PRODUKT OCH PROCESSUTVECKLING MIN SYN PÅ ANVÄNDANDET AV QFD I PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN Mälardalens Högskola Natalie Karlsson
D Min syn på användandet av QFD i Produktutvecklingsprocessen enna essä bygger på ett antal böcker inom ämnet produktutveckling samt de erfarenheter som jag efter tre års studier inom ämnet hunnit samla på mig. Essän syftar till att ge en djupare förståelse för verktyget QFD och hur det används för att bättre lyckas med framtida produktutvecklingsprojekt. Kvalité kan definieras som en produkts eller tjänsts förmåga att tillfredställa och helst överträffa kundens behov. För att kunna uppnå hög kvalité hos en produkt eller tjänst gäller det alltså att känna till kundens behov och önskemål. Detta kan göras på flera olika sätt men en grundläggande filosofi för att ta fram en produkt utifrån kundens önskemål kallas för Total Quality Management, TQM, eller kundcentrerad produktutveckling som det heter på svenska. Första steget i produktens livscykel är produktutvecklingsfasen. Vilket betyder att det är även här grunden till produktens kvalité läggs. Om inte kvalité uppnås under produktutvecklingsfasen så kommer den inte att uppnås i ett senare skede heller. Det är därför mycket viktigt att man redan från början jobbar med att skapa en produkt som tillfredställer och helst överträffar kundens behov. För att lyckas med detta används verktyget QFD. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Jag har valt att skriva om det här ämnet då QFD anses vara ett av de viktigaste och mest kraftfulla verktygen inom produktutvecklingen. Som student inom ämnet produkt och processutveckling har jag erfarenhet av att ha jobbat med flera olika produktutvecklingsprojekt där användandet av QFD har ingått som ett moment i projekten. Trots detta har jag aldrig upplevt att verktyget har påverkat projektet nämnvärt. Därför passade jag på att ta detta tillfälle i akt för att fördjupa mig inom ämnet för att förstå vad jag har gjort för fel tidigare och förhoppningsvis i slutändan lära mig någonting till mina framtida produktutvecklingsprojekt. De frågeställningar som jag i denna essä har tänkt att söka svar på är: Hur skall jag göra för att underlätta omvandlingen av kundkrav till produktegenskaper? Verktyget hyllas och är starkt rekommenderat vad är anledningen till detta och är verktyget verkligen så bra som det påstås? Då detta är en essä på fördjupad nivå kommer begränsningar att göras vad gäller själva tillvägagångssättet för verktyget då detta har gjorts i tidigare kurser. Essän bygger på litterära studier inom ämnet och reflektion kring de fakta och synpunkter som de olika böckerna tar upp redovisas kontinuerligt genom hela essän. Slutligen knyts allt samman till en slutsats som summerar hela essän och ger svar på den frågeställning som presenterats ovan. Introduktion till QFD Fördelar Att tänka på vid användandet av verktyget Slutsats Sida 2
INTRODUKTION TILL VERKTYGET Undersökningar visar att dåliga produktspecifikationer är orsaken till 80 % av alla förseningar för produktlanseringar. Detta är mer kostsamt för företaget än att ha en misslyckad produkt på marknaden. Detta kan bero på flera olika orsaker. Men enligt boken The Mechanical Design Process anses specifikationsändringar under designprocessen vara den typ av ändringar som står för 35 % av alla produktlanseringsförseningar. Det finns flera faktorer som påverkar detta. Först och främst att flera funktioner tilläggs i produkten under utvecklingsprocessen då man hela tiden lär sig mer om produkten. Nya konkurrerande produkter kommer fram på marknaden som måste tas hänsyn till i utvecklingsprocessen. Men även att de ändringar som görs i specifikationer har stor effekt på resten av designen och en liten ändring kan resultera i mycket arbete. Grunden till en lyckad produktutveckling ligger i att man tar fram en lyckad kravspecifikation. Ett sätt att gå till väga för att göra detta är att upprätta en QFD. Quality Function Deployment är ett verktyg inom produktutvecklingen som först formaliserades i Japan på 1970 talet och började därefter använts med stor framgång hos japanska företag som Toyota. 1984 spred sig det framgångsrika verktyget till USA och introducerades även i Sverige 1988. Följderna i och med användandet av verktyget har lett till att kostnaderna för att ta fram en ny bilmodell på marknaden reducerades med 60 % samt att tiden för att ta fram denna modell minskades till en tredjedel. QFD som även kallas för Kvalitetshuset har formen av ett hus och illustreras av figur 1. Huset består av ett flertal olika rum som representerar de olika steg som verktyget består av. Det första steget i processen är att identifiera kunderna och bestämma vad deras önskemål är. Steg två går ut på att bedöma konkurrenterna och hur nöjda kunderna är nu. Tredje steget handlar om att omvandla kundkraven till produktegenskaper. I steg fyra bedöms hur väl produktegenskaperna fylls upp till kundkraven. Steg fem identifierar sambandet mellan produktegenskaperna/ hur de är beroende av varandra. Steg sex går ut på att sätta upp målvärden för produktegenskaperna och för att räkna ut egenskapsvikten. Egenskaps samband Produktegenskaper Kundkrav Produktegenskaper vs. Kundkrav Konkurrent analys Målvärden och egenskapsvikt Figur 1 visar hur kvalitetshuset är uppbyggt Sida 3
FÖRDELAR Min syn på användandet av QFD i Produktutvecklingsprocessen När man talar om framgångsrika företag så är det för det mesta Toyota som nämns. Detta företag var även ett av de första företagen som började används sig av QFD och som även har en väldigt kundcentrerad syn inom företaget. De började tillämpa QFD redan 1977. Roland Andersson beskriver i sin bok QFD ett system för effektivare produktframtagning det resultat som Toyota har upplevt efter införandet av QFD: Färre och tidigare konstruktionsändringar: Vid jämförelse med ett amerikanskt och ett japanskt företag som Toyota kan man se att antalet konstruktionsändringar hos en bil skiljer sig väsentligt för de båda nationerna. Skillnaden är att i ett typiskt amerikanskt bilföretag sker förändringar gradvis längs en tidsaxel och är alltså som störst alldeles innan tillverkningen av bilen startar. Och som dessutom fortsätter efter att tillverkningsprocessen påbörjats. Detta är en följd av tillverkningsproblem eller missnöjda kunder som kräver att konstruktionsändringar sker även under tillverkningen. För Toyota däremot stiger antalet konstruktionsändringar väldigt fort för att sedan minskas i god tid innan produktionen påbörjas. Generellt har 90 % av alla konstruktionsändringar genomförts ett helt år innan tillverkningen påbörjats. Detta är en effekt av att man redan i produktutvecklingsprocessen säkrar kvalitén av produkten vilket QFD har en stor betydelse för. 24mån 17 mån 3 mån seriestart Japan USA Figur 2 visar antalet konstruktionsändringar i ett amerikanskt respektive ett japanskt biltillverkningsföretag i mitten av 80 talet (Efter Sullivan, 1986) Kortare produktutvecklingstider: Från det år Toyota började använda QFD och fram till 1984 rapporterade företaget att de hade minskat tiden från uppförande av kravspecifikation tills produkten finns hos kunden med mellan 33 % och 50 %. Färre problem vid inkörning av nya produkter: Liksom konstruktionsändringarna vid framtagning av nya produkter blir färre och sker tidigare i processen blir även antalet problem i produktionen vid inkörning färre. Sida 4
Lägre kostnader vid tillverkning av nya produkter: Som följd av ovanstående tre punkter kommer kostnaden för att ta fram och tillverka nya produkter att minska. För Toyota till exempel har lagt ner mer resurser för att arbeta med produktionsförberedelse. Detta leder i sin tur till att de problem som uppstått vid inkörning av nya produkter i produktionen har minskats vilket leder till att även totalkostnaden minskas. Färre problem på fältet: Det mest kända exemplet på hur verktyget kan användas som ett problemslösningshjälpmedel är Toyotas roststudie. Det var på sjuttiotalet allmänt känt att japanska bilar hade problem med rost. Toyota hade därför garantikostnader för detta problem som uppgick till fyra gånger vinsten. Med hjälp av QFD systematiserade man problemen och lyckades lösa dem så väl att rostproblemen i princip eliminerades. Bygger upp en kunskap: En annan vinst med att införa QFD är att mycket information och erfarenheter från företaget finns komprimerat i de matriser som används i verktyget. Denna information kan hjälpa en nyanställd medarbetare att ta del av den erfarenhet som finns på företaget. Verktyget gör det även möjligt att överföra erfarenheterna från ett projekt till ett annats. REFLEKTION De fördelar Toyota har upplevt med att införa QFD som Roland Andersson har sammanfattat kan jag inte riktigt påstå är effekter av att endast QFD har införts i systemet. Jag tror att det finns många fler faktorer som har påverkat Toyotas framgångsrikhet. Ett exempel på detta är boken The Toyota Way av Jeffrey, K, Liker Toyotas väg till framgång. I denna bok finns inte QFD beskrivet som en av orsakerna överhuvudtaget. QFD handlar om att ta reda på kundens önskemål och i så stor utsträckning som möjligt ta med dessa önskemål i produkten. Detta skapar en kvalitativ produkt då kvalité handlar om att tillfredställa och helst överträffa kundens behov. Visserligen kan verktyget hjälpa till att minska de ändringar som görs efter produktionsstart på grund av att kunden är missnöjd med produkten. Dock kan jag inte riktigt se att det endast är införandet av QFD som har bidragit till att konstruktionsändringarna har eliminerats och att problem vid inkörning av nya produkter har blivit färre. Problem som uppstår på grund av andra orsaker som är mer produktionsbaserade tycker jag har större relevans till exempelvis FMEA eller DFM/DFA. Samtidigt som jag tror att införandet av QFD har påverkat många av dessa fördelar så tror jag inte att allt är verktygets förtjänst. Liksom fördelen med att tidsvinsten i och med införandet av QFD uppgår till 50 % från det att en kravspecifikation uppförts tills dess att produkten finns hos kunden tror jag har överdrivits en aning. Då det även för denna fördel är märkbart att endast införandet av QFD inte kan ha gett denna effekt. Då detta tidsspann även inkluderar produktionen av produkten. Eftersom Toyota jobbar mycket med korta ledtider i tillverkningsprocessen tror jag att orsaken till denna tidsvinst främst finns i själva produktionsprocessen. I boken Kvalitet från behov till användning av Bo Bergman och Bengt Klefsjö tas även fördelarna med verktyget upp. De skriver att kundfokuserad produktutveckling resulterar i att många av de ändringar som uppstår på grund av missuppfattningar i en ingenjörs eller ledningsstyrd utveckling kan undvikas. Som exempel på projekt där verktyget tillämpats tas Toyota Rost Study Sida 5
(som nämndes tidigare) upp tillsammans med ett flertal oväntade exempel som service på hotell och sjukhus, bedömning av leverantörer samt utveckling av Singapores turism och vinproduktion. På den svenska marknaden sker tillämpningen av arbetssättet mest i massproducerade företag som bilindustrier och verkstadsindustrier, till exempel Volvo Personvagnar, Saab Automobile och Whirlpool för att nämna några. Ett intressant exempel som boken beskriver är ett projekt som Volvo genomförde angående växellådan till deras modell 850. Problemet med växellådan identifierades genom en enkätundersökning som alla köpare av Volvobilar blev tillfrågade att fylla i. Denna visade att 20 % av Volvos kunder var missnöjda med växellådan. För att ta lösa detta problem valde Volvo att genomföra en undersökning för att ta reda på hur deras egna modeller stod sig i jämförelse med konkurrenternas. Figur 3 visar QFDn som togs fram i samband med projektet med att förbättra Volvos växellådor (Från Bergman och Klefsjö, 2001, sid 135) Detta gjordes med hjälp av 62 olika kunder som representerade företagets målgrupp. Dessa personer läts provköra de olika bilarna för att sedan betygsätta dem utifrån en tiogradig skala på ett antal olika aspekter som berör växellådan. Resultatet redovisades med hjälp av en QFD där de olika värdena fördes in, se figur 2. Som kundönskemål har två huvudönskemål satts till Lätt att växla som ses som den viktigaste samt Svårt att göra fel. Dessa delas sedan upp i de olika växlingsaspekterna där kunderna har fått bedöma hur de olika bilarna presterar i förhållande till varandra. Sida 6
REFLEKTION De svårigheter som jag själv har haft vid användandet av QFD och den kritik som jag har att framföra mot verktyget är steg 3 att omvandla marknadskraven till produktegenskaper. För att ge exempel på detta så kan nämnas sådana allmänna krav som kunden oftast uttrycker i en marknadsundersökning. Exempelvis; användarvänlig, snygg design, miljövänlig med mera. Det är när dessa skall överföras till produktegenskaper som problem uppstår. Vad jag tycker är intressant med dessa kundönskemål som tagits fram och som ligger till grund för QFDn är att kundönskemålen inte är direkta uttalanden av kunden utan har bearbetats av företaget. Företaget har här utgått från ett kundönskemål det vill säga Lätt att växla för att sedan dela upp detta kundönskemål i mindre och lätthanterligare bitar. Detta är väldigt smart då jag med den erfarenhet jag har av kundundersökningar vet att kunden alltid uttrycker sig väldigt generellt. Till exempel är det vanligare att kunden önskar att bilen skall vara Lätt att växla istället för att önska Rätt kraft mellan ettan och tvåans växel. Att ta ett önskemål och dela upp det så här gör det även enklare att översätta kundkraven till produktegenskaper sen då ett generellt kundkrav oftast leder till en generell produktegenskap. Till exempel skulle man kunna omvandla kundkravet Lätt att växla till Bra växellåda vilket inte skulle vara speciellt lyckat. Projektet resulterade i en del förändringar på växellådan vilket ledde till att klagomålen på Volvos växellådor nästan halverades. Detta tyder på ett lyckat resultat och viktigast av allt, att kunden är nöjdare med produkten. Boken beskriver dock företagens egna synpunkter på hur verktyget påverkar deras arbete och resultatet av det. Intressant är att många av de svenska företagen anser att de största fördelarna med tillämpandet av verktyget är att de får bättre kommunikation, bättre kunskapsöverföring, enlighet med gruppen och bättre konstruktioner. Mycket av detta beror på att användandet av QFD innebär att man jobbar med grupper med medlemmar inom olika arbetsområden. De fördelar som tas upp handlar enbart om mjuka fördelar och tyder inte alls på att utvecklingstiderna förkortas, lägre kostnader uppnås eller ens att konstruktionsändringar görs tidigare i projektet för att minska då produktlanseringen närmas. Detta betyder att inga av de fördelar som Toyota har haft genom användandet att kundcentrerad produktutveckling och användandet av QFD har kunnat bekräftas av något av de svenska företagen. Det jag finner mest underligt med detta är att ökad kundtillfredsställelse inte har uppgetts som en av fördelarna med införandet av detta arbetssätt. Även om Volvo exemplet visar klart och tydligt att kundklagomålen minskades så verkar detta inte vara en generell följd av arbetssättet. Då kundcentrerad produktutveckling handlar om att sätta kunden i fokus för att tillfredställa och överträffa dess behov måste det betyda att företagen har misslyckats totalt med verktyget. Vad som kan ha gått fel kan vara svårt att ge ett klart svar på men en möjlig orsak kan vara att företagen har misslyckats med sina kundundersökningar. Det är även möjligt, då denna undersökning gjordes för ungefär 20 år sedan, att de svenska företagen precis hade börjat använda verktyget och därför inte helt lyckats med att använda det fullt ut. Vilket är mycket troligt då jag själv som har studerat tre år inom produkt och processutveckling inte heller upplevt att verktyget har haft någon större inverkan på resultatet än. En annan bok inom ämnet är av författaren Stefan Ottosson, som skriver i sin bok QFD i produktutvecklingsarbetet att det finns många fördelar med att använda sig av verktyget i ett Sida 7
produktutvecklingsprojekt. De mest påtagliga fördelarna med verktyget menar han, liksom Roland Andersson gör, är att ledtiden förkortas drastiskt till följd av färre och tidigare ändringar i processen. Samt att produkten lättare uppnår de behov och krav den är avsatt till att tillfredställa samt att det leder till ökad förståelse mellan olika funktioner i företaget. Ottosson skriver även att fördelen med att ledtiderna förkortas kan vara svåra att förstå i början då QFD inledningsvis är ett verktyg som är svårt att sätta sig in i. Därför kan det kännas som att det tar alltför mycket tid i början. Men i och med att verktyget upprepas i flera produktutvecklingsprojekt kommer arbetet med verktyget att gå snabbare. Mycket av den kunskap som kommer fram genom arbetet med QFD kan även komma till nytta i andra projekt. Trots att verktyget har hyllats av många anser Ottosson att den kritik som riktats mot verktyget många gånger är berättigat. Till exempel anser han att Tanken att man bara genom att bryta ned marknadskraven tillräckligt många gånger kan få fram detaljerade värden på sin konstruktion, och i förlängningen även på sin process, kan uppfattas som begränsande av den frihet som konstruktörerna traditionellt haft. REFLEKTION Jag vet inte riktigt om jag håller med Ottosson i hans sistnämnda påstående. Som jag nämnde förut med exemplet med Volvos växellåda var arbetssättet med att bryta ned marknadskraven i mindre segment något nytt för mig men som jag upplevde som väldigt positivt. Då jag inte arbetat med marknadskraven på detta sätt själv någon gång, kan jag inte säga om Ottosson har rätt eller fel. Dock har jag som aldrig tidigare arbetat på detta sätt heller inte upplevt några uppenbara fördelar med verktyget. Detta tror jag själv beror på att jag använt mig av för generella krav vilket lett till att även produktegenskaperna har blivit för generella. VIKTIGA ATTRIBUT INFÖR ANVÄNDANDET AV QFDN Att QFD inte är det enklaste verktyget i produktutvecklingsprocessen har redan konstaterats. Därför tänkte jag utifrån de olika litterära källorna identifiera vilka aspekter som är viktiga att tänka på när man jobbar med verktyget för att lyckas med verktyget och produktutvecklingen. TA REDA PÅ VEM KUNDEN ÄR OCH HITTA VAD HAN EGENTLIGEN VILL HA En produkt berörs ofta av flera olika personer som köpare, användare och intressenter. När det gäller att identifiera marknadskraven som är en viktig del av verktyget gäller det att man har identifierat användarna av produkten. Det är även viktigt att vara medveten om att köparen av produkten inte alltid är densamma som användarna (exempelvis för produkter som skolbänkar, gymmaskiner, kontorsstolar). För många produkter finns det fem eller fler typer av kunder som alla skall tas hänsyn till i utvecklingsprocessen. Utöver olika användare av produkten räknas även tillverkare och montörer in som användare. Det är även viktigt att underlätta för dessa personer tillverkningen av stolen för att hålla nere produktionskostnaderna. Ett viktigt tips i detta steg är att aldrig anta att man vet vad kunden vill ha. Genom att anta detta involveras inte kunden i processen och vilket är hela poängen med verktyget. Om kunden ger ett oklart svar, till exempel att produkten skall vara hållbar, måste man försöka få ut ett mer specifikt svar från kunden. Vad menar kunden med hållbar? Ska produkten hålla för Sida 8
att man tappar den nerför en skyskrapa eller är kravet att den ska hålla i ett visst antal år? Generella svar kan brytas ner i mer specifika krav för att ge svar på vad kunden syftar på. REFLEKTION Att ta reda på vad kunden vill ha är en vetenskap i sig. Men som jag kommit fram till tidigare i essän har jag förstått att det är viktigt att man bryter ned marknadskraven i mindre segment eftersom kunden bara generellt vet vad han vill ha och att det då blir svårt att omvandla dessa generella svar till specifika produktegenskaper. Det är även viktigt att man lägger ner mycket tid på att göra en ordentlig marknadsundersökning. TA FRAM MÄTBARA PRODUKTEGENSKAPER Steget med att omvandla kundönskemålen till produktegenskaper ses oftast som den svåraste delen av QFDn. I och med att marknadskraven inte alltid kan vara lätta att översätta till konkreta egenskaper. Ett vanligt kundönskemål som kommer från tillverkaren är att produkten skall vara lätt att montera. För att översätta detta till produktegenskaper tas de olika parametrarna som har inverkan på detta fram. Exempelvis antal steg för att montera produkten, hur lång tid det tar att montera den, antal delar och antal verktyg som behövs för att montera den. En viktig aspekt vad gäller produktegenskaperna är att de måste vara mätbara. Tid, antal steg, antal delar och antal verktyg är alla exempel på mätbara parametrar. Om marknadskraven inte kan översättas till parametrar behöver detta krav arbetas vidare med för att kunna göra den mätbar. Ett mycket vanligt kundkrav är att produkten skall ha god design. Att översätta detta krav till produktegenskaper som är mätbara är alltid ett bekymmer. Enligt författaren till boken The Mechanical Design Process, kan ett sådant kundkrav göras om till poäng i en femgradig attraktivitets skala. Detta betyder att kundkravet god design nu är mätbart och att ett målvärde för denna egenskap även kan bestämmas. REFLEKTION Att översätta kundkrav till produktegenskaper har jag alltid sett som den svåraste delen av verktyget. Jag har många gånger stött på problemet att omformulera attraktiv design till en mätbar produktegenskap utan att lyckas. Att lösa problemet på detta sett som beskrivs i The Mechanical Design Process upplevs därför som lite smått genialt och kommer definitivt att användas nästa gång jag hamnar i en situation där jag utvecklar något som kunden förväntar sig att resultatet har god design. SÄTT UPP MÅLVÄRDEN TILL PRODUKTEGENSKAPERNA Att sätta upp målvärden tidigt i produktutvecklingsprocessen är viktigt men samtidigt väldigt svårt. Ett vanligt fel som görs är att målvärden för produktegenskaperna hoppas över i QFDn eller fylls i senare i projektet. Genom att sätta upp målen sent i processen gör målen enklare att uppnå men har ingen större betydelse eftersom de anpassas till det som redan har designats. Att ha för strikta målvärden är inte heller bra då det riskerar att förhindra nya idéer. En bra idé kan vara att ha en tolerans på +/ 30 %. Vissa egenskaper behöver inte överensstämma till hundra procent för att kunden skall vara nöjd och köpa en. Säg att kunden efterfrågar en bil med 200 hk, kombi som kostar 300 000 kronor. Men när produkten sedan kommer ut på marknaden kostar Sida 9
den 310 000 kronor istället men uppfyller ändå de andra kraven som kunden ställer på produkten. I detta fall är det troligt att kunden är flexibel vad gäller kostnadskravet och kan tänka sig att köpa bilen för 310 00 kronor istället för 300 000 kronor. Detta gäller dock inte för alla egenskaper och ibland måste en produktegenskap uppnås till hundra procent för att kunden skall vilja ha den. REFLEKTION Att sätta upp målvärden för de olika produktegenskaperna är även något som jag känt är svårt. Detta har lett till att det aldrig genomförts ordentligt eller att man bara har höftat fram några värden. Detta kan bero på att man i tidigare kurser inte jobbat med tillräckligt skarpa projekt och därför inte haft några ordentliga målvärden. VIKTA KUNDKRAVEN OBJEKTIVT Ett mycket vanligt problem med QFDn är att det är lätt att medvetet styra resultatet dit man vill genom att vikta kundkraven och sätta sambandspoäng för att den egna produkten skall framstå som bäst. Ett sätt att få ett mer objektivt resultat av verktyget är att låta kunderna vikta de olika produktegenskaperna i samband med marknadsundersökningen. Ett bra exempel på att göra en objektiv undersökning är att liksom Volvos växellåds projekt använda sig av en testgrupp som bestämmer värdena och gör konkurrentjämförelsen där det också är svårt att vara objektiv i sin bedömning. SLUTSATS För att summera denna essä besvaras nu de frågeställningarna som formulerades i början av essän: Hur skall jag göra för att underlätta omvandlingen av kundkrav till produktegenskaper? Att omvandla kundkrav till produktegenskaper har jag i tidigare produktutvecklingsarbeten sett som ett stort problem med verktygen och som jag nu anser har fått mycket bra svar på i och med denna essä. Oftast låg svårigheten i att kundkraven var svåra att definiera som mätbara parametrar, exempelvis god design eller användarvänlig. Jag har även haft svårt att se skillnaden på kundkraven och produktegenskaperna då dessa oftast har flutit samman. Detta har jag trott berott på att jag inte har vetat hur en produktegenskap skall formuleras eller att kundens önskemål redan är formulerat som en egenskap. Detta har jag nu förstått beror på att man använt alldeles för generella formuleringar när det gäller kundkrav. Vilket även gör det svårare att omvandla dessa till bra produktegenskaper. Men genom att bryta ner dessa generella krav till mer specifika krav är det enklare att se skillnaden och även kunna definiera produktegenskaperna som mätbara parametrar. Verktyget hyllas och är starkt rekommenderat vad är anledningen till detta och är verktyget verkligen så bra som det påstås? Jag har alltid fått upplevelsen av att QFD är ett verktyg som klassats som det viktigaste av alla produktutvecklingsverktyg. Dock tror jag att detta verktyg inte är viktigare än något av de andra. Men det jag kommit fram till genom denna essä är att det är ett genialt verktyg när det gäller att Sida 10
få med olika delar som är viktiga i den initiella utvecklingsfasen. För att lyckas med sin produkt gäller det att uppfylla kundens önskemål bra och helst göra detta bättre än sina konkurrenter. Eftersom det är just det här QFDn handlar om så kan slutsatsen dras att det är ett viktigt verktyg. Detta skulle självklart kunna göras var för sig utan verktyget men med den erfarenhet som jag har av produktutveckling så vet jag att det är alltid lättare att arbeta med konkreta verktyg speciellt när man är student och inte har överdrivet mycket erfarenhet inom ämnet. Dock tror jag inte att Toyota kan tacka QFD helt och hållet för deras framgångar som man fick känslan av när man läste vissa böcker. Även om verktyget säkert har hjälpt dem att arbeta strukturerat och målinriktat i produktutvecklingsprocessen tror jag att deras resultat till största del beror på det kostnads och tidseffektiva produktionssystem som de arbetar efter. Som jag nämnde tidigare har boken Toyota Way inte ens tagit upp verktyget när de beskriver företagets sätt att arbeta. Som nämndes tidigare tog boken Kvalitet från behov till användning upp hur olika svenska företag upplevde att verktyget påverkade deras arbetssätt samt resultatet av deras arbete. Att verktyget inte gav någon direkt Toyota effekt var både förvånande men ändå förklarligt. Att Andersson överdriver i beskrivningen av effekterna av verktyget har redan diskuterats. Men att de svenska företagen inte ens tycktes resultera i högre kundtillfredställelse (utom exemplet med växellådorna som tydligt gav nöjdare kunder) är högst förvånansvärt. Detta skulle kunna bero på att de källor jag använt mig av inte har varit av den nyaste sorten utan de flesta är publicerade någon gång under nittiotalet, speciellt de som enbart handlar om QFD. Detta kan betyda att många företag inte haft någon betydlig erfarenhet av att använda verktyget och därför inte heller uppnått de stora fördelarna med det. Verktyget är trotsallt svårt att använda och förstå sig på till hundra procent och jag tror att de svenska företagen kan visa att de upplever större fördelar med verktyget än tidigare. Sida 11
REFERENSER Min syn på användandet av QFD i Produktutvecklingsprocessen Design Methods in Engineering and Product Design, Ian Wright, The McGraw Hill Companies, 1998 Kvalitet från behov till användning, Bo Bergman & Bengt Klefsjö, Studentlitteratur, 1990, 2001 QFD Ett system för effektivare produktframtagning, Roland Andersson, Studentlitteratur, 1991 QFD i produktutvecklingsarbetet, Stefan Ottosson, IVF, 1993 The Mechanical Design Process, David G. Ullman, the McGraw Hill Companies, 2010 The Toyota Way, Jeffrey K. Liker, the McGraw Hill Companies, 2004 Sida 12