2008-xx-xx x PM Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Handläggare: Telefon: e-post:
Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.2.1 Persontrafik...3 1.2.2 Godstrafik...3 1.3 Restider/Förseningsrisker...4 1.4 Resandevolymer/transportvolymer...4 1.5 Plankorsningar...5 1.6 Miljö...5 1.6.1 Buller...5 1.6.2 Förorenade massor...5 1.7 Övriga effekter...5 1.7.1 Drift och underhåll...5 1.7.2 Reinvesteringsbehov i JA...6 1.7.3 Markvärden (ej med i huvudkalkyl)...6 1.7.4 Markvärdesökning tillföljd av reducerat intrång (ej med i huvudkalkyl)...6 1.7.5 Resecentrum (ej med i huvudkalkyl)...7
1 Effektbeskrivning av åtgärd 1.1 Allmänt Järnvägen mellan Varbergs station och Hamra, cirka sex kilometer söderut, är den sista kvarvarande enkelspårssträckan på Västkustbanan norr om Hallandsås. Standarden är låg med stort underhållsbehov och låg hastighet. Flera plankorsningar finns. Järnvägen bildar en barriär genom Varberg och skapar bullerproblem. Utbyggnaden syftar till att öka kapaciteten och hastigheten. Järnvägen grävs ned och plankorsningar, barriäreffekter och buller försvinner. 2,87 Miljoner resenärer finns i JA får tidsvinst på 5,25 minuter.. 1.2 Trafikering 1.2.1 Persontrafik Följande persontrafik trafikerar aktuell sträcka (Varberg-Falkenberg) enligt Basprognos 2020 i JA och UA: Tabell: Sammanfattning av persontågstrafik i prognos och kalkyl Linje nr Sträcka Tågtyp Dubbelturer per dag Differens UA- JA JA UA 10001 Göteborg-Malmö IR 7 7 0 10004 Göteborg-Malmö-Helsingör IR 16 16 0 10005 Göteborg-Hässleholm IR 16 16 0 1.2.2 Godstrafik Tabell: Sammanfattning av godstågstrafik i prognos och kalkyl Sträcka Tåg/dygn Milj nettoton 2020 Varberg- Falkenberg 29 3,8 3 (7)
1.3 Restider/Förseningsrisker Trafikeringen efter en järnvägsutbyggnad studeras normalt i en simuleringsmodell där vissa antagande måste göras. För Västkustbanans utbyggnad har detta genomförts med följande trafikering 22 snabbtåg (S250) 36 övriga persontåg (M200) 26 godståg (90 km/h) De totala tidsvinsterna med en utbyggnad är i genomsnitt 5.25 min per tåg. Utöver tidsvinsterna ovan uppstår en positiv effekt på förseningarna vid en utbyggnad. Detta har studerats i en simulering. Resultatet pekar på en trolig genomsnittlig förseningstidvinst av 1 min per persontåg och 2 min per godståg. Som jämförelse uppgick medelförsening i falkenberg (söder om sträckan) 2007 till 3,1 min/tåg och i Varberg (norr om sträckan) till 2,8 min/tåg. 1.4 Resandevolymer/transportvolymer Detta är en elasticitetskalkyl, varför förändringen är minimal. Tabell: Totalt resande i 1000-tal per år med tåg på några delsträckor, JA och UA år 2020 samt differensen UA-JA Linje nr Sträcka Tågtyp Total resande per år 2020 JA UA Differens UA-JA 10001 10004 10005 Göteborg- Malmö IR 406 417 11 Göteborg- Malmö- Helsingör IR 1564 1623 59 Göteborg- 34 Hässleholm IR 715 749 4 (7)
1.5 Plankorsningar Åtgärden innebär att 7 st plankorsningar stängs. 64 Mkr 1.6 Miljö 1.6.1 Buller Genom att järnvägen byggs i tunnel bedöms bullersituationen vad avser luftburet buller att bli väsentligt förbättrad. För att uppfylla fastställda riktvärden för järnvägsbuller anläggs en bullerskärm vid Lassabacka samt bullervallar vid den planerade bebyggelsen i Breared. Efter skyddsåtgärder bedöms 9 respektive 11 bostadshus ha bullernivåer utomhus mellan 55 och 60 db(a), ekvivalent ljudnivå. Ytterligare åtgärder kommer att övervägas. Totalt ger ovanstående resonemang en nettonytta i kalkylen. 49 Mkr 1.6.2 Förorenade massor Förorenade massor förekommer inom utbyggnadsområdet. Inom ramen för järnvägsutredningen har hanteringen av förorenade massor diskuterats. Där har förutsatts att vissa massor som endast är lätt förorenade kan användas som fyllning i järnvägsområdet. Massor som är mer förorenade har förutsatts deponeras i befintligt tippområde vid Getterön, där olika skyddsåtgärder vidtas. Kraftigt förorenade massor har vi förutsatt skall transporteras till SAKAB eller liknande destruktionsanläggning. Den totala kostnaden för hantering av förorenade massor är uppskattad till 40 Mkr, vilket belastar den samhällsekonomiska kalkylen fullt ut som en samhällsekonomisk kostnad. I själva verket innebär en sanering av området också en positiv miljöeffekt som också borde ingå som en samhällsekonomisk intäkt. Värdet av denna effekt är dock svår att bedöma., varför effekten inte är kvantifierad i kalkylen. 1.7 Övriga effekter 1.7.1 Drift och underhåll Schablon för den nya tunneln med 750kr/tunnelmeter/år används. 3 km tunnel har antagits 35 Mkr. Dubbelspåret leder till högre underhållskostnad nuvärde 40 Mkr. Plankorsningar behöver kontinuerligt underhåll i JA,7st 7 Mkr 5 (7)
1.7.2 Reinvesteringsbehov i JA Ställverket behöver bytas ut 2030 nuvärde 34 Mkr. Spårbyte 2010 (redan uttjänat roll Enligt Bvh 706, ekonomisk livslängd) 90 Mkr. Geterönbron behöver restaureras nuvärde 6Mkr. 1.7.3 Markvärden (ej med i huvudkalkyl) Efter utbyggnad av Västkustbanan genom Varberg i tunnel under staden frigörs centralt belägen mark för exploatering. Hammar Locum Metior AB har bedömt att ett kapitaliserat nuvärde av exploateringsnettot är ett samhällsekonomiskt mervärde som skall tillföras de samhällsekonomiska intäkterna i kalkylen. Markanvändningen grundas på planeringsidéer hos Varbergs kommun men med en något högre exploateringsgrad. Värdet fördelar sig på olika delar enligt följande: Centrum Bebyggelse på kajen Mkr 113 Centrum Etapp 1 130 Centrum Etapp 2 268 Apelvikens ängar 122 Apelvikens fritidshusområde 30 Apelviken banvall 75 Jonstaka 12 Totalt 750 Efter justering med hänsyn till gemensamt kostnadsläge och fråndraget värde i jämförelsealternativet kvarstår ett samhällsekonomiskt mervärde av 653 Mkr. 1.7.4 Markvärdesökning tillföljd av reducerat intrång (ej med i huvudkalkyl) I den kompletterande samhällsekonomiska kalkylen kan också en ökning av markvärdet till följd av reducerat intrång tillföras som samhällsekonomisk intäkt. Detta har WSP beräknat 6 (7)
till 829 Mkr, vilket anses vara en försiktig bedömning. 1.7.5 Resecentrum (ej med i huvudkalkyl) I den kompletterande samhällsekonomiska kalkylen har också värdet av ett nytt resecentrum beaktats. Eftersom utbyggnad av resecentrum sker, måste rimligen det samhällsekonomiska mervärdet vara av ungefär samma storleksordning. Om så inte vore fallet skulle inte utbyggnad ske. I denna kalkyl balanseras intäkter och kostnader för ett nytt resecentrum varför den samhällsekonomiska kostnaden nu skulle kunna reduceras med 218 Mkr. 7 (7)