BARNKONSEKVENSANALYS. Väg 282, ny gång- och cykelväg Edsbro. Norrtälje kommun, Stockholms län. Vägplan Projektnummer:

BARNKONSEKVENSANALYS Väg 282, ny gång- och cykelväg Edsbro Norrtälje kommun, Stockholms län Vägplan 2016-01-29 Projektnummer: 144595 Yta för bild SH/LW OBS!! denna mall är urklippt ur rapporten för Planläggning av vägar och järnvägar avsnitt 9.3 Vägplan och järnvägsplan och beskrivningen måste anpassas till projektet

Trafikverket Postadress: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Dokumenttitel: Väg 282, ny gång- och cykelväg Edsbro Skapat av: WSP Sverige AB/WSP Samhällsbyggnad Dokumentdatum: 2016-01-29 Dokumenttyp: Barnkonsekvensanalys Ärendenummer: TRV 2014/88762 Projektnummer: 144595 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Åsa Dolk Uppdragsansvarig: Lina Westerlund, WSP Sverige AB BKA: Marlene Björ och Pia Sartorius, WSP Sverige AB Kartbilder: WSP om inte annat anges Foton: Norrtälje kommun 2

Innehåll 1. FÖRORD... 4 2. INLEDNING... 5 3. KARTLÄGGNING OCH BESKRIVNING... 5 3.1. Inventering... 5 3.2. Enkätundersökning...12 3.3. Gruppintervjuer...20 3.4. Trafikteckningar...22 4. ANALYS...24 4.1. Sträckning längs södra sidan av väg 282...25 4.2. Sträckning längs norra sidan av väg 282...25 4.3. Sträckning längs södra sidan av väg 282 från Lummevi med GC-passage vid Gärsta och fortsättning på norra sidan...25 5. ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER...26 5.1. Åtgärdsförslag...26 5.2. Konsekvenser...26 6. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING...27 BILAGOR Följebrev/lärarhandledning Enkätformulär 3

1. Förord Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barns rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Olika aktörer ska samarbeta för att skapa en bra miljö för barnet som ger största möjligheter till överlevnad och utveckling. Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem till exempel utformningen av den fysiska trafikmiljön. Propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2009/10:232) innehåller ett antal principer som ska vara utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnperspektiv. Detta kräver kontinuerliga barnkonsekvensanalyser och utvärderingar av vilka faktiska konsekvenser ett beslut och åtgärder har fått för barn. Det gäller både beslut och åtgärder som rör det enskilda barnet och generella beslut och åtgärder som rör barn. Barnkonsekvensanalys (BKA) är en metod för att på ett systematiskt sätt belysa hur barn och unga påverkas av ett beslut och att pröva och beskriva vilka åtgärder och utformningar som är det bästa för barnen. BKA ska användas i all planering och projektering av väg och trafiklösningar som berör barn. Genom att integrera BKA-arbetet i planeringen säkras att hänsyn tas till barns behov vid till exempel ett vägprojekt. BKA ska bidra till att finna anpassade lösningar för barn och utformas så att en långsiktig hållbar utveckling främjas. FN:s konvention om barns rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Vid arbetet med en barnkonsekvensanalys i vägplaneringen ligger följande artiklar i konventionen som en grund: Artikel 2 Artikel 3 Artikel 6 Artikel 12 Artikel 24 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas. 4

2. Inledning Det finns ett behov för barn och ungdomar att på ett säkert sätt kunna röra sig mellan tätorten Edsbro och idrottsanläggningen vid Lummevi. Idag saknar fotgängare och cyklister ett avgränsat utrymme längs den aktuella sträckan. Vägen trafikeras av i genomsnitt cirka 2300 fordon per dygn. Denna barnkonsekvensanalys (BKA) är en del i den vägplan som upprättas för väg 282, ny gång- och cykelväg mellan Edsbro samhälle och idrottsplatsen i Lummevi. För information om bakgrund, förutsättningar, åtgärdsförslag med mera hänvisas till vägplanbeskrivning för Väg 282, ny gång- och cykelväg Edsbro. 3. Kartläggning och beskrivning Ett sätt att säkerställa att man tar hänsyn till barns behov och rättigheter i samhälls- och trafikplanering är att ta fram en barnkonsekvensanalys (BKA). Analysen ska på ett systematiskt sätt belysa hur barn och unga påverkas av ett beslut och beskriva vilka åtgärder och utformningar som är de bästa för barn. I arbetet ingår att barnen själva ska komma till tals om hur de upplever sin trafikmiljö. Underlag till denna BKA har inhämtats genom: inventering av trafikmiljön genom platsbesök och inhämtande av data enkätundersökning i årskurserna 3 6 på Edsbro skola gruppintervjuer av elever i årskurserna 3 6 på Edsbro skola trafikteckningar från elever i årkurserna F 2 på Edsbro skola 3.1. Inventering I ett inledande skede genomfördes en inventering/kartläggning för att få en bild av Edsbro samhälle och dess rådande trafikmiljö. Bland annat inhämtades följande uppgifter: kartmaterial, information om målpunkter, vägbredd, vägutformning, trafikmängd, gällande föreskrifter och olycksstatistik. 3.1.1. Utredningsområde med målpunkter Edsbro samhälle är beläget inom Norrtälje kommuns geografiska område, dock inte föreskriven med lokala trafikföreskrifter (LTF) om tättbebeyggt område. Orten ligger ca 2 mil nordväst om Norrtälje tätort och har en folkmängd på cirka 500 invånare. Utredningsområdet berör en ca 1,8 kilometer lång sträcka av väg 282 och sträcker sig från Lummevi idrottsplats till anslutningen med Brokullavägen. Vägens omgivning utgörs av landsbygdsmiljö. 5

Lummevi idrottsplats Edsbro Väg 282 Edsbro samhälle Bro Figur 1 Kartbild som visar aktuell vägsträcka av väg 282, Edsbro samhälle och Lummevi idrottsplats. Den viktigaste målpunkten för detta projekt som berör barn är Edsbro skola. Skolan har totalt ca 80 elever fördelade i årskurserna F-6, varav ca 10 barn i förskoleklass (F). På skolan finns även fritidshem i skolans lokaler. Skolans elever är boende i eller i närheten av Edsbro samhälle. Förutom skolan har följande viktiga målpunkter för barn och ungdomar identifierats: Förskola/Daghem (Brokullavägen) Skolskjutshållplatser/busshållplatser Idrottsplats Gymnastikhall Bostäder Figur 2 Väg 282 vid Lummevi idrottsplats. 6

Figur 3 Målpunkter för barn inom utredningsområdet. Figur 4 Bostadsomåden där barnen som deltagit i enkäten bor. 7

3.1.2. Vägutformning Väg 282, mellan Edsbro samhälle och idrottsplatsen i Lummevi, löper genom landsbygdsmiljö med direktutfarter från fastigheter och korsningar med anslutning till Brokullavägen och den enskilda vägen till Bro. Väg 282 har en total vägbredd på ca 6,5 meter, uppdelat på två körbanor på ca 3 meter per körbana, två vägrenar och stödremsor på 0,25 meter. Väg 282 har målade vägmarkeringar såsom kantlinjer som anger körbanans yttre gräns och varningslinjer, vilket tyder på otillfredsställande sikt-/trafikförhållanden och det är olämpligt att överskrida linjen. Belysningstolpar finns på vägens norra sida från korsningen med Brokullavägen och öster ut mot Edsbro samhälle. Vid korsningen med Brokullavägen är väg 282 breddad och försedd med mittrefug och övergångsställe. Figur 5 Övergångsställe vid Brokullavägen (Busshållplats Skogsvägen). Från korsningen med Brokullavägen fram till cirkulationplatsen väg 282/väg 280 löper en gång- och cykelbana på vägens norra sida. Banan har kantstöd, är belyst och sträcker sig sammanhängande vidare genom Edsbro centrum. Banan är gemensam för gående och cyklister. Vid cirkulationsplatsen ansluter gång- och cykelbanan till två övergångsställen med refug. Båda övergångsställena ansluter till trottoarer längs väg 280, söder och norr om cirkulationsplatsen. Södergående trottoar leder till en busshållplats, strax söder om cirkulationsplatsen. Norrgående trottoar löper längs väg 280:s östra sida vidare mot centrum och Edsbro skola 1. Det finns även en kort sträcka trottoar, mellan övergångsstället vid Brokullavägen och busshållplatsen, längs södra sidan av väg 282. Inom utredningsområdet finns fyra busshållplatser längs väg 282: Idrottsplatsen Edsbro, Billsta, Gärsta och Edsbro Skogsvägen. Ingen av dessa hållplatser är väderskyddade. Bussfickor saknas vid vissa hållplatser. Hållplatserna trafikeras av linje 808 (Norrtälje Knutby) samt av skolbusstrafik. 1 Övergångsställena vid cirkulationplatsen väg 282/väg 280 är belägna inom utmärkningen av cirkulationplatsen, det vill säga inom den cirkulerade rörelsen, vilket inte bedöms lämpligt. Utmärkning bör av formella skäl placeras så nära cirkulationplatsen som möjligt. LTF 01FS 2002:304 om cirkulationsplats väg 280/väg 282. 8

Figur 6 Busshållplats Gärsta. H H H H Figur 7 Nuvarande gång- och cykelvägar samt närliggande busshållplatser (cykelvägar i gult och trottoarer i grönt). Från cirkulationsplatsen fram till skolan och från skolan och söderut mot bruksbebyggelsen finns cykelstråk som delvis går på lokalgatunätet, vilket innebär cykling i blandtrafik. Den gamla banvallen söderut från cirkulationplatsen väg 282/väg 280 används som promenadoch cykelstråk, främst för det rörliga friluftslivet (Norrtälje kommun 2004). 3.1.3. Trafikmängder Väg 282 är en allmän väg med statlig väghållare. Enligt Trafikverkets mätningar år 2014 trafikeras vägen av 2491 fordon/dygn (årsmedeldygnstrafik), varav 248 av utgörs av tung trafik. 2 Med tanke på vägens funktion i transportsystemet bedöms uppmätta trafikmängder vara förväntade. 2 Uppgift hämtad från NVDB 9

Vägen angörs även av lantbruksfordon som kan vara både breda och tunga, exempelvis skördetröska på väg till och från åkermarker. 3.1.4. Hastighetsbegränsning Hastighetsbegränsningen på del av väg 282, mellan Lummevi och till strax före anslutningen med Brokullavägen är 60 kilometer i timmen (km/h) 3. Öster därom och genom Edsbro samhälle är 40 km/h högsta tillåtna hastighet 4. Vägen har därmed föreskrivits med lokala trafikföreskrifter (LTF) om avvikelse från bashastigheten 70 km/h utanför tättbebyggt område och fått en lokal sänkning från bashastigheten. Vid platsbesök noterades att bilisterna ofta håller högre hastighet än den tillåtna. Figur 8 Hastighetsdämpande åtgärd vid infarten till Edsbro samhälle (korsningen väg 282/Brokullavägen). 3.1.5. Föreskrifter om huvudled, bärighetsklass och farligt gods Väg 282 är föreskriven med LTF om huvudled mellan anslutningen till väg 280 i Edsbro och Uppsala läns gräns 5. Samma sträcka är även föreskriven som en väg med bärighetsklass 1 (BK1) 6 och tung trafik får föras på vägen i genomfart. Mellan Edsbro och Knutby i Uppsala län är väg 282 en sekundär transportväg för farligt gods, vilket innebär att transporter med farligt gods inte ska föras i genomfart 7. 3.1.6. Skolskjuts Skolskjuts är en resa mellan en plats i anslutning till bostaden och skolan av skolbarn i förskoleklass, grundskola och särskola i anslutning till skoldagens början och slut. Huvudregeln för rätten till skolskjuts i Norrtälje kommun motiveras av att färdvägens längd, inklusive gång- och cykelväg, överstiger: Årskurs F-3 2 kilometer Årskurs 3-6 3 kilometer Årskurs 7-9 4 kilometer 3 01FS 2009:386 4 01FS 2009:331 5 01FS 2001:328 6 Gäller även väg 280 genom Edsbro, se Stockholms läns författningssamling 01FS 2010:67 7 Väg 280 genom Edsbro är däremot en primär transportväg för farligt gods 10

Skolskjutshållplatser längs väg 282 mellan Edsbro samhälle och idrottsplatsen i Lummevi, se figur 3. Elever boende utmed den planerade ca 1,8 kilometer långa gång- och cykelbanan är inte berättigad skolskjuts till/från Edsbro skola enligt kommuens huvudregler. Dock är det möjligt för föräldrar att ansöka om skolskjuts vid särskilda skäl, exempelvis om trafikförhållandena är svåra, utan att villkoren för färdvägens längd är uppfyllda 8. 3.1.7. Olycksstatistik väg 282 Edsbro Underlag för olycksrapporterad statistik för väg 282, mellan Uppsala läns gräns och väg 280 i Edsbro, har tagits fram för tiden 2004-01-01 2014-12-31 från STRADA 9. Uttagen har tagits från hela databasen och avser polis- och/eller sjukvårdsrapporterade olyckor. Totalt är sex olyckor rapporterade, varav fem har inträffat på vägsträckan mellan cirkulationplatsen väg 282/väg 280 i Edsbro och idrottsplatsen i Lummevi. Olyckorna inträffade under år 2006 (1 st), 2007 (1 st), 2012 (1 st) och 2014 (2 st). Olyckornas svårighetsgrad har inrapporterats som en dödsolycka (2007), en måttlig olycka 10 vid busshållplats (2014) och tre stycken lindriga olyckor. I två av totalt fem inrapporterade olyckor på sträckan var barn och ungdom inblandade som oskyddade trafikanter. Antal olyckor är inte detsamma som antal personer som är inblandade. I de fem registrerade olyckorna var det totalt 8 personer inblandade, varav hälften var kvinnor och hälften var män. Två av dessa olyckor bedöms, enligt uppgift från STRADA, ge permanent medicinsk invaliditet på minst 1% för inblandade personer. 3.1.8. Reflektioner avseende barnens trafikmiljö Edsbro skola och Lummevi idrottsplats är två viktiga målpunkter för barn inom utredningsområdet. För att nå dessa målpunkter måste barn transportera sig längs väg 282. Idag saknas ett avgränsat utrymme för fotgängare och cyklister att färdas inom på sträckan mellan Lummevi och korsningen med Brokullavägen. Barn som går eller cyklar måste blandas med biltrafik, som ur ett barnperspektiv är tät. Dessutom saknas vägbelysning längs denna sträcka. Vägutrymmet är smalt och bilisterna håller hög hastighet, ofta högre än den tillåtna. Flera busshållplatser ligger utmed sträckan där både bussar i linjetrafik och skolskjutsar angör. Hållplatserna används av barn och ungdomar vilket medför att de vistas på och intill vägbanan samt dike/slänt inom vägområdet. Sammantaget är barnens trafikmiljö längs denna del av väg 282 mycket otillfredsställande både vad gäller trafiksäkerhet och trygghetskänsla. Olycksrisken bedöms som hög om barn ger sig ut ensamma i trafiken i denna miljö. Skulle en olycka ske, blir troligen 8 I undersökningen har det inte framkommit om föräldrar till barn längs sträckan ansökt om skolskjuts på grund av svåra trafikförhållanden längs väg 282. 9 Swedish Traffic Accident Data Acquisition, STRADA är ett nationellt informationssystem om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet som bygger på inrapportering från polis och sjukvård. Syftet med systemet är att skapa ett bättre underlag för trafiksäkerhetsarbetet genom att minska bortfallet av antalet skadade. Detta gäller framförallt oskyddade trafikanter som inte alltid kommer till polisens kännedom. 10 Måttlig olycka är detsamma som av polisen tidigare rapporterade som svårt skadad 11

konsekvenserna måttliga eller allvarliga för barnet 11. Barnen begränsas i sin rörelsefrihet genom att de inte på ett säkert sätt kan röra sig på egen hand i sin närmiljö. 3.2. Enkätundersökning Som en del av kartläggningsprocessen för denna BKA genomfördes en enkätundersökning i syfte att tillvarata barns synpunkter i och kring det aktuella utredningsområdets trafikmiljö. För att få kontakt med barn i Edsbro kontaktades rektor och lärare på Edsbro skola. Frågeformulär till barn i årskurs 3-6 översändes till skolan tillsammans med ett följebrev/lärarhandledning, i vilket syftet med undersökningen beskrevs. I brevet betonades även att det var barnens egna åsikter som Trafikverket var intresserad av, men att lärarna fick vara barnen behjälpliga när de besvarade frågorna. Lärarna såg till att enkäten genomfördes och tog hand om ifyllda enkäter. Ifyllda enkäter hämtades sedan på skolan i samband med att intervjuer med barn i årskurs 3-6 genomfördes. Enkäten var utformad med frågor om årskurs, färdmedel till/från skolan och under fritiden. Barnen ombads att på bifogad kartbild markera var de bor/åt vilket håll de bor med en ring, markera sin skolväg med heldragen linje och markera de vägar som de oftast använder på fritiden med streckade linjer samt markera platser som upplevs otrygga längs väg 282 med kryss. Det fanns även möjlighet att med egna ord beskriva vad som upplevs otryggt längs vägen 12. 3.2.1. Resultat 48 stycken barn i årskurs 3-6 besvarade enkäten. Resultatet av enkätundersökningen utgör underlag till de konsekvensbedömningar som görs i kapitel 4. Resultatet redovisas fråga för fråga. Fråga 1: Vilken klass går du i? 11 Enligt STRADAS nya skade- och svårighetsgrad (sjukvårdens uppgifter prioriteras före polisens) 12 Se bilagor Lärarhandledning, barnkonsekvensanalys och Barnkonsekvens analys, enkät för Väg 282, ny gång- och cykelväg Edsbro 12

Fråga 2: Var bor du (markerad med ring på kartbild)? Figur 9 Bostadsomåden där barnen som deltagit i enkäten bor. Fråga 3: Vilken väg tar du till skolan (markerad med heldragen linje på kartbild)? Figur 10 Barnens skolvägar, ärskurs 3-6. 13

Fråga 4: Hur tar du dig oftast till skolan? 6 5 4 3 2 1 0 Åk 3 Färdsätt till skolan Går Cyklar Skolbuss Bil Går/Cyklar/Bil 14

Bland eleverna i årskurs 3 uppger 7 av 10 att de går eller cyklar till skolan. Dessa elever bor dock nära Edsbro samhälle och kan ta sig via befintliga trottoarer till skolan. I årskurs 4 skriver 3 av 10 barn att de går till skolan. Ingen cyklar. De elever som på egen hand tar sig tll skolan har ganska kort väg dit. Bland eleverna i årskurs 5 är det 6 av 10 barn som uppger att de antingen går eller cyklar till skolan, alltid eller ibland. De flesta av dessa bor ganska nära skolan men vissa måste färdas längs väg 282. 11 av 18 barn i årskurs 6 tar sig till skolan genom att gå eller cykla, alltid eller ibland. De flesta av dessa bor så nära att de kan ta sig via trottoar till skolan. Fråga 5: Vilka vägar använder du oftast på fritiden (markerad med streckade linjer på kartbild)? Figur 11 Vägar där barn rör sig under fritiden, årskurs 3-6. 15

Fråga 6: Hur brukar du oftast förflytta dig på fritiden? 5 4 3 2 1 0 Åk 5 Färdsätt på fritid 16

7 av 10 barn i årskurs 3 som skriver att de går eller cyklar ibland till sina fritidsaktiviteter. Om man jämför dessa uppgifter med kartbilderna verkar det dock vara så att de själva tar sig till närliggande fritidsaktiviteter och blir skjutsade längs väg 282. 4 av 10 barn i årskurs 4 har angett att de cyklar på fritiden och markerat att de förflyttar sig längs väg 282. I årskurs 5 uppger 6 av 10 barn att de ibland går eller cyklar till fritidsaktiviteter. Det går inte att utläsa av kartorna om de färdas på egen hand längs väg 282 eller om de då åker buss eller blir skjutsade. 14 av 18 elever i årskurs 6 rör sig till fritidsaktiviteter genom att gå eller cykla, alltid eller ibland. 6 av dessa verkar transportera sig en längre sträcka längs väg 282. Är det någon eller några platser vid väg 282 som du tycker känns otrygga (markerade med kryss på kartbild, beskriv med egna ord)? Årskurs 3 På vägen Vissa bilförare kör för snabbt vid Lummevi Det kommer bilar och lastbilar Figur 12 Platser som elever i årskurs 3 upplever som otrygga. 17

Årskurs 4 Bilarna kör fort Bilarna kör för fort ibland vid dagiset Figur 13 Platser som elever i årskurs 4 upplever som otrygga. Årskurs 5 Bilarna kör för fort Det finns ingen trottoar Det finns ingen belysning Figur 14 Platser som elever i årskurs 5 upplever som otrygga. 18

Åskurs 6 Vägen är för smal, ingen trottoar, måste hoppa ner i diket (10 st) Inga lampor (8 st) Bilarna kör jättefort (4 st) Mycket tung trafik Känner mig trygg på vägen (2 st) Det känns otryggt att folk går på vägen Brukar inte gå den vägen. Bor inte i Edbro. (2 st) Figur 15 Platser som elever i årskurs 6 upplever som otrygga. 3.2.2. Slutsatser och reflektioner utifrån enkätundersökningen Av enkäterna att döma så rör sig få elever på egen hand längs den del av väg 282 som saknar trottoar på väg till och från skolan. På fritiden är det lite mer oklart hur många som går eller cyklar längs väg 282. I de lägre årskurserna är det troligen så att barnen på egen hand tar sig till aktiviteter som ligger nära hemmet eller skolan och blir skjutsade eller tar bussen om de ska förflytta sig längre sträckor. Bland barnen i årskurs 6 verkar det dock att vara åtminstone 6 av 20 elever som går eller cyklar längs väg 282. När barnen fritt får beskriva om det är några platser som känns otrygga vid väg 282 så är beskrivningarna samstämmiga; bilisterna kör för fort, vägen är smal, det saknas trottoar och belysning. Barnen har en tydlig uppfattning av hur trafikmiljön är längs vägen, trots att få verkar röra sig där dagligen. Tydligt är att många av barnen uppfattar trafikmiljön längs väg 282 som farlig och troligt är att de hindras i sin rörelsefrihet av detta. Många blir skjutsade eller åker buss längs vägen istället för att gå eller cykla. 19

3.3. Gruppintervjuer I syfte att få en mer nyanserad bild av barnens synpunkter om trafikmiljön kring väg 282 kompletterades enkätundersökningen med intervjuer. Intervjuerna genomfördes i åldershomogena smågrupper om max 5 elever/årskurs (3-6) under cirka en timme. Läraren valde ut barn som bor i skolans närområde och som kunde berätta om sin skolväg kring väg 282. Barnen som intervjuades fick samma frågor som de tidigare besvarat i enkäten, men fick nu med egna ord berätta och visa på kartbild hur de rör sig i närområdet samt peka ut platser som de eventuellt upplever otrygga. 3.3.1. Resultat Fyra åldershomogena gruppintervjuer, med 5 barn i varje grupp per årskurs (3-6), genomförs på Edsbro skola. En del barn bor i skolans närmiljö och några bor utanför Edsbro. Barnen bor geografiskt åt olika håll i förhållande till skolan, vilket bidrar till en mer nyanserad bild av barnens trafikmiljö. Nedan följer en sammanfattande text om vad som framkom under intervjuerna. Årskurs 3 De intervjuade barnen bor norr och nordost om skolan i Edsbro, utanför Lummevi/Smara, i Bro eller Brogärde (Brokullavägen). Barnen färdas oftast till skolan på olika sätt oavsett var man bor i förhållande till skolan. De som bor i Brogärde, Brokullavägen går dock till skolan. Vanliga färdsätt är att man antingen går, cyklar eller åker bil. De barn som bor utanför Lummevi/Smara åker främst skolbuss och bil ibland. På fritiden berättar barnen att de går till varandra och leker, men påpekar att det saknas övergångsställe och trottoar från Bro till Brokullavägen. Barn berättar att de även följer med och hämtar syskon på dagis, handlar, promenerar på kvällen, men är nog oftast hemma efter skoltid. Fyra i gruppen berättar att de går på fotbollsträning i gymnastikhallen på vintern och Lummevi idrottsplats på sommaren. Andra aktiviteter som utövas är tennis, dans och ishockey, varav de två sistnämnda sker i Rimbo. Dit åker de bil. Till gymnastikhallen går de flesta men en del åker bil. Till fotbollsträningen i Lummevi sommartid åker alla bil, men de berättar att de kanske skulle cykla om det fanns en cykelväg. Vad gäller gömställen och annat berättar barnen att de ofta är hemma på gården, men även att de klättrar i träd, leker i trädkoja, rör sig kring dagis och cyklar runt skolan samt plockar blåbär i skogen på sommaren. Barnen berättar även att det finns en liten lekpark i närheten av cirkulationsplatsen väg 282/väg 280. Barnen berättar om platser som de upplever läskiga/otrygga. Längs väg 282, där det saknas trottoar 13 blir de så rädda då bilarna kör fort, att de väljer att gå/leda cykeln. Även på trottoaren upplevs det läskigt när bilar kör för fort. Bilar och lastbilar upplevs köra mycket nära trottoarkanten och barnen berättar att det hänt att de blivit nedstänkta med vatten på benen. Barnen säger att de är rädda för att gå på trottoaren när lastbilar kör fort förbi. De är rädda att följa med i luftdraget, fastna eller bli påkörd av lastbilen. På Hallstavikvägen/väg 280 genom Edsbro berättar de att det kör många lastbilar. Barnen berättar att det är läskigt att gå över vägen vid cirkulationsplatsen för att bilar kör så fort. Likaså berättar de att bilar kör för fort på väg 282, vid Slaktarvägen; Förarna bryr sig inte om att någon går där. 13 När barnen pratar om trottoaren menar de, vad vi förstår gång- och cykelbanan. 20

Barnen beskriver även att bron på banvallen hade gått sönder och att farthinder plockas bort ibland. Årkurs 4 Barnen bor strax norr om skolan i Edsbro, på Brokullavägen, utanför kartbilden i Fansjön och Bloka mot Hallstavik. Man använder oftast olika färdsätt till skolan oavsett var man bor i förhållande till skolan. De som bor strax norr om skolan går eller cyklar till skolan. De som bor på Brokullavägen går eller cyklar, men någon åker bil till skolan och går hem. Barnen som bor en bit bort från Edsbro åker bil alternativt bil till skolan och buss hem. Barnen berättar att de på fritiden går till ICA, spelar fotboll, går eller cyklar till kompisar i centrum eller cyklar till kompisar mellan Lummevi och centrum. Några kompisar bor i Ytterby. Ibland är de på Lummevi och spelar fotboll eller tittar på andra som spelar och dit åker de för det mesta bil. För det mesta tycker barnen att det går bra att förflytta sig längs väg 282, men att ibland är det läskigt med lastbilar. Läskigt är det vid dagiset där bilar och lastbilar kör för fort. De berättar att de tycker det går bra att ta sig över vägen vid Lummevi. Läskigt tyckte de det var när en tjej blev påkörd vid en busshållplats för att hon sprang ut framför bussen utan att titta efter bilar först. De berättar även att de genar ner till väg 282 från Brogärde. Årskurs 5 Barnen bor strax norr om skolan i Edsbro, längs väg 282 södra sida, i Vagnsberg (några km österut mot Hallstavik), i Sätraby och Södra Sätraby. Färdsätt till skolan för de som bor längre bort från Edsbro är skolbuss. De som bor norr om skolan cyklar eller går och åker bil ibland. De som bor längs väg 282 går och cyklar mest, men åker bil på vintern. På fritiden går eller cyklar barnen till kompisar i Edsbro. De kan även få skjuts i bil till centrum för att sedan cykla. De berättar att de träffas/leker på skolgården och vid ICA. På trottoaren kör de sparkcykel och trottoarkanten används för att raila på. De berättar att de tränar fotboll på Lummevi och dit får de mest bilskjuts, men åker buss ibland, det går rätt bra med bussar till Lummevi. Till Lummevi vill de cykla men bilvägen är för farlig, alla kör för fort, men det händer att de går eller cyklar dit ändå. De berättar att när de går längs väg 282 går de ner i diket när bilarna inte svänger/håller ut. Sen tycker de att de inte ser mötande bilar som eftersom de skyms av krön och träd. Andra fritidsaktivteter som utövas är ridning, dans och ishockey i Rimbo. Dit får de skjuts i bil eller åker buss. Hela vägen längs väg 282 upplevs otrygg då det saknas trottoar, tycker barnen. Alla kör för fort och det finns ingen belysning längs vägen. Lägena på busshållplatserna känns OK, men de tycker att det skulle behövas övergångsställen. De berättar att en del rastar sin hund längs väg 282 och att det finns en liten slinga som används för promenader. Slingan har anslutning med vägen till Bro. De tycker att trottoaren är för smal när de cyklar på den. De berättar att de måste hoppa av cykeln och ibland ner på vägen vid möte. De berättar även att man inte väljer att köpa hus längs väg 282 på grund av att det saknas gång- och cykelbana. Avslutningsvis berättar de att många kör för fort på vägen mellan Sätraby och Edsbro. Farthinder skulle vara bra tycker de. 21

Årskurs 6 Barnen bor på Brokullavägen, längs väg 282 nära Lummevi och i närhet till Edsbro samhälle. Färdsätt till skolan för de som bor nära Lummevi, är skolbuss och man går längs väg 282 för att komma till busshållplatsen. De som bor i Lund och på Brokullavägen går eller cyklar. Från Almungevägen åker man bil eller buss på vintern och cyklar på sommaren. De berättar att det inte är kul att cykla för att bilar kör för fort och svänger inte ut när de kör om. Vägrenen används för att gå eller cykla på, på grund av att bilar kör för fort. På fritiden är barnen mest i centrum, träffar kompisar och eller vid fotbollsplanen vid skolan. De tycker det är OK att gå och cykla på trottoaren. Barnen berättar att de även går eller cyklar till Lummevi, men att det är jobbigt att korsa vägen där för att bilar kör så fort. De brukar välja att korsa vägen en bit före Lummevi där de tycker de ser bättre. Barnen berättar att hela sträckan mellan Edsbro samhälle till Lummevi är obehaglig, men särskilt där trottoar saknas mellan Brokullavägen och idrottsplatsen i Lummevi. De berättar att en ny gång- och cykelväg skulle göra det säkrare och att de skulle vilja cykla oftare. De tycker att båda sidor om väg 282 skulle funka lika bra. Huvudsaken är att Edsbro får en ny gång- och cykelväg. En ny gång- och cykelväg skulle bli bra för dem som bor i Bro. Då skulle de slippa använda banvallen och få kortare väg till skolan. Avslutningsvis berättar barnen att högstadiet ligger i Rimbo, Norrtälje. 3.3.2. Slutsatser och reflektioner utifrån intervjuerna Barnen i Edsbro upplevs väl medvetna om sin närmiljö oavsett var de bor i förhållande till skolan. Analysunderlaget från intervjuerna med smågrupperna (5 barn/åk (3-6)) bidrar till en mer nyanserad bild tillsammans med analysunderlaget från enkätunderökningarna och påvisar entydigt att trafikmiljön kring väg 282 upplevs otrygg. Otryggt upplevs det främst på sträckan som saknar gång- och cykelväg, mellan Brokullavägen och idrottsplatsen i Lummevi. Nästan alla barn rör sig mer eller mindre längs sträckan på väg 282 som trafikant, gående till fots och/eller med cykel eller som passagerare i buss eller bil. Det handlar om persontransporter till/från skola och olika fritidsaktiviteter. Av intervjuerna framgår det att många av barnen tycker att bilar och lastbilar kör för fort och att fordonsförare inte visar hänsyn till dem som rör sig eller uppehåller sig kring vägen. Barnen tycker vägbredden är för smal och att det inte finns någonstans att ta vägen mer än ner i diket när bilar kommer. En del barn berättade även att de upplevde det otryggt på befintlig trottoar och det med anledning av att de tycker den är för smal och att lastbilar/bilar kör för nära trottoarkanten. Några barn berättade också att det är mörkt för att det saknas vägbelysning längs vägen. Sammantagen bedömning utifrån intervjuerna är att en ny belyst gång- och cykelväg önskas i Edsbro. En gång- och cykelväg skulle upplevas tryggt och säkert samt bidra till att fler väljer att gå och cykla mellan samhället i Edsbro och Lummevi. 3.4. Trafikteckningar Barnen i årskurs F-2 ritar teckningar till Trafikverket med motiv som beskriver hur de upplever trafikmiljön kring väg 282. Uppgiften har inletts med en diskussion kring trafikfrågor i närmiljön mellan lärare och elever. Teckningarna hämtades på skolan i samband med att intervjuer med barn i årskurs 3-6 genomfördes. Barnens trafikteckningar ingår som en del i kartläggningsprocessen av denna BKA. Trafikteckningarna visar hur de 22

mindre barnen upplever sin trafiksituation idag och hur de skulle vilja ha den. Trafikteckningarna sattes upp och visades på så sätt under samrådsmötet i Edsbro. Figur 16 Teckningar från barn i årskurserna F-2. 3.4.1. Slutsatser och reflektioner utifrån trafikteckningarna 21 stycken barn har ritat teckningar till Trafikverket. Trafikteckningarna visar att även de mindre barnen i Edsbro (F-2) upplevs känna sin närmiljö väl. Barnens teckningar visar motiv på hur de upplever trafiken i Edsbro samt väg 282 idag och hur de önskar att det skulle se ut. Teckningarna visar entydigt att det bara är bilar och lastbilar som kör på vägen idag, d v s endast motorfordonstrafik är prioriterad och man kan inte gå eller cykla till fotbollsplanen i Lummevi. På flera teckningar har lastbilar ritats på vägen men även traktorer förekommer, vilket kan antas bero på att barnen upplever att vägen ofta trafikeras av tung trafik och/eller arbetsfordon. Teckningarna med motiv för hur barnen önskar att vägen ska se ut innehåller en mängd olika önskemål/förslag, men visar att en gång- och cykelväg önskas längs väg 282 i Edsbro. Nedan följer önskemål som noterats efter att barnens teckningar betraktats: Gång- och cykelväg längs väg 282 Övergångsställen Fartgupp (hastighetsdämpande åtgärder) Trafikljus vid busshållplatser och övergångsställen Fartkamera Hastighetskontroller av polisen Enbart tillåta cykeltrafik (ta bort biltrafiken) Vägvakter Ny rondell En sammantagen bedömning utifrån trafikteckningarnas motiv är att en ny gång- och cykelväg längs väg 282 önskas av barnen. 23

4. Analys Inom vägtransportsystemet måste stor hänsyn tas till barns förmåga i trafiken. I unga år är syn och hörsel inte fullt utvecklade hos människan vilket gör det svårt för barn att uppfatta vad som händer i den omgivande miljön. De har också svårt att överblicka situationen på grund av att de är korta till växten. Barn saknar även den mognad och erfarenhet som krävs för att inse risker i trafiken. Det är till exempel svårt för barn att bedöma avstånd och hastigheter hos bilar som närmar sig dem. Motoriken utvecklas successivt under uppväxtåren och därför kan barn lätt vingla till när de cyklar. De har också svårt att behålla koncentrationen längre stunder utan uppslukas istället av sin lek. Detta kan leda till farliga situationer i trafiken. Alla dessa faktorer måste finnas med när man planerar vägmiljöer. Av kartläggningen framgår att trafikmiljön längs väg 282 är undermålig vad gäller trafiksäkerhet för barn som vistas längs vägen. ÅDT uppgår till ca 2500 fordon/dygn varav ca 10% utgörs av tung trafik. Vägen är alltså relativt trafikerad utifrån ett barnperspektiv. Hastighetsbegränsningen är 60 km/h längs större delen av utredningssträckan och observationer som gjordes på plats tyder på att många bilister håller en högre hastighet än den tillåtna. Vägen är dessutom smal och det saknas separat bana för gående och cyklister samt belysning. Sikten är begränsad på vissa sträckor. Detta är en vägmiljö som är livsfarlig för barn att vistas i. Barnen kan lätt bli påkörda när de går eller cyklar längs vägen eller när de korsar vägen. Vid skymd sikt och i mörker är barnen svåra för bilister att upptäcka. De höga hastigheterna medför att reaktions- och bromssträckorna blir långa och att konsekvenserna av en olycka blir allvarliga för den som blir påkörd. På den del av väg 282 som ligger öster om korsningen med Brokullavägen är hastighetsbegränsningen 40 km/h och en gång- och cykelbana finns på norra sidan av vägen. Här är riskerna mindre för allvarliga olyckor. De största målpunkterna för barnen i området är Edbro skola och Lummevi idrottsplats. Dessutom finns flera busshållplatser längs vägen som nyttjas av barnen. Målpunkterna medför att barn har behov av att transportera sig längs vägen. Idag promenerar en del barn i vägkanten, vissa cyklar medan andra åker buss eller blir skjutsade av sina föräldrar till skola och/eller fritidsaktiviteter. Av de beskrivningar som inkommit i undersökningarna ger barnen en bild av en osäker miljö längs vägen där de upplever att bilarna kör fort samtidigt som de känner sig trängda eftersom vägen är smal och saknar trottoar. Barnen tvingas ner i dikena av bilarna och känner sig otrygga då det inte finns belysning längs vägen. Den osäkra trafiksituationen begränsar barnens möjligheter att på egen hand ta sig till skola och/eller fritidsaktiviteter. De blir därmed hämmade i sin rörelsefrihet och därmed beroende av vårdnadshavares hjälp i samband med transporter. Barnen får heller inte den motion som de skulle kunna få om de gick eller cyklade till sina målpunkter. För en god hälsa i framtiden är det viktigt att motionsvanor grundläggs i tidiga år. För att uppnå en god trafiksäkerhet och framkomlighet längs väg 282 för barn och unga behövs en separat gång- och cykelbana med belysning utmed vägen. Det ska även vara möjligt för barnen att passera vägen på ett säkert sätt. Tre alternativa dragningar av en gång- och cykelbana har studerats: 24

4.1. Sträckning längs södra sidan av väg 282 En gång- och cykelbana längs väg 282:s södra sida från Lummevi fram till övergångsstället vid Brokullavägen är en god lösning då den är sammanhängade längs ena sidan av vägen, utan passager av väg 282 på sträckan där hastighetsbegränsningen är 60 km/h. Den skulle ansluta väl till den målpunkt som idrottsplatsen utgör, då denna också ligger söder om vägen. Barnen behöver således inte passera vägen när de besöker Lummevi. Dock krävs en hastighetssäkring av passagen vid Brokullavägen så att bilisterna inte kan hålla en högre hastighet än 30 km/h. En gång- och cykelbanan längs södra sidan av väg 282 skulle fånga upp väsentligt många fler barn än om banan skulle läggas på den norra sidan. Enligt kommunens beräkningar är det cirka ett hundratal invånare som har anslutning söder om vägen jämfört med cirka ett tjugotal norr om vägen. 4.2. Sträckning längs norra sidan av väg 282 En gång- och cykelbana längs väg 282:s norra sida från Lummevi fram till den befintliga gång- och cykelbanan vid Brokullavägen skulle medföra att barn och ungdomar måste passera vägen när de ska besöka idrottsplatsen, då denna ligger söder om väg 282. Här håller bilisterna en hastighet på 60 km/h eller mer, vilket gör att passager skulle innebära mycket stora trafiksäkerhetsrisker för barnen. En hastighetssäkring av passagen så att bilisternas hastighet dämpas till 30 km/h skulle i så fall krävas, vilket inte är realistiskt för bilisternas framkomlighet på denna typ av väg. En gång- och cykelbana på norra sidan skulle heller inte fånga upp lika många barn som om den läggs på vägens södra sida. Enligt kommunens beräkningar är det cirka ett hundratal invånare som har anslutning söder om vägen jämfört med cirka ett tjugotal norr om vägen. Många barn skulle behöva passera väg 282 där bilisterna håller en hastighet på 60 km/h eller mer, för att nå gång- och cykelbanan. Barnen kan inte bedöma bilisternas hastighet när de ska passera vägen och därför är olycksrisken överhängande. Denna dragning är därför inte ett trafiksäkert alternativ. 4.3. Sträckning längs södra sidan av väg 282 från Lummevi med GCpassage vid Gärsta och fortsättning på norra sidan Detta alternativ innebär en sträckning av gång- och cykelbanan längs väg 282:s södra sida från Lummevi fram till Gärsta. Här anläggs en passage och gång- och cykelbanan fortsätter sedan på norra sidan av väg 282 fram till den befintliga gång- och cykelbanan vid Brokullavägen. Denna dragning medför att många barn måste passera väg 282 på en plats där bilisterna håller en hastighet på 60 km/h eller mer, vilket skulle innebära stora olycksrisker för dem och är därför inte trafiksäker. En hastighetssäkring av passagen så att bilisternas hastighet dämpas till 30 km/h skulle i så fall krävas, vilket inte är realistiskt för bilisternas framkomlighet på denna typ av väg. Denna dragning skulle i och för sig fånga upp fler barn än med en sträckning enbart på norra sidan, men eftersom barnen måste korsa väg 282 i en osäker punkt är detta alternativ inte trafiksäkert. 25

5. Åtgärdsförslag och konsekvenser 5.1. Åtgärdsförslag Vid en jämförelse av de alternativa lägena för en ny gång- och cykelbana och dess konsekvenser visar det sig att en sammanhängande gång- och cykelbana längs med den södra sidan av väg 282 är den bästa lösningen för att uppnå en god trafiksäkerhet och tillgänglighet för barnen i området. Den ligger på samma sida som målpunkten Lummevi och fångar upp väsentligt många fler barn än om banan läggs på den norra sidan. Passager över väg 282 kan i huvudsak samlas till en punkt vid Brokullavägen där bilisterna börjar närma sig tätorten och saktar ner farten. Dock krävs det att befintligt övergångsställe hastighetssäkras till 30 km/h för att inte allvarliga olyckor ska inträffa när barnen ska passera vägen. Vid 30 km/h har människan stor chans att överleva en kollision med ett motorfordon (90%). Vid högre hastigheter ökar krockvåldet markant vilket innebär att risken för dödsolyckor och allvarliga skador är stor vid kollision mellan motorfordon och en oskyddad trafikant. De befintliga åtgärderna i form av refug och avsmalning av körfälten dämpar troligen bilisternas hastighet till viss del och höjer deras uppmärksamhet för övergångsstället, men för att barnen ska kunna passera trafiksäkert måste en förhöjd passage anläggas. Gång- och cykelbanan bör förses med belysning både för att öka trygghetskänslan för barnen, men också för att höja trafiksäkerheten genom att bilisterna uppmärksammas på banan som löper längs vägen. När det gäller drift- och underhållsåtgärder är det av stor vikt att gång- och cykelbanan inte täcks av snövallar vintertid. Busshållplatserna längs sträckan håller idag en mycket låg standard och behöver tillgänglighetsanpassas. 5.2. Konsekvenser Med en belyst gång- och cykelbana längs södra sidan av väg 282 med hastighetssäkring till 30 km/h vid passagen vid Brokullavägen, uppnås en god trafiksäkerhet och tillgänglighet för de barn som behöver transportera sig längs aktuell sträcka. Möjligheten för barn att på egen hand ta sig till skola och fritidsaktiviteter ökar avsevärt med denna lösning jämfört med idag, vilket gör dem friare och mer oberoende av vuxna när de ska färdas längs vägen. Om barnen utnyttjar denna möjlighet får de viktig vardagsmotion och lär sig i unga år ett beteendemönster som kan vara avgörande för en god hälsa i framtiden. En annan positiv konsekvens skulle vara att trafikmängderna minskar i Edsbro, särskilt på morgnarna, då barnen inte blir skjutsade av sina föräldrar till skolan. Effekten av detta blir en bättre utomhusmiljö för både barn och vuxna. Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens övergripande transportpolitiska mål. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet avser tillgänglighet, vilket innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till grundläggande tillgänglighet för alla, med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet avser säkerhet, miljö och hälsa, vilket innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen och målen för ökad hälsa uppnås. 26

Genom denna barnkonsekvensanalys har Artikel 12 i FN:s konvention beaktats, då barn har kommit till tals angående deras trafikmiljö. Deras åsikter har ingått som en del i utarbetandet av åtgärdsförslagen. I föreslagna åtgärder har barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (Artikel 6) beaktats då de genom dessa skulle få en säker och tillgänglig trafikmiljö att vistas i som gör dem oberoende och därmed kan utvecklas. Deras bästa har satts i främsta rummet (Artikel 3). Genom möjlighet till vardagsmotion gynnas deras hälsa (Artikel 24). En gång- och cykelbana längs södra sidan av väg 282 kommer att bidra till att funktionsoch hänsynsmålen kan uppnås samt att barnkonventionen kan uppfyllas. 6. Utvärdering och uppföljning Efter beslut genomförs en utvärdering och uppföljning om effekterna stämmer med tidigare antagna. En återkoppling till Edsbro skola kommer att ske där Trafikverkets fortsatta arbete med gång- och cykelbanan beskrivs. 27

Trafikverket, 172 90 Sundbyberg Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se