Kvalitetsrapport för förskolan Bergknallen

Kvalitetsrapport för förskolan Bergknallen Läsåret 2015-2016

GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 7 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 7 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 UTVECKLING OCH LÄRANDE...10 Matris för enhetens måluppfyllelse... 10 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 10 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 11 Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten.... 11 BARNS INFLYTANDE...12 Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter... 12 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 13 FÖRSKOLA OCH HEM...14 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 14 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 14 Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016... 14 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET...15 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 15 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING...16 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 16 2

Grundfakta Antal barn 15 mars 71 varav 10 asylbarn Grundbemanning 15 mars 11,39 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

Förutsättningar Arbetsmiljö Klicka här för att ange text. Förskolan består av fyra avdelningar varav två yngreavdelningar, en mellanavdelning och en äldreavdelning. Förskolans äldreavdelningärbelägeni andra lokaler och räknas som en enavdelningsförskola med en grundbemanning på minst 2,75. På samtliga avdelningar tas även asylsökande barn emot, främst placeras de på mellanavdelningen och äldreavdelningen eftersom det är först höstterminen året de fyller 3 år de har rätt till allmän förskola. Förskolans öppettider är 06.00-18.00. Kommunen har gjort ändringar i resursfördelningsmodellen som innebär att barnantalet generellt sett blivit något lägre än tidigare i förhållande till personalstyrka. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Det finns även en Brand- och säkerhetspärm som ses över vid höstens första arbetsplatsträff. Utbildning i brand och HLR har genomförts, enligt rutinen ska all personal genomgå utbildningen vart fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske av kommunens hälsopedagog vart tredje/fjärde år, detta var inte aktuellt i år. Det har genomförts en arbetsmiljöankät, resultatet av den har diskuterats vid arbetsplatsträff.arbetsmiljöarbetet sker fortlöpande, arbetsmiljö finns med som en punkt vid varje arbetsplatsträff, s.k. lägesrundor sker vid arbetsplatsträffar två gånger per termin där varje medarbetare får berätta hur det upplever sin arbetsmiljö. Den psykosociala arbetsmiljön har påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Flera av de vikarier som kommer saknar erfarenhet av arbete i barngrupp vilket påverkar hur väl arbetet fungerar. Lindesbergs kommun har upplevt svårigheter i att rekrytera personal med förskollärarutbildning, företeelsen är inte unik för vår kommun, samma problematik finns i stort sett i hela landet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och redovisas till verksamhetschef en gång per läsår. Lokalerna upplevs som slitna och belysningen är dålig i flera rum. För den avdelningen som ligger ensam är mat- och diskhanteringen en stressfaktor. Den avdelningen väntar också på besked om byggstart för nya lokaler. Ljudmiljön har varit mycket påfrestande men detta har nu åtgärdats och pedagogerna upplever en stor förbättring när det gäller ljudnivån i lokalen. Det har förekommit en del problem med datautrustningen vilket har gjort att personalen haft svårigheter att logga in och datorer upplevs som tröga. Utrustning som datorer byts ut med jämna intervaller och förskolan har ett väl fungerande samarbete med ansvarig på ITavdelningen. Reparationer, underhåll och andra anpassningar av inomhus- och utomhusmiljön utförs av fastighetsägare och vaktmästare. Personalen upplever en stress i att inte veta hur organisationen ser ut från en termin till en annan. Barnvagnar som barnen sover i måste stå under tak dagtid och de ska förvaras i ett förråd övrig tid. Den externa avdelningen upplever stora brister i utomhusmiljön på grund av nedskräpning får en intilliggande verksamhet. Förskolan idag har stort behov av utbildad personal med hög kompetens, det ställs höga krav på att personalen dokumenterar och organiserar arbetet. Verksamhetens kvalitet och personalens arbetsmiljö blir såbar när det ständigt råder brist på vikarier. 4

Den externa avdelningen har påtalat brister många gånger och det tar lång tid att få saker åtgärdade. Mycket tid läggs på att driva igenom saker som inte ska ligga på pedagogerna att göra. Yngreavdelningar upplever problem med att förvara barnvagnar och sovsäckar. Det tar tid att dra fram och tillbaka med vagnarna och sedan se till att sovsäckarna har bra temperatur när barnen ska sova. Försök har gjorts att föra en dialog med intilliggande verksamhet för att få ordning på nedskräpningen. Personalen efterfrågar lokaler och utrustning som är bättre anpassade för verksamheten. Brandskyddet blir lidande om vagnar förvaras inomhus i förskolans lokaler och måste därför förvaras utomhus och i förråd. Den externa avdelningen behöver tillgång till ny lokal eftersom den nuvarande inte är tillfredsställande för en förskoleverksamhet. Bättre tillgång på vikarier så verksamheten kan fungera tillfredsställande. Barn och utbildningsförvaltningen har under året uppmärksammat den påtagliga vikariebristen. En arbetsgrupp kommer ta fram förslag på hur kommunen ska tänka framåt när det gäller vikarieanskaffning samt hur vi introducerar de vikarier som kommer verksamheten. Centralt har det anställts en rekryterare som ska vara behjälplig när det gäller rekrytering av utbildad personal till kommunens verksamheter. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 var arbetet inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys och en revidering av rutinen gjordes. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3 och utgångspunkt för Barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan, lades in i rutinen. Under 2014 och 2015 pågick ett arbete i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och 2016 kom en ny överlämnandeplan att vara klar. Under 2015 och 2016 pågår arbetet med reflektion och analys. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. MÅL 2015/2016: Personalen på Bergknallen/Mosebacke utvecklar sitt arbete med dokumentation. Detta skernär: Skriver i reflektions och planeringsunderlaget Synliggör dokumentationen för föräldrar och barn Personalen skriver i varandras barndokumentation 5

Reflektions och planeringsunderlaget som är en del av dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet används varje vecka vid arbetslagens gemensamma planering, var fjärde vecka förs detta över till en verksamhetsdokumentation. Barndokumentationer utförs vid både enskild och gemensam planering för att man ska få en så bra helhetsbild som möjligt. Arbetslagen har kommit olika långt när det gäller att få in en bra rutin för de kommungemensamma dokumenten. Vid en av årets studiedagar fick pedagogerna ta del av en föreläsning kring pedagogisk dokumentation som kan kopplas till de dokument som används i Lindesbergs kommun. Dokumenten upplevs av pedagogerna som tidskrävande och de har inte alltid haft möjlighet att fylla i dokumenten. Att arbetslagen fortfarande upplever dokumenten som tidskrävande och att arbetslagen kommit olika långt i processen beror delvis på vikariebristen. Många gånger har pedagogerna fått jobba kvar i barngruppen istället för att ha sin egen eller gemensam planering. Arbetet med att implementera det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter med hjälp av specialpedagog, kvalitetspedagog, IKT-pedagog och förskolechef. De pedagogiska träffarna kommer innehålla; systematiskt kvalitetsarbete, ICDP och nytt för detta år krishantering. Med hjälp av kvalitetspedagogen kommer det systematiska kvalitetsarbetet hållas aktuellt genom ämnet tas upp vid pedagogiska träffar samt vid behov enskild handledning av pedagog/arbetslag. Större tillgång till vikarier innebär att personalen får den tid som är avsedd för dokumentation. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm ICDP är ett tema vid de pedagogiska träffarna. Under vårterminen har ICDP aktualiserats vid varje arbetsplatsträff då pedagogerna går laget runt och delger varandra gyllene ögonblick. Förskolan har ICDP som förhållningssätt i verksamheten, de arbetar med trygghet och samspel. Språksamlingar utifrån Bornholm, sagor, rim, ramsor, flanosagor, storbok, räkning/matte och munmotorik är en del av vardagen. Två av avdelningarna har upplevt att Bornholmsmaterialet inte tilltalat barngruppen och har istället använt annat material för att stimulera barnens intresse. Regelbundna repetitioner/fördjupningar i ICDP gör att förhållningssättet hålls levande i verksamheten. En avdelning känner att den bemanning de haft under våren gett dem möjlighet att samtala mycket med barnen och har prioriterat högläsning för barnen varje dag. Pedagogerna lyssnar in barnens behov och intressen för att vidareutveckla verksamhetens innehåll. Fortsätta att söka nytt material för att utmana barnens intressen. Fortsätta att få repetera/fördjupa sig i ICDP tillsammans med specialpedagog och kollegor. En avdelning får en mycket yngre barngrupp än tidigare och kommer därför fortsätta att fokusera på sitt språkutvecklande arbetssätt. 6

Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Pedagogerna arbetar aktivt för att barnens ska känna trygghet genom att finnas nära barnen och vägleda dem i samspel. Barnen får lära sig turtagning samt hur man är mot varandra. Arbetet under läsåret har skett utifrån planen som reviderades ht-15. VISION: Alla barn och vuxna i vår verksamhet ska uppträda i ord och handling på ett sådant sätt att ingen far illa eller mår dåligt. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier eller kränkande behandling. Alla är olika men lika mycket värda! MÅL: På förskolan Bergknallen strävar personalen i samarbete med föräldrarna efter att skapa en trygg miljö för våra barn, fri från diskriminering och kränkande behandling. Förskolan förväntar sig att föräldrarna: Står bakom förskolans vision Är goda förebilder Samtalar med sina barn om hur man ska vara mot varandra samt att alla människor har lika värde Tar del av information som kommer från förskolan Kommunicerar med förskolans personal Föräldrarna har vid höstens föräldramöte varit delaktiga i att komma med synpunkter kring planen och vad de anser vara en trygg miljö för deras barn samt hur man skapar en miljö fri från diskriminering och kränkande behandling. Följande punkter kom fram vid mötet: Trygg miljö: Barnen trivs, blir sedda, hörda och tagna på allvar. Att de känner tillhörighet med gruppen och vågar ta för sig samt blir uppmärksammade i både jobbiga och glada/roliga situationer. En miljö där barnen får ha sin personlighet och vara som de är Vuxna som är närvarande och på ett pedagogiskt sätt lär barnen att samarbeta Tydliga rutiner Goda relationer mellan barn och vuxna Tillräckligt med personal och inte för stora barngrupper Kommunikation, förebygga mot stressig miljö Bra, säkra och trygga lokaler Diskriminering: Delaktighet Tala med barnen om vad diskriminering är 7

Allas lika värde Alla tillåts vara som de är och lägga vikt vid allas lika värde samt trycka på att olikheter är bra, roligt och spännande. Närvarande vuxna Tydligt ledarskap från pedagogerna Ingen ska särbehandlas, ingen ska pekas ut för att ha gjort något Kränkande behandling: Personalen tar tag i eventuella händelser Tala med barnen om kränkningar och hur man behandlar varandra Närvarande pedagoger, goda förebilder Inte tala över huvudet på någon/barnet Alla ska få höras och synas. Ingen ska ignoreras, trampas på eller förminskas Stärka barnen i att våga säga ifrån Viktigt att skilja på det som barnet gör om det blir fel, och person; hur det är Pedagogerna arbetar förebyggande på förskolan och har gjort en kartläggning över eventuella riskområden där man behöver fokusera extra på. De riskfaktorer man jobbat med 2015/2016 är: arbeta med förståelse och respekt för varandras olikheter. Följande årgärder ingår idet förebyggande arbetet: Bestämda platser vid måltider De vuxna vägleder barnen för att lösa konflikter Språksamlingar för de utländska barnen för att introduceras i det svenska språket Kontinuerliga diskussioner/reflektion om hur man är mot varandra Sagoläsning, kompisböcker Barnkonventionen Samarbete mellan avdelningarna Dela barngruppen i mindre grupper Minienkät till föräldrarna inför studiedagen i maj för att utvärdera årets arbete En avdelning lyfter personaltätheten som en framgångsfaktor, det har gett dem möjligheter att räcka till för barnen på ett bra sätt. Arbetet med de yngre barnen fokuseras på trygghet och turtagning. Den externa avdelningen har haft en oro bland föräldrarna kring lokalfrågan. De drabbades dessutom av ett antal brandlarm utlösta vid intilliggande verksamhet som skapade en stor oro i barngruppen. När det saknas personal så blir verksamheten och därmed tryggheten mer såbar. När planen aktualiseras på föräldramötet blir föräldrarna delaktiga i arbetet och man få en bra dialog kring väldigt viktiga frågor. Den externa enheten har haft en nära dialog med LIBO som är fastighetsägaren för lokalerna. Även räddningstjänsten har funnits med för att lösa situationen. Fortsätta att arbeta efter planen som man gjort tidigare. Bättre tillgång till vikarier. 8

Fortsatt dialog med fastighetsägare i lokalfrågor. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Mosebacke: På avdelningen Mosebacke ges barnen möjlighet att utveckla empati i samspelet med varandra De har jobbat med kompisböcker som tar upp olika dilemman om hur man är mot varandra och barnen får sedan frågor och funderingar kring detta. De ritar och berättar om sina egna tankar. Barngruppens behov har gjort att pedagogerna ständigt måste vara nära barnen och stötta dem i samspel och vara goda förebilder. I månadsbrev har föräldrarna ombetts att prata med sina barn om hur man är en bra kompis eftersom det fanns svårigheter på det området tidigt under våren. Ljungen: På avdelningen Ljungen ges barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till samspel/lek med andra barn. Pedagogerna har sett en stor utveckling gällande samspel och lek. Barnens förmåga att leka tillsammans har ökat. Föräldrar har gett bra respons på arbetet. Mossan: På Mossan strävar vi efter att barnen ska vara trygga. Barnen utvecklar trygghet och sin förmåga att samspela med andra i den fria leken. Pedagogerna är närvarande vuxna och stöttar/vägleder i den fria leken. De har varit närvarande vuxna i barnens lek. ICDP är förhållningssättet som genomsyrar verksamheten. Pedagogerna har riggat leksituationer/bordsaktiviteter, nya material för att utmana barnen i turtagning Laven: På avdelningen Laven utvecklar barnen sin förmåga att leka självständigt och i grupp. Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att, vänta på sin tur och känner trygghet. Övriga avdelningar jobbar utifrån ICDP och att skapa trygghet är något samtliga avdelningar fokuserar på. Mosebacke: Till en början tog barnen kompisböckerna till sig på ett positivt sätt och de pratade och använde dem i vardagen. På vårterminen svalnade barnens intresse och pedagogerna valde då att pausa arbetet och fokusera mer på den vardagliga dialogen. Det visar sig att få föräldrar läser månadsbreven. Ljungen: Närvarande pedagoger som ger leken tid och vägleder barnen i leken. Barnen uppmuntras att leka många tillsammans och pedagogerna försöker tillgodose barnens behov av material. Mossan: Barnen vågar visa olika känslor. Pedagogerna har hållit fast vid struktur och planering med stöd av specialpedagog. Laven: Pedagogerna vägleder barnen i leken och visar att alla får vara med i leken på sitt sätt och låter barnen öva på turtagning. Mosebacke: Mindre barngrupper så barnen kan få mer ro och vuxentid. Inom- och utomhusmiljö som stimulerar barnens lek och samspel. Bättre respons från föräldrar. 9

Ljungen: Inhandla lekmaterial för yngre barn eftersom de nya barnen är yngre. Mossan:De fortsätter att arbeta med att dela barngruppen i mindre grupper och rigga leksituationer, turtagning och att utmana de barn som kräver mer vuxenkontakt genom ICDP. Laven: Pedagogerna vill fortsätta det arbetet som påbörjats. Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Mosebacke Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. Ljungen Mossan Laven Lekmässigt Motoriskt Språkligt Mosebacke Ljungen Mossan Mosebacke Laven Ljungen Mossan Mosebacke Laven Ljungen Mossan Laven Estetiskt Ljungen Mossan Laven Mosebacke Matematiskt Ljungen Mossan Mosebacke Laven Naturvetenskapligt och tekniskt Ljungen Mossan Mosebacke Laven Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Mossan: Mossans analys av matrisen är att de skattat sig högt för att de har trygghet som mål vilket innebär att de jobbar väldigt nära barnen hela tiden och utgår från deras intressen i all planering av verksamheten. Trygghet och språkutveckling är Mossans avdelningsmål. ICDP är grunden i pedagogernas förhållningssätt och om inte tryggheten finns så finns inget lärande. 10

Tryggheten har spelat en väldigt stor roll när de under hösten tagit emot inskolningar som krävt mycket av pedagogerna för att blir trygga. Extra resurser har tagits in för att ha möjlighet att behålla en fast struktur för de andra barnen. MÅL: På Mossan strävar vi efter att barnen ska utveckla sin språkliga förmåga. Ljungen har skattat sig högt i matrisen eftersom de ser en stor utveckling hos barngruppen. Extra fokus har lagts på samspel/lek och språklig förmåga eftersom det var ett avdelningsmål. Mosebacke kände att där de låg lägre i skattningen så gäller det de nya barnen samt de som är flerspråkiga. Brister fanns också inom ämnet naturvetenskap och teknik. Följande frågor ställde Mossans pedagoger vid utvärderingen: 1. Vad ville vi? Vi ville att barnen skulle stimuleras i sin språkutveckling. 2. Hur gjorde vi? Vi jobbade med ICDP, åldersindelade språksamlingar, sångsamlingar 3. Vad har vi erbjudit? Vi har erbjudit Bornholmsmaterial, storbok, flano, böcker, sång, rim, ramsor och munmotorik. 4. Hur gick det? Värdera! Det uppskattas av barnen. Många barn sjunger spontant här och hemma. Vi märker att det ger resultat. Mosebacke känner att de dokumenterat så mycket de haft möjlighet till utifrån de förutsättningar de haft. Ljungen uppger att de behöver bli bättre på att utvärdera inom samtliga områden förutom leken eftersom det följs upp varje vecka i reflektionsunderlaget. Mosebacke strävar efter att hitta en passande rutin för att arbeta med dokumentationen. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering 11

Förskolanhar gett förutsättningar somlett till att barnen utvecklat språkförståelse och språklig medvetenhet så de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. 58% av årets femåringar är på gång med alla kriterier i språkmatrisen utifrån indikatorerna. Samtliga arbetslag på förskolan arbetar medvetet för att stimulera barnens språkliga utveckling. Pedagogerna använder själva ett medvetet språkbruk, har högläsning, sjunger, använder bilder för att förtydliga orden, konkreta material används, barnen delas in i mindre grupper, bl.a. vi matsituationen för att skapa större möjligheter till dialog med barnen. Pedagogerna ser att barnens intresse för språket ökar och försöker då erbjuda nytt material för fortsatt stimulans av barnens nyfikenhet. Barnen gör som de vuxna, de lekläser/skriver och kopierar de vuxna. Pedagogerna fungerar som goda förebilder i vardagen. Färre barn i grupperna skulle ge bättre förutsättningar för barnens språkutveckling. Tid att leta/skapa nytt material, det är viktigt med konkret material vid samlingarna. Man får anpassa sig efter barngruppen och när gruppen till hösten får en ny sammansättning får man nästan börja om och se vad som intresserar just den här barngruppen. Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska 12 vägas in i beslutsfattande?

2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Mosebacke Ljungen Mossan Laven Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Mosebacke satte en ganska stram struktur för att få ordning på vardagen. Allteftersom strukturen började sätta sig och verksamheten flöt på så blev pedagogerna mer lyhörda för barnens önskemål och det fungerade bra eftersom det fanns en stabil grund att stå på. På Ljungen har barnen möjlighet att ta fram material själva eller be om det då allt finns synligt. Mossan anser att det inte går att uppfylla nivå 5 på en avdelning med yngre barn. Barnen är inte mogna för att ha ansvar i beslutsfattande processer på en högre nivå. På Laven får barnen bl.a. välja lekmaterial. När grundtryggheten och rutinerna skapades så kände sig pedagogerna trygga i att släppa sitt schema och istället följa barnens önskemål på Mosebacke. På Ljungen har man möblerat efter EL-tänk (entreprenöriellt lärande) så barnen kan påverka sin vardag genom att själva välja vad de vill leka med. De uppmuntrar barnen att tro på sin förmåga och barnen ges möjlighet att försöka själva. Mossan anser att det kan vara stressande för små barn att ha för många valmöjligheter. Barn behöver regler och rutiner för att få trygghet. Tydliga vuxna för att undvika förvirrade barn. Laven anser att barnen har inflytande i de vardagliga situationer de kan få ha inflytande. 13

Mindre barngrupper och lokaler som är anpassade för förskoleverksamhet vore positivt. Ljungen får en yngre barngrupp till hösten och kommer då att börja om det sitt arbete för att lägga grunden hos de nya barnen. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Det var bara endast Mosebacke som fick svar på nöjdhetsenkäten som föräldrarna skulle besvara. De andra avdelningar har ändå uppfattningen att föräldrarna är nöjda med förskolan då de får positiv respons vid utvecklingssamtal och hämtning/lämning på förskolan. Mosebacke kan på resultatet se att föräldrar och barn är nöjda med personalen men lokaler och utemiljö får betydligt sämre omdömen. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: 21 av 62 (33,87%) Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 100 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 2. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns 100 utveckling och lärande. 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 10 90 4. I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar 100 och åsikter. 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten. 10 90 6. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 40 60 7. Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för 90 10 utveckling och lärande. 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för 80 20 utveckling och lärande. 9. Mitt barn trivs i förskolan. 10 90 10. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 20 80 11. Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 100 12. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 20 80 Enkäten visar tydligt att föräldrarna är missnöjda med lokalen/platsen för avdelningen. 14

Eftersom både pedagoger och föräldrar uttrycker missnöje över lokaler och läge hoppas verksamheten att det händer något i lokalfrågan snart eftersom annars kanske det blir så att Mosebacke får dåligt rykte och man glömmer skilja på verksamheten och läget. En fråga som är genomgående för hela förskolan Bergknallen är hur vi ska få föräldrarna att ta del av information. Förskolechefen får också lyfta detta vid föräldraforum eftersom föräldrarnas åsikter är mycket viktiga för förskolans utveckling. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Barnen och förskolans pedagoger har besökt skolgården på tisdagar. E pedagog från förskoleklassen har varit och hälsat på vid förskolan. I nuläget har vi inte kommit längre i överlämnandet men kommer fortsätta att följa den reviderade överlämnandeplanen som gäller mellan förskola och förskoleklass. Besöken i skolan på tisdagar blev inte som förskolan tänkt eftersom man trodde att barnen då skulle få träffa sina nya pedagoger men det visade sig att pedagogen var rastvakt en annan dag. Efter ett byte så går vi istället till skolan på fredagar så barnen får träffa henne mer. Förskolans pedagoger upplever att skolans pedagoger inte riktigt vet vad den nya överlämnandeplanen innebär. Förskolans pedagoger har fått tagit ansvar för att boka datum och få tag i skolans personal. Förskolan har också en ny förskolechef som inte heller är helt insatt i processen och känner att en stor del av ansvaret för att förskolan fått ta tag i mycket ligger på förskolechefen. Bättre samarbete, känna att man har samma mål. Datum för besöken ska sättas i tid. Alla måste vara pålästa så de vet vad planen innebär. Viktigt att dessa frågor diskuteras vid höstens utvärdering som sker gemensamt förskola/skola. 15

Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enligt förskolans läroplan kap. 2.6 ska förskolans verksamhet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. I Lindesbergs kommun finns en gemensam rutin för det systematiska kvalitetstarbetet. Pedagogerna på bergknallen följer rutinen och har stöd av en kvalitetspedagog som kan stötta enskilda arbetslag men som också finns med vid en av de planerade pedagogiska träffarna där man fördjupar sig ytterligare i dokumenten kring kommunens systematiska kvalitetstarbete i förskolan. Förskolan har också ett nära samarbete med en specialpedagog som kan vara behjälplig med handledning gällande struktur och dokumentation, främst kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetslagen har kommit olika långt när det gäller att hitta rutiner för att dokumentera utifrån de gemensamma dokument kommunen antagit. Vikariebristen är en faktor som påverkat pedagogernas möjligheter att få in en bra rutin för detta arbete. Flera arbetslag har regelbundet missat både enskild och gemensam planering då det inte funnit vikarier att tillgå. Bristen på utbildad personal påverkar också vilken förmåga arbetslagen har att leva upp till de högt ställda krav kommunen har på dokumentationen. Problem med datautrustning försvårar också dokumentationen. Arbetslagen behöver fortsatt stöd/handledning av kvalitetspedagogen för att komma vidare och bli mer effektiva i dokumentationen. Förskolan behöver uppmärksamma föräldrarna på var de kan hitta de dokument som styr vår verksamhet samt uppmuntra dem att ta del av verksamhetsdokumentation som presenteras. Vikariesituationen är något som behöver lösas centralt i kommunen för att ge pedagogerna möjlighet att uppfylla kraven i uppdraget. Bergknallens målområde för 2016/17 kommer att diskuteras på höstens första arbetsplatsträff och fastställas på studiedagen i september. 2016-08-02 Anna Luth Förskolechef 16