S L U T D I S K U S S I O N 4 SLUTDISKUSSION 101
102 SLUTDISKUSSION Lomma Hamn har goda förutsättningar att kunna erbjuda en utemiljö som passar barnets behov. Det lilla samhället har med sina korta avstånd mellan olika funktioner en god grund att utgå ifrån. Att småstaden utgör Lomma Hamns förebild talar också för en stadsdel som är rik på intryck och variation och utgår ifrån den mänskliga skalan. Men vilka möjligheter har barn framöver att få sina intressen tillgodosedda i planering av andra områden? Med barnens försämrade hälsa som bakgrund blir vi snart tvungna att fundera över utemiljöns kvalitet. Forskares upptäckter kring den gröna miljöns betydelse för människors hälsa kommer att trycka på vikten av en god utemiljö.
Sedan antagandet av Barnkonventionen 1989 har fler och fler vuxna börjat fundera kring hur barnens vardag kan förbättras. Även inom arkitekt- och planeraryrkena har ett antal röster hörts som försöker få oss att förstå vad som är det bästa för barnet. Ibland hör man att en miljö som barn trivs i passar alla människor. Detta påstående stämmer till viss del men barns intressen kan också stå i motsatsförhållande till andra, ofta ekonomiskt starka, gruppers intressen. Detta faktum blir tydligt bland annat när det handlar om biltrafik. Det är viktigt att göra denna typ av intressekonflikter synliga och få beslutsfattare och planerare medvetna om att de existerar. Att väga olika alternativ och intressen mot varandra - det är ju det som planering handlar om. Barnperspektiv är en het politisk fråga för närvarande. För att barnfrågor inte enbart ska vara intressanta för att vinna politiska poäng krävs människor som är engagerade, duktiga på att sprida sitt budskap och som vill utveckla dessa frågor även när den politiska debatten svalnat. I detta examensarbete har jag kommit fram till att både platsens övergripande struktur och dess detaljer är av betydelse för att skapa barnvänliga miljöer. Tankar kring barnets bästa bör därför finnas med i planering på alla nivåer, från den översiktliga planeringen ner till projektering och förvaltning. Ett samhälles struktur och funktioners inbördes placering är av stor betydelse för barnets möjlighet att använda utemiljön på ett bra sätt, att kunna ta sig till skola, kompisar och fritidsaktiviteter. I dagens stadsbyggnadsdebatt diskuteras strategier för framtida byggande. Ska man addera områden till stadens ytterkanter eller förtäta i centrala lägen? I denna diskussion bör också barnens intressen uppmärksammas. Platser såsom ödetomter, vildvuxna naturområden och parkeringsplatser, som kan vara ändamål för en förtätning, kan visa sig ha höga värden för barnen. På några håll har man uppmärksammat att barns markanvändning skiljer sig från vuxnas och insett vikten av att lyssna till barnens åsikter. I arbetet med översiktsplanen för Vestfolds län i Norge har man använt sig av sk barnspår, där barn och unga har visat vilka stråk och platser som de använder. På Stockholms stadsbyggnadskontor arbetar Anders Sandberg med att upprätta en sociotopkarta som visar vilka parker och andra platser som används av barn och ungdomar, vilken betydelse dessa platser har och hur barnens rörelsemönster ser ut. Detta arbetssätt kan vara inte bara ett sätt att uppmärksamma platser som är viktiga för dagens barn, utan även en utgångspunkt i diskussionen kring vilka ytor som krävs för morgondagens unga. Det finns olika sätt att säkra barnets intressen i planeringen. FN:s barnkommitté rekommenderar alla länder som har godtagit Barnkonventionen att framställa barnkonsekvensanalyser vid varje beslut som berör barn. En sådan analys ska visa vilka konsekvenser ett beslut kan få för barn och kan göra att beslut som skulle SLUTDISKUSSION 103
försämra barnens situation kan dras tillbaka (Barnombudsmannen 2001). Länsstyrelsen kräver numera att en rad olika konsekvensbeskrivningar plockas fram i samband med planering av ett område. Jag anser att alla dessa konsekvenser bör samlas i ett dokument, där de sociala konsekvenserna, bl a barnens förutsättningar till en god uppväxtmiljö, utgör en del. Ett samlat dokument ger en helhetssyn och kan synliggöra eventuella intressekonflikter. Konsekvensbeskrivningen kan ha sitt berättigande eftersom den, i ett skede då förändringar ännu kan göras, kan belysa konflikter och negativa konsekvenser. I vissa kommuner följer barnchecklistor varje större beslut som tas. Checklistan ska säkra att hänsyn har tagits till barnets bästa samt att barnen har haft möjlighet att lämna sina synpunkter. Listan visar på god vilja men kan tyvärr sakna förankring. Risken finns att den enbart fungerar som en bricka i det politiska maktspelet, med syfte att visa att kommunen implementerar Barnkonventionen, och inte direkt får förvaltningar och nämnder att lyfta barnfrågorna i sitt arbete. I och med att den lyfts in i ett mycket sent skede i processen har jag svårt att se att den skulle ha möjlighet att förända något till barnens fördel. Jag anser att en grundkunskap kring barns utveckling kopplat till utemiljön och hur man arbetar tillsammans med barn bör finnas inom kommuner och andra planeringsorgan. Men barnen måste också bidra med sina synpunkter. Det är enbart barnen själva som verkligen känner till vilka miljöer som de efterfrågar. Inflytande är mycket viktigt! Min förhoppning är att denna studie kan få tjänstemän och beslutsfattare att förstå utemiljöns betydelse under barnets uppväxtår samt utgöra en bas att utgå ifrån vid förändring av befintliga områden och planering av nya. Slutligen vill jag önska alla er som inser vikten av dessa frågor och som jobbar, i ett ofta kärvt klimat, för ett samhälle som är bättre för barn och unga LYCKA TILL! Kämpa på, ni behövs!! 104 SLUTDISKUSSION
R E F E R E N S E R SLUTDISKUSSION 105
106 SLUTDISKUSSION LITTERATUR Arnstein, Sherry R (1969). A ladder of citizen participation. Journal of the Institute of American Planners 35 (4): 216-24. Barnombudsmannen (2000). Barndom pågår rapport från barnens myndighet. Barnombudsmannen, Stockholm. Barnombudsmannen (2001). Barnets bästa - från vision till verklighet. Barnombudsmannen, Västerås. Berglund, Ulla och Jergeby, Ulla (1998). Stadsrum människorum att planera för livet mellan husen. Byggforskningsrådet, Stockholm. Berglund, Ulla & Jergeby, Ulla (1989). Uteliv med barn och pensionärer på gård och gata i park och natur. Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm. Björklid, Pia (1982). Children s outdoor environment a study of children s outdoor activities on two housing esatates from the perspective of environmental and developmental psychology. LiberGleerup, Lund. Björklid, Pia (1987). Skolans trafiksäkerhetsarbete mål och verklighet. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, Institutionen för pedagogik, Stockholm. Björklid, Pia (2002). Parental restrictions and children s idependent mobility. Utkast till föredrag i Coruna, juli 2002. Lärarhögskolan i Stockholm. Bonniers lexikon, femte upplagan (1991). Boverket (2000). Unga är också medborgare om barns och ungdomars inflytande i planeringen. Boverket, Malmö. Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Skapande vetande, Linköping. Ericson, Birre (1993). God utomhusmiljö några exempel på kommuners sätt att arbeta. Movium, Sveriges lantbruksuniversitet, Växjö. Grahn, Patrik (1985). Människans behov av parker, grönska och rekreation om uppbyggnaden av en teori och modell att använda vid fysisk planering. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsplanering, Alnarp Grahn, Patrik, Mårtensson, Fredrika, Lindblad, Bodil, Nilsson, Paula & Ekman, Anna (1997). Ute på dagis Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Movium, Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp, Hässleholm. Hart, Roger (1979). Children s experience of place. Irvington publishers, INC, New York. Hart, Roger (1987). Children s participation in planning and design theory, research and practice i Weinstein, C & David, T (red). Spaces for children. The built environment and child development. Plenum press, New York & London. Kylin, Maria & Lieberg, Mats (2001). Barnperspektiv på utemiljön i Nordisk arkitekturforskning 1:2001. Nordisk arkitekturforskning, Göteborg. Lindholm, Gunilla (1995). Skolgården vuxnas bilder, barnets miljö. Movium, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Lundström, Mats & Nordström, Maria (red) (2001). Att känna sin stad - barn och ungdomar upptäcker sin närmiljö. Stadsmiljörådet, Malmö. Nilsson, Nic (1987). Lek över allt! Tiden, Kristianstad. Nilsson, Nic (2001). Barnmiljö på 2000-talet - håller lärdomarna från 70-talet? i Nyström, Louise & Lundström, Mats, (red) (2001). Barn i stan? om barns tillgång till stadsbygden. Stadsmiljörådet, Kalmar. Nilsson, Nic (2002). Barnens stad en barnvänlig stad för barns bästa, lek och inflytande. IPA Barns rätt till lek, Stockholm. Nordström, Maria (2001). Svenska och franska barns värderingar av fysisk miljö i Nyström, Louise & Lundström, Mats (red). Barn i stan? om barns tillgång till stadsbygden. Stadsmiljörådet, Kalmar. Nyström, Louise (2001). Kottar & legobitar - reflektioner kring barns uppväxtmiljö i Nyström, Louise & Lundström, Mats (red). Barn i stan? om barns tillgång till stadsbygden. Stadsmiljörådet, Kalmar. Näsman, Elisabet (1995). Vuxnas intresse av att se med barns ögon i Dahlgren, Lars & Hultqvist, Kenneth (red). Seendet och seendets villkor en bok om barns och ungas välfärd. HLS Förlag, Stockholm.
Olsson, Titti (red) (1998). Människans natur det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Byggforskningsrådet, Stockholm. Olsson, Titti (2002). Kojor i Fritidspedagogen 2/2002. Proshansky, Harold M. & Fabian, Abbe K (1987). The development of place identity in the child i Weinstein, C & David, T (red). Spaces for children. The built environment and child development. Plenum press, New York & London. Rasmusson, Bodil (1993). Barn och byggd miljö en kunskapsöversikt. Barnens perspektiv och krav i fysisk miljö och planering 1970-1993. Barnmiljörådet, Stockholm. Rasmusson, Bodil (l998). Stadsbarndom om barns vardag i en modern förort. Socialhögskolan, Lunds universitet, Lund. Rasmusson, Bodil (1999). Låt oss vara med barn om barndom i en modern förort. Kommentus, Stockholm. Sellers, Inger & Lindberg, Maria (2002). Hur beaktas barns intressen i fysisk planering? Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö. SOU 1970:1. Barns utemiljö. Stockholm. Spek, Mieke & Noyon, Rogier (1997). Children s freedom of movement in the streets i Camstra, Ronald (red). Growing up in a changing urban landscape.van Gorcum, Assen. Tham, Claes (1981). Stadsbyggnad, gestaltning i Bygg. Liber. Åström, Kell (1993). Stadsplanering i Sverige. Byggförlaget, Trelleborg. KOMMUNALA DOKUMENT Lomma kommun. Planprogram för Lomma Hamn, med tillhörande bilagor. Fastställt av Kommunfullmäktige 2003-02-27. Lomma kommun. Översiktsplan 2000 för Lomma kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2001-05-03. INTERNET Levande skule: levandeskule.nlh.no, (2002-04-16) Vägverket: www.vv.se/barn, (2002-04-17) Virbela vatten och design: www.algonet.se/~virbela/vatlek.html,( 2003-01-28) MUNTLIGA KÄLLOR Maria Kylin, forskare vid SLU Alnarp, Institutionen för landskapsplanering Åke Marhenke, fritidspedagog och lekplatsexpert, Vattholma. Anna Persson, Hyresgästföreningen i Malmö BILDKÄLLOR Bildnummer Källa 1, 2, 4 ur Kindblom, Johan & Maria & Bergqvist, Mikael (2001). Bygga och bo en resa genom 1900-talets svenska arkitektur. Svenska Turistföreningen, Viborg. 3 ur Åström, Kell (1993). Stadsplanering i Sverige. Byggförlaget, Trelleborg. 5 foto av Anna Persson, Hyresgästföreningen i Malmö. 6, 8-16, 21, 23-25, 28-30 foto av Rudi Olvenmyr. 7, 19, 31 www.barnenslandskap.com, (2002). 17, 18, 20, 22, 32 ur Olsson, Titti (red) (1998). Människans natur det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Byggforskningsrådet, Stockholm. 27 foto av Anna Palmblad. 26, 43 foto av Elin Karlsson. 33 foto av Perry Nordeng. 34, 39, 41, 42, 44 foto av Teddy Lindén, Lomma kommun. 35-38, 40 Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB genom Kjell Forshed & Åsa Sjöstrand. Övrigt foto/illustration av Emma Olvenmyr. SLUTDISKUSSION 107