Kvalitetsredovisning för Gullabo skola med tillhörande fritidshem läsåret 09/10 1. Inledning Kvalitetsredovisningen för Gullabo skola bygger på de nationella målen i läroplanen samt de lokala målen i arbetsplanen. Viktigast under läsåret har varit elevernas kunskaper och färdigheter, uppföljning av resultat, internationalisering samt normer och värden. 2. Skolans förutsättningar för måluppfyllelse 2.1 Bakgrundsfakta/Organisation Elevantalet under läsåret var 59 inkl förskoleklassen. Organisationen såg ut på följande sätt: F-2 27 elever 3-4 15 elever 5-6 17 elever Med tanke på skolans elevutveckling är detta en organisation som förmodligen kvarstår framöver. I personalgruppen ingick 1 förskollärare, 2 lärare 1-7 (sv/so), 1 mellanstadielärare, 1 speciallärare, en resurslärare (tidigarelärare)och en elevassistent. Antalet lärartjänster var 4,49, vilket motsvarar en personaltäthet av 8,8 lärare /100 elever. I lärartätheten är inte förskoleklassen inräknad. 2.2 Språkvalet Språkvalet är sedan många år förlagt till Torskolan. De dagar då eleverna har språkval börjar deras skoldag 08.00 istället för 08.20. Det innebär att timplanetid inte försvinner pga resorna. Inför läsåret 09/10 gjorde eleverna följande val: tyska 2elever franska 2 elever sv/eng 2 elever Ingen elev har bytt sitt språkval under läsåret. 2.3 Elevhälsan Vi har ett elevhälsoteam bestående av rektor, kurator och skolsköterska. Teamet träffas varannan vecka för att gå igenom elevsituationen på skolan och för att finna lämpliga åtgärder för de elever som är i behov av särskilt stöd. Till teamets hjälp finns också Resolut ( Emmaboda kommuns elevhälsa).
Gullabo skola förfogar över skolsköterska och kurator motsvarande ca 5%. Som regel finns skolsköterska och kurator i skolan 1 förmiddag i veckan. Skolläkare konsulteras ca 2ggr/termin. 2.4 Skolmat Gullabo skola har ett eget tillagningskök. Eleverna serveras en varierad och god måltid i en lugn miljö. Planering för kökets renovering inleddes under året och arbetet beräknas påbörjas under sommaren -10. 2.5 Skolskjuts Av skolans 59 elever åkte den största delen skolskjuts till skolan. Eleverna åker sedan några år till Torskolan för slöjdundervisning 1 ggr/ve (åk 3-6). Resorna till och från slöjdundervisningen påverkar inte timeplanetiden och samordnas med språkvalsresorna. 2.6 Lokaler Skolans lokaler är mycket slitna och i behov av upprustning. Inga grupputrymmen finns och möjligheten att använda stationshuset för undervisning är obefintlig eftersom förskolan och fritids använder dessa. Vi hade hoppats på att lokalfrågan skulle lösas under läsåret men tyvärr har inget skett. Vi har hela tiden svävat i ovisshet om var de olika verksamheterna ska hålla till. Diskussionerna har enbart tagit mycket tid och kraft och tyvärr påverkat verksamheten negativt. 2.7 Kompetensutveckling Under läsåret har vi haft gemensam kompetensutveckling för samtlig pedagogisk personal kring litteraturen Stärk språket - stärk lärandet. Kompetensutvecklingen har varit i föreläsningsform, litteraturstudier och studiecirklar. Större delen av kompetensutvecklingstiden har används till detta.2 studiedagar under läsåret användes till Skola 2011. Detta gav oss en inblick i de kommande kursplanernas upplägg. Under läsåret 10/11 kommer vi att satsa på kompetensutveckling inom ämnet matematik. 3. Goda kunskaper och färdigheter 3.1 Mål: Enligt de nationella målen skall utbildningen ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och nyfikenhet och lust
att lära. Målet för lärandet anges närmare i den nationella läroplanen och kursplanerna. 3.2 Resultat-måluppfyllelse För att få en så god bild som möjligt av våra elevers kunskapsutveckling gör vi regelbundna uppföljningar och tester framförallt beträffande elevernas läs och skrivutveckling. Under läsåret 08/09 införde vi gemensamma kartläggningsmaterial och tester för kommunens skolor. Detta för att få en bild av hur de olika skolorna skiljer sig åt och var de största resursbehoven finns. I åldersgrupperna F-3 använder vi materialet God läsutveckling och i åldersgruppen 4-6 använder vi LUS. Båda materialen är till stor hjälp för lärarnas bedömning av elevernas läsutveckling. I tabellen nedan redovisas de tester som gjorts under läsåret. Antalet elever som ligger på stanine 1-3 redovisas. Resultatet redovisas för pojkar respektive flickor då kön i nationella uppföljningar visat sig ha stor betydelse. År Test Antal elever Pojkar 1-3 Flickor 1-3 F-klassen Fonolek 8 (7fl,1p) 0 1 1 Vårtestet 11(2fl,9p) 1 1 2 Dls 2 7 (6fl,1p) 1 1 3 Dls 3 9 (3fl,6p) 5 1 4 Y lär hundspr 6 (5fl,1p) 1 3 5 DLS5 10 (3fl,7p) 4 0 6 Ängelholm 6 (1fl, 5p) 0 1 Vid jämförelser på individnivå framkommer följande: 12 pojkar och 8 flickor ligger i spannet stanine 1-3 (motsvarar ca 34%) 6 pojkar och 3 flickor ligger på stanine 1 4 pojkar och 3 flickor ligger på stanine 3 En hög andel elever ligger i spannet stanine 1-3. Det är fler pojkar än flickor som ligger inom spannet. Samtliga ovanstående elever har fått olika former av extra stöd och samtliga har åtgärdsprogram. Det vi tyvärr måste konstatera är att de åtgärder vi satt in inte gett effekt fullt ut. 3.2.1 Nationella prov åk 3: Under vårterminen genomfördes för andra gången nationella proven i årskurs 3 i ämnena svenska och matematik. I årskursen fanns 9 elever (3 fl och 6 pojkar) 4 elever bedömdes ha nått målen för årskursen i ämnet svenska 7 elever bedömdes ha nått målen för årskursen i ämnet matematik
Resultatet i svenska är i linje med resultatet i tabellen ovan. Årskursen är mycket resurskrävande både kunskapsmässigt och socialt. 3.2.2 Nationella proven åk 5: I årskursen fanns 10 elever (3 fl och 7p) 8 elever bedömdes ha nått målen i ämnet svenska 8 elever bedömdes ha nått målen i ämnet matematik 8 elever bedömdes ha nått målen i ämnet engelska 3.2.3 Analys Vi har sedan sedan 97 regelbunden uppföljning av våra elevers kunskaps och färdighetsutveckling främst i ämnena svenska, engelska och matematik (först de senaste åren har vi även följt kunskapsutvecklingen i övriga ämnen). Vi kan konstatera att vi för tillfället har ett förhållandevis stort antal elever som är i behov av särskilt stöd. Vi upplever att det blivit svårare att motivera våra elever till att läsa böcker och det tar förhållandevis längre tid för eleverna att knäcka läskoden. Vt-10 genomfördes en undersökning varvid åtgärdsprogrammen för de elever som haft sådant i minst 2 år i följd studerades. Undersökningen visade att det fanns brister vad det gäller uppföljning och utvärdering i förhållande till uppsatta mål. Åtgärder: elevernas läsutveckling är ett av våra förbättringsområden under kommande läsår (se skolans arbetsplan för läsåret 10/11) se till att vi använder våra resurser på ett effektivt sätt utifrån undersökningen höja kvaliteten på våra åtgärdsprogram 3.2.4 Hur har det gått för våra elever på högstadiet? Vårterminen 10 slutade 6 elever från Gullabo skola årskurs 9. I tabellen nedan redovisas deras betyg i svenska, engelska och matematik. Ämne Antal elever Saknar betyg Betyget G Betyget VG Engelska 6 0 3 3 Matematik 6 0 4 2 Svenska 6 0 4 2 BetygetMVG
Jämför vi med elevernas resultat på de nationella proven i 5:an kan vi konstatera att det gått bra för eleverna även på högstadiet. Samtliga elever har också betyg i alla övriga ämnen. 3.2.4 Utvärdering i arbetslaget i maj 2010 Vid studiedag genomförde arbetslaget en självutvärdering. Utvärderingen omfattade följande områden: matematik internationalisering likabehandlingsplanen Resultat Matematik Mål (Lpo 94) Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära matematik utvecklar sitt eget sätt att lära sig ämnet utvecklartillit till sin egen förmåga lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra tillägnar sig goda kunskaper i ämnet för att bilda sig och få beredskap för livet Lokala mål skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga till matematiskt tänkande utifrån sin nivå, tillsammans med andra och på egen hand alla elever ska minst nå kravnivån för åk 3 och 5 utveckla elevernas förståelse för tals värde, rimligheter och överslagsräkning Måluppfyllelsen har mätts genom de nationella proven i åk 3 och 5, regelbundet återkommande månadsprov och ALP- läsförståelse för matematik. Samt arbetslagets självutvärdering. Samtliga elever har inte nått målen. En gång i veckan har eleverna organiserats i åldersblandade mattegrupper. Eleverna har fått lösa problem tillsammans i grupperna och det har fungerat mycket bra. Inför kommande läsår är matematiken återigen ett prioriterat område ( se arbetsplanen för läsåret 10/11). Det som vi då kommer att satsa på är byte av läromedel, fler gemensamma genomgångar samt samla de elever som är inom samma områden i matten så att de får ta del av varandras strategier. Vi fortsätter att följa upp elevernas resultat genom olika tester och diagnoser. Lärarna ser fram emot kommande kompetensutveckling. Som ett led i
kompetensutvecklingen kommer våra elever att diagnostiseras och handlingsplaner görs för varje enskild elev. Resultat Internationalisering: Mål (Lpo-94) utveckla förståelsen för andra kulturer sprida kunskap om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra. skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram Lokala mål: att eleverna utvecklar förståelse för andra kulturer att eleverna visar omsorg om den globala miljön Måluppfyllelse: Det har varit svårt att mäta måluppfyllelsen, men vi gör bedömningen att vi delvis nått målen. Vi har genomfört de flesta av de aktiviteter som vi planerat men det är svårt att mäta hur mycket som våra elever tagit in. Åtgärder: Vi måste hela tiden arbeta med detta genom att tex ta upp aktuella händelser i världen Uppmärksamma FN-dagen varje år. Förbättringsområden under läsåret 10/11: Läsutveckling Matematik Idrott och hälsa 4. Normer och värden Likabehandlingsplanen Vi vill att alla i vårt område ska trivas och känna sig trygga. Likabehandlingsplanen verkar för hantering samt hindrande av alla former av kränkande behandling. I maj 2010 utvärderades likabehandlingsplanen för läsåret 09/10 i arbetslaget, vid utvecklingssamtal och genom en trivselenkät bland eleverna. I arbetslaget framkom bl a följande: diskussioner om värdegrundsfrågor och förhållningssätt förekommer regelbundet
all personal reagerar omedelbart vid varje antydan till ovänligt eller nedsättande beteende personalen är observanta på tecken som kan tyda på dåliga relationer mellan elever och tar genast itu med eventuella problem likabehanlingsplanen uttrycker tydligt att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling vid behov finns tillgång till professionell hjälp planering av personalens kompetensutveckling saknas delvis I elevenkäten framkom bl a följande: 98% av eleverna trivs mycket bra eller bra i skolan. 97% har alltid någon eller några att vara tillsammans med på rasterna. 1% upplever ibland rädsla på rasterna. Lärarna har tillsammans med eleverna diskuterat enkätens resultat. Vid utvecklingssamtalen ställdes 2 frågor till barn och föräldrar nämligen: Hur trivs du i skolan och med din klass? Vet du/ni om det finns någon på skolan som inte trivs och som känner sig utanför? Följande framkom: De allra flesta av eleverna trivs mycket bra i skolan, bara i några enstaka fall svarade eleven att den inte trivdes. Vid flera samtal nämns en och samma elevs namn som svar på fråga 2. Skolan har under året arbetat mycket målmedvetet för att förändra elevers attityder gentemot varandra och gentemot skolans personal. Arbetet har bestått i etiska samtal i grupp och enskilt. I vissa klasser/grupper har skolans kurator deltagit. Skolsköterskan har haft enskilda samtal med några av eleverna. Föräldrar har kontaktats och involverats i arbetet. Trots detta måste vi konstatera att vi inte nått målen fullt ut. Vi har fortfarande elever som blir kränkta och som kränker om än i något mindre omfattning. Åtgärder: se likabehandlingsplanens målformuleringar fortsätta att regelbundet arbeta med värderingsövningar och etiska samtal bli bättre på att skriva åtgärdsprogram även då det gäller social kompetens
5. Gullabo fritidshem Gullabo Fritids hade ca 20 barn 6-12 år inskrivna under läsåret. Det faktiska barnantalet på fritids låg mellan 6-15 barn. Antalet tjänster på fritids var under året 1,7. Eftersom lokalfrågan inte lösts har förskola och fritids fått samsas om lokalerna i Stationshuset även detta läsår. En ventilationsanläggning sattes in under året, vilket medfört att luften blivit bättre men lokalerna för övrigt är inte anpassade för de två verksamheterna. Precis som för skolans del har diskussionerna tagit alldeles för mycket tid och påverkat arbetsglädjen negativt. Trots allt visade de enkäter som genomfördes under läsåret att både barn och föräldrar är nöjda med den verksamhet som fritids bedriver. 4.1 Fritidshemmets mål Under läsåret 08/09 utarbetade fritidshemmen i kommunen ett gemensamt måldokument som blev klart under vårterminen 09. Under läsåret 09/10 prioriterades följande målområden: Barns delaktighet och inflytande Normer och värden Under vårterminen -10 genomfördes en barn- och föräldraenkät inom ovanstående målområden. Enkäterna visar att både barn och föräldrar är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Barnen upplever att de får påverka och komma med förslag på vad de ska göra. De tycker också att personalen lyssnar på dem. Alla som besvarat enkäten (12 barn) har kompisar som de kan leka med och alla får vara med, ingen är utanför. Föräldrarna tycker att personalen är engagerad och ser varje barn. De tycker att barnen får göra roliga saker på fritids. Ofta görs utflykter och många tycker att fritidshemmets natur - och miljöprofil är bra. Det framgår dock av föräldraenkäterna att det finns föräldrar som inte vet så mycket om fritids och vad som barnen gör där. En av våra uppgifter under kommande läsår blir att informera bättre om fritidsverksamheten och medvetandegöra föräldrarna om hur viktig den verksamheten är för barnen. I takt med att barnantalet sjunker inom förskolan i Gullabo måste vi hitta samverkansformer mellan de två verksamheterna under kommande år.
6. Slutsammanfattning I Gullabo skola tränas eleverna i att ta eget ansvar och delta i planeringen av sitt arbete efter mognad. Tyvärr har inte arbetet kring normer och värden gett förväntat resultat. Därför är det synnerligen viktigt att värdegrundsarbetet fortsätter även under kommande år. Alltför många av eleverna ligger lågt på lästester vilket visar att vi behöver satsa ytterligare inom detta område. Därför är läsinlärning och läsutveckling prioriterat område kommande läsår. Fritidshemmet håller god kvalitet och har tillsammans med övriga fritidshem i kommunen samverkan för utveckling av verksamheten. Vi har under året haft ett gott samarbete med hemmen och vi känner föräldrarnas stöd i vårt värdegrundsarbete. Gullabo 100921 I tjänsten Lisbeth Kromnow Rektor
KVALITETSREDOVISNING FÖR GULLABO SKOLA F-6 med tillhörande fritidshem Läsåret 09/10