Nr 5 april 2006 Författare: Anders Bergh Kosher eller palt maten är en del av vår identitet Av totalt fyrtio äldre personer som intervjuades om insatsen matlåda visade sig de fem äldre judar som fick matlåda med koshermat vara de allra mest nöjda. Varför? Svaret på frågan är värdefullt eftersom det kan lära oss något om varför en del äldre kan ha behov av etniskt anpassad mat. Samtidigt har svaret relevans för många andra äldre som har någon form av stöd eller hjälp med maten. För individen är det viktigt att ha inflytande och kontroll över det han eller hon äter. Det handlar om att ha en möjlighet att behålla en del av den för oss alla så viktiga bilden av oss själva, dvs. vår identitet. Det är något som matlådan med koshermat faktiskt lyckas med. Vad är koshermat och vilka är svårigheterna? Den judiska traditionen har vissa regler om mat och dess tillagning. Kortfattat är dessa regler att man inte äter fläskkött, att annat kött (fisk undantaget) måste vara slaktat enligt traditionen och att kött och mjölk inte får sammanblandas vare sig i köket när maten lagas, i en maträtt eller under en måltid. Det innebär att de köksredskap, porslin och bestick som används vid matlagning och under måltiden antingen är köttiga eller mjölkiga och måste hållas isär. För judar som strikt dvs. mycket noga följer traditionen framstår inte dessa regler som besvärliga eftersom de alltid har levt i enlighet med dem. Koshermaten är en del av deras vardag samtidigt som den är en viktig del för den som lever judiskt. För de äldre judar som behöver stöd och hjälp från hemtjänst för att klara av matinköp och matlagning uppkommer snart vissa orosmoment. Dels förväntar sig svensk hemtjänst att mat ska inhandlas i närområdet, dels äger hemtjänstpersonalen naturligtvis inte de kunskaper som krävs för att vare sig handla eller tillaga koshermat. Det finns t.ex. bara en butik i Stockholm som tillhandahåller kosherslaktat kött och för dem som inte bor nära den affären är möjligheterna att få det kött man vill ha starkt begränsade. Därutöver är många av de livsmedel som finns i mataffärerna inte godkända för judar eftersom de kan innehålla både kött och mjölk. Därutöver är all mat som innehåller gelatin som framställs av ben från djur inte kosher i Sverige. Det finns alltså en hel del som kan bli fel om den som handlar inte är insatt i vad som är kosher och vad som inte är kosher. När det gäller hjälp med eventuell matlagning i hemmet tillkommer ytterligare problem. Den person som ska stödja och hjälpa den äldre måste både instrueras, övervakas och ha förmågan att förstå värdet av att göra rätt. Det är alltså inte helt enkelt om ens möjligt för svensk hemtjänst att stödja och hjälpa äldre strikta judar med maten. 1 Mat för äldre
Mat för äldre Varför är det så viktigt att få den mat man är van vid? Många av de kvaliteter som matlådan med koshermat har är desamma som gäller annan mat. Det handlar om att maten är vällagad och god, matsedeln är genomtänkt och att maträtterna varieras över tid osv. Värdet med koshermaten utöver detta är att den som några av de intervjuade betonade gör dem lugna. Till skillnad från de andra äldre som intervjuades om sina matlådor, nämner samtliga av dem som får koshermat att de t.o.m. skulle kunna tänka sig att betala ett högre pris för maten, bara de får fortsätta att ha den kvar. Matlådan med koshermat framstår som en optimal lösning för de äldre judar som intervjuas. Ingen talar om en alternativ lösning, utan denna lösning framstår som den bästa tänkbara. För samtliga av de intervjuade är koshermaten en röd tråd som har följt dem genom livet. En kvinna har inte själv lagat kosher, men under livet kontinuerligt blivit bjuden på kosher hemma hos vänner och bekanta. Kosher har alltså alltid funnits som ett naturligt inslag i hennes omedelbara närhet. De andra har växt upp och uppfostrats i judiska hem där mat och kosher varit synonymt. Några har kunnat äta kosher under hela sina liv, andra har ätit kosher under delar av sina liv, medan de under andra perioder av sina liv har burit på drömmen om att åter kunna äta kosher. Gemensamt för samtliga är att de helt eller delvis har ätit koshermat under den senare delen av sina liv. Men i takt med en tilltagande skröplighet har det blivit allt svårare att få tag på den mat de är vana vid. Dels på grund av att antalet inköpsställen för kosherprodukter har blivit färre, dels på grund av svårigheten att själv klara av att laga mat. Den matlåda som nu finns tillfredsställer alltså ett uppdämt behov bland äldre judar att få fortsätta äta den mat de är vana vid. Det handlar om att trots att man är gammal få möjlighet att fortsätta vara den person man är och då är maten man äter central. Även om man inte längre kan besöka synagogan eller vänner och bekanta som bekräftar tillhörigheten, så kan man genom den mat man äter fortsätta att leva judiskt. Koshermaten är med andra ord en viktig del av identiteten, man får möjligheten att fortsätta vara sig själv. Hur har man löst behovet av koshermat? I Stockholm har den judiska församlingen inom ramen för det s.k. seniorprojektet sedan mitten av 1990-talet bedrivit en verksamhet som tillhandahåller färdiglagad koshermat för äldre. Maten tillagas vid Judiska hemmet och distribueras hem till de äldre av volontärer från församlingen en gång i veckan. Var fjärde vecka får de äldre en matsedel. De kryssar för vilka dagar de vill ha matlåda och kan även göra ett antal olika val. Det är t.ex. möjligt att få två portioner av en rätt och välja om man vill ha ris eller potatis. Möjligt är också att få tvättad rå potatis att koka själv istället för den potatis som följer med matlådan. För varje fyraveckorsperiod finns också ett antal extrarätter. Den maträtt som levereras för dagen då maten körs ut kommer färsk, medan övriga rätter levereras frysta. 2
Den ifyllda matsedeln lämnas till den volontär som levererar maten, eller skickas senast en vecka före leverans till köket vid Judiska hemmet. På matsedeln finns namn och telefonnummer angivet till den person man kan vända sig till med frågor eller eventuella ändringar av den gjorda beställningen. Vem vill ha koshermat? De äldre med dessa matlådor anser sig vara från strikta, via inte fullt så strikta till neutrala i förhållande till koshermaten. För de strikta är koshermat det enda som kan accepteras. Så här berättar Cecilia och Isak: Cecilia: Jag har ammat koshermat. Jag har ätit kosher i hela mitt liv. Mina föräldrar var väldigt strikta, så jag har ju följt i spåren. Koshermaten är väldigt, väldigt viktig. Alltså innan de satte igång med hemleverans av koshermat var jag tvungen att laga maten själv och köpa den koshermat som fanns och då fanns det ju i alla fall en kosheraffär i min stadsdel. Jag har aldrig ätit något annat än koshermat. Isak: Jag har alltid ätit kosher. Jag har varit troende sedan barndomen. Det var jag under fångenskapen i Ryssland också, även om det inte var så lämpligt. Men jag har försökt hålla mig till kosher så mycket som möjligt och jag lyckades vara kock under fångenskapen. Jag kunde ha kontroll under den tiden det var förbjudet, och det kan jag fortfarande nu när jag är fri. För den som inte är fullt så strikt tillhör koshermaten vardagen så långt det är möjligt. Så här beskriver Eva sitt förhållningssätt till koshermat: Eva: När jag gjorde mat själv hade jag inte två uppsättningar i köket för fleishedik och milchedik. Vi hade inte råd, så det blev inte så noga eftersom vi inte hade möjlighet. Min uppfostran var strängt religiös så när det finns koshermat då vill jag ha det, jag känner mig lugnare då. Det finns också de som är neutrala. Så här berättar Anna: Anna: Jag har ofta ätit kosher, men jag har inte lagat den själv. Jag fick ju kosher när jag var bortbjuden. Jag menar att för mig är det inte viktigt att det är koshermat, för mig är det viktigt att det är god mat som kommer hem. Bland dem som får koshermat hemlevererad varierar förhållningssättet till maten. För några är kosher ett absolut måste, för andra mat 3 Mat för äldre
Mat för äldre bland all annan mat som de tycker om. De äldre judarna som grupp betraktad består som så många av samhällets olika grupper av individer som förhåller sig till en viss tradition i olika hög grad. Vem kan laga koshermat? Köket vid Judiska hemmet som tillagar koshermaten har de intervjuades fulla förtroende. Ingen av dem som intervjuas bär på minsta tvivel om detta. Så här säger Isak: Isak: Det räcker inte för vår tradition att någon säger att det är kosher, nej det måste finnas papper på det och det kan bara en rabbin utfärda. Köket vid Judiska hemmet är väldigt hårt övervakat så att det blir riktig kosher. Eftersom verksamheten vänder sig till äldre judar och det bland dem finns de som är strikta måste maten som levereras vara kosher. Inget som helst tvivel får förekomma. När frågan ställs om någon annan än församlingen kunde göra maten tvivlar man starkt. Intervjuaren: Men om kommunen skulle börja laga kosher på ett servicehus? Cecilia: Men då är det ju ingen koshermat. Intervjuaren: Är det bara församlingen och deras kök som klarar av att göra kosher? Cecilia: Ja absolut. Och de har smaken och en sammansättning som jag tror att ingen annan kan göra. Du vet vi är uppfostrade, vi judar är så och vi har en känsla. Man märker direkt och då är det klippt. Intervjuaren: Vet du vem som gör maten? Isak: Ja, och det är viktigt. När jag är i synagogan händer det att jag besöker flickorna i köket och ser mig om. Intervjuaren: Och du är helt säker på att råvarorna är korrekta? Isak: Ja helt korrekta och under beskydd. Intervjuaren: Skulle kommunen kunna göra koshermat? Isak: Nej nej, det skulle inte gå. För den som fortfarande kan röra sig ute finns möjligheten att utöva viss insyn i tillagningen av maten. Det finns en närhet mellan de som gör och de som äter maten. Denna närhet bekräftas också under intervjuerna genom att många berättar att de ringer den person som organiserar verksamheten. Steget till att ta telefonen och ringa är inte så stort. Verksamheten organiseras av personer vid den judiska församlingen. Maten tillagas i köket vid Judiska hemmet och maten distribueras av frivilliga volontärer inom församlingen. Samtliga led hanteras av män- 4
niskor knutna till en organisation de själva är en del av och samtidigt delar tro och traditioner med. Det borgar för en tillit, den tillit som krävs för att maten man äter också är den mat den utger sig för att vara. Är matlådan med koshermat en särlösning? Utifrån majoritetsbefolkningens perspektiv skulle matlådan med koshermat kunna sägas vara en särlösning, dvs. en matlåda vars existens är ämnad att tillfredsställa ett särbehov hos en specifik grupp människor. Men resonemanget haltar. Det utgår från samhällets, kommunens eller majoritetskulturens perspektiv. Om vi istället utgår från de berörda individernas perspektiv dvs. den äldres perspektiv så behöver matlådan med koshermat inte betraktas som någon särlösning. Den är precis som alla andra matlådor, ämnad att svara upp mot äldre människors rätt att få fortsätta leva sina liv så som man alltid har gjort och är van vid. Dvs. att få en rimlig möjlighet att fortsätta vara delaktig i den del av samhället som man har känt samhörighet med tidigare under livet. Koshermaten möjliggör kontinuitet ifråga om maten för de äldre judarna på samma sätt som den svenska husmanskosten med paltbröd, salt sill och ärtsoppa möjliggör kontinuitet för andra äldre i samhället. Det är därför inte förvånande att det bland samtliga av de fyrtio intervjuade finns en äldre man som sätter likhetstecken mellan svensk husmanskost och hälsosam mat samt en äldre judisk man som menar att just koshermat är bland det mest hälsosamma man kan äta. Båda har naturligtvis lika rätt, de äter den mat de alltid har ätit och satt tilltro till, och gamla det har de blivit båda två. Viktigt att värna den enskilde äldres tilltro till maten Antalet äldre som får någon form av stöd och hjälp med maten från kommunerna är uppskattningsvis cirka 200 000 personer. Gemensamt för dem är att de i olika grad har överlämnat hela eller delar av kontrollen av sin mat till andra. Att andra övertagit kontrollen kan vara en källa till problem, men graden av problem handlar också om hur de andra vård- och omsorgspersonal, övrig kommunal personal som har med maten att göra och eventuella externa leverantörer hanterar maten, presenterar maten, kommunicerar om maten och agerar i andra avseenden i samband med maten. Matlådan med koshermat är ett exempel på att matlådor i sig inte måste vara ett problem, utan kan fungera riktigt bra. Vad kan vi då lära oss av denna matlåda utöver att det är viktigt att äldre med behov av etniskt anpassad mat ska få det? Många av de aspekter som framkommer kring koshermaten bör ha relevans också för andra äldre och deras mat. Ett viktigt värde som framkommit är att den äldre ska känna tilltro till maten, och viktiga byggstenar för denna tilltro är bl.a. möjligheten till insyn och igenkännade. Med insyn avses den enskilde äldres möjlighet att själv eller genom andra känna till alternativt ha möjlighet att ta reda på allt från vilka råvaror som används, hur maten tillagas till hur leveransen av maten går till. Om det exempelvis inte finns ett telefonnummer tillgängligt hos den äldre avsett för att ställa frågor eller klaga, eller om hemtjänstpersonalen vid frågor från de äldre inte vet var eller 5 Mat för äldre
Mat för äldre av vem maten tillagas riskerar det att inverka negativt på tilltron. Den andra byggstenen igenkännandet av maten har att göra med den äldres egna erfarenheter av mat. Den mat den äldre ätit och konfronterats med under livet har resulterat i erfarenheter som är viktiga för individen. Den äldre vet utifrån ett långt liv vad som är bra, god, hälsosam och nyttig mat. Är den mat som erbjuds obekant för den äldre, har den bekanta maträtten ett främmande namn, eller smakar och doftar maten annorlunda kan detta inverka negativt på tilltron. Resonemangen ovan är exempel på hur man själv kan börja reflektera och tillsammans med andra diskutera de äldres tilltro till den mat de erbjuds. Oberoende av om maten tillagas i hemmet, i ett storkök eller kommer förpackad i en matlåda är det viktigt att den som ska äta maten också känner tilltro till maten. Den som tar på sig ansvaret att förse andra med mat, tar på sig ett stort ansvar. Därför är det viktigt att erbjuda äldre mat som de känner igen. Det är också viktigt att de kan ta reda på matens ursprung och tillagning för att på så sätt skapa bra förutsättningar för ett stort mått av tilltro till maten. 6 * * * Artikeln är en vidareutveckling av den text som finns publicerad i Socialstyrelsens rapport Matlådan äldre om matlåda och socialt innehåll. Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr 2006-123-24