Prakisk info, fors. ös uppgif Fyll i e konvolu (åeranvänds ills uppgifen godkänd TST0 lekronik Konvolu hias ovanpå den svara brevlåda som svar lämnas i Svar brevlåda placerad i samma korridor som Kens konor Dkorridoren, :a våningen, mellan ingång 5 och 7, nära ingång 5. Deadline Fredag 9/ kl 5.0. Föreläsning 5 ie olika daum angivna idigare... Ken Palmkvis Alla måse vara godkända annars måse alla (nya uppgifer göras om under 05 S, SY Andra kurser under h 04! äkna ine med a ha en massa id då! Och ni har nog glöm en del så dags... Prakisk info Dagens föreläsning Anmälningslisor ill laboraion, liksröm och upp/urladdning Kor sammanfaning så här lång Samma placering som förra lisan (anslagsavlan uanför YDpoolen Tidsoberoende samband, Meoder, olinjära elemen Kondensaorn nlämningsuppgif liksröm Komponener Kan hämas hos lekionsassisenerna (illsammans med uppgif alernaiv hos Ken. pp och urladdningsförlopp Användning äade inlämningsuppgifer hämas på Kens konor negrerande/deriverande kresar Må.00.0,.0.5 ndukans To.00.0,.0.5 (kan variera lie pga andra möen Komponen Magneisering och avmagneisering Användning 4
Samband Olinjära elemen lemen Dioden Spänningskällor Framspänningsfall 0.7 V för kiseldiod Srömkällor Transisorn esisanser Bipolära, B / 0.7 V för kiselransisorer Grundläggande Fäleffek (JFT, MOSFT Ohms lag Operaionsförsärkaren K (Kirchoffs srömlag genligen e sörre sysem med många ransisorer och resisanser KV (Kirchoffs spänningslag Följdsaser Tvåpolssasen 5 7 Meoder Transisorns liksrömsegenskaper i akiv område (som försärkare Nodanalys NPN PNP B B B 0.7 V (för kisel B > sa B B,, posiiva Förenkla schema liminera ensamma spänningskällor Jorda en nod nför nodpoenialer Nkanal FT nför referensrikningar på srömmar Säll upp en ekvaion för srömmar i varje nod Pkanal FT G 0 ös ekvaionssyseme D DSS ( Srukurerad GS P DS > DSsa D, DS posiiva GS negaiv 6 B B B 0.7 V (för kisel B < sa B B,, negaiva D DS GS S G 0 D DSS ( GS P DS < DSsa D, DS negaiva GS posiiv D DS GS S 8
Yerligare komponener: Kondensaorn Komponenen kondensaor Princip för komponenen kondensaor Kapacians implemeneras på olika sä addning lagras på vå yor bygger samidig upp en spänning Många unna lager ( ex meallfilm på var sin sida av en plasfilm parallellkopplade addningsmängden besämmer spänningen lekroly där oxidlager mo en meall isolerar (blir väldig un lager Polariserade (kräver på en av polerna Vanliga sorlekar från 0 F pf upp ill ensaka Farad Kapacians Besäms av yornas sorlek, avsånd mellan dom, dielecrikum ϵ A d F vå yor på mm avsånd (luf emellan som är 0 X 0 km Vanligen < 0 mf nhe farad [F] För liksröm är kapaciansen e avbro 9 Serie och parallkoppling av kondensaorer Ändring av spänning över kapacians Parallelkoppling Ändring av spänning kräver fly av laddning Varje kapacians får samma spänning som övriga ( / Toal laddning blir summan av laddning i alla kapacianser Halvera spänning kräver a hälfen av laddningen flyas o o... i... i i n sröm behövs för a ändra spänningen över kapaciansen Seriekoppling Samma laddning i varje kapacians (samma sröm genom alla Toal spänning summan av spänning över kapacianserna o Svår ändra spänningen över en kapacians Sröm under viss id mosvarar laddning! sröm laddning per idsenhe T i ( d 0 o...... i i i i( 0
länk uppladdning länk urladdning Tidsberoende sröm och spänning nkel fall a börja med 0 vid 0 KV : u ( u( 0 i ( u ( 0 u( KV: u( i ( 0 u( i( u( e Differenialekvaion. ösning (om u(0 0 iniial spänning u(0 i( 0 i( 0.7 0.7 kvar i kapaciansen vid u( ( e länk uppladdning xempel på illämpning u( ( e 0 Moivaion ill kurvform [ Oscillaor, OPbaserad i( Operaionsförsärkare fungerar som komparaor precis som på :a laboraionen Spänningsdelare på ingång mo jord 0.6 Spänningsmaning, u( u( uo( u( /( när ingång högre poenial än ingång ] u( är en fyrkansvåg Produken är en id länk på ingång Minskande resisorspänning ger minskad sröm u( Ökande spänning över kapacians ger minskade spänning över resisor Minskad sröm ger minskad spänningsökning över kapacians 5 u( /( när ingång lägre poenial än ingång Spänning u( börjar laddas upp/ur mo ugångsspänningen u 0( Spänningen är (e 0.6 vid idpunken 4 6 4
xempel oscillaor Besämning av periodid Periodid för fyrkansvågen u besäms av uppladdningsid för ( /( T / ( e ( T / ( e T / e T / ln( T ln( uo( /( u( u( u( uo( u( 0< < T / T u ( ( ( e u (T / u( uo( 7 Besämning periodid oscillaor Vid halva periodiden u(t/ u(t/ Besämning av frekvens för oscillaor uo( /( Periodid för fyrkansvåg /( u( u( 9 u( T ln( u( ä jusera med ändra uo( Dålig noggranhe och / 5% > ingen exak id Fungerar bra där exak id ine vikig T T / u (T / ( ( e T / ( ( e Baeriladdare nklare imers u( uo( 8 0 5
Fyrkansvåg genom länk (spänning över kapacians Yerligare komponener: ndukor Tidskonsan vs periodid Princip för komponenen indukor Sröm genom en spole bygger upp e magneisk flöde Φ. ång periodid (låg frekvens Spänningen hinner byggas upp så srömmen går ill näsan 0 Fyrkansvågen börjar likna sågänder (skarp sar på flank, med avrundad avsluning Magneflödes sorlek proporionell mo srömmen sorlek Kor periodid (hög frekvens hinner ine laddas upp eller ur så de märks, dvs spänning över näsan konsan i varje halvperiod Näsan konsan spänning > näsan konsan sröm Spänning över är inegral av sröm Kresen visar inegralen av spänningen in negrerande länk Φ Φ ndukans Besäms av anal varv, maerial i kärnan ec. nhe Henry [H] För liksröm är indukans en korsluning Fyrkansvåg genom länk (spänning över resisans Ändring av sröm genom indukans Tidskonsan vs periodid Ändring av sröm kräver ändring av magneflöde kor periodid (hög frekvens Spänningen hinner ändras innan spänningen över öka Fyrkansvågen går igenom näsan obehindra (luande op och boen på kurvan ndukionslagen hinner laddas upp och ur, dvs spänning över näsan 0 i under sörre delen av varje halvperiod Förändring av insignal ger sröm från > spänning över bara vid förändring Spänning över är beroende av srömmen från Srömmen är derivaan av spänningen över Kresen visar derivaan av spänningen in Deriverande länk n spänning induceras för a moverka förändringen av magneflöde i indukorn nducerad spänning proporionell mo sorleken på förändringen av magneflöde, vilke även mosvarar förändring av sröm lång periodid (låg frekvens i( Φ u ( i( n spänning behövs för a ändra sröm genom indukans Svår ändra sröm genom en indukans Kommer esas i lab 4 6
nkel koppling med indukor Komponener så här lång Anag i( 0 vid 0 Seg på spänning vid 0 KV : u ( u( 0 i ( u ( i ( i ( i( i( 0 / 0.6/ i ( ( e u( esisans i( u ( i ( Kapacians i( i( i( ndukans u ( i( i( Diod Transisor ösning av differenialekvaion 5 i( B B i( Operaionsförsärkare 7 nkel koppling med indukor, fors. u ( i( 0 / 0.6/ 0.7 i( i( u( 6 7