uttalat en tydlig förväntan om att länet ska övergå från ord till handling. Det framstår som ganska tydligt att utvecklingen bör omfatta handel, hotell, konferens, restaurangverksamhet samt event och upplevelse eftersom branscherna är sammanvävda och beroende av varandra om länet ska utvecklas som besökslän. Det bör diskuteras huruvida det är eftersträvansvärt att redan inledningsvis arbeta för att ta fram ansökningar om certifiering eller om det är lämpligare att komma igång med ett formaliserat samarbete av collegemodell med lokalt/regionalt fastställda mål och kvalitetskriterier för att möjligen i ett senare skede ansöka om certifiering. Begreppet ServiceCollege kan i så fall inte användas. Det är också noterbart att den nationella nivån är angelägen om att fler college certifieras för att göra begreppet ServiceCollege mera känt och etablerat som ett kvalitetsbegrepp. Inledningsvis kommer det att behöva avsättas tid både lokalt och regionalt för att utveckla ServiceCollege. Storleken på de resurser som behöver avsättas är givetvis beroende av lokal och regional ambitionsnivå. Erfarenheterna från andra collegebildningar visar att resurser behövs för någon form av regional processledning och att det är viktigt att tid och resurser avsätts för lokalt utvecklingsarbete. Själva genomomförandet av berörda utbildningar torde i sig inte behöva kosta extra om inte en höjd ambitionsnivå leder till behov av inköp och/eller mera resurskrävande pedagogiska insatser. När utvecklingsarbetet kommit en bit på väg bör det vara möjligt att diskutera olika typer av kompetensutveckling i uppdragsform för anställda eller företagare inom deltagande branscher. Viktigt att utbildningsformer på olika nivåer knyts samman i samarbetet inom ramen för college. 2.d. Presentation av förstudien I det följande ges en något mera omfattande redogörelse för begreppen Service/BesöksnäringsCollege och motiven till att arbeta med att utveckla sådana och varför detta skulle kunna vara intressant i Örebro län. En något mera omfattande beskrivning av förstudien och dess resultat ges också liksom en fylligare sammanfattning av det avslutande seminariet. När det gäller olika tänkbara handlingsalternativ så kommer dessa att presenteras och diskuteras mera utförligt och olika kostnader och alternativa finansieringsmodeller kommer att lyftas fram som underlag för eventuella framtida beslut. 7
3. ServiceCollege 3.a. Vad är ServiceCollege? ServiceCollege kan kortfattat beskrivas som ett utvecklat och formaliserat samarbete mellan olika utbildningsanordnare och företag och organisationer som är verksamma inom olika servicetunga branscher där kontakter med kunder är en viktig arbetsuppgift för anställda och egenföretagare. Även samarbete mellan olika utbildningsanordnare inom en region och mellan utbildningsanordnare på olika nivåer ska utvecklas inom ramen för ServiceCollege. Inom ramen för college kan givetvis även nätverk för samarbete mellan deltagande företag och organisationer utvecklas. Konceptet ServiceCollege är inspirerat av andra collegebildningar nämligen Vård och Omsorgscollege och Teknikcollege vilka finns etablerade i ett stort antal regioner och på ett stort antal orter runt om i landet. Båda collegeformerna finns etablerade i Örebro län. ServiceCollege har i dagsläget inte alls nått denna spridning i landet. Tanken bakom ServiceCollege är att utveckla kvaliteten inom berörda utbildningar bland annat genom att öka berörda branschers insyn i och inflytande på deltagande utbildningar genom deltagande i styrgrupper, lokalt och regionalt, och referensgrupper och genom ett ökat engagemang vad gäller medverkan i olika utbildningssammanhang. Engagemang kan gälla APL/praktik/LIA-platser av god kvalitet, utveckling och genomförande av handledarutbildningar, möjliggörande för personal att delta i handledarutbildningar, deltagande i olika undervisningssammanhang som expertföreläsare, ge möjligheter för skolans personal att kompetensutveckla sig ute i företag i berörda branscher, samverkan om verklighetsanknutna arbetsuppgifter för elever, deltagande i marknadsföring och information med mera. Syftet är att ge eleverna/de studerande rätt kompetens för en framtida karriär i tjänste/servicesektorn såväl direkt efter gymnasiet som efter högre utbildning inom Yrkeshögskola eller högskola/universitet. Syftet är också att genom ökad kvalitet höja deltagande utbildningars status såväl hos utbildningssökande/elever som hos näringslivet vilket i sin tur avses ge fler förstahandssökande till utbildningarna. Fler sökande och utbildningar - inom gällande regelverk för berörda utbildningar anpassade till näringslivets behov ska säkerställa berörda branschers behov av personal och entreprenörer som eventuellt startar eller övertar småföretag. Samarbetet inom ServiceCollege syftar till att alla deltagare/berörda ska bli vinnare genom sitt engagemang i collegebildningen: Eleverna/de studerande får en modern och attraktiv utbildning som kan bli första steget i en karriär inom tjänste/servicesektorn och som gör att de blir anställningsbara. Arbetsgivarna får tillgång till personal med rätt komptens för framtidens servicearbeten. Utbildningsanordnarna får en plattform för samarbete med andra utbildningsanordnare och med det regionala och lokala arbetslivet, vilket bidrar till att utveckla och kvalitetssäkra utbildningarna. 8
Samhället i stort får en väl fungerande kompetensförsörjning inom tjänste/servicesektorn. Detta kan i sin tur bidra till att utveckla besöksnäring och handel nationellt, regionalt och lokalt. På nationell nivå finns en Nationell styrgrupp för ServiceCollege. I styrgruppen finns representanter för Almega, Handels, Svensk Handel, Fastighetsanställdas Förbund och Kommunal. VISITA, som är arbetsgivarorganisation inom bland annat hotellbranschen, deltar inte. Inte heller Hotell och Restaurang Facket. På nationell nivå finns även en mindre administrativ resurs i form av ett kansli vilket sköts av CESAB Certifierade Ekonomiutbildningar i Sverige AB. Denna resurs är dock tämligen begränsad. Inom varje servicecollege ska det finnas en regional styrgrupp som består av representanter för branschens parter och utbildningsanordnarna. Branschernas representanter ska vara i majoritet. För lokala college ska det finnas lokala styrgrupper. För att få kalla sig ServiceCollege måste deltagande utbildningsanordnare och företag genomgå en certifieringsprocess. ServiceCollege syftar till att utöver att säkerställa erforderliga kompetenser/rätt kompetenser inom respektive utbildnings specialområde även säkerställa kompetenser av mera generell servicekaraktär. Några sådana kompetenser är till exempel att vara serviceinriktad, ha förmåga och intresse av att hjälpa andra, förmåga att kunna möta människor av olika slag i skilda situationer, förmåga att kunna sätta kunden i fokus, förmåga att se kundens behov, intresse och motivation att kunna påverka andra människor, vara självgående och se olika affärsmöjligheter, ha kommunikativ förmåga, kunna formulera och dela med sig av information, kunna möta människor lyssna förstå och göra sig förstådd. SeviceCollege ska också bidra till att eleverna får en god uppfattning om lagar och regler samt ett etiskt förhållningssätt med god arbetsmoral, hög integritet och pålitlighet. Utbildningen ska bidra till att eleverna kan planera och organisera, ta egna initiativ för att omsätta planer och idéer i faktisk verksamhet och till att förmågan att samarbeta och dela med sig och ta till sig av idéer utvecklas. Ett entreprenöriellt förhållningssätt ska utvecklas. 3.b. Något om certifieringen Om den samarbetsmodell man utvecklar regionalt och lokalt ska få använda sig av namnet ServiceCollege krävs att man blivit certifierade. Certifieringen svarar den nationella styrgruppen för. För att kunna certifieras krävs det att det etableras ett regionalt college med minst tre medlemskommuner i en region och att regionen och minst tre utbildningar lokala college har certifierats av den nationella styrgruppen för ServiceCollege. Certifieringsförfarandet följer i stort följande modell: 9
10 1. Kontakter med kansliet för ServiceCollege för information och diskussion om ansökningsprocessen. Information till politiker och ansvariga tjänstemän så att det finns underlag för att inleda en certifieringsprocess. 2. Om regionen efter informationen beslutar att gå vidare och ansöka om en certifiering bildas en interim styrgrupp som sluter ett samarbetsavtal med den nationella styrgruppen. I en bilaga till detta av utformas en plan för regionens väg till certifiering. Regioner som har ett samarbetsavtal och håller på och utformar en ansökan betalar en årlig avgift om 20 000 kr till den nationella styrgruppen för att täcka kostnader för styrgrupp och kansli. 3. En förstudie ska genomföras vilken påvisar regionens behov av inom tjänste/servicesektorn och som ska visa på om det finns intresse för att utveckla ServiceCollege regionalt och lokalt. Mot bakgrund av förstudien förs strategiska resonemang om hur man genom ServiceCollege ska tillgodose regionens behov av kompetenser inom tjänste/servicesektorn. En sådan förstudie kan givetvis ha nu genomförd förstudie som grund men bör tydligare knyta upp ett antal betydelsefulla intressenter så att en styrgrupp kan bildas. 4. En regional styrgrupp bildas. 5. Efter beslut om vilka utbildningar som ska ingå börjar de lokala arbetslagen, som ansvarar för respektive utbildning, arbeta med ansökan om certifiering. 6. Ansökan ska dels bestå av en regional ansökan för vilken den regionala styrgruppen ansvarar. Denna ansökan ska på ett mera övergripande sätt beskriva hur regionen avser att samverka inom konceptet ServiceCollege. Ansökan ska dessutom bestå av minst 3 lokala ansökningar där berörda lärarlag beskriver sina respektive utbildningar och det utvecklingsarbete som ska ske inom ramen för ServiceCollege. 7. Till ansökan ska även fogas samarbetsavtal mellan de parter som kommer att samverka inom ramen för ServiceCollege. 8. När regional ansökan och minst 3 lokala ansökningar utarbetats sänds dessa till den nationella styrgruppen. Deadline för ansökningar är enligt tillgänglig information 15 okt på hösten och 15 mars på våren. Certifierade college har rätt att använda ServiceCollege varumärke i sin marknadsföring samt möjlighet att delta i nätverksmöten. Regionen betalar en årlig avgift (service och certifieringsavgift) som i nuläget uppgår till 30 000 kr för 1 10 certifierade utbildningar/lokala college 55 000 kr för 11 20 utbildningar och 75 000 kr för verksamhet av större omfattning. Hur dessa avgifter finansieras avgörs regionalt/lokalt. En ansökan måste alltså bestå av dels en regional ansökan och dels av minst ansökningar för tre olika utbildningar. Efterhand kan flera lokala ansökningar utarbetas och nya lokala college tillkomma. Det åligger regionen att se till att alla certifierade utbildningar/lokala college årligen följer upp sina planer. En sammanställning av dessa uppföljningar ska finnas med i den årliga verksamhetsrapport som den regionala styrgruppen ska sända till den nationella styrgruppen
Certifieringen varar i tre år varefter regionen och utbildningar/lokala college ansöker om återcertifiering. För certifieringsförfarandet och utarbetandet av ansökan finns ett antal tämligen detaljerade frågeställningar som ska bearbetas och besvaras. För regionens del på en mera övergripande nivå och för de enskilda utbildningarna/lokala college på en mera detaljerad nivå. Det handlar om målsättning och organisation, samverkan mellan olika utbildningar, samverkan inom utbildningen, samverkan med arbetslivet, uppföljning och utvärdering. Ansökan kräver ett tämligen omfattande skrivarbete, men framförallt krävs givetvis många och ingående diskussioner mellan alla som ska samarbeta i ett ServiceCollege för att utforma det utvecklingsarbete och de målsättningar och samarbetsformer som ska beskrivas i ansökan. 3.c. Vilka kan ingå i samarbetet inom ServiceCollege? Tjänste/servicesektorn är en mycket vid sektor med många olika verksamheter med det gemensamt att de alla arbetar med service och kundkontakter. Beslut om vilka utbildningar som kan/bör/ska delta fattas regionalt utifrån hur man definierar servicebegreppet. Utbildningar som naturligt ingår i Vård och Omsorgscollege och Teknikcollege kan dock inte ingå även om det arbete de syftar till innehåller många serviceinslag och kund/brukarkontakter. 11
4.Förstudien 4.a. Varför förstudie om Service/besöksnäringscollege i Örebro län? I Örebro län finns sedan några år tillbaka Teknikcollege och Vård och Omsorgscollege på såväl regional som lokal nivå. Dessa collegebildningar kräver en hel del arbete men har också haft stor betydelse för att utveckla samarbetet mellan arbetslivet och utbildningsanordnarna och för att utveckla samarbetet mellan olika utbildningsanordnare regionalt samt för att ytterligare höja deltagande utbildningars kvalitet. De diskussioner som äger rum i lokala och regionala styrgrupper är berikande och värdefulla för berörda verksamheter. Begreppet ServiceCollege är inte på samma sätt etablerat och spritt över landet som Vård -och Omsorgscollege och Teknikcollege men finns och har funnits på några platser i landet. Utbildningar med direkt anknytning till serviceyrken inom handel, hotell, restaurang och turism/besöksnäring har svårigheter att locka tillräckligt många förstahandssökande sökande som efter moget övervägande vill satsa på en framtida karriär inom service. Vid kontakter med företrädare för berörda branscher framkommer en del synpunkter på utbildningen inom området och de elever som lämnar Handels -och administrationsprogrammet, Hotell och turismprogrammet eller Restaurang och livsmedelsprogrammet eller deras äldre motsvarigheter är inte i önskvärd utsträckning det naturliga förstahandsvalet vid rekrytering av personal. Detta leder i sin tur till att utbildningarnas status kan försämras vilket i sin tur minskar antalet förstahandssökande. Synpunkterna kan i stort sägas gå ut på att utbildningarna inte är tillräckligt anpassade till branschernas behov och att skolorna inte i tillräcklig utsträckning tar del av och beaktar branschernas synpunkter, inte alltid är tillräckligt verklighetsanknutna, inte förändras i takt med branschernas utveckling och att eleverna efter avslutad utbildning inte i tillräcklig utsträckning har de kunskaper och färdigheter som efterfrågas. En ökad insyn och medverkan i skolans planering och en ökad medverkan i utbildningens genomförande bör leda till att utbildningen i högre grad motsvarar branschernas förväntningar utan att skolan för den skull ger avkall på sina övergripande uppdrag. För närvarande saknas YH-utbildningar inom berört kompetensområde i länet, men ansökningar är under utarbetande för insändande i september 2013 för eventuella utbildningsstarter hösten 2014. Vuxenutbildning, med inriktning mot inom servicecollege aktuella yrkesområden har i någon utsträckning genomförts inom ramen för den statliga satsningen Yrkesvux. Universitetsutbildning inom kompetensområdet finns vid Restauranghögskolan i Grythyttan. Besöksnäringen i vid mening väntas och planeras växa kraftigt i landet som helhet under de närmaste åren. Besöksnäringen ger många arbetstillfällen eftersom service och bemötande av kunder huvudsakligen utförs på plats. 12
Två av de utvecklingsområden som anges i Utvecklingsstrategi för Örebroregionen är: Kunskap och kompetens Lustfyllda möten och upplevelser. De ligger naturligt inom ramen för det område där utveckling av någon modell av collegebildning inom serviceområdet skulle kunna bidra på ett positivt sätt. I utvecklingsstrategin finns en uttalad ambition att lyfta länet som ett besökslän med olika evenemang och utveckling av bland annat turism kopplad till naturupplevelser. Olika delar av länet har ambitiösa planer för hur besöksnäring, upplevelser och turism ska utvecklas. Utveckling av länet som ett län fyllt av upplevelser, evenemang, möjligheter till hållbar naturnära turism, matupplevelser av hög kvalitet, boendemöjligheter och spännande shopping kräver god tillgång på kompetent personal och många kompetenta och inovativa småföretagare. Där kan en god utbildning på flera olika nivåer och ett ökat samarbete mellan arbetslivet och skolan ha stor betydelse. Collegebildningar har bland annat till syfte att höja utbildningarnas kvalitet och att säkerställa tillgången på kompetenta medarbetare och innovativa företagare. Sammantaget kan ovanstående sägas motivera genomförande av en förstudie för att ta reda på förutsättningar och intresse för att utveckla en modell för collegebildning inom serviceområdet i Örebro län. 4.b. Avgränsningar Service är ett mycket omfattande begrepp och, som nämnts tidigare, finns det inga direkta avgränsningar av vilka utbildningar som kan delta i ServiceCollege och vilka branscher som kan beröras så länge som man tydligt kan påvisa ett tydligt inslag av service i utbildningarna och berörda yrken. Utbildningar och företag/branscher får dock inte naturligt höra hemma inom kompetensområdena för Vård och Omsorgscollege eller Teknikcollege. För att göra förstudien hanterlig avgränsades den till att omfatta utbildningar med inriktning mot handel, hotell, konferens, turism, restaurang och livsmedel. Under förstudiens genomförande har det framkommit att det kan finnas intresse från vissa inriktningar inom gymnasiets Hantverksprogram att delta i en collegebildning. När det gäller arbetslivet har förstudien inriktats på kontakter med motsvarande branscher och olika organisationer som arbetar för att utveckla länet och/eller en region i länet som besöks och handelsområde. 4.c. Förstudiens genomförande Förstudien har genomförts huvudsakligen genom ett stort antal kontakter vid vilka begreppen ServiceCollege och Besöksnäringscollege presenterats och diskuterats. Diskussioner har förts om hur nuvarande samarbete mellan arbetsliv och utbildningsanordnare ser ut, hur detta fungerar och hur man vill utveckla detta för att utveckla utbildningen och om vilken roll man 13
kan tänka sig att åta sig i ett sådant utvecklingsarbete. Vi kontakter med olika utbildningsanordnare har också diskuterats hur samarbetet mellan olika ämnen ser ut och om hur samarbetet med andra utbildnings- anordnare ser ut och hur man vill att detta ska utvecklas. Den absoluta huvuddelen av kontakterna har efter tidsbokning via telefon, genomförts genom personliga möten, i några fall vid 2 eller flera tillfällen (främst med utbildningsanordnare). Kontakter har genomförts med rektorer och lärarrepresentanter vid länets samtliga gymnasieskolor enligt den avgränsning som tidigare anges för förstudien och med de friskolor som erbjuder aktuella utbildningar. Kontakter har också genomförts med Örebro Universitet och i viss utsträckning med länets vuxenutbildning (diskussioner i REKO och REKO:s rektorsgrupp). Ett tämligen stort antal ledande representanter för olika företag verksamma inom hotell, konferens, turism, upplevelse och handel har kontaktats för information och diskussion. Kontakter har tagits med både stora och mindre företag men med en viss övervikt på större företag vilka kan ses som viktiga att engagera i utvecklingsarbetet även om utvecklingen av ServiceCollege med stor säkerhet behöver engagera många mindre företag. Kontakter har också genomförts med representanter för olika organisationer och/eller nätverk som arbetar för att utveckla handel, restaurang och besöksnäringen i länet eller på olika orter/i olika delregioner inom länet. Studiebesök har också genomförts vid ServiceCollege i Värmland och vid Besöksnärings- College i Dalarna. Samtal har också förts med före detta samordnare i det ServiceCollege som fanns i nedre Norrland men som nu ligger i malpåse Samtal, vid personliga besök, har också genomförts med representanter för Almega och Svensk Handel och med sekreterare i den nationella Styrgruppen för ServiceCollege. Telefonsamtal har genomförts med kompetensutvecklingsansvarig inom VISITA. Lista över kontakter finns i bilaga 1. Förvaltningschefer för skola och utbildning i länets kommuner har erhållit en kortfattad skriftlig information förmedlad via förbundsdirektören i Sydnärkes Utbildningsförbund. Det har inte varit möjligt för gruppen att prioritera presentation och diskussion vid något av sina gemensamma möten. Under förstudien har jag prioriterat direkta personliga kontakter med närmast berörda rektorer och lärargrupper där arbetet med ett eventuellt genomförande kommer att ligga. Direkta kontakter med den politiska nivån har inte ingått i förstudien 4.d. Förstudiens resultat 4.d.1. Allmänt Resultatet av förstudien redovisas översiktligt. Jag väljer att inte ange vad enskilda medverkande har sagt eller ansett utan försöker sammanfatta resultatet så översiktigt som möjligt. 14
För eventuellt framtida arbete, oavsett vem som ska utföra detta, finns mera detaljerad dokumentation att tillgå vad gäller idéer och tankar om hur olika företag och/eller organisationer ställer sig och om hur de kan tänka sig att medverka i ett eventuellt framtida ServiceCollege. Först av allt kan konstateras att en oerhört stor majoritet av dem jag kontaktat för att boka tid för samtal redan vid tidsbokningen visat ett stort intresse och varit mycket tillmötesgående för att hitta lämplig tid för sammanträffande. Några få har varit svåra att fånga upp på grund av tidsbrist, några har önskat ytterligare information via mail men aldrig återkommit trots upprepade påstötningar och nya kontaktförsök från min sida. Detta kan kanske anses visa på att verksamma inom berörda branscher ibland måste prioritera hårt i sina kalendrar men också på att inte riktigt alla har ett tydligt intresse av samarbete med skolan och av att gemensamt bidra till att utveckla utbildningarna för att säkerställa framtida tillgång på kompetent personal. Endast i ett fall (en friskola) ställde man sig vid min förfrågan om tid för ett samman - träffande fullständigt avvisande med hänvisning till att det var helt ointressant eftersom man skötte allt sådant utmärkt på egen hand. 4.d.2. Utbildningsanordnare Gymnasieskolornas, av förstudien berörda program, visar alla, utom en som vill stå över för tillfället, intresse av att utveckla någon form av ServiceCollege. En av skolorna med det förbehållet att man inte vet om man har aktuellt program kvar i sin organisation. Det finns varierande former av samarbete att utveckla och bygga vidare på och en hel del användbara kontakter finns givetvis redan eftersom man har APL-platser och andra redan etablerade kontakter med det lokala arbetslivet. Från samtliga skolor framhåller man dock behovet av att det avsätts tid både för att skriva och utarbeta en eventuell ansökan men framförallt för att bedriva nödvändigt utvecklingsarbete. Om tid inte avsätts så leder ServiceCollege inte till någon reell förändring jämfört med nuläget. Det finns vissa frågetecken om berörda delar arbetslivets möjligheter att verkligen engagera sig. En tydlig vilja till utveckling och en tydlig insikt om behovet utveckling av samarbete i enlighet med de bärande tankarna inom ServiceCollege finns. För vuxenutbildningen gäller att det i nuläget inte med säkerhet finns några utbildningar att ansluta till ett eventuellt ServiceCollege. Dock finns ett intresse av att på något sätt medverka i utvecklingen och vid det seminarium som genomfördes 2013-06-14 lyftes tydliga önskemål om att involvera vuxenutbildningen i utveckling av ServiceCollege. I dagsläget finns inga YH-utbildningar med inriktning handel, turism, restaurang, konferens eller hotell i Örebro län. Dock planeras för att lämna in ansökningar om 2 eller 3 utbildningar med start hösten 2014. Ansökan lämnas in till YH-myndigheten i september 2013. Om YHmyndigheten lämnar positivt besked i januari 2014 så påbörjas förberedelsearbete för start hösten 2014. Ett tydligt intresse finns från den organisation som lämnar in ansökan att utveckla samverkan inom ramen för ett ServiceCollege. Universitetet visar intresse för att delta i utvecklingsarbetet. I nuläget är det dock oklart hur detta intresse kan omsättas i praktisk medverkan. 15
4.d.3. Företag och organisationer/nätverk Av de företag och organisationer som kontakter tagits med och där samtal/presentationer/ diskussioner genomförts vid personliga möten med ledande representanter eller ägare så finns ett gemensamt mönster av intresse och av att man ser behovet av utveckling av samarbete för att utveckla utbildningarna i enlighet med vad som gäller för samarbete inom ServiceCollege. Ett stort antal av dem som samtal förts med har i dagsläget olika former av kontakter med olika utbildningsanordnare APL-platser, deltagande i programråd eller liknande, praktikanter från Af och olika utbildningar som Af handlat upp, praktikanter som kommer via arbetsmarknadsåtgärder mm - och samtliga uppger att de ser ett behov av att utveckla samarbetet med olika utbildningsanordnare och de flesta uppger att de vill delta i ett sådant arbete. Det finns ett antal företagare som i varierande grad uttrycker ett missnöje med delar av skolans arbete eleverna lär sig inte riktigt rätt saker, eleverna når inte tillräckligt långt i sina kunskaper, rörigt med olika former av praktik, eleverna blir inte tillräckligt serviceinriktade och visar inte tillräckligt engagemang och tillräcklig framåtanda, mm. En del företag anser att det är skolans ansvar att samarbetet inte utvecklas medan andra även tar på sig en stor del av ansvaret själva. Representanterna för företagen anger något olika möjligheter att för egen eller företagets del medverka i utveckling och drift av ett eventuellt ServiceCollege. Medverkan genom APLplatser anges ofta, andra kan tänka sig att delta i referensgrupper för att arbeta med utveckling av innehåll i ServiceCollege, ganska många anger att de kan delta som gästföreläsare/experter i undervisningen eller delta i marknadsföring av berörda utbildningar. Många är beredda att delta i kompetensutveckling av skolans personal till exempel genom att erbjuda studiebesök eller praktikplatser i sina verksamheter för att ge lärarna möjligheter att komma i kontakt med det senaste in branschen. Ett mindre antal har angett att de har intresse av att delta i styrgrupper lokalt eller regionalt. För en stor majoritet gäller att de ser ett behov av att få insyn i och kunna påverka utbildningarna och att de ser ett stort behov av den utveckling som ett ServiceCollege syftar till. Även om många lyckade rekryteringar är före detta elever inom av ServiceCollege berörda program så är det tydligt att i dagsläget är det ingen given fördel att komma från Handelsadministrationsprogrammet (HA), Hotell och turismprogrammet (HT) eller Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) när man söker arbete inom berörda branscher. Vid rekryteringen så går man mycket efter personliga egenskaper hos de arbetssökande. Många branschföreträdare uttrycker dock att det vore önskvärt att sökande som genomgått rätt utbildning vore ett naturligt förstahandsval. Även om det inte råder brist på sökande till lediga platser inom berörda branscher så uttrycker många att det ofta saknas tillräckligt kvalificerade sökande med lämplig utbildning och att det saknas sökande som ser ett arbete inom handel, hotell, konferens eller restaurang som ett arbete/yrke där man planerar att göra en framtida karriär. Representanter för organisationer som arbetar för att utveckla besöksnäring och handel lokalt eller regionalt uttrycker alla sitt stöd för idén med ett ServiceCollege och uttalar att de, inom de ramar som den egna verksamheten ger, är intresserade av att bidra. Alla ser ett behov av att locka flera sökande till berörda utbildningar för att säkerställa att det finns tillgång till kompetens så att handel, hotell, konferens, restaurang - besöksnäringen i stort kan utvecklas och bidra till länets och de enskilda kommunernas utveckling. En åsikt som framförs är att det inte är fler turistvetare och tjänstemän vid turistbyråer som behövs utan personer som i en 16
framtida anställning eller som egenföretagare kan utveckla attraktiva upplevelser och besöksmål i länet och som genom sin kompetens inom serviceområdet bidrar till att nöjda besökare/kunder återvänder och rekommenderar besöksmålet till andra. Det påpekas vid ett antal tillfällen att handeln spelar en stor roll för besöksnäringen i Örebro län och att det därför vore olyckligt att begränsa collegebildningen till ett besöksnäringscollege efter samma modell som i Dalarna. 4.d.4. Nationell nivå Kontakterna med Almega och Svensk handel, vilka genomförts på central nivå med kompetensutvecklingsansvariga inom respektive organisation vilka även är sina organisationers representanter i den nationella styrgruppen för ServiceCollege och har varit och är drivande i frågan om utveckling av utbildning inom kompetensområdet, ger en tydlig bild av att båda organisationerna ser behovet av den utveckling som ska ske inom ramen för ServiceCollege. Båda organisationerna uppger dock att de lokalt inte i första hand arbetar med dessa frågor. De behov som beskrivs sammanfaller i stort med de som företrädarna för olika företag framfört. Samtal har också förts med sekreterare i den nationella styrgruppens kanslifunktion. Han ger samma bild av behoven som Almega och Svensk Handel/arbetsgivarföreträdarna i den nationella styrgruppen. På nationell nivå är man angelägen om att fler regionala och lokala ServiceCollege certifieras eftersom begreppet ServiceCollege då kan bli mera etablerat och möjligheterna till nationell uppbackning av regionala och lokala college ökar. Kompetensutvecklingsansvarig inom Visita anger, vid ett kortare samtal, att organisationen inte ansett sig orka med att delta i arbetet i olika styrgrupper på lokal, regional eller nationell nivå. Man anser dock att utveckling enligt de mål och syften som finns inom ServiceCollege är av godo. Organisationen har inga invändningar mot att enskilda medlems- företag engagerar sig i en collegebildning på det sätt företaget önskar och anser sig klara av. 4.d.5. Andra ServiceCollege och BesöksnäringsCollege Studiebesöket vid ServiceCollege i Värmland omfattade en tämligen omfattande genomgång av organisation, finansiering, beskrivning av arbetet med ansökningar lokalt och regionalt, glädjeämnen och problem, mm. Samtal fördes med regional processledare, knuten till Regionförbundet Värmland, och som deltagit i och varit drivande i utvecklingen av ServiceCollege i Värmland. Processledaren beskriver en i det stora hela framgångsrik etablering av ServiceCollege och en i det stora hela framgångsrik verksamhet inom dess ramar. Mycket arbete har dock gått åt till att skriva ansökningar regionalt och lokalt och för att utveckla olika samarbetsformer och mycket arbete går åt till att hålla verksamheten rullande med styrgruppsmöten och andra samverkansformer/andra samverkansmöten. Eftersom ServiceCollege inte finns etablerat i samma utsträckning som Teknikcollege och Vård och Omsorgscollege så har den nationella nivån mindre möjligheter att stötta verksamheten med olika nätverksträffar, utformning av dokument och diplom, marknadsföring med mera. 17
Betonas vikten av det avsätts tid lokalt för arbete med ServiceCollege och av att det finns resurser för regional processledning, under alla förhållanden initialt, om inte utvecklingen av ServiceCollege ska rinna ut i sanden. Lokala College betalar avgift till regionförbundet/regionala ServiceCollege vilken används till att bekosta avgiften till den nationella styrgruppen och till att finansiera den regionala samordnarens tjänst (vid tiden för mitt besök 0,75 procents tjänst) och till att genomföra en del länsgemensamma aktiviter inom ramen för collegearbetet (konferenser, kompetetensutveckling, sammanträden för styrgrupper, resor med mera). I nuläget finns 12-13 lokala college inom Ramen för regionalt ServiceCollege i Värmland. Det finns en regional styrgrupp och totalt tre lokala styrgrupper. När detta skrivs finns endast ett regionalt certifierat ServiceCollege. Det i Värmland I ServiceCollege Värmland ingår gymnasieskolor (HA, RL, HT och eller/deras äldre motsvarigheter samt Barn- fritidsprogrammet (BF) och ekonomiutbildningar. Det har dock visat sig svårt att involvera ekonomiutbildningarna i ServiceCollege bland annat beroende på att dessa saknar APL men också för att de inte innehåller en lika tydlig serviceprofil som övriga deltagande utbildningar), företag inom berörda branscher och fackliga organisationer. Studiebesök har också genomförts vid BesöksnäringsCollege i Dalarna. Där har man valt att begränsa sig till företag inom besöksnäringen det vill säga hotell, restaurang och turism. Initiativet togs för ett antal år sedan av hotellbranschen för att få till stånd en, ur branschens synpunkt, bättre organisation när det gäller olika former för lärande i arbete. Till att börja med så utvecklades BesöksnäringsCollege inom ramen för samverkan med Regionförbundet som bas. Samma modell som ServiceCollege i Värmland och för andra collegebildningar som finns i Örebro län. Region Dalarna har nu släppt sitt engagemang i BesöksnäringsCollege varför college har bildat en ekonomisk förening för att driva verksamheten. Föreningens totalbudget, de bidrag avgifter som lämnas från deltagande skolor och företag, är på totalt cirka 250 000 kr. College har utvecklat en hemsida och administrerar en lärplattform. Dessa 250 000 går i stort sett åt till att driva dessa 2 projekt varför samordning och collegeverksamhet i stor utsträckning till stor del vilar på ideellt arbete och personligt engagemang. Den framtida finansieringen beskrevs vid besökstillfället som något osäker. Både utbildningsanordnare och deltagande företag betalar. Utbildningsanordnarna 10 000 kr/ansluten certifierad utbildning och företagen en mindre avgift anpassad efter deras storlek. BesöksnäringsCollege i Dalarna har valt att inte ansöka om nationell certifiering inom ServiceCollege utan arbetar med ett eget certifieringsförfarande och egna kriterier för utveckling och kvalitetsarbete. Dessa påminner i mycket stor utsträckning om de som används inom ServiceCollege. I college deltar gymnasieutbildningar och YH-utbildningar. Till College är även högskolan i Gävle Dalarna anknuten. College har ansökt om och beviljats ESF-medel för kompetensutveckling inom besöksnäringen i Dalarna. En del av denna utbildning har utförts av utbildningsanordnare 18
knutna till BesöksnäringsCollege. Man arbetar nu för att ytterligare utveckla utbildningar för kompetensutveckling av personal inom besöksnäringen i Dalarna. Tanken bakom detta är att utbildare anknutna till BesöksnäringsCollege ska kunna utföra en del av utbildningen och att uppdragsutbildning med komptensutveckling för personal i besöksnäringen ska kunna bidra till finansieringen av college. I collegearbetet deltagande företag skulle kunna tänkas ha förtur till eller rabatt på priset för utbildning eftersom man redan bidrar till college med sin medlemsavgift. Samtal med före detta processamordnare i ServiceCollege i nedre Norrland visar hur viktigt det är med någon form av resurs för regional samordning. När resursen för regional samordning drogs in så blev följden att ServiceCollege lades i malpåse. 4.d.6. Frukostseminarium 2013-06-14 och några slutsatser 2013-06-14 genomfördes ett kortare seminarium till vilket samtliga som jag varit i kontakt med under förstudien inbjöds. Deltagarna i seminariet framförde många synpunkter och idéer inför framtida utvecklingsarbete och etablerande av college inom serviceområdet i länet. Tydligt var att alla deltagare såg ett stort behov och att de ger vidare arbete med att utveckla ServiceCollege sitt fulla stöd. Några uttryckte tydligt att nu är det tid att gå från ord till handling. Vid seminariet förde Maria Svensson Hallberg kortfattade noteringar. Noteringarna finns som bilaga 2 till rapporten. Sammanfattningsvis ger förstudien grund för att anse att det finns både behov av och intresse för att utveckla och etablera någon form av collegebildning med inriktning service, handel, restaurang, hotell, konferens, besöksnäring. Både arbetslivet och berörda utbildningsanordnare ser behovet och båda parter anger intresse för att delta i arbetet, regionalt och lokalt. Det finns förkommande samarbete att bygga vidare på. Samtalen visar tydligt på ett behov av ökad kunskap om och insyn i vad som krävs i branschens företag och om vad skolan kan och ska utföra. Många vidareutvecklingsbara idéer har lagts fram och tydliga krav på att gå från ord till handling har framförts. Behovet av långsiktighet är tydligt, liksom behovet av mycket arbete för att förverkliga tankarna bakom en collegebildning som de beskrivs inom ServiceCollege. Resurser, i första hand av tid för utvecklingsarbete behöver tas fram/satsas både regionalt och lokalt. Resurs för någon form av regional processledning liksom inom Vård -och Omsorgscollege och Teknikcollege behövs, under alla förhållande inledningsvis. Resursens storlek är beroende av ambitionsnivån. Eftersom nära nog alla uttrycker en önskan om och ett behov av utveckling i enlighet med tankarna bakom ServiceCollege så måste, om dessa uttalanden inte bara är en läpparnas bekännelse (vilket jag inte tror att de är), det finnas svårigheter förknippade med önskvärd utveckling inom området, annars skulle denna rimligen redan vara till stor del genomförd. Detta tyder på att resurser måste satsas för att berörda ska ha tid att ta tag i utvecklingsarbetet. 19
5. Olika vägar vidare 5.a. Det får vara som det är Länet kan naturligtvis välja att mot bakgrund av förstudien konstatera att det redan finns ett visst samarbete och att eftersom det finns en vilja hos alla berörda parter att utveckla detta och eftersom alla dessutom säger att de ser behoven så gör vi inget utan förväntar oss att utvecklingen automatiskt kommer igång. Mot bakgrund av att läget vad gäller samarbete för en utveckling enligt intentionerna för ServiceCollege inte är helt tillfredställande i dagsläget, trots att alla anser att det behövs och att stort intresse finns, så är det inte troligt att någon utveckling av önskad omfattning kommer till stånd av sig själv. Mot bakgrund av de förväntningar på framtida utveckling, vilka förstudien i någon liten utsträckning bidragit till att öka, så vore förmodligen ett beslut att inte gå vidare mindre lyckat eftersom det skulle skapa grogrund för missnöje och rent av att försvåra framtida samarbete. För min del anser jag att detta alternativ bör vara uteslutet. 5.b. Ansökan om certifiering Länet beslutar sig för att gå vidare med arbetet att utveckla ServiceCollege enligt ovan beskriven modell för hur certifiering går till. Man följer angiven process och betalar angivna avgifter till den nationella nivån både i samband med ansökan och efter det att man blivit certifierade. Man får visst stöd i arbetet från den nationella nivån och får efter certifieringen rätt att använda namnet ServiceCollege och att utnyttja ServiceCollege-begreppet i marknadsföringen av olika till college knutna verksamheter. Man får del av den statushöjning som ligger i begreppet ServiceCollege. I nuläget finns, som tidigare angetts, endast ett certifierat ServiceCollege. Den nationella nivån är angelägen om att flera college bildas och certifieras som ServiceCollege. Självklart därför att man vill se en nationell utveckling i enlighet med Service- College idéer men också därför att begreppet ServiceCollege givetvis vinner i styrka och status om det blir mera allmänt förekommande i landet och förknippas med utbildning av hög kvalitet. Flera nationellt certifierade collegebildningar ger ju dessutom större förutsättningar att stötta regionala och lokala college. Frågan som vi lokalt och regionalt måste ställa oss är dock om nationell certifiering ger ett mervärde som motsvarar merarbete med ansökan och de extra kostnader som uppstår. Detta måste vägas mot den fördel det är att ha de till den nationella styrgruppen knutna organisationerna med oss på nationell nivå och det arbete som krävs för att fastställa och enas om egna regler för medlemskap och egna kvalitetskriterier. 20