Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen
Förord Broschyren som du har i din hand riktar sig till dig som arbetar i förskola, grundskola, gymnasium och inom vuxenutbildning. Den lyfter fram kompetensutvecklingens betydelse för utvecklingen av den moderna kunskapsorganisationen. Broschyren är utarbetad i samarbete mellan representanter från Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, verksamhetschefer inom lärande och utbildning och utvecklingsledare. De personer som ingått i arbetsgruppen är: Ann-Christin Mesch och Katriina Hamrin (Lärarförbundet), Peter Ivås och Mårten Lundgren (Lärarnas riksförbund), Hans Egonsson (verksamhetschef), Anita Rune och Gun Morin Falk (utvecklingsledare)
Inledning proaros har börjat en resa från kommunal förvaltning till modern kunskapsorganisation, där entreprenörskap och innovation spelar en viktig roll. Samtidigt ökar konkurrensen om eleverna, vilket gör att vi inom den kommunala skolan behöver skapa konkurrensfördelar. Avgörande är att uppnå goda resultat och då behöver vi satsa på kompetensutveckling. Det är då viktigt att ta tillvara och synliggöra den lärarprofessionalitet som fi nns inom proaros idag, men också att vara öppen för nya idéer och dra nya lärdomar utifrån nya erfarenheter och aktuell forskning.
Vad är kompetensutveckling? Hur kan en skola på bästa sätt bidra till barns/elevers lärande och utveckling? Kunskapen om detta byggs upp bl.a. genom kompetensutveckling och denna kompetensutveckling kan se ut på många olika sätt. Verksamhetscheferna för Lärande och utbildning, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund är överens om vad som avses med kompetensutveckling. Av tradition har kompetensutveckling ofta skett i föreläsningsform och varit av endagskaraktär. Denna typ av kompetensutveckling behövs naturligtvis även i fortsättningen, men framförallt är kompetensutveckling en kontinuerlig process och inte ett antal avgränsade insatser. Den övergripande utvecklingsidén är att skapa goda lärmiljöer för lärare i vardagsarbetet, som kännetecknas av forum där lärare träffas och utbyter erfarenheter. Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen karaktäriseras av att lärandet inte skiljs från vardagsarbetet utan utgör en del av den ordinarie verksamheten.
Kompetensutveckling och skolutveckling Skolutveckling sker på den enskilda skolenheten och omfattar hela eller större delar av skolans verksamhet. Fokus ligger på lärprocessen och lärmiljöerna. Forskning visar att det är de problem lärare har att hantera i sin vardag som ska vara utgångspunkt för skolutveckling för att på bästa sätt bidra till barnens/elevernas lärande och utveckling. Lärares erfarenheter och kompetensutveckling är av central betydelse när det gäller utformningen av undervisningen och utgör sålunda grundstommen i skolutvecklingssammanhang. Lärare bygger också upp sina slutsatser genom att låta idéer från andra lärare, litteratur och forskning möta de egna föreställningarna om lärande och undervisning.kompetensutveckling och skolutveckling går hand i hand.
Skolledarens roll Skolledaren har en stor betydelse för utformningen av och inriktningen på en skolas kompetensutveckling och för att skapa ett skolklimat där refl ektioner och utmanande möten mellan olika perspektiv uppmuntras. En av skolledarens viktigaste uppgifter är att ha god kunskap om vardagsverksamheten på skolan och utifrån det leda det gemensamma lärandet. Detta gör skolledaren genom att organisera lärandet utifrån angelägna utvecklingsområden och avsätta tid härtill men också genom att uttrycka höga förväntningar på medarbetarnas professionalism vad gäller uppdraget att leda elevers lärande och utveckling. Tillsammans tar skolledare och lärare ansvar för det gemensamma lärandet och samverkar om hur man kan bidra till elevernas lärande och utveckling. I medarbetarplanen beskrivs vilken individuell kompetensutveckling skolledare och lärare kommit överens om.
Kompetensutveckling i praktiken Lärare uttrycker ett stort behov av att få träffas för erfarenhetsutbyte och refl ektion kring de problem och dilemman man möter i undervisningssituationen. Om man utgår från de egna vardagsproblemen kan lärarna bilda lärgrupper för att tillsammans beskriva och fördjupa sin förståelse inom området. För att ytterligare fördjupa sin förståelse kan man knyta kontakter med andra skolor för att ta vara på deras lärdomar. Att ta del av den forskning som bedrivs inom området genom att kontakta forskare eller läsa forskningsrapporter kan också vara en del av kompetensutvecklingen. Självvärdering och refl ektion, enskilt och tillsammans, är nödvändig för fördjupad förståelse och ökad kompetens. Ett stort värde är att de kunskaper och erfarenheter som fi nns på skolan tas tillvara, dokumenteras och systematiseras. Tillsammans kan lärarna se på vilket sätt framgångsrika tillvägagångssätt skiljer sig från de man använt tidigare och försöka förstå varför dessa skillnader leder till bättre resultat. Att upptäcka dessa mönster är grundläggande för kunskapsbildning.