Verksamhetsförlagd utbildning i förändring för praktiska yrkesfärdigheter på vetenskaplig grund Solveig Sotevik Studierektor för verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarprogrammet Solveig.Sotevik@ped.gu.se +46317862750
Kommunerna i Storgöteborg som ingår i projektet Göteborgs stad med tio olika stadsdelar Ale Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Alingsås Öckerö Annika Lilja är GR:s representant annika.lilja@partille.se I dagsläget inte Tjörn och Lilla Edet Viktigt att just er stadsdel/kommun syns här: http://lun.gu.se/utbildning/forskollararprogrammet/forsoksverksamhetmed-ovningsforskoleomraden/ovningsforskoleomraden
Samverkanskonferens varje vår och kvalitetskonferens varje höst Intentionen med samverkanskonferensen den 17 juni 8.30-16.00 i år är att stärka samverkan och gemensamt ta oss an de utmaningar och möjligheter vi står inför. Målgruppen är lokala lärarutbildare, koordinatorer, kurslärare, kursledare, förskolechefer, områdeschefer, sektorchefer och studentrepresentanter. Samverkansgruppen för projektet anordnar dagen: Susanna Hanson och Suzanne Lind, Göteborgs Stad; Annika Lilja, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR); Solveig Sotevik och Elisabeth Mellgren, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet; Mats d Hermansson och Lena Lundholm Lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet. Anmälan: http://lun.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/forsoksverksamhet- med-ovningsforskoleomraden---utmaningar-och-mojligheter-- samverkansdag-17-juni-2015.cid1288014
Terminologi I Göteborg har vi valt att benämna nedanstående enligt följande: Verkasamhetsförlagd utbildning VFU. Handledaren på förskolan benämns lokal lärarutbildare LLU. Dessa är anställda av kommunen. Lärare på lärosäte som ansvarar för studenternas lärande och bedömning i samband med VFU benämns VFUkurslärare. Dessa har oftast en kombinationstjänst i kommun och vid lärosätet. De som placerar studenter på respektive förskola benämns koordinator. Dessa är anställda av kommunerna.
Regeringens olika insatser för att stärka VFU Regeringen vidtar under åren 2010 2014 olika åtgärder för att höja kvaliteten på lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning. Medlen för detta är flera: högre krav på VFU i examensbeskrivningarna i nya lärar- och förskollärarutbildningarna från och med 2011, tydliga krav ställs på att de nya lärar- och förskollärarutbildningarna ska omfatta 30 högskolepoäng VFU inom relevant verksamhet och ämne, regeringen satsar extra medel för att höja kvaliteten inom VFU från och med 2013 huvudsakligen i form av ett högre ersättningsbelopp för VFU, regeringen inför också en flergradig betygsskala för alla kurser i VFU som omfattar mer än 3 högskolepoäng, regeringen genomför via universitetskanslersämbetet en särskild uppföljning av VFU våren 2015.
Regeringens olika insatser för att stärka VFU forts. Slutligen lanserar regeringen en försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor i hela landet mellan 2014 2019 för att höja kvaliteten på studenternas verksamhetsförlagda utbildning bland annat genom att: säkerställa kvaliteten på handledningen, öka kontakter mellan lärosäte och övningsskola respektive övningsförskola, klargöra hur bedömning av prestationer inom VFU kan förtydligas inom lärar- och förskollärarutbildningarna, bidra till skol- och förskoleutveckling, bidra till utveckling av hela förskollärarutbildningen.
Försöksverksamhet med övningsförskoleområden i kommunerna i Storgöteborg Samtliga studenter antagna till förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet från och med höstterminen 2014 ingår i försöksverksamheten med övningsförskoleområden. HT14 omfattade projektet ca 200 studenter och nu denna termin har det tillkommit ytterligare 200 studenter. Försöksverksamheten kommer på detta sätt att utökas med alla nya studenter varje termin under fem år vilket ger ca 2000 studenter totalt 2019.
Att kombinera en forskningsanknuten utbildning med praktiska yrkesfärdigheter Säljö & Södling (2006) visade i en studie att lärarstudenter tecknar bilden av en konflikt mellan forskningsanknytning och yrkesförberedelse. Forskning beskrivs som teori och yrkeslivet som praktik. I valet däremellan prioriterar man gärna nyttiga, yrkesförberedande moment före vad man uppfattar som abstrakta och verklighetsfrämmande (Säljö & Södling, 2006, s. 57). I försöksverksamheten kommer vi att arbeta med att överbrygga klyftan mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Syftet är att de förskollärare som utexamineras ska ha goda praktiska yrkesfärdigheter och fungerar väl som förskollärare utifrån beprövad erfarenhet och med fötterna stadigt på en vetenskaplig grund där de kan ta stöd och på så sätt motivera sitt arbete i förskolan.
Gemensam planering av VFU-kurser mellan förskola och universitet Skapa jämvikt mellan universitet och förskoleverksamhet där den verksamhetsförlagda utbildningen blir ett resultat av en planering som förskola och universitet gemensamt genomför på utförandenivå mellan LLU och VFU-kurslärare. Fortfarande har universitetet ansvaret för att utforma innehållet i VFU-kurserna gentemot de nationella examenmålen för förskollärarutbildningen och för att examinera studenterna på de fyra VFU-kurserna.
Vision Höjd kvalitet på studenters verksamhetsförlagda utbildning. Kvalitetssäkra bedömning och examination i samverkan mellan kommun och universitet. Integrering av innehåll i högskoleförlagda och verksamhetsförlagda kurser på vetenskaplig grund. Bidra till verksamma förskollärares kompetensutveckling. Stimulera till gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete mellan kommun och universitet. Höjd status på förskolläraryrket och på förskollärarutbildningen.
Aktivitetsmål som planeras övergå i reguljär verksamhet GU och kommuner Revidera samverkansavtal. Kommuner Utarbeta kriterier för uppdraget som LLU. Utarbeta förutsättningar och villkor för LLU. Förskolechefer Kvalitetssäkra förskolechefernas utökade ansvar att utse lokala lärarutbildare på kvalificerade grunder. Lokala lärarutbildare 400 lokala lärarutbildare skall genomgå handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng.
Aktivitetsmål som planeras övergå i reguljär verksamhet forts. VFU-kurslärare Eventuellt genomgå handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng. 20 nätverk knutna till 20 fasta studentgrupper Kontinuitet för studenterna genom att fasta nätverk följer varje student genom hela utbildningen. Ca 12 studenter, 12 LLU, 1 koordinator och 1 VFU-kurslärare följer studenterna genom alla fyra VFU-kurserna. Nätverksträff inför varje kurs för samtal om kursinnehåll, lärandemål, handledning för att stötta studenterna mot lärandemålen, omdöme gentemot lärandemål. Nätverksträff efter varje avslutad kurs ger stöd i LLU:s omdöme av studentens prestationer gentemot lärandemålen samt kursutvärdering.
Aktivitetsmål som planeras övergå i reguljär verksamhet forts. Kurserna Kursinnehåll diskuteras och utvärderas under samverkanskonferenser i de 20 olika nätverken varje år. Denna vår den 17 juni. Kurserna planeras på en nätverksträff i varje område före varje kurs. Kursuppstart kursens första dag på lärosätet på förmiddagen och i stadsdel/kommun under eftermiddagen. Praxisseminarium och avslutande examination sker ute i varje stadsdel/kommun med LLU, VFU-kurslärare och studenter. Samtal om LLU:s omdöme av studentens prestationer gentemot lärandemålen samt kursutvärdering sker efter examinationen i nätverket. Rättsäker bedömning sker genom att LLU och VFU-kurslärare gemensamt deltar i Trepartssamtal vid VFU-kurslärarens besök på förskolan Muntlig och skriftlig examination Underlag för bedömning diskuteras
Detta görs redan i dag Förskollärarprogrammet har en studierektor anställd med ansvar för form, och innehåll i VFU-kurser samt för samverkan med fältet och med övriga förskollärarutbildningen och dess studierektorer och kursledare. Detta är en viktig faktor för att VFU-kurser som görs inom två olika praktiker ska upplevas som en helhet av studenterna. Programmet har ett fast team om fyra VFU-kursledare, vilket borgar för kontinuitet samt kollegialt lärande och ständig revidering och förbättring av VFU-kurserna. GU bjuder in till koordinatorträff för alla 20 koordinatorer varje termin. Koordinatorer och VFU-kurslärare har startat upp närmre samarbete före, under och efter varje kurs.
Detta görs redan i dag forts. Handledarutbildningen om 7,5 högskolepoäng finansieras av Göteborgs universitet inom lärarutbildningens grundutbildningsanslag. Göteborgs universitet erbjuder fortbildningen varje termin för LLU. Den har tre delar och omfattar totalt 6 8 timmar. När alla tre delar är genomförda, får den lokala lärarutbildaren ett intyg. Del 1: Introduktion till lärarutbildningen med fokus på verksamhetsförlagd utbildning. Del 2: Uppdraget som lokal lärarutbildare. Del 3: Samtalsmetodik. Praxiseminarium och examination förläggs oftast ute i stadsdelar/kommuner.
Detta görs redan i dag forts. Programmets VFU-kurslärare är väl etablerade med erfarenhet från förskoleverksamhet eftersom de flesta är adjungerade ca 50 % på universitetet och arbetar kvar i förskolan 50 %. I kurslaget finns även disputerade universitetslärare, adjunkter och doktorander med längre erfarenhet. Tillsammans bildar lärarna ett starkt kursteam. De 20 fast VFU-kurslärarna är knutna till var sitt av de 20 stadsdelarna/kommunerna. LLU har endast en placerad student i varje kurs. Samma VFU-kurslärare ansvarar för alla betygsgrundande moment i alla VFUkurser, vilket borgar för stöd till studenters progression och för kontinuitet. Det blir även synligt när studenter behöver extra stöd eller behöver gå om en kurs pga. otillräckliga prestationer. Detta hade varit mycket svårare att upptäcka om flera lärare varit inne i samma kurs eller om det varit olika lärare i varje kurs. Trepartssamtal/utvecklingssamtal mellan student, lokal lärarutbildare och VFUkurslärare sker i samband med VFU-besök i VFU-kurs 2, 3 och 4.
Handlingskompetens på vetenskaplig grund Vi hoppas att finna former för verklig samverkan mellan förskola och universitet på jämlika villkor i VFU-kurserna och att vi på vägen lär oss vilka som är de viktigaste framgångsfaktorerna för att skapa VFUkurser som ger handlingskompetens på en vetenskaplig grund. Att utarbeta sådana samverkansformer kommer att ta tid och därför har också Utbildningsdepartementet mycket medvetet beslutat om en försöksverksamhet som kommer att pågå under fem år och vi är just nu bara i slutet på första året. Vi hoppas att vi om fem år tillsammans har höjt kvalitén på förskollärarutbildningen genom att vi funnit former för ett samarbete som kontinuerligt bidrar med både skolutveckling i förskolan likaväl som utveckling av förskollärarutbildningen. Med den förhoppningen vill jag tacka för mig.
Här under följer ytterligare information om VFUkurserna
Vetenskaplig grund Förskollärarprogrammet eftersträvar att införliva forskning och vetenskap i yrkesmässig kunskap i enlighet med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I utbildningen eftersträvas att forskning är den bas som all undervisning vilar på, även VFU, och inte att forskning är något parallellt som anknyts till undervisningen då och då. Vetenskaplig grund i sin tur är tänkt dels som forskningsbaserad utbildning, dels som en utbildning där förskollärarstudenter ska utbildas i ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. Det senare sker i progression genom hela utbildningen men i VFUkurser främst i VFU-kurs 3 och 4.
Vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt Ett arbetssätt där vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt kan utvecklas erbjuds i VFU-kurser genom att studenterna tränas i att utveckla kunskap systematiskt genom att dels producera en akademisk text samt ett avslutande akademiskt samtal vid examination där lärarstudenter ända från VFU-kurs 1 tränas i att se skäl för och emot olika ståndpunkter. Dessa akademiska samtal befrämjar även att studenterna bygger upp ett yrkesspråk som förskollärare främst genom att studenterna tillägnar sig ämnesdisciplinens kunskaper och författares sätt att problematisera och argumentera i vetenskaplig litteratur.
VFU-loggbok I alla VFU-kurser använder varje student en digital loggbok. En VFU-loggbok är ett pedagogiskt verktyg där studenten dokumenterar, beskriver och analysera specifika situationer på förskolan samt sitt eget arbete. Studenterna utvärderar och reflekterar också över det egna lärandet och den professionella utvecklingen. Loggbokens syfte är dels att vara ett handledningsverktyg där VFUkursläraren ger respons två gånger under varje kurs men också ett verktyg för att skapa sammanhang och progression i utbildningen genom att stödja integrering av HFU och VFU. I loggboken sparar studenten också angivet material till högskoleförlagda kurser för att använda reflektioner från VFU i högskoleförlagda kurser.
Samverkan mellan VFU- och HFU-kurser Alla VFU-kurser i förskollärarutbildningen bygger vidare på HFUkurser och de kunskaper studenten förväntas ha förvärvat i dem och omvänt men i det senare är det inte formaliserat mer än i två HFUkurser. Kursuppgifter är utformade så att studenten ges möjlighet att, utöver att öka sin handlingskompetens i den vardagliga pedagogiska verksamheten, också utveckla sin förmåga att formulera sin kompetens, reflektera över den och kommunicera den i olika sammanhang med vetenskapligt stöd från litteratur. Studenter använder sig av erfarenheter och uppgifter de gjort i VFU i senare HFU-kurser. I VFU-kurs 1 skaffar studenten sig till exempel information om hur digitala verktyg används i det pedagogiska arbetet för att i kommande HFU-kurs kunna arbeta vidare med detta. I VFUkurs 2 gör studenterna observationer som analyseras i en senare HFU-kurs.
Innehåll i första VFU-kursen VFU-kurs 1: Fokus på läraruppdraget och lärarrollen samt att studera och pröva att leda barns lek I den första VFU-kursen ges studenten möjlighet att orientera sig i och om förskolans verksamhet och förskollärarens ansvar utifrån uppdraget som det är formulerat i styrdokument. Vidare ges studenterna möjlighet att med olika verktyg observera både sina lokala lärarutbildare och sig själv i situationer där de medvetet skapar lärandesituationer i barnens lek. Verksamhetens hållbarhet över tid undersöks utifrån hur den organiseras och planeras för att alla barn ska ges förutsättningar att utvecklas, lära och vara delaktiga i det som sker.
Innehåll i andra VFU-kursen VFU-kurs 2: Fokus på verksamheten, didaktiska frågor och olika teorier om barns lärande samt eget ledarskap I den andra VFU-kursen ges studenten möjlighet att pröva lärarrollen genom att planera, genomföra, dokumentera, analysera och värdera ett mindre tematiskt arbete där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet samtidigt som det enskilda barnets lärande utmanas och stimuleras. Delar av förskollärarens arbete tas över av studenten som även prövar viss föräldrasamverkan.
Innehåll i tredje VFU-kursen VFU-kurs 3: Fokus på dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete, fördjupat ledarskap och att i slutet av kursen fungera självständigt i delar av verksamheten samt att ha utvecklat ett professionellt förhållningssätt i samverkan med barn, kollegor och föräldrar I den tredje VFU-kursen ges studenten möjlighet att utveckla förmåga att delta i och driva utveckling av förskolans/förskoleklassens verksamhet. Kursuppgift består i att dokumentera hur lekmiljö kan bidra till barns lärande i lek samt föreslå utveckling av den valda lekmiljön med stöd i egna erfarenheter, barns perspektiv och vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.
Innehåll i fjärde VFU-kursen VFU-kurs 4: Fokus på helheten i verksamheten samt utveckling i pedagogiskt ledarskap för att hantera komplexiteten i det dagliga pedagogiska arbetet genom ett övertagande av förskollärares arbetsuppgifter. Studenten medverkar även till gemensam utveckling av verksamheten. I den fjärde och sista VFU-kursen ges studenten möjlighet att ytterligare utveckla sitt pedagogiska ledarskap genom att i stort sett ta över den lokala lärarutbildarens roll och uppgifter. Kursen fördjupar tolkning och problematisering av förskollärares uppdrag och profession i ett samhällsperspektiv. I kursen ska studenten identifiera ett dilemma kring förskolans uppdrag att erbjuda alla barn jämlika förutsättningar till lärande och utveckling. Studenten använder sig av sina under utbildningen förvärvade kunskaper i en presentation av egna pedagogiska ställningstaganden där hen utgår ifrån i förslag till utveckling av verksamheten för att ge barn jämlika förutsättningar.
Rättssäker bedömning I VFU-kurs två, tre och fyra gör studenten en skriftlig självvärdering mot utvalda examensmål. Denna läggs som en del av dokumentationsverktyget loggbok. Studenten skattar sin kunskap och förmåga mot utvalda examensmål, relevanta för VFU-kursen. Studenten ombeds där ge exempel på hur kunskapen och förmågan används i kursen och peka på behov av utvecklad handledning. Vid VFU-lärarens besök observeras studentens undervisning med stöd i självvärdering och loggbokens dokumentation. I ett trepartssamtal utgör loggboken med självvärderingen ett viktigt underlag. I kommande VFU-kurser uppmanas studenten att ta utgångspunkt i självvärderingar och bedömningar från tidigare VFU-kurser.
Rättssäker bedömning forts. För att stärka rättssäkerheten vid betygssättning träffas kurslaget på betygskonferens och delar upp sig i grupper där alla betyg där det finns tveksamheter diskuteras. Detta gör att likvärdigheten mellan olika VFU-kurslärares bedömning hela tiden förädlas genom kollegialt lärande. VFU-kursläraren ger därefter ett skriftligt samlat omdöme om studentens prestationer gentemot lärandemålen i kursen, samt betyg, och sammanväger då följande: prestationer under VFU loggboksskrivande individuell skriftlig inlämningsuppgift muntlig redovisning vid examinationstillfälle.