Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor
Varför? Hur? Resultat
Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva symtom/depression Depressiva symptom/depression identifieras allt längre ner i åldrarna
Varför Disa? Återkommande undersökning gjord i Sverige visar att andelen nedstämda elever ökar under år 7 och 9 Depressiva symptom i åldrarna 13-18 varierar mellan 7-11% Klinisk depression förekommer hos 3-4% av tonåringar i Sverige Vid 16 års ålder är förekomsten av depression dubbelt så vanlig bland flickor som bland pojkar Depressiva symptom i tonåren ökar risken för psykisk ohälsa i framtiden
Bidragande orsaker till utvecklandet av depression Medfödd sårbarhet Att ha en deprimerad förälder Föräldrars separation Att vara flicka Att ha haft depressiva symptom tidigare
Vad tonåringen själv kan lära sig att påverka Stress och/eller påfrestningar i livssituationen skolsituationen eller relationsproblem Kognitiva tankemönster
Pessimistiskt tankemönster Kan inte påverka livet Hjälplöshet Passivitet Försämrad social förmåga Känsla av hopplöshet
Skyddande faktorer Hög självkänsla Upplevd förmåga att kunna påverka sin situation och bemästra svårigheter
Samhällsekonomiska vinster Kan en depression i vuxen ålder förebyggas sparas ca 500 000 kr/5 år i vårdkostnader (försörjning ej inräknad) På trettio år har besparingen vuxit till 1 861 000 kr - vilket motsvarar 2520 kuratorstimmar eller 2430 besök på ungdomsmottagning Tänk långsiktigt, Socialstyrelsen, 2004
En svensk rapport presenterar en samhällsekonomisk modell som visar att med olika prioriteringar kan man påverka barns hälsa Slutsatsen i rapporten Då man inte kan förutse vilka som kommer att få svårigheter är det därför viktigt att satsa på bra generella insatser för alla barn
Skola och ungdomsmottagningar Hälsofrämjande undervisning i skolan: Det är angeläget att elevhälsovården aktivt medverkar det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutvecklingen på området och använda ny evidensbaserad metodik för framgångsrika insatser. Såväl elever och skolans övriga personal som vårdnadshavare är målgruppen för arbetet. Socialstyrelsens riktlinjer för elevhälsovården, 2004
Besökt ungdomsmottagning de senaste 3 månaderna, 16-26 år Dåligt psyk välbef 15 32 Dåligt psyk välbef 25 40 Saknar em stöd 8 17 Saknar em stöd 7 10 Hot om våld 5 22 Hot om våld 9 10 Fysiskt våld 11 18 Fysiskt våld 5 8 Självmordtankar 14 28 Självmordstankar 25 29 Självmordsförsök 4 15 Män Självmordsförsök 11 10 Kvinnor 0 10 20 30 40 50 Procent 0 10 20 30 40 50 Procent UM Inte UM UM Inte UM Nationella folkhälsoenkäten (HLV) 2005
Förebyggande program Riktade program - för de som löper risk att insjukna enligt diagnos Selektiva riktade program fastställd ökad risk för sjukdom Icke-selektiva program tecken på sjukdom eller symptom som inte är tillräckliga för entydig diagnos
Förebyggande program (forts.) Universella program Program som riktas mot en hel population med blandad riskexponering Baserat på antagande att alla löper lika stor risk
Uppläggning av Disa Cognitive Therapy of Depression Aaron Beck 1979 The Adolecent Coping with Stress Class: Leader Manual Clark och Lewinsohn, 1995 Översatts och omarbetas för att bättre passa svensk kultur och svenska förhållanden
Syftet med Disa projektet 1. Mäta effekten av ett universellt skolbaserat program för att förebygga depressiva symptom hos tonårsflickor
Hur? Hösten 2003 - alla högstadieskolor i Stockholms stad och län (370 skolor) inbjuds att delta i projektet 7 skolor deltog En klass med flickor i år 7 eller år 8 erbjöds att delta. Resterande parallellklasser utgjorde kontrollgruppen Alla fyllde i frågeformulär Frivilligt deltagande Föräldrar samtyckte till att eleverna deltog Två skolpersonal (elevhälsan) vid varje skola utbildades till gruppledare under tre dagar Nio timmars handledning under interventionsperioden
Frågeformuläret Bakgrundsfrågor (födelseår, skola, skolår) Familjesituation Födelseland Föräldrars födelseland Depressiva symtom enligt The Centre for Epidemiological Studies - Depression Scale (CES-D)
Före interventionen Bakgrundsvariabler mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp som skolår, familjesituation och etnicitet skilde inte mellan skolorna Ingen skillnad fanns mellan interventions- och kontrollgruppen gällande poängen på sinnesstämningsformuläret
Före interventionen Intervention och kontrollgrupper delades upp i 2 grupper Utan depressiva symtom (under 16p på sinnesstämningsformuläret) Några depressiva symtom (över 16p på sinnesstämningsformuläret)
Resultat 1 Flickor från kontrollgruppen utvecklade betydande fler depressiva symptom än flickor i interventionsgruppen
Resultat 2 Analys av hur Tsunamikatastrofen påverkade sinnestämningen visade att flickorna i interventionsruppen hade lättare att hantera denna händelse i jämförelse med flickorna i kontrollgruppen
Slutsats Studien visar att DISA programmet har en preventiv effekt på depressiva symtom hos högstadieflickor. Uppföljningen visar att färre flickor i interventionsgruppen får depressiva symptom än flickorna i kontrollgruppen. Flickorna i interventionsgruppen har också lärt sig att hantera stressande händelser. Britt-Mari Treutiger, Vårdlärare, Leg. Psykoterapeut, MMSC. 2006
Britt-Marie Treutiger bm.treutiger@telia.com