www.sprakenshus.se
Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk?
Språklig kod Uttrycksdel ordförråd grammatik språkljud Innehållsdel begreppsbildning Pragmatik språkliga regler sociala regler
Ackulturation Definieras som de förändringar i det ursprungliga kulturmönstret som beror på den kontinuerliga kontakten med en annan kultur
Språklig socialisation Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska lära sig tala är beror på: Värdet av tal i en kultur Statusförhållande i samtalet Uppfattningar om kommunikativa avsikter Uppfattningar om hur barn lär sig språk
Språklig socialisering barn uppfostras språkligt Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Babytalk Överdriven prosodi Språket bryts ner i smådelar Anpassat uttal och grammatik Vuxna verbaliserar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning
Språklig socialisering barn växer upp språkligt Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella kommunikativa situationen Barngruppen viktig Observation och lyssnande Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor
Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska
Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999) Nivå Exempel Nivå 5 Flickan gungar inte här är flickan som inte gungar Nivå 4 Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 Sen sprang hunden Hon sover inte Dricker har drickit Stor hund stora hundar Sen han springer Läser läste Pojke pojkor Hej då! Va e de?
PT LI 1:11 år Test I Test II Test III 5 huvudsats -bisats 4 plural i frasen 4 verb2- regel 3 plural båda orden i frasen 3 hjälpverb har + huvudverb 2 nutid och dåtid de sitter - sitter katten två katten e nä den inte gunga en stor pojke två pojkar pojke e stor hon inte gungar hon inte gungar hunden e stor katten e stora ej adverb ej adverb ej adverb en pojke stort en pojke stor hon äta han vill äta 2 plural hund hund hund hund pojken stor två pojke stor äter makaroni han äta alla sova - sova äter mjölk äter mjölk hund tre nä fyra hund stor penna o här lite penna äta makaroner han ätit alla makaroner han läsa bok läsa bok penna två pennor
PT ND 0:6 år Test I Test II Test III 5 huvudsats - bisats 4 plural i frasen 4 verb2-regel pappa mamma o pappa 3 plural båda orden 3 hjälpverb har + huvudverb 2 nutid och dåtid vill ej vill ej den flickan inte gungar här e flicka inte gungar ej adverb ej adverb ej adverb katten e två den också katter katten e stor katterna e stora vill ej dricka-slut han hoppar - hoppat en katt två katt glass-glass en katt två katter soverhund sover pojke stor två pojkar e stora äter glass äter äta glass 2 plural hund-två hund penna - tvåa penna penna tre pennor
Semantiska associationer Nettelbladt, Håkansson, Salameh 2007 Kategori Funktion Kontext Beskrivning Likhet Vilken passar den ihop med? Vad används den till? Var kan man hitta den? Kan du beskriva den? Vad liknar den?
Flerspråkighet och språkstörning Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet Tidig diagnos viktig flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning
Varför inte double delay? Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk form Klarar att utveckla två språk men är sårbara för bristande exponering på båda språken
Varför inte double delay? Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk (ljudmässig) form Klarar att utveckla två språk men sårbara för bristande exponering
Flerspråkiga barn med utvecklingsstörning Flerspråkiga barn med Downs syndrom (DS) en- och flerspråkiga barn med DS presterade lika på det engelska testet flerspråkiga barn med DS uppvisade samma språkliga utveckling som flerspråkiga barn utan DS, matchade utifrån MLU inga skadliga effekter på deras språkutveckling av flerspråkigheten kunde påvisas därför viktigt med stöd i båda språken
Svårigheter för barn inom autismspektrat Nettelbladt & Salameh 2013 Bristfällig social förmåga från ointresse för andra till svårigheter att få kontakt Bristfällig social interaktion från avsaknad av kommunikationsbehov till pratsamhet som inte tar hänsyn till om den andre vill säga något Bristfälligt socialt föreställande grader av oförmåga att ta den andres perspektiv grader av empatisk oförmåga
Språkliga och pragmatiska drag vid autism Nettelbladt & Salameh 2013 Grammatiska problem förväxlar pronomen, svårigheter med ja/nejsvar Semantiska problem negationer konkreta tolkningar av ord och bildspråk Fonologiska problem monotoni svårigheter att tolka satsmelodi, t ex frågor Pragmatiska problem svårt att inleda och genomföra samtal undviker ögonkontakt
Flerspråkiga barn med selektiv mutism samt inom autismspektrat Selektiv mutism högre incidens för flerspråkiga ofta komorbiditet med språkstörning och ängslan ofta depression och social isolering hos föräldrarna Autism pragmatiska problem medför mindre utrymme för samtal med L2-talare ingen skillnad mellan en- och flerspråkiga barn med ASD vad gäller lexikal utveckling på andraspråket en flerspråkig miljö påverkar inte utvecklingen på modersmålet jämfört med enspråkiga barn med ASD
Språkliga problem hos barn med ADHD Nettelbladt & Salameh 2013 Ouppmärksamhet ämnesglidning och ämnesbyte Hyperaktivitet överdrivet talande Impulsivitet svarar innan frågan är avslutad avbryter ständigt svag kontroll över associationer
TAKK med flerspråkiga föräldrar Både föräldrar och andra släktingar Teori under kursens gång Uppfostran kontra utvecklingsstörning Realistiska förväntningar Svårt att koppla nytt språk till tecken som lärts in på ett annat språk Olika syn på hur språk utvecklas
Intervention flerspråkiga barn Interventionen bör göras på båda språken Indirekt intervention - handledning av flerspråkig personal och föräldrar, äldre syskon Språkliga och kulturella faktorers roll Undvik postiljonsatser Lexikonet både storlek och organisation
Att ta bort ett språk Utvecklingen går inte fortare med bara ett språk Språk till syskon Mindre språklig stimulans
Frågor till föräldrar Språklig bedömning barnets språkutveckling specifika frågor kring barnets L1 skiljer sig barnet från syskon/kusiner? förstår familjen/andra? Bedöm båda språken Använd ej normering för enspråkiga barn