SLUTDISKUSSION. Slutdiskussion

Transkript

1 6 SLUTDISKUSSION Slutdiskussion Ungdomar har mycket kunskap och åsikter om platser i staden som är både intressanta och lärorika för en planerare. Detta eftersom de ser på stadens rum ur ett ungdomsperspektiv och använder dem på ett eget sätt, vilket jag som vuxen har svårt att förstå. Ungdomarna har idag möjlighet att kunna påverka vår samhällsplanering då både internationella dokument och svenska lagar förespråkar dessa rättigheter. Dessvärre är det många kommuner som inte tar tillvara denna kunskap. Jag tycker att Boverket i sin utredning unga är också medborgare om barn och ungdomars deltagande i planeringen, lyfter fram många bra saker för hur vi kan öka ungdomarnas inflytande, bl.a. då de visar på hur mötet med dem bör ske. Men även att kunskapen hos planeraren om arbetssätt och metoder, är en förutsättning för att ett arbete skall kunna påbörjas och fungera. Det är därför tråkigt att inga av de förslag som Boverkets utredning föreslagit ännu blivit verklighet. Jag tror, som Boverkets utredning pekar på, att vi behöver öka kunskapen om arbetet med de unga hos dem som planerar våra städer. Det är även viktigt att kunskapen ges till blivande planerare, arkitekter och lärare. På den utbildning som jag studerar på har det ej förrän i år, 2005, skapats en valbar kurs vilken behandlar medborgarinflytande, där sådana här frågor berörs. Jag tycker att detta borde vara en obligatorisk kurs, då kontakten med medborgarna är av stor betydelse i vårt kommande arbete. Jag har genom min fallstudie även insett att kontakten mellan planeraren och lärare är av stor betydelse för att ett arbete med att tillvara ta ungdomars kunskaper skall kunna påbörjas. Detta eftersom skolan är en bra plats att mötas på, samt att det inom många läroplaner kan inrymmas sådana frågor som ett arbete som detta kan beröra. Jag har förståelse för att en lärare har en tidplan som kan vara svår att få ihop, och att ett arbete som detta då kan ta tid från andra ämnen. Detta var något som jag själv märkte då jag började söka efter elever till min fallstudie. Men jag är säker på att alla tjänar på ett samarbete som detta. Planeraren för att hon/han får en kunskap som de annars inte skulle få och eleverna får bl.a. en insikt i hur en stad planeras och fungerar.

2 Slutdiskussion För ungdomarna har stadens struktur och utformning stor betydelse, för att de själva skall kunna förflytta sig i staden och för att de skall känna sig trygga. För att kunna uppnå detta måste vi som planerare få kännedom om deras kunskap av staden. Många gånger planerar vi med tanke på att skapa bra miljöer för de unga, exempelvis vid planering av gång- och cykelvägar. Många planerare tar då ej tillvara den kunskap som de unga har, utan hon/han ser till sitt eget kunnande och anser att det räcker. Jag anser att detta ej är tillräckligt, eftersom vi planerare inte har den kunskap som de unga har. Det är även av stor vikt att värna om de platser som ungdomarna använder. Många platser som ungdomarna nyttjar har vi vuxna ingen kunskap om. För oss kan platsen verka oanvänd och oattraktiv, och vi kan därför tycka att den behöver förbättras eller att den kan vara aktuell som ett område/plats som kan förändras. Risken finns då att vi förstör platser som har höga värden för ungdomarna. Ett problem tror jag är att ungdomarna upplever att ingen lyssnar på vad de har att säga, att de ej tas på allvar. I arbetet med de unga anser jag därför att det är viktigt att ta till sig den information man får och förvalta den väl, för då skapas förtroende. Det är även av stor vikt att som planerare se till så att informationen om vad som händer i staden även når de unga, samt att vi ger dem möjlighet att också kunna lämna sina synpunkter. Detta måste få ske på andra sätt än vad som är vanligt för vuxna. Frågan är bara vad jag som planerare kan göra för att ungdomarna inte skall tappa tron och förtroendet om inte något händer, eller då arbetet drar ut på tiden? Detta tycker jag är några bra saker att tänka på i arbetet med unga: - Förstå att de unga har en kunskap om staden som du ej har - Skapa kontakter med lärare och elever - Bygg upp ett förtroende - Låt arbetet ta den tid som behövs - Var kreativ och använd din fantasi - Var tydlig om vad arbetet kommer att leda till - Var ej byråkratisk - Och framförallt ha roligt!

3 Slutdiskussion Utvärdering av metoder Jag skall här nedan ge mina synpunkter på de olika metoderna jag använt mig av i mitt arbete, och vad jag anser kan vara bra att tänka på när man genomför dem. Mental map, kognitiv karta Här fås kunskap om upplevelsen av ett område, samt viktiga stråk och platser. Vad som kan vara en brist i metoden är att ungdomarna ibland ser att deras karta ej stämmer med hur de upplever ett område, men att de då ej orkar göra om den. Det kan därför vara bra att ge dem gott om tid för att färdigställa kartan, och kanske sprida ut övningen på ett par tillfällen. Det är även viktigt att direktiven som de skall arbeta utifrån blir lättförstålig och rätt formulerade, så att man får svar på det man undrar över. Kartor med glada och ledsna gubbar Här fås information om platser som upplevs bra eller dåliga, utifrån olika aspekter så som t.ex. trygg otrygg eller vacker ful. Övningen ger en överskådlig information var de tycker att bra och dåliga platser finns. De motiveringar som ungdomarna skriver till de platser de markerat på kartan är av stor vikt. Min erfarenhet är dock att dessa motiveringar ibland behöver förtydligas genom en diskussion. Gåtur Genom gåtur befinner sig ungdomarna på platsen då de pratar om den, och de har då lättare att i ord beskriva varför de upplever platsen så som de gör. Jag märkte detta mycket väl då ungdomarna först markerat stråket intill Lortbäcken som otrygg. Då de under gåturen fick besöka platsen, kunde de även förklara vad som gör att

4 de känner sig otrygga där. Det man måste tänka på är att förklara innan promenaden börjar, vad de skall besvara på de olika platserna d.v.s. deras erfarenheter, upplevelse och synpunkter av platsen. Man bör även fundera på hur lång tid promenaden får ta, och utifrån detta bestämma antalet platser. Framför allt tycker jag att det är vikigt att ungdomarna själva får vara med att bestämma vilka platser som skall besökas eftersom det handlar om deras inflytande i planeringen. Diskussioner Diskussionerna var mycket intressanta och givande, och kunde ofta vara ett bra komplement till de övriga metoder. Det är bra om man innan diskussionen gått igenom det material man har, om detta är tillgängligt, och antecknat vad man vill fråga om eller få förtydligat. Som alltid vid diskussioner i grupp är det bra att ej ha för stora grupper, så att alla vågar säga det de tycker. Jag anser att metoderna var för sig ger mycket information, men genom att kombinera dem samt att genomföra diskussioner däremellan kan så mycket mer vinnas. Ett exempel på två metoder som jag anser kan kombineras är markera platser på en karta och gåtur. Detta för att de kompletterar varandra på ett mycket bra sätt, som jag tidigare beskrivit. För man kan ej få all kunskap ur en metod. Det viktigaste är dock att välja rätt metod! Så man får svar på det man undrar. Jag tror även att det är bra att sprida ut övningarna under en längre tid så att ungdomarna får möjlighet att fundera kring arbetet.

5 Slutdiskussion Här nedan visas ett schema för vilka metoder som kan passa för den kunskap som man vill få ut. Metod Kunskap som fås Användningsområde Mental maps (Lieberg, Mats 1992) Gåtur (Nordström, Maria 2002) Markera platser på en karta med glada eller ledsna gubbar Upplevelse av ett område, samt viktiga stråk och platser. Information om synpunkter, erfarenheter och upplevelser av en plats. Översiktlig information om bra och dåliga platser I studier och analyser av staden. Vid utvärdering av platser. Vid utvärderingar av ett område. Jag håller med Boverket (2000) då de säger att problemet med ungdomars delaktighet i planeringen inte enbart ligger i att planeraren saknar kunskap, om metoder och arbetssätt. Det handlar om hans/hennes inställning, det är den som måste förändras för att det ens skall kunna skapas ett samarbete. Även om planeraren har kunskapen om hur ett arbete med de unga kan ske måste den användas. Jag hoppas och tror att kunskapen om vikten av att arbeta med de unga i planeringen blir allt större. Min uppmaning till dig är - ta tillvara ungdomarnas kunskap i planeringen! För jag är säker på att det kommer att ge dig många nya kunskaper, och kom ihåg att det är ditt ansvar!

6

7 Litteraturförteckning LITTERATURFÖRTECKNING Andersson, Bengt (2002). Öppna rum : om ungdomarna, staden och det offentliga livet,, Institutionen för socialt arbete. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg Berglund, Ulla & Jergeby, Ulla (1992). Ute i staden : en studie av människor och miljöer.. rapport R31:1992. Byggforskningsrådet. Stockholm Boverket (1998). Brott bebyggelse och planering. Boverket. Karlskrona Boverket (2000). Unga är också medborgare : om barn och ungdomars infl ytande i planeringen. Boverket. Stadsmiljöavdelningen. Karlskrona Boverket (2002). Stadsplanera : istället för trafi kplanera och bebyggelseplanera. Boverket. Karlskrona Bollnäs kommun (1995). Fördjupade översiktsplan Bollnäs tätort Bollnäs kommun Gävleborgs län. Stadsbyggnadskontoret. Bollnäs Bollnäs kommun. Snabb fakta om Bollnäs. Tillgänglig: DF9FD66 C8CA4C12567DA003AEDEF?OpenDocument (041111) Fornäs, Johan. Rummets dimensioner : om modernitet och ungas rörelser. I Rum och rörelser : om ungas inre och yttre livsrum. Fornäs, Johan & Forsman, Michael (red) (1989). Byggforskningsrådet. Stockholm Forsman, Michael. Entréer och nödutgångar : om ungas sökande efter frirum. I Rum och rörelser : om ungas inre och yttre livsrum. Fornäs, Johan & Forsman, Michael (red) (1989). Byggforskningsrådet. Stockholm Hallemar, Dan, Barn och unga ska veta sin plats. Arkitekten, februari 2003, s Israelsson, Berit (2002) Sluta fokusera på ungdomar!, artikel, brus nr 4, 2002 Tillgänglig: (041111) Jergeby, Ulla (1996). Offentliga miljö som arena och kuliss : Att se, bli sedd och mötas på stadens offentliga och bostadsnära platser. Doktorsavhandling för filosofie och doktorsexamen i sociologi framlagd vid Uppsala universitet. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Jonstoij, Tove (red) (1998). Stadsrum människorum : att planera för livet mellan husen. Byggforskningsrådet. Västerås Lieberg, Mats. Stamställen och stråk : om hur ungdomar använder det offentliga rummet. I Rum och rörelser : om ungas inre och yttre livsrum. Fornäs, Johan & Forsman, Michael (red) (1989). Byggforskningsrådet. Stockholm Lieberg, Mats. Vi ses på Domus : om varuhuset som ungdomsmiljö. I Att förstå ungdom : identitet och mening i en föränderlig värld. Löfgren, Anders & Norell, Margareta (red) (1991). Symposion AB. Stockholm

8 Litteraturförteckning Lieberg, Mats (1992). Att ta staden i besittning : om ungas rum och rörelser i offentlig Miljö. Byggnadsfunktionslära. Arkitektursektionen. Lunds universitet. Lund Lieberg, Mats (2000) Ungdom i småort : om ungdom, identitet och lokala livsformer. Asplundbiblioteket. rapport R1:2000. Institutionen för arkitektur. Lunds tekniska högskola. Lund Liedberg, Mats (2003). Plats för ungdom : om ungdomar och ungdomskulturer i det offentliga Rumme. rapport från Barnsäkerhetsdelegationen (S 2001:05). Statens offentliga utredningar. Stockholm Tillgänglig: (041011) Lindstöm, Mats & Nordström, Maria (red), (2001), Att känna sin stad : barn och ungdomar upptäcker sin närmiljö. Stadsmiljörådet, Karlskrona. Nationalencyklopedin Tillgänglig: (041028) Nordström, Maria (2002) Instängd på platsen : En miljöpsykologisk analys av upplevelsen att växa upp och bo i ett segregerat bostadsområde. Kulturgeografiska institutionen Stockholms universitet. Stockholm Nilsson, Nic (2002) Barnens stad : en barnvänlig stad för barns bästa, lek och infl ytande. IPA. Karlstad Ohlén, Ida (2004) Medborgare och it i planprocessen : demokrativisioner i Ronneby. examensarbete vid Blekinge tekniska högskola. Karlskrona Ohlsson, Lars B & Swärd, Hans (1994) Ungdom som samhällsproblem. Studentlitteratur. Lund Olsson, Claes (2004), Befolkningsförändringar för Bollnäs kommun, pm, Bollnäs Tillgänglig: B7516D808D 77C1256F47002D524D?OpenDocument (041111) Sandberg Anders & Josefson Åsa (2002). Ungdomars favoritplatser utomhus i Enskede-Årsta : en sammanställning av diskussioner med ungdomsrådet och ungdomsenheter om favoritplatser i Enskede- Årsta. Stockholms stadsbyggnadskontor. Stockholm Tillgänglig: (040228) SCB: Andel personer efter vad man använde Internet till Tillgänglig: asp (041019) SCB: Andel personer efter hur ofta man använde Internet Tillgänglig: asp (041008) Stockholm stad (2004) Stockhols grönkarta : ett planeringsunderlag för grönstrukturen i stadsdelsområdet Enskede-Årsta. Stadsbyggnadskontoret. Stockholm Tillgänglig: (040228)

9 Ström, Marie (2004). Allt fl er barn väljer tv- och dataspel framför läxläsning. (Elektronisk) Tidningen Ljusnan, 7 december. Tillgänglig: +och+dataspel+framf%f6r+l%e4xl%e4sning (041213) Vägverket Tillgänglig: aspx (041213) Litteraturförteckning Wide, Jessika & Gustafsson, Gunnel (2001). Lokal demokrati i förändring : en översikt. En serie kunskapsöversikter från Svenska kommunförbundet nr 6. Svenska kommunförbundet. Stockholm Åberg, Lars. Malmöungdom dansar i Vägskede. I Kampen om staden : om ungdomars liv på offentliga platser. Hollander, Christiaan (red) (1989). Statens ungdomsråds tidskrift om uppväxtvillkor nr 2/1989.

10

11 Slutord SLUTORD Jag tycker mig fått många nya och nyttiga kunskaper av detta examensarbete, vilka jag tror mig få nytta av i mitt kommande arbete som Fysisk planerare. Hade jag haft denna kunskap under min praktik sommaren 2003, vilken jag berättade om i förorden, hade jag vetat hur jag borde ha gått tillväga. Jag hade förmodligen använt mig av metoden mental maps. Då jag även fått kunskap om viktiga stråk i området och in mot centrum. Detta hade varit en värdefull information då den kunde ha visat på hur gång- och cykelvägnätet som idag är dåligt utbyggt kunde förbättras. Visst tar arbetet med ungdomar extra tid, men den kunskap som vinns är väldigt värdefull och inspirerade, och berikar inte bara planeringen utan även stadens liv! Det är många som jag skulle vilja tacka för deras hjälp under denna tid som jag genomfört detta examensarbete. Min handledare Krister Gustafsson, som jag haft många bra diskussioner med samt att han alltid har haft tid för mina frågor. Vidare skulle jag vilja tacka min opponent Marie Arkebäck, för hennes synpunkter. Min gamla högstadielärare Eivor Eriksson och hennes åtta elever på Gärdesskolan i Bollnäs. Sist men inte minst skulle jag vilja tacka alla solstrålar som alltid finns runtomkring mig, mina vänner och min kära familj!