Kapitel 3-4. Kapitel 3, Integralrelationer repetition energiekvationen. Kapitel 4, Differentialrelationer

Relevanta dokument
Aerodynamik och kompressibel strömning

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning (Kapitel 3)

Kapitel 4. Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning

Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning

Approximativa metoder för analys av komplexa fysiologiska flöden

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning. Approximativa metoder för analys av komplexa fysiologiska flöden

System med variabel massa

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning (Kapitel 3)

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Föreläsning 15: Faktorförsök

A. Egenskaper hos plana figurer (MTM458)

Introduktion till turbulens och turbulenta gränsskikt

[ ] 1 1. Föreläsningar i Mekanik (FMEA30) Del 2: Dynamik. Läsvecka 2. Mekanik, Del 2, Dynamik 2015, Utgåva2

2. Ange dimensionen (enheten) hos följande storheter (använd SI-enheter): spänning, töjning, kraft, moment, förskjutning, deformation, vinkeländring.

[ ] 1 1. Föreläsningar i Mekanik (FMEA30) Del 2: Dynamik. Läsvecka 2. Mekanik, Del 2, Dynamik 2014, Utgåva 1

( ) är lika med ändringen av rörelse-

Turbulent Viskositet och Turbulent Diffusivitet - turbulent viscosity and turbulent

1 Elektromagnetisk induktion

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 1. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet: F = ma

1. För en partikel som utför en harmonisk svängningsrörelse gäller att dess. acceleration a beror av dess läge x enligt diagrammet nedan.

SOS HT10. Punktskattning. Inferens för medelvärde ( ) och varians (σ 2 ) för ett stickprov. Punktskattningen räcker inte!

INSTUDERINGSUPPGIFTER

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

Rörsystem 7. Rörsystem

4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant

Linjär regression - kalibrering av en våg

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén

FORMELBLAD Grundläggande mekanik och ellära Medel- och momentanhastighet

LÖSNINGAR TILL. Räkningar: (z i z) 2 = , Δ = z = 1 n. n 1. Konfidensintervall:

En samling fårskallar

Informationsteknologi

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 13 januari

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

Termodynamik med tillämpningar. Fysikkurs (FAFA45) för V Kursens historia CEQ Kursens historia forts. Slutsats:

S0005M V18, Föreläsning 10

System med variabel massa

En scatterplot gjordes, och linjär regression utfördes därefter med följande hypoteser:

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 21 april 2001

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

Frekvensanalys. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 8. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar. Exempel:G(s)= 2

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Föreläsning 10 pn- övergången III

3 Rörelse och krafter 1

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Stången: Cylindern: G :

F11. Kvantitativa prognostekniker

Rörelse. Hastighet. 166 Rörelse Författarna och Zenit AB

Residualanalys. Finansiell statistik, vt-05. Normalfördelade? Normalfördelade? För modellen

TENTAMEN I SF2950 (F D 5B1550) TILLÄMPAD MATEMATISK STATISTIK, ONSDAGEN DEN 17 MARS 2010 KL

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

3. Matematisk modellering

Lösning till tentamen för kursen Log-linjära statistiska modeller 29 maj 2007

Formler, grundläggande statistik

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 22 februari

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära; grk, TMMI17, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

Examinationsuppgifter del 2

Formelblad Atom- och Kärnfysik

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

3 Rörelse och krafter 1

15. Ordinära differentialekvationer

Föreläsning 19: Fria svängningar I

3 Rörelse och krafter 1

TAMS65. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik TAMS65. Martin Singull TAMS65 TAMS65

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Föreläsning 13: Multipel Regression

FAG Sfäriska kullager

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Kvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

ANOVA I: Kap 14. Åldersgrupper -30 år år 51- år. Totalt n k N = 9 X k X = s k s = 8.

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

System, Insignal & Utsignal

System, Insignal & Utsignal

Föreläsning 8. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Multipel Regressionsmodellen

Föreläsning G70 Statistik A

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

FORD KA KA_202054_V8_2014_Cover.indd /01/ :04:46

Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström. Kaströrelse. sin. G1.v y = 4,6 sin 21 o g t ger. v y = (4,6 sin 21 o 9,82 2,3) m/s = 20,9 m/s

Formler och tabeller till kursen MSG830

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet

Introduktion till statistik för statsvetare

Svar och lösningar, Modul 1.

Formelsamling. Enkel linjär regressionsananalys: Modell: y i = β 0 + β 1 x i + ε i. Anpassad regressionslinje: ŷ = b 0 + b 1 x. (x i x) (y i ȳ) ( x)2

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna

Tentamen i komponentfysik Halvledare 6,0p. 2. Dioder 7,5p.

Föreläsning 12: Linjär regression

Transkript:

Kaiel 3-4 Kaiel 3, Inegralrelaioner reeiion energiekaionen Kaiel 4, Differenialrelaioner Berakelsesä maeriella eriaan koniniesekaionen imlsekaionen energiekaionen

Reeiion, Kaiel 3 Ssem: En samling maeria inom föreskrina gränser. Ingen maeria asserar ssemgränsen Massa: m ss ( m ) 0 Imlsmomen: ( mr ) ss ( r F ) ss Imls: Energi: E ss ss F Q W Konrollolm: Fi eller rörlig och eenell efomerbar olm genom ilken maeria srömmar

Reeiion, Kaiel 3 Renols ransoreorem: Gäller för gocklig, eformerbar konrollolm B ss βω β ( r n ) A C CS Änring a B i C Neoflöe a B öer CS Om konrollolmens olm är konsan (fi konrollolm) : C βω C ( β ) Ω

Reeiion, Kaiel 3 Koniniesekaionen, bearane a massa B m β Gocklig, eformerbar konrollolm: m ss Ω C CS ( n ) A 0 r Saionär srömning genom fi C: CS ( n ) A 0 r Om srömningen essom enimensionell: m m in 0

Reeiion, Kaiel 3 Imlsekaionen, Neons anra lag B m β Gocklig, eformerbar konrollolm: Saionär srömning genom fi C: ( m ) ss Ω ( n ) A F r C CS ( n ) A r CS F Om srömningen essom enimensionell: ( m ) ( m ) in Eemel å krafer: Trck: F ( n )A CS F Graiaion: F g g Ω C

Kaiel 3 r ( r) Korrekionsfakor för Dimlsekaionen Meelhasigheen: D: m A A ( n ) A A D: m m A Korrekionsfakor β Laminär srömning: A βm m β A A m r 4 0 β R 3 m r 0.03 β. R Trblen srömning: 037

Kaiel 3 Energiekaionen E B E β m e Termonamikens försa hsas ger: Q W E Energi er massenhe: E ss eω C e ˆ g CS e ( n) A Q W Inre energi Kineisk energi Poeniell energi Q ärmeflöe W W W W s Arbesflöe

Kaiel 3 W W W W s iskös arbee er.e. Aeleffek Trckarbee: Trckarbee er.e. W W ( n ) ( n ) CS A A A n iskös arbee: W s A Sänningsekor Kan ofa försmmas, se si. 73 ikig å srömor om skjningen är sor.

Kaiel 3 ( ) ( )A n e e W W Q CS C ss s Ω Inför enali: h ˆ ˆ ( ) ( )A n g h g W W Q CS C ss s Ω ˆ ˆ och anän g e ˆ Secialfall: Enimensionell saionär srömning ( ) ( ) in ˆ ˆ ˆ m g h m g h A n g h W W Q CS ss s

Kaiel 3 Om enas e inlo och e lo (se figr) gäller ( ) ˆ ˆ g h m g h m W W Q ss s Anän koniniesekaionen m m m s q g h g h ˆ ˆ är m W m W m Q m Q q s s

Kaiel 3 ( ) q g g s ˆ ˆ Anag n inkomressibel srömning (konsan) och anän h ˆ ˆ Bernollis igae ekaion förlser s f g g α α Korrekionsfakor, se si. 79-80

Kaiel 3 r ( r) Korrekionsfakor för Denergiekaionen Meelhasigheen: D: m A A ( n ) A 3 A D: 3 m m A Korrekionsfakor α A αm m α A A 3 m r 0 R α m r 0 R.037 α. 3 Laminär rörsrömning: Trblen rörsrömning: 06 3

Kaiel 3 g g s ˆ Anag n:. Saionär srömning, inge isberoene. Inkomressibel srömning, låg Machal (minre än 0.3) 3. Ingen ärmeöerföring 4. Frikionsfri srömning, inga förlser 5. Srömning längs en srömlinje 6. Inge aelarbee g g Bernollis ekaion: ( q)

Kaiel 3 ( ) q g g s ˆ g g Ge eemel å när en ena eller anra a essa båa ekaioner kan anänas. Diskera me aranra.

Kaiel 3 Eemel 3.9

Kaiel 4 Differenialrelaioner Tisk roblem: Ekaioner: koninie imls energi Jämför me ka. 3

Kaiel 4 Differenialrelaioner Berakelsesä: Lagrange: Följer me fliarikel Eler: Fi läge i rmme ( ) a,,, 0 0 0 ( ) a,,, Maeriella eriaan: ( ) ( ) ( ) ( ) F,,, Anag a i har en fnkion, F: Kejeregeln ger å: F F F F D DF

Kaiel 4 Maeriella eriaan: Inför oeraorn D D Differenialrelaioner Alicera n å hasighesekorn, (,, ),, D Ger a acceleraionen kan skrias som ( ) D

Kaiel 4 Differenialrelaioner Koniniesekaionen: Beraka infiniesimal konrollolm Anän Renols ransoreorem för fi konrollolm me enimensionell srömning Ω m m in C Anag C Ω 0 ( ( ) ) ( ) ( )

Kaiel 4 Differenialrelaioner Koniniesekaionen: ( ) ( ) ( ) 0 Smmera öer alla rikningar: Diision me ger ( ) ( ) ( ) ( ) 0 0

Kaiel 4 Differenialrelaioner Koniniesekaionen: Saionär srömning: ( ) 0 0 Inkomressibel srömning: 0 konsan

Kaiel 4 Differenialrelaioner När kan srömning anas ara inkomressibel? ( ) s. << Kan skrias som: << Från ka. 9: a Från Bernolli: ljhasigheen Machale << << Ma << a a anligen säs gränsen i: Ma 0.3

Kaiel 4 Kaiel 4, Differenialrelaioner Imlssekaionen: Beraka infiniesimal konrollolm Anän Renols ransoreorem för fi konrollolm me enimensionell srömning ( ) ( m ) ( m ) Ω in C Anag C ( ) ( ) Ω F ( ( ))

Kaiel 4 Differenialrelaioner Imlsekaionen: Gör å samma sä som för koninie, ilke ger: ( ) ( ) ( ) ( ) Anän kejeregeln: ( ) ( ) ( ) Koniniesekaionen Maeriella eriaan F F D D F

Kaiel 4 Differenialrelaioner Krafer: Graiaion (olmkraf) F g g g ( g, g, g ) Ykrafer Sänningsensorn: σ σ σ σ ij σ σ σ σ σ σ

Kaiel 4 Differenialrelaioner Krafer: Beraka infiniesimal konrollolm σ σ σ σ σ F s, σ σ σ σ

Kaiel 4 Differenialrelaioner Krafer: : F s, σ σ σ : F s, σ σ σ : F s, σ σ σ

Kaiel 4 Differenialrelaioner Krafer: iision me olmen, sam inför efiniionen å F s, Ω F s, Ω F s, Ω Ω σ ij δij ij Kroneckers ela δ ij om i j 0 annars

Kaiel 4 Differenialrelaioner Krafer: Ω F s g D D g g g g F g Ω koneki acceleraion Lokal acceleraion graiaion rckkraf iskös kraf

Kaiel 4 Deformaion a e flielemen Translaion: Roaion: Skjning: olmänring:

Kaiel 4 Deformaion a e flielemen β α

Deformaion a e flielemen Kaiel 4 Deformaionshasighe: β α ε Små inklar ger: α β α β

Deformaion a e flielemen Kaiel 4 Lå β α 0 I en neonsk fli beror sänningen linjär å eformaionshasigheen ε µ ( ) om inkomressibel 0 3 ij ij ij δ µ µε ij µ namisk iskosie α β

Kaiel 4 Differenialrelaioner Imlsekaionen: g D D g µ g µ g µ Kan för inkomressibel srömning a en neonsk fli skrias: g D D µ Naier-Sokes ekaioner