Regional transportplan för Kalmar län 2014-2025

Regional transportplan för Kalmar län 2014-2025

2013-11-22 2(50) Utdrag ur styrelsens protokoll 2013-11-22 162 D 2012/477-543 Regional Transportplan 2014-2025 Beslut Styrelsen beslutar att godkänna Regional transportplan för Kalmar län 2014-2025. Eventuella frågor besvaras av Helena Ervenius, tel 0480 44 83 66, helena.ervenius@rfkl.se Iréne Tallhage Lönn, tel 0480 44 83 48, irene.tallhage.lonn@rfkl.se

2013-11-22 3(50) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 6 2 Regeringens riktlinjer... 7 2.1 Ekonomiska ramar... 7 2.2 Förutsättningar för planeringen... 8 3 Regionala utgångspunkter... 10 3.1 RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020... 10 3.2 Regional systemanalys för östra Götaland... 10 3.3 Kalmar läns klimatkommission... 11 3.4 Regionalt kollektivtrafikprogram... 11 3.5 Positionspapper - Småland och Blekinge... 11 4 Övriga planeringsförutsättningar... 13 4.1 Nationell, regional och lokal infrastruktur i samverkan... 13 4.2 Samordning av planeringsprocesser... 13 4.3 Hela resan från dörr till dörr... 14 4.4 Kollektivtrafik för alla... 15 4.5 Cykelstrategi för mer cykling... 16 4.6 Godstrafik... 16 4.7 Kalmar län ett av Sveriges största besökslän... 17 4.8 Linnéuniversitetet, ett universitet två städer... 17 4.9 Ett jämställt transportsystem... 18 5 Åtgärder 2014-2025... 19 5.1 Vem finansierar vad?... 20 5.2 Samfinansiering mellan regional och nationell plan... 20 5.3 Större investeringar i regional plan... 21 5.4 Mindre investeringar på väg i regional plan... 22 5.5 Kollektivtrafikåtgärder... 23 5.6 Cykelåtgärder utanför tätorterna... 24 5.7 Bidrag till enskilda vägar och flyg samt till attitydsprojekt... 24 5.8 In- och utfarter till tätorter vid nationella vägar... 24 6 Effektbedömning... 25 6.1 Nio funktionella transportstråk i länet... 25 6.2 Åtgärder... 26 6.3 Effekter... 27 6.4 Ostkuststråket... 28 6.5 Kust till kuststråket... 31 6.6 Höglandsstråket... 33 6.7 Dackestråket... 34 6.8 Götalandsrakan... 36 6.9 Östgötastråket... 37 6.10 Tjuststråket... 39 6.11 Ölandsstråket... 40 6.12 Internationella stråket... 42 7 Miljöbedömning... 44 7.1 Inriktning av miljöbedömningen... 44 7.2 Samlad miljöbedömning... 45 8 Utdrag ur förslag till Nationell plan 2014-2025... 47 8.1 Större investeringar... 47 8.2 Förslag till förberedelser för byggstart 2017-2019... 47 8.3 Förslag till investeringsåtgärder 2020-2025... 47 8.4 Namngivna brister... 48

Förord 2013-11-22 4(50) Inriktningen för Kalmar län är att åstadkomma en rund och gränslös region med ett modernt och funktionellt transportsystem. Nuvarande transportsystem har dock stora brister som inte är förenliga vare sig med de transportpolitiska målen för funktion och hälsa eller med länets egna mål för att nå positiv utveckling i regionen. Näringslivets behov måste tillgodoses; stora krav ställs på förbättringar av länets vägnät och på möjlighet att transportera mer gods på järnväg. Ett talande exempel är länets skogsindustri. Småland är det landskap i landet som har störst skogstillväxt det ställer krav på det lokala vägsystemet när timmer ska fraktas ur skogen. I länet finns också ett av världens största och modernaste massabruk och sågverk det ställer krav på både goda nationella och internationella förbindelser. Ett annat exempel är den omfattande besöksnäringen och de många turiststråken i länet. På Ölandsbron är antalet fordon tre gånger högre på sommaren jämfört med på vintern sommartrafiken är på nivåer som är jämförbara med storstädernas högtrafikerade leder. Det får självklart stora konsekvenser för vägarna på bägge sidor om bron. Längs de små och smala vägarna på Öland händer sommartid många olyckor, dessvärre flera med dödlig utgång. Dagliga förbindelser med kontinenten är nödvändig för regionens företag, inte minst för ledande funktioner och befattningar ska kunna behållas i länet. För företag som överväger att etablera sig i regionen är det många gånger en avgörande fråga. Det måste gå att flyga ut på morgonen, göra ett ordentligt dagsverke i Europa och vara tillbaka i länet samma kväll! Flyget har också en alldeles speciellt stor betydelse för Kalmar län där tågförbindelserna med Stockholm är dåliga. Många länsbor gör täta arbetsresor eller arbetspendlar till Stockholm. Ett av länets prioriterade mål är att minska antalet lokala arbetsmarknader till två. Det kräver förbättrade möjligheter att arbetspendla inom länet och till grannlänen, det vill säga att göra längre resor på kortare tid. Vi presenterar här ett förslag till en ny transportplan för åren 2014-2025 där vi ger förslag på åtgärder för att förbättra transportsystemet för att nå en bättre utveckling i länet och regionen. Ansvaret för att ta fram planen ligger hos Regionförbundet i Kalmar län med den politiskt tillsatta styrelsen som beslutande instans. Representanter för länets alla kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket och Kalmar Länstrafik har aktivt bidraget under hela processen.

2013-11-22 5(50) De tre åtgärder vi prioriterar är: Få snabbare och säkrare trafik längs de viktiga vägarna och järnvägarna genom länet. E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Tjustbanan och Stångådalsbanan ingår alla i det nationella åtagandet. Men enligt tillgänglig information prioriterar inte den nationella planen dessa stråk och därför föreslår vi att cirka 25 procent, dvs drygt 200 miljoner kronor, läggs på järnvägarna och E22. Göra kollektivtrafiken mer lätt tillgänglig och attraktiv för att fler ska välja den till framförallt arbetsresor. De åtgärder vi gör syftar till snabbbare resor. Vi bygger strategiskt lokaliserade knutpunkter längs kollektivtrafikens linjer för att underlätta byten mellan till exempel cykel eller bil till kollektivtrafiken. Öka cyklingen. Under 2013-2014 tar länets kommuner tillsammans med KLT, Trafikverket och regionförbundet fram en cykelstrategi med fokus på turism, regionalt cykelnät och cykling i kombination med kollektivtrafik. Strategin ska utgöra underlag för prioriteringar. Parallellt med att länet tagit fram en regional transportplan för åren 2014-2025 har Trafikverket tagit fram en nationell transportplan. För att se helheten vilka åtgärder som ska genomföras i Kalmar län bör de bägge planerna ses tillsammans. Lars Blomberg Regionförbundets ordförande

1 Bakgrund 2013-11-22 6(50) Länen och Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att upprätta förslag till planer för transportinfrastruktur för åren 2014-2025. Länens planer omfattar investeringar på det regionala vägnätet, som i Kalmar utgörs av samtliga vägar utom E22, riksväg 25 och 40. Den regionala transportplanen har som utgångspunkt att prioritera åtgärder i transportsystemet som stödjer länets utvecklings- och tillväxtpotential, enligt länets RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020. Viktiga frågor kring länets transportinfrastruktur sätts i sitt regionala sammanhang och prioriteras utifrån regional nytta. Den nationella planförslaget skickas ut på samråd under tiden 13 juni-1 oktober 2013 och regeringen förväntas ta beslut om den i december 2013. Den regionala planen ska redovisas för regeringen den 16 december 2013. Kartan visar de vägar och järnvägar som ingår i den Nationella planen.

2 Regeringens riktlinjer 2013-11-22 7(50) 2.1 Ekonomiska ramar Den ekonomiska ramen för trafikslagsövergripande åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. under planeringsperioden 2014-2025 ska uppgå till 522 miljarder kronor och omfattar följande delar 1. 86 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvestering av statliga järnvägar 2. 155 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering av enskilda vägar 3. 281 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet Kalmar läns planeringsram för åren 2014-2025 är 836 miljoner kronor, vilket ger i snitt 70 miljoner kronor per år En del av den regionala planen är uppbunden av avtal om till exempel förskotteringar som har träffats under 2010 2013. Det är investeringar i järnvägsnätet, ombyggnad av riksväg 34 i Målilla samt investeringar i cykelvägar och Kalmar flygplats.

2013-11-22 8(50) Dessutom har Kalmar län gjort av med mer pengar än vad våra ramar tillät 2008-2013. Orsaken var att kunna bygga den nya vägen, Glahytt-Stora Aby, på ett rationellt sätt. I huvudsak är det Jönköpings län som har lånat ut pengar från sin regionala plan. Pengarna ska återbetalas 2014. 2.2 Förutsättningar för planeringen Åtgärderna ska inriktas mot de viktigaste stråken för att stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Samlade effektbedömningar av åtgärderna ska genomföras, dvs. samhällsekonomiska bedömningar. De regionala ramarna ska användas för utveckling av länens transportinfrastruktur och regeringen förutsätter att länsplaneupprättarna i sina prioriteringar också utgår från ett länsöverskridande och ett nationellt perspektiv 2.2.1 Medfinansiering Medfinansiering: Kommunen eller privata organisationer/företag finansierar investeringar Samfinansiering: Den regionala och nationella planen samverkar i att finansiera ett projekt Enligt regeringen ska medfinansiering initieras av bidragsgivaren och det får inte medföra att man går före i kön. Förskottering kan ske på objekt som ska byggas 2014-2016. I undantagsfall kan det även ske på objekt som planeras att bli byggda 2017-2019. 2.2.2 Ny planringsmodell Det nya planeringssystemet är grupperat enligt modellen år 1-3, år 4-6 samt år 7-12. Projekt inom år 1-3 ska i princip vara klara att bygga medan i år 7-12 finns idéer om vad som ska göras. Projekt i den mellanliggande perioden är i under utredning.

2013-11-22 9(50) Ledstjärnan för hela planeringsarbetet ska vara 4-stegsprincipen. Steg 1 Tänk om Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Optimera Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Bygg om Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

3 Regionala utgångspunkter 2013-11-22 10(50) 3.1 RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020 RUS för åren 2012-2020, den regionala utvecklingsstrategin, är grunden för arbetet med den framtida transportinfrastrukturen i länet 1. För transportplaneringen är de viktigaste målen: Antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två. Andelen gods som går via tåg och båt ska öka Från Kalmar Öland Airport ska man kunna flyga över dagen till flera av de större europeiska städerna Alla ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast 2020 Fossilbränslefri region 2030 3.2 Regional systemanalys för östra Götaland De fem länen i östra Götaland; Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Östergötlands län, upprättade 2008 en gemensam systemanalys för transportinfrastrukturen. Systemanalysen ger en samstämmig bild av vad de ingående regionerna då såg, och fortfarande ser, som strategiskt för ett hållbart transportsystem: regionförstoring, attraktiv kollektivtrafik, väl utvecklat nätverk av vägar och järnvägar samt utveckling av förbindelserna med de expanderande marknaderna österut i Ryssland och Kina. Systemanalysen identifierade tolv viktiga stråk för östra Götaland som grundar sig i tre viktiga samband: Mellan universitetsorterna dessa orter utgör motorer för arbetsmarknaden. För Kalmar län är bildandet av Linnéuniversitetet, med säte i både Kalmar och Växjö, sannolikt något av det viktigaste som hänt länet på mycket lång tid De större godsnoderna hamnar och kombiterminaler, är målpunkter och omlastningsplatser för varor och gods mellan järnväg, väg och hav. Idag sker mycket av godstransporterna genom länet på väg. Det finns potential att öka andelen gods som transporteras via järnväg och sjöfart. Turismområdena - en stor del av turismtrafiken har sydöstra Sverige som målpunkt. Besöksnäringen är en av Kalmar läns viktigaste näringar och är en bransch som har 1 Regionförbundet. RUS - Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020

2013-11-22 11(50) en mycket stor tillväxtpotential. 3.3 Kalmar läns klimatkommission Klimatsamverkan Kalmar län är ett gemensamt initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet, med syfte att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Klimatkommission har till uppgift att föreslå och samordna åtgärder för att nå dessa mål. Klimatkommissionen lyfter fram fem viktiga frågor. Två av dessa har direkt koppling till infrastruktur och transporter. Ställ krav på klimatneutrala transporter Transportområdet är centralt. Utsläppen av växthusgaser ökar, trots att andelen bränslesnåla fordon och biobränslen ökar. Detta beror på att transportvolymerna ökar. Det behövs nya lösningar, förnybara bränslen och ändrade transportmönster. Satsa på biogas Det finns en stor potential att producera biogas till fordon i Kalmar län, främst inom lantbruket. En sådan produktion skulle också ge nya jobb i länet. Men då måste någon storkonsument gå före och visa sitt kommande behov av biogas. 3.4 Regionalt kollektivtrafikprogram Länets trafikförsörjningsprogram, som handlar om kollektivtrafik, har följande restidsmål: Under 60 minuter Mellan huvudorter i angränsande lokala arbetsmarknader och mellan centralorter i angränsande kommuner. Under 45 minuter I en lokal arbetsmarknad mellan huvudorten och samtliga orter med fler än 2 000 invånare samt i en kommun mellan centralorten och alla tätorter större än 1 000 invånare. Det här ställer krav på infrastrukturen i form av bättre hållplatser utmed stråken samt fler mötesstationer på samtliga järnvägar. 3.5 Positionspapper - Småland och Blekinge De fyra länen i Småland och Blekinge har tagit fram ett gemensamt positionspapper

(bilaga), vars huvudbudskap är: 2013-11-22 12(50) Ta vara på och utveckla det transportsystem som finns i Småland-Blekinge Det är klokt av Sverige att använda det väg- och järnvägsnät som finns i Småland och Blekinge, förstärka detta och bygga ut där så behövs. En fördelning av flera funktionella stråk i södra Sverige erbjuder näringslivet ett mer robust transportsystem med högre grad av flexibilitet och med flera portar mot omvärlden. Kapaciteten på järnvägsnätets huvuddel i regionen, Södra stambanan, är begränsad och ett växande problem. Matningen till denna ryggrad måste fungera och för ett robust system med redundans behövs avlastande förbindelser. Tvärgående förbindelser är mycket viktiga för ett effektivt och balanserat transportsystem. E22 längs kusten i sydost, där många delar är en tvåfilig landsväg med lägre fart, bör prioriteras högre. Alla hamnar längs ostkusten knyter an till E22 och vägen knyter samman städer och gemensamma arbetsmarknader. Hastighetsstandarden idag varierar från 30 km/tim till 110 km/tim. E22 har idag begränsad framkomlighet och ska i hela sin längd ha en standard som medger säker 110-väg.

4 Övriga planeringsförutsättningar 2013-11-22 13(50) 4.1 Nationell, regional och lokal infrastruktur i samverkan Kapitel 4.1 ska uppdateras när den Nationella planen har fastställts av regeringen, vilket beräknas ske i mars 2014 Alla transporter och resor hänger ihop, oberoende av administrativa gränser eller vem som är huvudman för infrastrukturen. Av det skälet samarbetar de tre länen i Småland och Blekinge län kring viktiga mål och satsningar på sydöstra Sveriges infrastruktur. Av samma skäl är kontakterna och samråden med Trafikverket väsentliga för optimal nytta för hela transportinfrastrukturen oavsett om det tillhör det nationella eller regionala nätverket. Kommunernas synpunkter och förslag väger tungt samtidigt som den regionala nyttan av åtgärder är prioriterad. För östra Götaland är länen enade om att den högst prioriterade infrastrukturen är stråken stambanan/e4 och E22 samt sjöfarten genom hamnarna och deras potential för framtiden för att nå expanderade marknader österut. För Kalmar län utgör E22 samt järnvägsnätet stommen och denna infrastruktur, liksom riksvägarna 25 och 40, ingår i den nationella transportplanen. Övriga statliga vägar ingår i den regionala transportplanen. På Trafikverkets förslag över objekt som kan byggas med medel ur den nationella transportplanen åren 2014-2025, finns i Kalmar län två objekt så högt prioriterade att det kan antas rymmas inom den nationella planens ram. Det är dels mötesfri väg i på E22 vid Nygård-Gladhammar-Verkebäck, dels motorväg/ mötesfri väg på E22 i ny sträckning förbi Rinkabyholm. Två viktiga objekt längs E22 är lägre prioriterade och är därmed osäkra om de kommer att byggas inom perioden; genomfarten genom Mönsterås och förbifart vid Bergkvara. På järnvägen Kust till kustbanan mellan Kalmar och Växjö har två mötesspår byggts under åren 2010 till 2013. Ytterligare två mötesspår på sträckan, Trekanten och Skruv, prioriteras av Trafikverket region syd och finns förmodligen med i förslag till nationell plan för de kommande åren. Trafikverket förutsätter dock att de samfinansieras med medel från den regionala planen. Under 2013 blir den helt ombyggda järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona klar. Tillsammans med ombyggnad av bangården i Växjö och nytt resecentrum i Alvesta har därmed Kust till kustbanans standard och kapacitet mellan Kalmar och Södra stambanan höjts. På Stångådals och Tjustbanorna har förbättringar gjorts och kommer att fortsätta göras under åren 2014-18 med medel från den regionala transportplanen samt från Trafikverkets driftbudget. 4.2 Samordning av planeringsprocesser Utvecklingen av bebyggelsestrukturen spelar långsiktigt en mycket stor roll för möjligheterna att utveckla transportsystemet i linje med de transport- och miljöpolitiska målen. Ett effektivt transportsystem är samtidigt en förutsättning för att kunna nå generella samhällsmål som regional utveckling och hållbar tillväxt. I proposition Framtidens resor och transporter konstaterar regeringen att det är nödvändigt med samordning av de olika planeringsprocesserna för trafik, trafikinfrastruktur och övrig fysisk samhällsplanering. Det gäller såväl på nationell som

på regional och kommunal och nivå. 2013-11-22 14(50) Den fysiska planeringsprocessen för infrastrukturanläggningar och kommunens planering för markanvändning bör effektiviseras i syfte att korta ledtiderna fram till färdig anläggning. Kollektivtrafikens utveckling är en strategisk och långsiktig uppgift, som även den kräver samordning mellan stadsplanering och trafikplaneringen. 4.3 Hela resan från dörr till dörr För att nå regionens mål, att länet ska gå från dagens fyra arbetsmarknadsregioner till två och samtidigt bli fossilbränslefri, behövs god kollektivtrafik. Regionförstoring förutsätter möjlighet att resa längre på kortare tid. Det har betydelse för att företag ska finna rätt kompetens, för människor att hitta arbeta och för rörligheten på arbetsmarknaden. Det ökar regionens attraktivitet både för företag och för människor. Det är resan från dörr till dörr som räknas det räcker inte med att kollektivtrafikens linjer fungerar. Man måste också kunna ta sig till strategiskt placerade knutpunkter eller hållplatser på ett snabbt och helst koldioxidsnålt sätt. Gå eller cykla går bra i eller nära städer och tätorter om det finns ett väl genomtänkt gång- och cykelvägnät. Bor man på landsbygden och det inte finns några anslutande busslinjer kan bilen vara den enda lösningen. Med bra pendlarparkeringar för både bilar och cyklar längs de snabba kollektivtrafiklinjerna, vill vi underlätta bytet till tåg eller buss. Fig: Huvudfärdmedel vid resa till och från arbetet Bilen dominerar totalt vid arbetsresorna. Det är endast på mycket korta sträckor som man väljer att gå eller cykla. Kollektivtrafiken har sin största andel på arbetsresor över 5 mil. Källa: RVU SmålandBlekinge 2012

2013-11-22 15(50) Fig: Färdmedel för samtliga resor OBS. Fixa grafen så att förklaring för samtliga staplar kommer med Oavsett vilken typ av resa man gör dominerar bilen som transportsätt. 4.4 Kollektivtrafik för alla En kollektivtrafik som bidrar till hållbar regional utveckling förutsätter en samsyn och nära samverkan mellan landstinget, länets kommuner och regionförbundet, men också med Trafikverket, transportföretag och trafikmyndigheter i angränsande län. Några viktiga ledstjärnor för trafiken i Kalmar län är Bäst för flest, Hela Resan och Tänk tåg kör buss. Det innebär att de större satsningarna i första hand koncentreras till de relationer där många reser idag. Inriktningen är att få länet att växa i och utmed de stråk som har bäst förutsättningar för kollektivtrafik. Matningen till de starka kollektivtrafikstråken kan ske genom olika typer av trafik (stads-, landsbygds- eller särskild matartrafik). Väsentligt för resandet är att få minsta möjliga väntetid i bytespunkterna då direktresandet är det i särklass mest attraktiva. Minst lika stor utmaning är att utveckla kollektivtrafiken till ett faktiskt alternativ för människor som bor på landsbygden vid sidan om de starka stråken. Alternativa lösningar för kollektivt resande prövas, vilka kan inrymma allt från anropsstyrd

2013-11-22 16(50) trafik till modeller för samåkning baserade på modern teknik. Det är nödvändigt med en bred syn på begreppet kollektivtrafik för en stor och relativt glest befolkad del av landet som Kalmar län. 4.5 Cykelstrategi för mer cykling Cykling kommer att få en större betydelse i framtiden, både för resor till jobbet och för att på fritiden och semestern upptäcka attraktiva delar av vår region och vårt land. För att det ska bli attraktivt och säkert att cykla behövs bra cykelvägar i en genomtänkt struktur, dvs en planering som utgår från cyklandets logik. En cykelstrategi för hela länet ska tas fram för att underlätta samordning av kommunernas planering. Strategin beräknas vara klar 2014. Cykling som en del av hela resan i kombination med kollektivtrafik är ett viktigt perspektiv i planeringen av ett starkt och hållbart transportsystem. För att underlätta byten mellan trafikslag behövs attraktiva och tillgängliga bytespunkter med bra lösningar för cykel, till exempel tillräckliga, trygga och säkra cykelparkeringar med service som pump och verktyg. Den största potentialen att snabbt öka andelen resor med cykel bedöms finnas inom tätorter och för resor som är kortare än fem kilometer. I vissa tätorter finns sannolikt en överflyttningspotential för även lite längre resor. 4.6 Godstrafik Det är angeläget att godstrafiken utvecklas både ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv. Överföring av gods från väg till järnväg och sjöfart bör öka. Trafikverket och regionerna har det stora ansvaret att i åtgärdsplaneringen peka ut de åtgärder som krävs för att skapa ett långsiktigt godstransportsystem som fungerar både ur ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på godstransporterna utifrån marknadens behov och förutsättningar. Då blir det naturligt med ett trafikslagsövergripande synsätt och att koppla satsningar på vägar och järnvägar till väl fungerande terminaler och hamnar. Länets hamnar är tillsammans med kombiterminaler på land viktiga omlastningsplatser. Väl fungerande marktransporter till och från hamnarna är av största betydelse för hamnarnas möjlighet att utvecklas.

2013-11-22 17(50) Idag sker mycket av godstransporterna genom länet på väg eftersom järnvägsnätet inte är utbyggt för att klara stora godsmängder. Med kombiterminaler och med fler mötesspår kommer mer gods att kunna transporters på järnväg. E22 är av största betydelse för godstransporterna i Kalmar län. E22 binder ihop stora industrier och hamnarna längs kusten. Utbyggnad av järnvägskapaciteten längs Stångådalsbanan och Tjustbanan är önskvärd för att överföra vägtransporter av gods till järnväg. Transportvägar i östvästlig riktning finns dels i stråket Rv25 och Kust till kustbanan, dels i stråket Rv 40 och Rv 47 samt järnvägen Bockabanan västerut mot Jönköping/Nässjö och Göteborg samt österut mot Gotland och hamnar på andra sidan Östersjön. Inom Cargoto-projektet pågår ett arbete för att etablera en förbindelse i öst-västlig riktning med målet att bland annat nå de expanderande marknaderna i Ryssland och Kina. 4.7 Kalmar län ett av Sveriges största besökslän Besöksnäringen är en av Kalmar läns viktigaste och starkast växande näringar. Goda transportmöjligheter till och från länet för turister och mellan länets turistattraktioner är därför av stor betydelse. Belastningen på länets vägar och järnvägar är mycket olika på vintern och sommaren. Sommartid har Ölandsbron trafikmängder som är jämförbara med infartstrafiken till Stockholm. Länsväg 136, som är pulsådern på Öland, är hårt drabbade av olyckor under turistsäsongen. Längs flera av länets vägar behöver rastplatser byggas av trafiksäkerhetsskäl. Detta är särskilt tydligt på Öland och i norra delen av länet, vid Vimmerby och Västervik. Ett pågående projekt är att bygga en nationellt och internationellt intressant led för cykelturism på Öland. 4.8 Linnéuniversitetet, ett universitet två städer Linnéuniversitetet bildades 1 januari 2010 och är lokaliserat till de två städerna Växjö och Kalmar. Linnéuniversitetet är något av det allra viktigaste som hänt för regionens utveckling på mycket lång tid. Många, framförallt lärare och personal,

2013-11-22 18(50) reser dagligen med tåg mellan de bägge universitetsstäderna. Ett mål är att kunna åka från campus till campus på 60 minuter. För att det ska bli möjligt har insatser gjorts och ytterligare insatser krävs på Kust till kustbanan. Fler mötesspår skulle säkra tågens punktlighet samt göra det möjligt med högre hastigheter. 4.9 Ett jämställt transportsystem Kvinnor och män ska kunna resa på lika villkor och infrastrukturen ska utformas så att ingen diskrimineras. Det finns vare sig färdiga svar eller bilder för hur en jämställd järnvägsinvestering eller busstation ser ut. Jämställdhet i planeringen handlar om att se på nuläget, beskriva den och hitta transportlösningar som passar olika grupper av medborgare. Resvaneundersökning som gjordes för Småland och Blekinge 2012 visar att kvinnor och män har olika resmönster. Kvinnor använder bilen i 65 % av sina resor, medan männen gör det i 75 % av fallen. I transportplanen finns medel upptagna för attitydåtgärder. En sådan åtgärd skulle kunna vara att utveckla mer rumsliga analyser. Var arbetar kvinnor och män som väljer visst transportmedel? Var gör de sina inköps- och serviceresor? Hur påverkas de av en eventuell transportåtgärd?

5 Åtgärder 2014-2025 2013-11-22 19(50) Den totala ramen för Kalmar läns regionala plan är 836 miljoner kronor. I genomsnitt har vi 70 miljoner kronor per år. Behoven överstiger resurserna mångfalt och prioriteringarna har varit svåra att göra. Samtliga kommuner och regionförbundet är eniga i att använda pengarna enligt nedan: Åtgärder Total Mkr 2014-2016 2017-2019 2020-2025 Nationella objekt, samfinansiering 205 70 110 25 Järnväg, Stångådals- och Tjustbanan. Förskotterat 100 10 90 0 Järnväg Kust till kust, Örsjö. Förskotterat 25 5 20 0 Järnväg Kust till kust, Trekanten 48 48 0 0 Samfinansiering ospecificerat projekt 25 0 0 25 E22, Mönsterås kollektivtrafik 7 7 0 0 Större investeringar på väg > 25 Mkr 375 90 50 235 Återbetalning av lån till andra län 50 50 0 0 Riksväg 23/47 Förbi Målilla, förskotterat 40 40 0 0 136 Brofästet Borgholm 200 0 50 150 Riksväg 23 Målilla Hultsfred 60 0 0 60 Nytt vägstråk 25 0 0 25 Mindre investeringar på väg < 25 Mkr 74 9 10 55 Väg 136 Brofästet Borgholm 0 8 0 0 Trafiksäkerhet & framkomlighet 66 1 10 55 Kollektivtrafikåtgärder regionala stråk 69 16 18 35 Väg136 Brofästet Borgholm 0 6 0 0 Mindre hållplatser 12 3 3 6 Knutpunkter för buss/bil/cykel 51 7 15 29 Cykelåtgärder utanför tätort 77 3 16 58 Cykelvägar mellan orter och för kollektivtrafik 38 3 7 28 Cykelvägar för turism, delvis förskotterat 39 0 9 30 Bidrag: Enskilda vägar och flyg. Attitydsprojekt 36 21 5 10 Utlovade statsbidrag 2014 1 1 0 0 Enskild väg 12 3 3 6 Åtgärder på flygplatser 15 15 0 0 Åtgärdsvalsstudier 3 1 1 1 Projekt för attitydspåverkan 5 1 1 3 Totalsumma 836 209 209 418

2013-11-22 20(50) Större delen av det regionala anslaget går till stora objekt. Innan en nyinvestering eller stor ombyggnad på väg eller järnväg görs ska dock andra åtgärder övervägas enligt fyrstegsprincipen. 5.1 Vem finansierar vad? Medel från regionala planen ska i första hand användas för åtgärder som syftar till att uppfylla målen i RUSEN. Det handlar om att prioritera åtgärder som skapar regional utveckling. Lokala åtgärder tar respektive kommun ansvar för. Den nationella planen, som Trafikverket har ansvar för, finansierar järnvägarna samt E22, riksväg 25 och 40. Vid de allra flesta åtgärder krävs dock en dialog mellan flera av parterna. Den regionala planen ska finansiera om- och nybyggnad av alla statliga vägar, utom E22 samt riksvägarna 25 och 40. Respektive kommun tar investeringsansvaret för gång- och cykelbanor i tätorterna oavsett vem som är huvudman för vägen. I de fall Trafikverket är huvudman för vägen ska samråd ske med Trafikverket. Se även kapitel 5.7 Med medel från den nationella planen genomför Trafikverket smärre förbättringsåtgärder på det statliga vägnätet såsom asfaltering, bärighet och broförstärkningar. I detta sammanhang kan det vara läge för kommunen är göra en passa på åtgärd. Förhållandet kan även vara det omvända. För att öka nyttan och planberedskapen ska kommunen och Trafikverket samråda regelbundet. Exploatören ska i skälig omfattning bekosta exploatering som medför ombyggnader av vägar. 5.2 Samfinansiering mellan regional och nationell plan Järnvägarna och E22 hör till den nationella planen och medlen ur denna regionala plan gör att projekten kan komma igång. 5.2.1 Stångådals- och Tjustbanan Upprustningen av Stångådals- och Tjusbanan pågår sedan 2010 och i slutet av 2015 ska ett stort upprustnings- och ombyggnadsarbete vara avslutat enligt avtal mellan Trafikverket, regionförbundet och länets kommuner. Anslaget i denna plan är i realiteten återbetalning av förskotterade medel. Båda banorna ingår i de två åtgärdsvalsstudierna som görs 2013 2014.Inga medel till banorna finns i Trafikverkets förslag till nationell plan.

2013-11-22 21(50) 5.2.2 Kust till kustbanan ny mötesstation i Trekanten Mellan Kalmar och Alvesta pågår sedan 2010 utbyggnad av mötesstationer, bland annat byggs Örsjö år 2013. Det behövs dock fler mötesstationer för att banan ska klara av trafikbelastningen. Kust till kustbanan trafikeras med hög turtäthet i förhållande till banans kapacitet och är tidvis hårt belastad. Återställningsförmågan är relativt låg vid förseningar och risken för att tågförseningarna fortplantar sig under dygnet är stor. För att öka kapaciteten och kunna sätta in fler tågavgångar för person- och godstrafik behövs fler mötesstationer. För att kunna bygga mötesstation i Trekanten har Trafikverket meddelat att det krävs samfinansiering med 50 procent från den regionala planen. 5.2.3 Bättre kollektivtrafik genom Mönsterås Snabbussarna mellan Kalmar-Mönsterås-Oskarshamn-Västervik är bland de mest populära i KLT:s trafik. För att öka attraktiviteten och därmed öka konkurrenskraften mot bilen behöver den snabba busstrafiken vid Mönsterås passera på E22 istället för genom tätorten. För att erbjuda en bra hållplats för dem som ska stiga av och på i Mönsterås behövs en säker hållplats på E22 mittför Mönsteråsgymnasiet. Trafikverket anser att denna hållplats bör samfinansieras mellan regional och nationell plan. 5.2.4 Samfinansiering, ospecificerat I planförslaget finns 25 miljoner kronor avsatt i perioden 2020-2025. Åtgärdsvalsstudier får utvisa vilka åtgärder som behöver göras. 5.3 Större investeringar i regional plan Planen belastas av återbetalning av lån och förskotteringar för ombyggnaden av riksväg 34, Glahytt-Målilla. Vägen byggdes med lånade medel under åren 2009-2012. Två nya objekt föreslås: på Öland och Målilla-Hultsfred.

2013-11-22 22(50) Brofästet-Borgholm Målilla-Hultsfred Ombyggnad av länsväg 136 mellan Algutsrum och Borgholm. Den stora ombyggnaden på denna sträcka är förbi Glömminge. På övrig sträcka handlar det om trafiksäkerhetshöjande åtgärder, förbättra korsningar och öka säkerheten för gångtrafikanter och cyklister. Mindre delar i projektet kan byggas 2014-2016, medan större ombyggnader kan påbörjas 2018-2020. Vägen har hög trafikbelastning och är ett av länets största turismstråk. Fortsatt mittseparering av riksväg 23/34 mellan Målilla och Hultsfred. Vägen har relativt hög trafikbelastning med stor andel lastbilar. Vägen ingår i åtgärdsvalsstudien, Kalmar- Linköping, som ska göras under 2013-2014. Åtgärdsvalsstudien ska utvisa vad som ska göras på stråket. Ombyggnaden planeras till slutet av planperioden. 5.4 Mindre investeringar på väg i regional plan Behoven av åtgärder på vägarna är i det närmaste oändliga. Kommunerna och Trafikverket har pekat ut projekt på uppemot en miljard kronor. Flera av projekten ska samfinansieras med kommunerna, eftersom det handlar om exploateringar i respektive kommun. Följande objekt planeras för under planperioden. Observera att listan inte är rangordnad utan de byggs när de bästa förutsättningarna föreliggger. Det kan t.ex. vara i samband med asfaltering eller bärighetshöjande åtgärder.om andra objekt än de som finns upptagna i listan ska byggas ska de prövas regionförbundet. Väg Plats Kommun Åtgärd Lv 136 Rälla Ekerum Borgholm Rondell och svängande körfält Lv 136 Trafikplats Algutsrum Mörbylånga Mindre ombyggnad av trafikplats Algutsrum

2013-11-22 23(50) Rv 23/ 34 Krönsmon/Astrid Lindgrens Värld Vimmerby Planfri korsning riksväg 23/ 34 vid Krönsmon, ska ansluta till ny planerad ringled, nytt verksamhetsområde samt till Astrid Lindgrens Värld Rv 31 Flygsforsinfarten Nybro Trafiksäkerhetsåtgärder Lv 136 Byxelkrok/Mellby Borgholm Breddning till 7 m på kritiska platser. Ev gång- och cykelbana. Vattentäkt Rv 23 Hultarp-Virserum Hultsfred Breddning av vägren Lv 136 Köpingsvik Borgholm Gång- och cykeltunnel, vänsterkanalisering, korsningsåtgärder Rv 34/ 23 Korsning Fågelfors väg Högsby Lv 592 Rockneby- Kalmar Revsudden Lv 120 Emmaboda-Rv 25 Emmaboda Sidoområden Rv 35 Överum-länsgränsen Västervik Sidoområden Lv 641 Grimhult Mönsterås Sidoområden Lv 782 Almvik-Blackstad Västervik Sidoområden Åtgärder för bättre sikt Breddning, kurvrätning, cykelbana och trafiksäkerhetshöjande åtgärder 5.5 Kollektivtrafikåtgärder Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är styrande vid val av åtgärder. Syftet är att de mest frekventa kollektivtrafikstråken ska utvecklas. Väg Plats Kommun Åtgärd Lv 136 Knutpunkt Algutsrum Mörbylånga Ny hållplats med anslutande gång- och cykelväg E 22 Busshållplats utmed E 22 Mönsterås Upprustning av befintliga busshållplatser samt en ny vid skolan Rv 43/ 23 Kollektivtrafik Storebro Vimmerby Ny hållplats, parkering för cykel, gång- och cykelväg till Storebro Rv 34/ 23 Målilla resecentrum Hultsfred Nytt resecentrum Lv 136 Färjestaden Mörbylånga Tillgänglighetsanpassning Plattformar regionaltåg. Kalmar Län Se principer enligt nedan I dagsläget finns inga tydliga principer för vem som ansvarar för plattformarna vid järnvägen. Trafikverket tar ansvar för vissa plattformarna i den del av järnvägsnätet som de kallar huvudnätet. I Kalmar län ingår Kust till kustbanan i huvudnätet samt de större orterna utmed banan. Principen för planering av tågstopp/plattformar och vem som ska finansiera plattformen är:

2013-11-22 24(50) 1. Överenskommelse mellan kommunen och KLT att orten ska ha tågstopp. 2. Om orten har mötesspår och plattform enligt punkt 1 ovan kan den regionala planen finansiera plattformen, efter prioritering med övriga åtgärder i planen. 3. Övriga plattformar finansieras av respektive kommun, vilka i princip är tågstoppsställen utan mötesspår. 5.6 Cykelåtgärder utanför tätorterna Cykelåtgärderna ska medverka till att knyta ihop orter eller medverka till att det är lättare att cykla till en busshållplats i stråktrafiken. Turismcykling är en allt viktigare del av näringslivet och Ölandsleden, som har påbörjats, ska fortsätta att utvecklas. Länet har nyligen påbörjat arbetet med att ta fram en regional cykelstrategi/-plan, som beräknas bli klar under 2014. Den kommer att styra vilka projekt som ska genomföras. I listan nedan är därför endast ett objekt medtaget, cykelbana utmed Tingebro i Högsby. Den görs i samband med att bron ska byggas om 2014. Väg Plats Kommun Åtgärd Rv 34 Tingebro Högsby Gång och cykelbro. Samordnas med broreparation 5.7 Bidrag till enskilda vägar och flyg samt till attitydsprojekt I tidigare planer har kommunerna kunnat söka bidrag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder i sina tätorter. Till stor del har det varit cykelbanor utmed stadsgator. Inga medel avsätts till detta i denna plan utöver ett projekt 2014, som redan har fått ett positivt förhandsbesked. Enskilda vägar får stöd på flera sätt. Den regionala planen ersätter det som länsstyrelsen och Trafikverket tidigare hanterade. Pengarna går till större ombyggnader av en enskild väg. När den nuvarande regionala planen reviderades utlovades ett bidrag till Kalmar/Ölands flygplats på totalt 20 miljoner kronor under förutsättning att motsvarande belopp investerades av flygplatsen. 5.8 In- och utfarter till tätorter vid nationella vägar Västervik, Oskarshamn och Nybro har planer på att bygga om in- och utfarter vid sina tätorter. Detta kan ge nytta både ur ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Projekten måste bearbetas vidare och samhällsekonomiska bedömningar behöver göras. Varje objekt är unikt. Hur respektive projekt ska finansieras, om de ska medeller samfinansieras, beror bland annat på vem som har störst nytta av in- och utfarten samt om den ansluter till nationell eller regional väg. Inga medel finns upptagna för dessa projekt i den regionala planen 2014-2025.

6 Effektbedömning 2013-11-22 25(50) Förslaget till ny regional transportplan för Kalmar län för åren 2014-2025 bygger på de dokument som tidigare nämnts. Därutöver ger tidigare transportplaner förutsättningar för det som ingår i denna plan. Det mest konkreta är de projekt som redan pågår. I Kalmar län är det åtgärder som länet samfinansierar på järnvägarna; mötesspår längs Kust till kustbanan och förbättringsåtgärder på Stångådals- och Tjustbanorna. På vägar är det, knutpunkter/ hållplatser för kollektivtrafiken vid Påskallavik och Algutsrum, turismcykelvägar på Öland samt åtgärder på landningsbanorna på flygplatsen i Kalmars. Under transportplanens första fem år ska också återbetalning ske av 185 miljoner kronor förskotterade medel från den föregående planen. De objekt som på så sätt har kunnat byggas i förväg är åtgärder på järnvägarna, förbifart Målilla, åtgärder på turismcykelvägarna på Öland samt cykelvägen Ålem-Timmernabben. Fig. Stråk i östra Götaland 6.1 Nio funktionella transportstråk i länet År 2008 gjordes en gemensam systemanalys för östra Götaland, dvs. Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Östergötlands län. Systemanalysen är fortfarande aktuell och ger en samstämmig bild av vad de ingående länen ser som strategiskt för ett hållbart transportsystem. Länen enades om tolv överordnade stråk som de viktigaste för de fem länen. Stråken utgår från områden som är viktiga för den regionala utvecklingen och på funktionella samband mellan dessa. I huvudsak handlar det om tillgänglighet till arbete och utbildning i universitetsstäderna, funktionella godsstråk samt turismtrafikens målpunkter. Sex av de tolv stråken berör Kalmar län. Därutöver identifierar länet ytterligare tre stråk; det finns således nio överordnade stråk i länet. De nio stråken är:

Ostkuststråket E22 2013-11-22 26(50) Kust till kuststråket Kust till kustbanan samt riksväg 25 Höglandsstråket Bockabanan samt riksvägarna 40 och 47 Dackestråket riksväg 23 Götalandsrakan Kust till kustbanan, Emmaboda-Karlskrona, riksväg 28 och 31 Östgötastråket Stångådalsbanan och riksväg 34/23 Tjuststråke Tjustbanan och riksväg 35 Ölandsstråket länsväg 136 och 943 Internationella stråket 6.2 Åtgärder 6.2.1 Gemensamt för alla stråk Som utgångspunkt gäller målen från RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2012-2020, som alla kommuner i länet är överens om. Målen för transporterinfrastrukturen är att uppnå större arbetsmarknadsregioner, att länet ska bli en fossilbränslefri region år 2030, att andelen gods som går via tåg och båt ska öka samt att man från Kalmar Öland Airport ska kunna flyga över dagen till flera större europeiska städer. 4-stegsprincipen är styrande i alla stråk, det vill säga Steg 1 Påverka valet åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Steg 2 Använd effektivare åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Steg 3 Förbättra begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4 Bygg nytt nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Följande strategier återkommer i alla stråk: Steg 1 Påverka valet av transportsätt för persontrafik och gods. Prioritering av gång-/kollektivtrafik och gång-/cykeltrafik i större samhällen. Fortsätta utveckla stråktänkandet i kollektivtrafiken. Identifiera och gestalta ombytespunkter/knutpunkter mellan olika trafikslag, till exempel cykel eller egen bil till kollektivtrafik. Genom kompetenssatsningar öka kunskapen om betydelsen av att samordna bebyggelse- och trafikplanering. Målgrupperna är länets kommuner och planerare av bebyggelse, infrastruktur och kollektivttrafik. Se över planerna i syfte att underlätta för kollektiva transporter och cykling. Steg 2 Åtgärda saknade länkar i de kommunala cykelvägnäten Säkra skolvägar förbättring av nuvarande stråk/nät

2013-11-22 27(50) Förbättrad cykelvägvisning Steg 3 Gör punktinsatser på de sämsta delarna av vägarna för att höja transportkvaliteten på hela sträckan. Förbättra vägarnas sidoområden samt mittseparering Bygg pendlarparkeringar vid kollektivtrafikens knutpunkter Bygg ut gång- och cykelnätet till ombytespunkter med den lokala och regionala kollektivtrafiken Bygg väderskydd vid kollektivtrafikens hållplatser och knutpunkter samt väderskyddade cykelställ Smärre insatser för att få jämn hastighet för att på så sätt minska miljöbelastningen av tunga transporter Åtgärder för vattenskydd inom vattenskyddsområden samt vid länets prioriterade dricksvattenresurser 6.2.2 Större om- och nybyggnader Alla stråk innehåller behov av större om- och nybyggnader för att nå målen. Det handlar till exempel om mötesspår på järnvägen, nya eller förbättrade förbifarter, breddning av vägar, mittseparering och gång- och cykelvägar. Den planeringsram som finns för Kalmar län kommer inte att räcka till för allt som är önskvärt att göras. 6.3 Effekter 6.3.1 Förväntade effekter gemensamt för alla stråk Genom åtgärder, som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag t.ex. från cykel eller bil till buss eller tåg, tar vi ytterligare steg mot målet fossilbränslefri region till år 2030. Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till de snabba kollektivtrafikstråken ger bättre möjligheter att arbetspendla. Genom de åtgärder som görs på den lokala nivån förväntar vi oss fler som gör sin arbetsresa med kollektivtrafiken och att fler väljer att cykla. För kollektivtrafiken, både regionalt och lokalt, kommer tillgängligheten för människor med begränsad rörlighet att fortsatt förbättras. De föreslagna åtgärderna bidrar till regionförstoring och att uppnå målet två arbetsmarknadsregioner samt är även ett viktigt steg mot en fossilbränslefri region. De föreslagna åtgärderna bidrar till de transportpolitiska målen, såväl funktionsmålet som hänsynsmålet. 6.3.2 Förväntade effekter av några föreslagna åtgärder Åtgärd Effekt Mötesstation på Kust till kustbanan vid Trekanten Minska sårbarheten på banan. Säkra både person- och godstrafikens körtider, möjliggöra nya tågupplägg och fler tåg på banan.

2013-11-22 28(50) Väg 136 Brofästet-Borgholm (Glömminge i tidigare plan) Väg 23/34 Mötesseparering Målilla Hultsfred Knutpunktshållplatser för den regionala kollektivtrafiken Attitydpåverkande projekt Utbyggnad av cykelvägar som understödjer resor med kollektivtrafik och pendling Utbyggnad av cykelvägar för turism Mindre ombyggnader av vägar Åtgärdsvalsstudie för sträckan ska genomföras. Målet är minskad restid för genomfartstrafiken, ökad trafiksäkerhet och positiva effekter på boendemiljön längs befintlig väg. Avsikten är att göra åtgärder för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet, framförallt med tanke på den omfattande sommartrafiken. För pendling på sträckan mellan Borgholm och Kalmar behövs möjlighet för kollektivtrafiken att minska restiden, till exempel genom nya knutpunkthållplatser. Planerna på utbyggnad av bostäder vid Rälla, Stora Rör och Ekerum kräver åtgärder för ökad trafiksäkerhet, bland annat med tanke på semestertrafiken och barns skolvägar. Del av sträckan Kalmar-Linköping, fortsättning på projektet ombyggnad av Rv 34/47 St Aby-Glahytt. Målet är ökad trafiksäkerhet. Sträckan har mycket tung trafik. Varje enskild hållplats medför en restidsminskning med mellan 3-8 minuter. Restiden mellan Kalmar och Oskarshamn kan minska med ytterligare 5-10 minuter och mellan Kalmar- Borgholm med upp till 6 minuter Andelen som övergår till att gå, cykla eller åka kollektivt förväntas öka. Andelen som övergår till att gå, cykla eller åka kollektivt förväntas öka. Nya turismgrupper som medför ökade intäkter för länets näringsliv Jämnare hastighet vilket bidrar till mindre utsläpp av koldioxid samt färre skadade och döda. 6.4 Ostkuststråket

2013-11-22 29(50) Stråket utgörs i hela sin sträckning genom länet av väg E22. Åt söder fortsätter E22 genom Blekinge och Skåne till Malmö och åt norr till Norrköping med fortsättning till Stockholm via E4. E22 ingår i det europeiska vägtransportnätverket TEN-T:s comprehensiv, stödjande, nätverk. Vägen har en starkt sammanhållande funktion för utvecklingen längs hela kusten. Stråket har direkt anslutning till länets viktiga hamnar och flygplatser. Länets järnvägsförbindelse med Stockholm redovisas under stråken Kust till kust och Östgötastråket. 6.4.1 Funktion Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå. God tillgänglighet på stråket är väsentligt för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket ger god tillgänglighet för pendling till arbete och studier inom länet mellan Torsås, Kalmar, Mönsterås, Oskarshamn och Västervik samt till angränsande arbetsmarknadsregioner i Östergötland och Blekinge. Därmed finns även god tillgänglighet till universitet och högskola i Linköping/Norrköping samt högskolan i Blekinge. Stråket är även huvudlänk för turisttrafiken till Öland och Gotland. För näringslivet i kustkommunerna innebär större arbetsmarknadsregioner bättre möjligheter till att finna kompetent personal. E22 är en nord-sydlig pulsåder för godstransporter såväl genom länet som genom hela östra delen av Sydsverige. 6.4.2 Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Längs E22 finns sträckor med brister i såväl trafiksäkerhet som tillgänglighet. Hastigheterna på dessa sträckor är betydligt lägre än de eftersträvade, dvs. 110 km/tim längs E22:s hela sträckning. Inom länet finns besvärande flaskhalsar ; genom Bergkvara, Rinkabyholm och Mönsterås samt vid Nygård -Verkebäck. Utanför länet är förbifart Söderköping av betydelse för länets restider till Stockholmsregionen. I Blekinge är bättre genomfart/förbifart vid Jämjö väsentlig för restiden söderut. En relativt snabb stomlinje för kollektivtrafik utmed kusten finns längs E22. Den har betydligt bättre koppling söderut mot Karlskrona än norrut mot Norrköping. Idag finns ett fåtal knutpunkthållplatser för den snabba pendeltrafiken längs E22 men fler är planerade att byggas. Även anslutningsvägar till knutpunkterna behöver byggas för både cykel och bil, samt även pendlarparkeringar för bägge trafikslagen. Längs stråket saknas kustjärnväg med moderna och snabba tåg och snabb förbindelse med Linköping/Norrköping och Stockholm. En sådan järnväg skulle ge regionen helt nya villkor beträffande näringslivets möjligheter att utvecklas, målet att bli en fossilbränslefri region och bidra till regeringens klimatmål samt målet att

2013-11-22 30(50) gå från fem till två arbetsmarknadsregioner genom regionförstoring. 6.4.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Utveckla busstrafiken utmed hela stråket. Steg 2: Åtgärda E22 för så jämn hastighet som möjligt med beaktande av trafiksäkerhet. Steg 3: Mötesfri väg på hela E22 genom länet med hastighet 110 km/h, med speciella lösningar för cyklar och gående. Steg 4: Åtgärder för att undanröja flaskhalsar längs E22 i länet. Omlastningsterminaler för gods i anslutning till hamnar och kommunernas huvudorter. 6.4.4 Åtgärder perioden 2014-2025 E22 är stamväg, vilket innebär att den ingår i den nationella planen. Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 2: Snabbare kollektivtrafik Kalmar-Oskarshamn samt Oskarshamn-Västervik och bättre anslutningen till viktiga målpunkter i de aktuella städerna (flygplatser, järnvägsstationer, lasaretten). Steg 3: Ett antal knutpunkter för kollektivtrafiken byggs, liksom anslutande gång och cykelvägar och pendelparkeringar. Mittseparering byggs på sträckor av E22 där det saknas. Steg 4: Enligt förslag till den nationella transportplanen 2 kommer följande att åtgärdas på E22 i Kalmar län: mittseparering/motorväg förbi Rinkabyholm och mittseparering Nygård-Verkebäck. Genomfart Mönsterås och förbifart Bergkvara definieras som brister, där regionens ambition är att planeringsarbetet för de bägge projekten startar under planperioden. 6.4.5 Förväntade effekter Med de åtgärder som föreslås längs Ostkuststråket ökar tillgänglighet längs E22 för näringslivets transporter av gods. Genom förkortade restiderna mellan norra och södra delen av länet och till våra grannlän i norr och söder bidrar åtgärderna till regionförstoring och att närma oss målet två arbetsmarknadsregioner. 2 Texten ska uppdateras när den Nationella planen är antagen

2013-11-22 31(50) 6.5 Kust till kuststråket Stråket utgörs av riksväg 25 mellan Kalmar och Halmstad via Växjö och järnvägen Kust till kustbanan mellan Kalmar och Göteborg via Växjö, Värnamo och Borås. Till stråket hör också anslutande delar av vägnätet samt gång- och cykelstråk som anknyter till knutpunkter längs järnvägen och riksväg 25. Stråket ansluter till Södra stambanan och är därmed viktig för länets förbindelser åt både norr och söder. 6.5.1 Funktion Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå. God tillgänglighet för personresor är betydelsefullt längs Kust till kuststråket för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket har stor betydelse för pendling såväl inom som utanför länets gränser. Inom länet sker pendling, i huvudsak med tåg på Kust till kustbanan, för arbete och studier mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda. Omfattande pendling med tåg sker också till angränsande arbetsmarknadsregion i Växjö samt med anslutning till arbetsmarknadsregionen i Karlskrona/Blekinge. Det nya universitetet Linnéuniversitetet har som huvudorter Kalmar och Växjö, vilket ytterligare förstärker behovet av goda och snabba kommunikationer längs stråket. Kust till kustbanan är också länets förbindelse med Göteborg, med Södra stambanan och anslutande tågförbindelser till Stockholm och Malmö samt flygplatsen i Kastrup. Kust till kust banan och riksväg 25 är viktiga vägar för turismen till Kalmar län. Kust till kuststråket är en betydelsefull pulsåder för gods i öst-västlig riktning, vilket kräver ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät för godstransporter. Goda förbindelser för gods behövs mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda och Växjö/ Alvesta samt till TEN-T-nätverket (nordiska triangeln) och internationella transportstråk. 6.5.2 Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: På bansträckan Kalmar-Alvesta av Kust till kustbanan finns kapacitetsproblem samt problem att koordinera tåganslutningar med avgångar mot Stockholm respektive Malmö på Södra stambanan. Snabbaste restiden idag mellan Kalmar och Växjö är drygt 60 minuter. Förseningar uppstår lätt på grund av kapacitetsproblemen. För persontrafiken finns kommunikationssvårigheter mellan de tågoperatörer som trafikerar banan. På banan finns även godstrafik som innebär att person- och godstrafik konkurrerar om utrymmet. Riksväg 25 är mötesseparerad till stora delar utom mellan Eriksmåla och Hovmantorp. Där är standarden lägre, vilket får betydelse för restiden och trafiksäkerheten

2013-11-22 32(50) för sträckan Kalmar-Växjö. Sidoområdena utmed större delen av detta vägavsnitt har brister. 6.5.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Utveckla tågförbindelserna mellan universitetsorterna Kalmar och Växjö. När mötesstationerna i Trekanten och Skruv är byggda finns möjlighet till rationella regionaltågsupplägg med styv tidtabell som grund på sträckan. Steg 2: Godstransporter kommer under planperioden att i allt större utsträckning kunna köras på järnväg när mötesspår byggs längs sträckan. Steg 3: Nya hållplatser längs Kust till kustbanan: väderskydd, perronger, parkeringar för bil och cykel. Mötesfri väg på hela sträckan av riksväg 25. Steg 4: Kapacitetshöjning på järnvägen mellan Kalmar och Alvesta: dubbelspår/mötesspår. Om- eller nybyggnad av delar av riksväg 25 så att 100-110 km/tim blir standard för hela vägen för att minska restiden. Utveckling av lokala industrispår. 6.5.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Både riksväg 25 och järnvägen Kust till kustbanan ingår i den nationella planen. Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Ett regionaltågsystem byggs upp med start mellan Kalmar och Karlskrona och med möjlighet till förlängning mot Växjö tack vare den förbättrade infrastrukturen. Steg 3: Ombyggnad av de hårdast belastade plankorsningarna på riksväg 25 till planfria korsningar. Mindre åtgärder: kurvrätningar, trafiksäkerhetsåtgärder och breddning Steg 4: Kalmar och Kronobergs län fortsätter satsningen från föregående planperiod att samfinansiera med den nationella transportplanen bygget av ytterligare två mötesspår. De två som är byggda är Örsjö och Åryd och de två nya mötesstationerna kommer att ligga i Trekanten och Skruv. För att öka möjligheten att gå och cykla till knutpunkter för kollektivtrafiken utanför tätort finns medel avsatt för anslutande gång- och cykelbanor. Inom tätorter ansvarar kommunen själv. 6.5.5 Förväntade effekter Genom mötesspår förbättras Kust till kustbanans kapacitet. Det gynnar såväl kollektivtrafik som godstransporter med tåg. Förbättrad kollektivtrafik på järnväg mellan kommunerna längs Kust till kustbanan samt med Växjö i väster är väsentlig för att utveckla länets näringsliv och för kontakten mellan Linnéuniversitetets två huvudorter. I förlängningen får länet genom förbättringarna på Kust till kustbanan även snabbare förbindelse med storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Mötesstation Trekanten medför möjlighet till bättre trafikupplägg för både personoch godstrafik. Förbättringarna på Kust till kustbanan bidrar till regionförstoring och att uppnå målet två arbetsmarknadsregioner samt är även ett viktigt steg mot en

fossilbränslefri region. 2013-11-22 33(50) 6.6 Höglandsstråket Stråket utgörs dels av riksväg 40 från Västervik via Vimmerby till Jönköping och vidare mot Göteborg, dels av riksväg 47 mellan Oskarshamn och Vetlanda till Jönköping samt järnvägen Oskarshamn Nässjö, den så kallade Bockabanan. 6.6.1 Funktion Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå. Stråket är väsentligt för att uppnå hög tillgänglighet för arbetsresor inom länet samt till angränsande arbetsmarknadsregion i Jönköpings län och bidrar för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket stärker integrationen av södra Sveriges glesbygd 3 med arbetsmarknadsområden såväl i öster som väster. Vägarna har också stor betydelse för turismen vid Smålands och Östergötlands skärgård och till färjetrafiken till/från Gotland. Stråket har stor betydelse för ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät för godstransporter i öst-västlig riktning. Hamnarna i Oskarshamn och Västervik har genom stråket förbindelse med hamnen i Göteborg och kombiterminalerna i Jönköpingstrakten. Hamnarna har potential för framtida handel och persontransporter över Östersjön och vidare österut mot Ryssland och Kina Frakter på järnväg och på sjön ger bidrag till länets utveckling till en fossilbränslefri region. 6.6.2 Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: På sträckan Oskarshamn-Jönköping-Göteborg finns flera flaskhalsar som behöver byggas bort för att uppnå god tillgänglighet mellan hamnarna i öster respektive väster samt kombiterminaler däremellan. Brister i tillgängligheten för persontransporter behöver åtgärdas dels för att uppnå regionförstoring, dels för att bättre integrera södra Sveriges glesbygd till omgivande arbetsmarknader och utbildningsorter. För persontrafiken finns idag ingen tågtrafik utan enbart alternativet att färdas på väg. Trafiksäkerheten är delvis låg på grund av mötande trafik och besvärliga sidoområden. 6.6.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Utveckla tågtrafiken mellan Oskarshamn och Nässjö vidare till Jönköping. 3 Se Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 30 september 2008

2013-11-22 34(50) Steg 2: Godstransporter kommer under planperioden i stor utsträckning att köras på väg: Åtgärda riksväg 40 och 47 för så jämn hastighet som möjligt med beaktande av trafiksäkerheten. Fortsätta utveckla stråktänkandet i kollektivtrafiken. Steg 3: Eliminera flaskhalsar i transportinfrastrukturen. Steg 4: Åtgärder för att undanröja flaskhalsar. Om- eller nybyggnad av vägen för hög hastighetsstandard på hela sträckan för att minska restiderna. Omlastningsterminaler för gods i anslutning till hamnar och kommunernas huvudorter. 6.6.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Riksväg 40 ingår i nationell plan. Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 2: Så få hastighetsnedsättningar som möjligt längs sträckan för att minska miljöbelastningen av tunga transporter. Steg 3: Sträckan Vimmerby-Toverum mittsepareras 2013. En ny cykelbana mellan Frödinge och riksväg 40 kommer att prövas i den kommande cykelplanen. Steg 4: Som fortsättning på ombyggnaden på sträckan Glahytt-St Aby-Målilla från tidigare planperiod föreslås även sträckan Målilla-Hultsfred att mötessepareras. Målet är ökad trafiksäkerhet. Sträckan har mycket tung trafik. 6.6.5 Förväntade effekter Genom den nya sträckningen Glahytt-Målilla och fortsättningen med mittseparering mellan Målilla-Hultsfred ökar både trafiksäkerheten och framkomligheten. Vi får en väg där trafiken flyter bättre med en jämn hastighet samt med färre stopp och accelerationer. För de tunga transporterna ger den jämnare hastigheten mindre utsläpp av koldioxid och bidrar på så vis till klimatmålet. Hastigheten kan bli 100 km/tim på i stort sett hela vägsträckan inom Kalmar län. De förbättrade vägarna ger bättre kommunikationer för det område som utgör södra Sveriges glesbygd. Arbetsmarknaden för detta område förbättras och hela arbetsmarknadsregionen utvidgas mot Jönköping. 6.7 Dackestråket Stråket går mellan Växjö och Linköping via Hultsfred och Vimmerby och utgörs av riksvägarna 23/37, 23 och 23/34 samt norra delen av Stångådalsbanan. Norra delen av Stångådalsbanan är gemensam med Östgötastråket och beskrivs under 6.8.1 6.7.1 Funktion Genom detta stråk kopplas det småländska höglandet och södra Sveriges glesbygd samman med universitets- och tillväxtområdena i Växjö och Linköping. Stråket är viktigt för näringslivet och används för godstransporter och arbetspendling.

2013-11-22 35(50) 6.7.2 Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: På riksväg 23 finns flaskhalsar som försämrar framkomligheten för såväl arbetspendling som godstransporter. Flaskhalsarna består bland annat av passager genom samhällen vilket innebär trafiksäkerhetsproblem och olägenheter på grund av buller. Även brister i vägens sidoområde medför risker. 6.7.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 2: Utveckla regionalt resande med kollektivtrafik i stråketyu Steg 3: Eliminera flaskhalsar i transportinfrastrukturen. Steg 4: Åtgärder för att undanröja flaskhalsar. Om eller nybyggnad av vägen för hög hastighetsstandard blir standard för hela sträckan för att minska restiderna. 6.7.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Riksväg 34 har en kort del som är gemensam med riksväg 47. Den delen av riksväg 34 och de åtgärder som görs där beskrivs under 6.5. 6.7.5 Förväntade effekter Se 6.5. Den förbättrade vägsträckningen mellan Glahytt och St Aby ger bättre kommunikationer för det område som utgör södra Sveriges glesbygd. Arbetsmarknaden för detta område förbättras och arbetsmarknadsregionen utvidgas mot Växjö.

2013-11-22 36(50) 6.8 Götalandsrakan Stråket utgörs i Kalmar län av riksväg 28 mellan Karlskrona och Vetlanda via Emmaboda. Vägen fortsätter norrut utanför länet i riksväg 31 och 32 via Eksjö och Tranås till Mjölby och korsningen med E4. Stråket fortsätter norr om Mjölby längs riksväg 50 i den s.k. Bergslagsdiagonalen till Örebro. Inom länet finns även järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona. 6.8.1 Funktion Stråket är mycket betydelsefullt för godstransporter till hamnarna i Blekinge. Godset kommer från transporter på E4 och från övriga Mellansverige och transporteras på riksväg 28. Järnvägen Emmaboda Karlskrona är nyrenoverad och öppnas för både person- och godstrafik december 2013. För Kalmar län ger stråket god tillgänglighet till arbetsmarknadsregionen i Blekinge/Karlskrona. Stråket förbinder tillsammans med Kust till kuststråket tre stora lärosäten; Linnéuniversitetets bägge huvudorter, Kalmar och Växjö, samt Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona/Ronneby. 6.8.2 Brister Riksväg 28 är en viktig godstransportled och behöver åtgärdas avseende sidoområdesåtgärder. På några platser behövs korsningsåtgärder. På sikt behöver vägen mötesepareras. 6.8.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Utveckla tågförbindelserna mellan högskoleorterna i Blekinge och Linnéuniversitetets bägge huvudorter, Kalmar och Växjö, samt med Södra stambanan. Regionaltåg Emmaboda Karlskrona startar efter årsskiftet 2014 med förlängning till Kalmar från augusti 2014. Steg 4: Om- eller nybyggnad av vägen så att 100 km/tim blir standard för hela vägen för att minska restiderna 6.8.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Inga specifika åtgärder på detta stråk.

2013-11-22 37(50) 6.9 Östgötastråket Till stråket räknas riksväg 34/47 mellan Oskarshamn respektive Ålem och Linköping via Vimmerby. Sträckan OskarshamnMålilla är gemensam med Höglandsstråket. Även Stångådalsbanan, järnvägen mellan Kalmar och Linköping, hör till Östgötastråket. 6.9.1 Funktion Stråket har en avgörande betydelse för utveckling av kontakterna mellan norra och södra Kalmar län samt med Linköping som tillsammans med Norrköping bildar landets fjärde storstadsregion. Stråket ger en utökad arbetsmarknad för norra länsdelen. Stångådalsbanan är ett viktigt pendlingsstråk, som förbinder norra länsdelen med universitetsoch tillväxtområdet i Linköping. Det är särskilt betydelsefullt för småländska höglandet och södra Sveriges glesbygd 4. För turismen leder Östgötastråket till det väl besökta turistmålet Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. Stråkets vägar och järnvägar är också väsentlig som godsstråk till och från hamnen i Oskarshamn och hamnen vid Mönsterås Bruk. 6.9.2 Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: På Stångådalsbanan finns brister i form av t.ex. ingen fjärrblockering, många plankorsningar och den är oelektrifierad, vilket medför att tågen tvingas hålla låga hastigheter på många och långa sträckor. Resan på hela Stångådalsbanan, mellan Kalmar och Linköping, tar ungefär dubbelt så lång tid som den lika långa sträckan mellan Linköping och Stockholm. Överföring av de omfattande timmertransporterna till Mönsterås bruk från väg till järnväg begränsas kraftigt av Stångådalsbanans kvalitet, bland annat avsaknad av mötesspår och triangelspår i Berga och Sandbäckshult. Riksvägarna 34/47 har höga trafikflöden och mycket hög andel tungfordon. Sträckan Målilla-Hultsfred är ännu inte mötesseparerad här är behovet stort av åtgärder. På riksväg 34 finns trafikfarliga passager genom tätbebyggelse i Ålem och Blomstermåla samt stora brister på sträckan mellan Sandbäckshult och Ruda. Idag saknas funktionella transportstråk från södra Sveriges glesbygd mot till exempel de större utbildningsorterna. 6.9.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Utveckla tågförbindelserna med Linköping från Oskarshamn och Mönsterås 4 Se Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 30 september 2008

(via Blomstermåla). 2013-11-22 38(50) Steg 3: Eliminera flaskhalsar på vägen och järnvägen. Förbättringar så mer gods kan transporteras på järnvägen. Steg 4: Om- eller nybyggnad av vägen så att 100 km/tim blir standard på riksväg 23/34/47. Triangelspår på Stångådalsbanan vid Sandbäckshult för att mer gods ska kunna transporteras på järnväg, till exempel till Mönsterås bruk. Omlastningsterminaler för gods i anslutning till hamnar och kommunernas huvudorter. 6.9.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Åtgärdsvalsstudie görs för hela sträckan mellan Kalmar och Linköping för att bedöma vilka åtgärder som ska genomföras. Steg 2: Så få hastighetsnedsättningar som möjligt längs sträckan för att minska miljöbelastningen av tunga transporter. Saknade länkar i det kommunala cykelvägnätet behöver åtgärdas. Steg 3: För Stångådalsbanan fortsätter det påbörjade arbetet från föregående planperiod med förbättringar. Mittseparering på riksväg 34/47 vid sträckan Målilla-Hultsfred beräknas ske under perioden 2020-2025, enligt föreslagen i denna regionala plan. 6.9.5 Förväntade effekter Åtgärdsvalsstudien ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att länets mål ska nås. Länets mål är att minska restiden på hela sträckan mellan Kalmar och Linköping och förbättra kapaciteten längs Stångådalsbanans så att steg tas för större arbetsmarknadsregioner. En förbättrad järnväg skulle bidra till regionförstoring, förbättrade kontakter mellan norra Kalmar län och Östergötland samt ökade möjligheter att arbets- eller studiependla mellan kommunerna längs Stångådalsbanan. För att förbättra situationen för godstransporter på järnväg till och från Mönsterås bruk behövs kraftfulla åtgärder så som triangelspår vid Sandbäckshult.

2013-11-22 39(50) 6.10 Tjuststråket Till stråket räknas riksväg 35 mellan Västervik och Linköping samt Tjustbanan, järnvägen mellan Västervik och Linköping. 6.10.1 Funktion Stråket har en avgörande betydelse för utveckling av kontakterna mellan norra Kalmar län och Linköping som tillsammans med Norrköping bildar landets fjärde storstadsregion. Stråket ger en utökad arbetsmarknad för norra länsdelen. Tjustbanan är viktigt pendlingsstråk som förbinder norra länsdelens med universitets- och tillväxtområdet i Linköping. För turismen leder Tjuststråket till välbesökta turistmål längs Smålandskusten: Västervik med omgivande skärgård. Man når Smålandskusten dels genom vägarna mot Västervik och Oskarshamn, dels som tågresenärer via Östergötland till Västervik. Stråkets vägar och järnvägar är också väsentlig som godsstråk till och från hamnen i Västervik. 6.10.2 Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Tjustbanans brister är omfattande och såväl persontrafiken som godstrafiken lider av det. Banan har cirka 140 plankorsningar, varav endast en liten del är bevakade med bommar. Banan har träslipers, är krokig och största tillåtna axeltryck är endast 20 ton. Banan fjärrstyrs med radioblock, vilka inte är kompatibla med ERTMS. Före 2020 måste radioblocken ersättas. Medelshastigheten är så låg som cirka 75 km/tim. På stora delar av riksväg 35 är trafiksäkerheten, framkomligheten och bärigheten dålig. Störst brister är det mellan Överum och Åtvidaberg. 6.10.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 3: Eliminering av flaskhalsar på vägen och järnvägen. Förbättring så att mer gods kan transporteras samt att persontransporter kan tidsäkras. Steg 4: Om eller nybyggnad av riksväg 35 för hög hastighetsstandard. På lång sikt ombyggnad av Tjustbanans hela sträcka. Omlastningsterminal för gods i anslutning till hamnen i Västervik. 6.10.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Åtgärdsvalsstudie görs för hela sträckan mellan Västervik och Linköping för att bedöma vilka åtgärder som ska genomföras.

2013-11-22 40(50) Steg 2: Så få hastighetsnedsättningar som möjligt längs sträckan för att minska miljöbelastningen av tunga transporter. Saknade länkar i det kommunala cykelvägnätet behöver åtgärdas. Steg 3: För Tjustbanan fortsätter det påbörjade arbetet från föregående planperiod med förbättringar. Vi utgår från att Trafikverkets drift och underhållsåtgärder läggs på sådan nivå att banans kvalitet bibehålls. Sidoområden utmed riksväg 35 förbättras utifrån tillgängliga medel. 6.10.5 Förväntade effekter Åtgärdsvalsstudien ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att länets mål ska nås. Länets mål är att minska restiden på sträckan mellan Västervik och Linköping och förbättras kapaciteten för såväl gods som persontrafik. Framförallt skulle en förbättrad järnväg bidra till regionförstoring och förbättrade kontakter mellan norra Kalmar län och arbetsmarknaden i Östergötland samt universitetet i Linköping. 6.11 Ölandsstråket Stråket utgörs av länsväg 136 på Öland samt Ölandsbron. Ölandsstråket innefattar sträckan mellan Köpingsvik i norr till Mörbylånga i söder, men vägen fortsätter både norrut och söderut till de bägge uddarna. Ungefär mitt på Ölandsstråket finns broförbindelsen med fastlandet (väg 137). Väg 943 mellan brofästet och Mörbylånga ingår i stråket. 6.11.1 Funktion Stråket är en av länets viktigaste turiststråk och är hårt trafikbelastat sommartid. Det är också ett väsentligt stråk för pendling till och från både skola och arbete. Pendling sker dels inom Öland men i stor utsträckning även med Kalmar, för arbeten och skolor men också för att nå kollektivtrafik med tåg eller flyg. 6.11.2 Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Flera flaskhalsar finns längs vägen. Kollektivtrafiken mellan Borgholm och Kalmar har från 2012 stråktrafik, som minskat restiden, men ännu saknas en bytespunkt i Algutsrum för att ytterligare kunna minska restiden. Trafikbelastningen är mycket olika på vinter och sommar. Sommartid är bristerna i trafiksäkerheten stora. Varje år sker många tillbud och dödsolyckor förekommer varje år. Vägen är smal och sammanhängande cykelstråk saknas. I Glömminge ligger huvuddelen av samhällets bostäder på ena sidan av den hårt trafikerade länsväg 136 och skolan på den andra. Hastigheten genom samhället är 30 km/tim, med undantag för turistsäsongen då det är 50 km/tim.

6.11.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Marknadsföra cykling inom besöksnäringen. 2013-11-22 41(50) Steg 2: Åtgärder för snabbare kollektivtrafik. Åtgärder längs länsvägarna för att skapa utrymme och bättre säkerhet för cyklister. Steg 3: Ökad trafiksäkerhet framförallt mellan brofästet och Borgholm. Höj vägstandarden på de sämsta delarna av vägen för att transportkvaliteten på hela sträckan ska bli bra. Fullfölj utbyggnaden av ett säkert och trivsamt cykelnät mellan södra och norra uddarna. Steg 4: Om- eller nybyggnad av väg 136 och 943 för hög hastighetsstandard på hela vägen för att minska restider. 6.11.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Åtgärdsvalsstudie görs för sträckan mellan brofästet och Borgholm för att bedöma vilka åtgärder som ska genomföras. Se över planer i syfte att underlätta för kollektiva transporter och cykling. Steg 2: Se över busslinjernas sträckningar. Möjligheten att ta med sig cykel över Ölandsbron året runt. Steg 3: För att få tillstånd effektivare och snabbare kollektivttrafik kommer knutpunkter att byggas, i första hand i Algutsrum. Förbättringar för kollektivtrafiken i Borgholm samt vid Rälla och Glömminge gör resan ännu snabbare. Punktinsatser (till exempel breddning, cirkulationsplatser) på länsväg 136. Arbetet med den påbörjade turistcykelleden på Öland fortsätter. Steg 4: Förbättringar av genomfart vid Glömminge samt vid nya exploateringar vid Stora Rör, Rälla och Ekerum. 6.11.5 Förväntade effekter Åtgärdsvalsstudien ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att länets mål ska nås. Se kapitel 5.3. Åtgärder längs hela sträckan har som mål ökad trafiksäkerhet och framkomlighet, framförallt vid turistsäsongen sommartid. De åtgärder som föreslås ska bidrar till regionförstoring och att integrera Öland i fastlandets arbetsmarknadsregioner Ett mål är att skilja bilister och cyklister längs stråket genom att bygga separata cykelvägar. Trafiken blir därmed tryggare och säkrare och risken för olyckor kommer att minska. Cykelvägarna öppnar också för nya turistgrupper så som cykelturism som hittills inte haft någon större omfattning på Öland. Cykelvägarna öppnar också för ökad cykelpendling för arbets- och skolresor inom Öland. Den förbättrade vägstandarden tillsammans med åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss, gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till snabba kollektivtrafikstråk ger bättre möjligheter att arbetspendla.

6.12 Internationella stråket 2013-11-22 42(50) Internationella stråket utgörs av flyg och hamnar och förbindelserna dit. De två flygplatserna i länet finns i Kalmar och Oskarshamn, som bägge flyger till Arlanda där vidare förbindelser finns till hela världen. Från Kalmar finns från 2013 en flygförbindelse till Berlin. Ett alternativ för länet är också att flyga internationellt från Kastrup. Mellan Kastrup och Kalmar finns direkttåg på kust till kuststråket. I länet finns flera hamnar för internationell godstrafik där Oskarshamns hamn är klassad som TEN-T hamn i comprehensiv-nätverket. Övriga hamnar med internationella förbindelser är Västervik, Mönsterås (ägs av Mönsterås Bruk) och Kalmar. I länet finns ingen hamn med internationell färjelinje. 6.12.1 Funktion För näringslivet är regelbundna flygförbindelser med omvärlden ett krav och en betydelsefull konkurrensfaktor avseende företags etableringar. Tjänsteresor måste kunna ske med snabba transporter över ett stort område om länets ska kunna behålla den spetskompetens som krävs för fortsatt utveckling på en global marknad. Från Kalmar Öland Airport är det möjligt att komma fram och tillbaka över dagen till flera europeiska destinationer. Internationell godstrafik utvecklas allt starkare via de småländska hamnarna. I Oskarshamn planeras för en ny färjeterminal för Gotlandstrafiken som ett led att säkra denna trafik. 6.12.2 Brister Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner: Från Kalmar Öland Airport har SAS för närvarande fem-sex avgångar på vardagar samt Kalmarflyg fyra avgångar. SAS flyger på Arlanda och Kalmarflyg på Bromma och båda två har internationella anslutningar. Flygförbindelserna till Stockholm från både Kalmar och Oskarshamn är av stor betydelse för länet och kan i dagsläget inte ersättas av länets förhållandevis långsamma järnvägstrafik. Flygförbindelserna är av mycket stor betydelse för företagens internationella resor. Anslutning med lokal kollektivtrafik till Kalmar Öland Airport från Kalmar finns genom lokal busslinje. Från övriga kommuner i länet, till exempel Torsås, Nybro, Borgholm, Mörbylånga och Mönsterås, saknas direkt kollektivtrafik. Oskarshamns flygplats saknar anslutande kollektivtrafik. Till flygplatsen i Kastrup finns kollektivtrafik genom direkttåg från Kalmar, Nybro och Emmaboda. Förseningar längs sträckan har varit vanligt och skapar osäkerhet om anslutningarna till flyget avgångar. Se kapitel 5.2.2

6.12.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: 2013-11-22 43(50) Steg 1: Samling kring Kalmar Öland flygplats som regionens nav för utrikes flygresor. Steg 2: Förbättra anslutning med kollektivtrafik till Kalmar Ölands flygplats och koordinera med flygtrafikens tidtabell. Analysera möjlig nyttjandegrad av en hållplats på E22 vid Oskarshamns flygplats inklusive möjligt trafikeringsupplägg. Statliga driftbidrag kanaliseras till flygplatserna från 2012. Steg 3: Investeringar för att upprätthålla flygplasternas standard. Bygg ut gång- och cykelnätet mellan Kalmars tätorter och flygplatsen. Steg 4: Investeringar för att upprätthålla flygplatsernas standard. 6.12.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk: Steg 1: Kampanj som visar bilfria resealternativ från regionen ut i världen från någon av storflygplatserna: direktflyg till Berlin och anslutningar därifrån, anslutningsflyg eller tåg till Arlanda/Bromma och tåg till Kastrup. Steg 2: Regionaltåg med anslutning till Kalmar Öland Airport, vilket fordrar plattform för av- och påstigande i Smedby. Steg 3: Förbättring av inflygningshjälpmedel för ökad flygsäkerhet. Åtgärda saknade länkar i det lokala gång- och cykelnätet till flygplatsen i Kalmar. Steg 4: Toppning av landningsbanorna på Kalmar flygplats 2015. En kapacitetshöjning på järnvägen Kalmar-Alvesta med ytterligare mötesspår bidrar till att kvalitetssäkra tågtrafiken till/från Kastrup 6.12.5 Förväntade effekter De föreslagna medlen till åtgärder ger flygplatserna i länet stöd för att upprätthålla kvaliteten för verksamheten. Bägge flygplatserna har betydelse för utvecklingen av länets näringsliv och företagens behov av snabb förbindelse med Europa och Stockholmsregionen. De föreslagna åtgärderna för det internationella stråket bidrar till regionförstoring samt till att uppfylla det transportpolitiska funktionsmålet.

7 Miljöbedömning 2013-11-22 44(50) Syftet med en miljöbedömning är att påverka planeringens innehåll och resultat så att en miljömässigt hållbar utveckling främjas 5. Miljöbedömningen avser något förenklat den process som ska resultera i en miljökonsekvensbeskrivning. Den ska integreras i arbetet med transportplanen och ske parallellt med planprocessen. Två transportplaner tas fram parallellt; en nationell som Trafikverket ansvarar för och en regional där respektive region, regionalt självstyrelseorgan eller länsstyrelse, har ansvaret. Den nationella planen omfattar i huvudsak investeringar i statliga järnvägar, nationella stamvägar, miljöförbättrande åtgärder utmed statliga vägar och järnvägar samt andra större och övergripande strategiska åtgärder i transportsystemet. Länsplanerna för regional transportinfrastruktur får i princip omfatta alla övriga åtgärder som berör transportsystemet. Den kan även omfatta insatser på det statliga järnvägsnätet och stamvägnätet som inte prioriterats i den nationella planen. 7.1 Inriktning av miljöbedömningen I en miljökonsekvensbeskrivning ska betydande miljöpåverkan identifieras, bedömas och beskrivas. Åtgärder som leder till positiv påverkan utifrån den utpekade målbilden ska beskrivas, liksom åtgärder som leder bort från målen. Att närmare i detalj beskriva miljöpåverkan från varje enskilt objekt utifrån målbilden görs emellertid bäst i samband med planering och projekteringen av det aktuella objektet. I det här skedet av planeringsprocessen finns som regel inte det underlag vad gäller det fysiska utförandet av åtgärden som behövs för att mer specifikt bedöma påverkan på exempelvis växt- och djurliv eller grundvatten. Dessa aspekter bedöms därför bättre i ett senare skede av planprocessen, till exempel i samband med åtgärdsvalsstudier och upprättande av arbetsplaner. Fokus i miljöbedömningen av den regionala transportplanen bör istället ligga på frågor som är relevanta att lyfta i ett tidigt skede och som inte kan lösas lika ändamålsenligt senare i det enskilda projektet. Syftet med miljöbedömningen är också att bidra i prioriteringsdiskussionerna kring planen med relevant underlag avseende att identifiera system- eller strukturpåverkande åtgärder, frågor om en utbyggnad gynnar både privatbilism och kollektivtrafik, om en åtgärd är trafikgenererande, om åtgärden leder i rätt eller fel riktning ur miljösynpunkt, bidra till att modifiera utformningen i det fall en åtgärd leder i fel riktning men ändå är angelägen Miljöbedömningen utgår från de fem miljömässiga (ekologiska) dimensionerna i en hållbar utveckling av samhället Främja människors hälsa Värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön Ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga 5 Miljöbalken (SFS 1998:808), 6 kap. 11

2013-11-22 45(50) Trygga en god hushållning med naturresurser Åtgärderna i planen bedöms efter fyra kriterier Klimat (i första hand energianvändning samt utsläpp av växthusgaser) Hälsa (i första hand buller, luftföroreningar samt risk/säkerhet) Landskap (effekter på dels natur- respektive kulturmiljö) Resurshushållning (i första hand för användning mark och vatten) 7.2 Samlad miljöbedömning Den sammanlagda påverkan av föreslagna åtgärder jämförs med ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet utgörs av den nuvarande situationen vid årsskiftet 2012/2013. Enligt kapitel 5 i denna plan föreslår vi ett par större om- och nybyggnader: Upprustning av Stångådals- och Tjustbanan Mötesspår i Trekanten Länsväg 136 på Öland mellan Algutsrum och Borgholm (mittseparering, punktinsatser och cykelbana) Riksväg 23/34 Målilla Hultsfred (mittseparering och cykelbana) I övrigt föreslår vi mindre förbättringar på vägnätet spritt över hela länet. Det handlar om busshållplatser, förbättrade sidoområden, vänsterkörfält och cykelbanor. Bedömning enligt skalan: ++ Betydande positiv - Negativ + Positiv -- Betydande negativ påverkan 0 Sammantaget varken positiv eller negativ Miljöaspekt Förslag Kommentar KLIMAT * Energianvändning + Mer tågtrafik och kortare körsträckor * Utsläpp av klimatgaser + Mer tågtrafik och kortare körsträckor HÄLSA * Buller 0 Oförändrat eller ökad trafik * Risk & säkerhet + Mittseparering och förbättrade sidoområden. Ökad trafiksäkerhet och mindre risk för att farligt gods når marken och grundvattnet LANDSKAP * Naturmiljö - Nya vägsträckningar anpassas till naturen, men ny väg innebär alltid intrång * Kulturmiljö 0 Nya vägsträckningar anpassas till kulturmiljön

2013-11-22 46(50) * Landskapsbild - Nya vägsträckningar anpassas till naturen, men ny väg innebär alltid intrång RESURSHUSHÅLLNING - Nybyggnad av väg/järnväg tar alltid nya resurser i anspråk Dessutom har en motsvarande bedömning gjorts av hur planen förhåller sig till de regionala miljökvalitetsmålen. Påverkan av föreslagna åtgärder jämförs med samma nollalternativ, det vill säga den nuvarande situationen vid årsskiftet 2012/13. ++ Betydande positiv - Negativ + Positiv -- Betydande negativ påverkan 0 Sammantaget varken positiv eller negativ Regionala Förslag Kommentar Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan + Frisk luft 0 Bara naturlig försurning + Giftfri miljö Berörs ej direkt av planförslaget Skyddande ozonskikt Berörs ej direkt av planförslaget Säker strålmiljö Berörs ej direkt av planförslaget Ingen övergödning + Levande sjöar och vattendrag 0 Grundvatten av god kvalitet + Skydd av vattentäkt Hav i balans samt levande 0 kust och skärgård Myllrande våtmarker 0 Risk för negativ påverkan vid nybyggnad Levande skogar 0 Risk för negativ påverkan vid nybyggnad Ett rikt odlingslandskap 0 Risk för negativ påverkan vid nybyggnad God bebyggd miljö + Ett rikt växt- och djurliv 0 Risk för negativ påverkan vid nybyggnad Länsstyrelsen i Kalmar har dessutom påpekat att nedanstående faktorer ska fördjupas i miljöbedömningen. Vattentäkter och för dricksvattenförsörjningen Den nationella planen har särskilda pengar avsatt för skydd av vatten. Den regionala planen beaktar vattenfrågorna vid om- och nybyggnader. Jordbruksmark, biologisk mångfald och kulturmiljö Vid eventuell nydragning av länsväg 136 och riksväg 23/34 kommer intrång på jordbruksmark samt påverkan av biologisk mångfald och kulturmiljö att bedömas särskilt.

2013-11-22 47(50) 8 Utdrag ur förslag till Nationell plan 2014-2025 Kapitel 8 ska uppdateras när den Nationella planen har fastställts av regeringen, vilket beräknas ske i mars 2014 Den 14 juni 2013 presenterade Trafikverket förslaget till den Nationella planen 2014-2025. Nedan följer en mycket kort resumé över vad som direkt kan påverka Kalmar län och denna remissversion av den Regionala planen. Den Nationella planen är på remiss fram till den 1 oktober 2013. Hela förslaget kan hämtas på Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se/nationellplan. 8.1 Större investeringar 8.1.1 E22 Rinkabyholm byggstart 2014-2016 Trafikverket föreslår att en ny väg byggs väster om Rinkabyholm, delvis som mötesfri motortrafikled, delvis som motorväg. Tre nya trafikplatser byggs. Såväl E22 som riksväg 25 är sedan tidigare mötesseparerade på ömse sidor om aktuell sträcka. Åtgärder för ökad kollektivtrafik och minskat ensamåkande i bil under byggskedet övervägs. Syftet med byggande av ny väg är att öka trafiksäkerheten, förbättra boendemiljön i Rinkabyholm, minska genomfartstrafikens fördröjning samt att möjliggöra exploatering av området öster om befintlig E22. Kostnaden beräknas till 292 miljoner kronor. 8.1.2 Trekanten, mötesspår byggstart 2014-2016 För att minska trafikstörningarna och minska restiden på kust till kustbanan behövs fler ställen för tågen att mötas. Längs sträckan planeras därför ett mötesspår i Trekanten mellan Nybro och Kalmar. Investeringen beräknas kosta 97 miljoner kronor, varav 50 % samfinansiering med regional plan. 8.1.3 Skruv, mötesstation (Kronobergs län) byggstart 2014-2016 Åtgärden avser en ny lång mötesstation i Skruv samt att två plankorsningar slopas genom ombyggnad till en planskildhet för bilar och en planskildhet för gång och cykel. Åtgärden syftar till att förbättra kapaciteten och bidra till regionförstoring genom en gemensam arbetsmarknad samt sammanslagningen av universiteten i Växjö och Kalmar. Ökad kapacitet antas leda till ökad punktlighet samt möjlighet till ökad turtäthet och styv tidtabell (att tågen avgår samma minuttal varje timme). Kostnaden för åtgärden är 82 miljoner kronor, varav 30% samfinansiering med regional plan. 8.2 Förslag till förberedelser för byggstart 2017-2019 Inget i Kalmar län 8.3 Förslag till investeringsåtgärder 2020-2025 8.3.1 E22 Gladhammar-Verkebäck Nuläge och brister

2013-11-22 48(50) E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Riksväg 40 mellan Jönköping och Västervik är en viktig öst-västlig förbindelse. Korsningen mellan dessa två vägar ligger i en skarp kurva i en lågpunkt vilket skapar olycksrisker. Förslag till åtgärd Trafikverket föreslår att vägen dras i ny sträckning och att en trafikplats byggs i den nya korsningspunkten mellan rv 33 och E22. Befintlig E22 mellan Lunds By och korsningen i Hyttan anpassas och övergår till enskild väg. Befintlig koppling mot E22 stängs. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Kostnaden beräknas till 93 miljoner kronor. 8.4 Namngivna brister Förutom de namngivna åtgärderna i plan 2014-2025 har också ett antal större så kallade namngivna brister identifierats. För vissa av de identifierade namngivna bristerna finns det också idéer om fysiska åtgärder men dessa redovisas inte i plan som namngivna åtgärder i och med att de behöver utredas mer. För flera av de brister som har identifierats kommer åtgärdsvalsstudier att genomföras under planperioden och ett urval av dessa redovisas i plandokumentet. För några prioriterade brister har åtgärdsvalsstudier eller motsvarande redan genomförts vilket innebär att vi i stora drag vet vilka åtgärder som behövs för att åtgärda bristen. Innan vi kan ta ställning till hur dessa brister ska prioriteras behöver de utredas djupare vad gäller precisering av åtgärd, utförande och kostnad. I plan 2014-2025 har det avsatts 2,1 miljarder kronor för att utreda och börja åtgärda bristerna. De åtgärder som kommer att rymmas under planperioden utgörs till största delen av enklare steg 1-3 åtgärder. Utredningarna innebär också att det kommer att finnas ett bättre underlag till kommande planeringsomgång. En namngiven brist som med stor sannolikhet kommer att åtgärdas är E22 Nygård- Gladhammar. Trafikverket ska bygga 2+1väg i befintlig sträckning. Ytterligare åtgärder som omnämns är fortsatt underhåll av Ölandsbron samt tillgänglighetsanpassning av stationsmiljöer i Emmaboda, Nybro, Vimmerby, Oskarshamn och Hultsfred

Regionförbundet är en politiskt styrd organisation som arbetar med tillväxt- och utbildningsfrågor i Kalmar län. Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets 12 kommuner samt landstinget. Målgrupperna är offentliga aktörer, näringslivet, ideell verksamhet och länsinvånarna. Vi erbjuder nätverk, samordning och ekonomiskt stöd för att uppnå konkreta mål som gagnar den regionala utvecklingen. Genom ett snabbt och flexibelt arbetssätt utvecklar vi nya metoder för samarbete

Box 762, 391 27 Kalmar Tel: 0480-44 83 30 Fax: 0480-546 54 E-post: info@rfkl.se www.rfkl.se