ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017

Relevanta dokument
ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Räkenskapsperiodens resultat

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Räkenskapsperiodens resultat

Stadens ekonomiska situation

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

STST Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, ,

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige Sida 1 / 1

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Över- / underskott åren

Hur har uppskattningen gjorts?

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser 2018

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

2017 års statsandelar

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

PRESSKONFERENS STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

EKONOMIPLAN

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Hur har uppskattningen genomförts?


BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

Huvudsakligt innehåll

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Aktuellt inom kommunalekonomi

STST Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, ,

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Helsingfors stads bokslut för 2012

Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan)

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

Överföring av affärsverksamheten till Borgå vattens balans

Gemensamma kyrkorådet

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

FINANSIERINGSDEL

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Skattefinansieringen år 2014, md

FINANSIERINGSDEL

FINANSIERINGSDELEN

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

YHTEINEN KIRKKOVALTUUSTO GEMENSAMMA KYRKOFULLMÄKTIGE

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

BILDANDE AV BOSTADSAKTIEBOLAGEN BORGÅ EDELFELTBULEVARDEN 23 OCH BORGÅ PLOGVÄGEN 10, BUDGETÄNDRING

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM UPPHANDLING AV NÄRPRODUCERAD MAT

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2017

BILDANDE AV BOSTADSAKTIEBOLAGEN BORGÅ EDELFELTBULEVARDEN 23 OCH BORGÅ PLOGVÄGEN 10

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige Sida 1 / 1

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den

Finansieringsdel

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Borgå stads strategi

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Transkript:

Stadsstyrelsen 174 06.06.2016 Social- och hälsovårdsn. 78 21.06.2016 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 STST 06.06.2016 174 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt kommunallagen ska fullmäktige före slutet av året godkänna en budget för följande kalenderår och en ekonomiplan för tre eller flera år. Stadsstyrelsen godkände 15.2.2016 35 en årsklocka som styr budgetberedningen Stadens strategi har godkänts för fullmäktigeperioden 2013 2017. Strategin kristalliseras i fyra strategiska mål: balansering av ekonomin, minskade välfärdsskillnader mellan invånarna, ökade deltagandemöjligheter samt säkerställande av stadens konkurrenskraft och en hållbar utveckling. Strategins ekonomiska mål är förbättrad kostnadseffektivitet och produktivitet i tjänsteproduktionen, stoppad ökning av årsverken, ökade verksamhetsinkomster och ett årsbidrag på minst 15 miljoner euro. Investeringarnas lönsamhet bedöms utifrån en effektivering av tjänstenätverket. Nya lån tas bara för projekt som ger extra inkomster eller minskar driftskostnaderna för tjänsteproduktionen. Stadsfullmäktige har godkänt en välfärdsrapport 25.5.2016. Förändringar i välfärden uppföljs årligen med hjälp av valda indikatorer. Välfärdsrapporten är en del av stadens strategiska planering och den utnyttjas i planeringen av ekonomin och verksamheten. Budgetram I anvisningen om upprättandet av budgeten ges anvisningar om upprättandet av budgetförslaget, dess innehåll och struktur samt en anslagsram som vägledning för beredningen. En budgetram upprättas för sektorernas totala inkomster, totala utgifter och investeringar. Sektorerna delar å sin sida ramen som de har fått till uppgiftsområden och vid behov vidare till resultatenheter och kostnadsställen. Avsikten med förfarandet är att säkerställa att sektorernas budgetförslag hålls inom den fastställda ramen. Budgetramen har utarbetats för hela planeringsperioden, dvs. för tre år. Planeringsåren ingår i ramen därför att den planerade

överföringen av social- och hälsovårdssektorns uppgifter till landskapsförvaltningen ska ske redan under den kommande planeringsperioden från början av år 2019. Från siffrorna för år 2019 har slopats alla utgifter och inkomster inom social- och hälsovårdssektorn och räddningsväsendet. I finansieringsposterna har beaktats en minskning av skatteinkomsterna med ett belopp som motsvarar 12,5 procentenheter i kommunalskattesatsen, dvs. skatteinkomsterna har uppskattats enligt skattesatsen 7,25. Från statsandelarna har dragits av social- och hälsovårdssektorns andel av statsandelar för basservice. Samfundsskatteinkomsterna och skatteinkomstutjämningen har halverats. Innehållet i och finansieringen för social- och hälsovårdsreformen har dock ännu inte fastställts vad gäller de viktigaste andelarna. Beräkningen bygger på ställningstaganden och uppskattningar som har framförts i samband med beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Enligt beräkningen kommer stadens årsbidrag och verksamhetsresultat att försvagas med ca 13 miljoner euro efter genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Resultatet motsvarar i stort sett en kommunal beräkning som Kauppalehti nyligen beställde. I beräkningen uppskattas att det i Borgås ekonomi blir ett underskott som motsvarar 1,46 procentenheter i skattesatsen. Budgetinkomster De totala inkomsterna justeras till den del då grunderna för avgifter har förändrats. De avgifter och taxor som staden kan besluta om ska justeras regelbundet minst en gång om året. Avgifter och taxor som bestäms enligt lagen och förordningar justeras alltid när bestämmelserna ändras. Klientavgifterna för social- och hälsovårdssektorn justerades i år med hälften av det som förordningen möjliggjorde. Budgetramen utgår från att avgifterna enligt förordningen tas ut till fullt belopp från början av år 2017. Inkomstökningen är 600 000 euro. Inom bildningssektorn har lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken som träder i kraft 1.8.2016 beaktats i budgetramen för år 2017. Enligt statens helhetsbedömning är inkomstökningen 540 000 euro. Enligt stadsstyrelsens beslut 2.5.2016 sänds lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken för beslut i samband med behandlingen av budgeten för 2017. Det till social- och hälsovårdssektorn riktade statsunderstödet för grundläggande utkomststöd slopas då betalningen av utkomststödet flyttas till FPA från början av år 2017. Inkomstbortfallet är 3,05 miljoner euro. Å andra sidan betalas ett separat statsunderstöd på uppskattningsvis 0,45 miljoner euro för utkomststöd under

övergångsperioden. Budgetutgifter Varken inflation eller lönehöjningar har beaktats i budgetramen. Prisnivåns utveckling har varit noll eller negativ, och det är inte att vänta att inflationen blir snabbare nästa år. I praktiken kommer lönerna och priserna dock att stiga en aning. Målet är att en eventuell höjning av löner och priser kompenseras med effektivare verksamhet och högre produktivitet. Inget annat produktivitetsmål anges i budgetramen. Löneuppgörelsen är tills vidare en öppen fråga. Hur konkurrenskraftsavtalets mål förverkligas, kommer att avgöras per avtalspart före slutet av maj. Vid beredningen av budgetramen är det ännu oklart, vilka alla som berörs av avtalen. Det är också oklart, hur omfattande skattekompensationer som kommer att göras och hur de kommer att påverka den statliga och kommunala beskattningen. I detta skede har inga prognoser för vare sig minskade personalutgifter eller minskade skatteintäkter beaktats i budgetramen. Förändringarnas nettoeffekt ligger antagligen nära noll. Förändringarna görs i stadsdirektörens förslag centraliserat efter att nämnderna har behandlat förslaget. Social- och hälsovårdssektorns utgifter för grundläggande utkomststöd minskar i och med att FPA övertar utbetalningen av utkomststöd. Minskningen är 6,1 miljoner euro. Staden ska dock betala cirka 900 000 euro enligt de beslut som fattats under år 2016. Stadens administrativa kostnader för grundläggande utkomststöd minskar med 280 000 euro. FPA:s motsvarande administrativa kostnader är 11,6 /invånare eller 560 000 euro, och detta belopp dras av från statsandelarna. Social- och hälsovårdssektorns kostnader för handikappservice ökar med ungefär en miljon euro på grund av en ökning av antalet klienter. Finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstöd till långtidsarbetslösa har i huvudsak överförts från staten till kommuner. Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet ökar med cirka 0,73 miljoner euro. Detta beror på att allt flera är arbetslösa och att arbetslöshetstiden har blivit längre. Inom barnskyddet ökar behovet av placering i familjer och öppen vård med 0,4 miljoner euro. Det behovsprövade utkomststödet ökar med 0,2 miljoner euro, enligt den utgiftsutveckling som skett i år. Social- och hälsovårdssektorns budgetram har ökats med 2,3 miljoner euro för finansieringen av de ovannämnda lagstadgade förmånerna. Inom bildningssektorn beräknas kostnaderna för förberedande undervisning och integrering av nyanlända uppgå till en miljon euro.

Statsandelen för bildningssektorns extra kostnader är cirka 350 000 euro. Den allmänna statsandelen för förberedande undervisning är cirka 500 000 euro. Nettoutgifterna för integreringsprocessen beräknas vara 150 00 euro. Verkställandet av de ändringar som följer av lagen om småbarnspedagogik och förordningen om barndagvård har skjutits upp, eftersom det inte finns tid att verkställa dem från 1.8.2016. I budgetramen ingår samma nedskärning med 250 000 euro som gjordes i budgeten för år 2016 och som motsvarar det belopp som sparas med en ökning av gruppstorlekarna för höstperioden. På årsnivå beräknas besparingen vara 600 000 euro. Stadsstyrelsen har beslutat att personaldimensioneringen för daghemsgrupper med barn över 3 år från år 2017 framåt tas upp för beslut i samband med beredningen av budgeten för 2017. Interna poster Beräkningsgrunderna för intern hyra ändras i början av år 2017. Också grunderna för ersättning till centralen för förvaltningstjänster för datorer ändras. Ökningar och minskningar som beror på interna priser per enhet har beaktats i budgetramen. Affärsverkens avgifter är i genomsnitt på samma nivå som i år. Affärsverket Borgå lokalservice höjer inte priset på måltider även om hyreskostnaderna stiger. I verksamhetsenheter kan ökning eller minskning dock förekomma, beroende på användningens volym. Skötseln och underhållet av idrottsväsendets byggnader hanteras fortfarande separat från stadens enhetliga fastighetsskötsel. Ett enklare system med en enda ledning och organisation för skötseln av fastigheter har utretts. Bildningsnämnden tar ställning till frågan, och ärendet tas upp på nytt i samband med beredningen av budgeten. De anslagsändringar som då eventuellt blir aktuella kompenseras i samband med beredningen. Skattefinansiering Intäkterna från kommunalskatt har beräknas enligt skattesatsen för år 2016. Intäkterna från kommunalskatt ökar långsamt, eftersom inkomstutvecklingen är långsam och sysselsättningsgraden alltjämt är låg. De skattekompensationer som eventuellt görs i samband med ett konkurrenskraftsavtal kan, tillsammans med andra indirekta effekter, leda till betydligt mindre intäkter från kommunalskatt. Intäkterna från fastighetsskatt ökar när det beskattningsbara byggnadsbeståndet ökar, men minskar när byggnadsbeståndet åldras. De riksomfattande nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatser höjdes år 2016. Staden ändrade inte sina

fastighetsskattesatser. Inga andra strukturella förändringar i fastighetsbeskattningen är aktuella. Den influtna samfundsskatten redovisas till staten, kommunerna och församlingarna. Stadens andel av skatten minskade i år med 12 procent. År 2017 väntas andelen vara lika stor som år 2016. De sammanlagda skatteintäkterna ökar endast om intäkterna från kommunalskatt ökar. Ramen baserar sig på en beräkning att skatteintäkterna är 2019 euro. Detta är ungefär en procent mera än i år. Statsandelarna ändras mycket. FPA tar över utbetalningen av grundläggande utkomststöd, men finansieringsansvaret ligger kvar hos kommunerna. Nettokostnaderna för utkomststöd och FPA:s administrativa kostnader är sammanlagt 3,6 miljoner euro, och detta belopp dras av från statsandelen. Därutöver har staten i olika skeden beslutat om besparingar som innebär ytterligare nedskärningar på sammanlagt 2,4 miljoner euro. Kommunens finansieringsandel av statsandelar från undervisnings- och kulturministeriet blir mindre, vilket ökar statsandelsinkomsterna med 1,7 miljoner euro. Staden torde få 0,5 miljoner euro för förberedande undervisning för nyanlända. Statsandelarnas nettominskning är 3,8 miljoner euro. Hittills har extra nedskärningar i statsandelar gjorts för åren 2012-2019. Enligt Kommunförbundets kalkyler kommer kommunerna under denna period att gå miste om statsandelar för bastjänster till ett värde av 10,7 miljoner euro. I Borgå kommer minskningen att vara sammanlagt cirka 107 miljoner euro, och år 2017 sammanlagt cirka 16 miljoner euro. Balansen i budgetramen Årsbidraget i budgetramen är 14 miljoner euro, dvs. en aning under minimimålet i strategin. Nettoinvesteringarna i budgetramen för nästa år är 35 miljoner euro. För husbyggnadsprojekt har reserverats 25 miljoner euro, för kommunteknik 6 miljoner euro, för upphandling av lösegendom 3 miljoner euro och för markanskaffning 1 miljoner euro. Årsbidraget räcker inte till att finansiera investeringarna eftersom investeringsnivån är cirka 21 miljoner euro högre än årsbidraget. Resultaträkningen visar ett underskott på 6,3 miljoner euro Stadens balansräkning i slutet av 2015 visar ett kumulativt överskott på cirka 44 miljoner euro, som tills vidare kan användas. Överskottet i balansräkningen minskar dock fort om balansen i driftsbudgeten inte kan åtgärdas och årsbidraget också under kommande år förblir på

en lägre nivå än avskrivningarna. I den detaljerade budgetberedningen bör man därför sträva efter att öka försäljnings- och avgiftsinkomsterna och minska de nuvarande utgifterna. Den ekonomiska balansen kommer att försvagas ytterligare under de kommande åren eftersom den allmänna ekonomiska utvecklingen fortsättningsvis är svag, statsandelarna minskar och behovet av kommunala tjänster ökar, särskilt inom äldreomsorgen. I budgetramen ingår ett finansieringsunderskott på 21 miljoner euro. Underskottet kan täckas genom att strama till den kommunala beskattningen, öka låneupptagning eller täckas med en kombination av skatter och låneupptagning. Man kan också ställa ytterligare sparmål för budgetberedningen för att minska utgifterna och öka inkomsterna. Kommunala skatteinkomster kan ökas genom att höja kommunalskattesatsen och fastighetsskattesatser. Enligt stadens strategi kan man ta nya lån bara för investeringsprojekt som ger mera inkomster eller minskar utgifterna. När social- och hälsovårdsreformen förverkligas kommer den från och med år 2019 årligen att försvaga stadens ekonomi betydligt jämfört med dagens läge. I ramen för år 2017 är underskottet 6,3 miljoner och ekonomin försvagas på grund av social- och hälsovårdsreformen grovt uppskattat med drygt 13 miljoner euro, dvs. underskottet blir cirka 20 miljoner euro år 2019. Ifall det också bestäms om ett tidsbundet skattetak för kommunerna kan underskottet finansieras endast genom stora nedskärningar i bildningssektorns och koncernförvaltningens utgifter eller genom ökad låneupptagning. Finansieringsunderskottet på grund socialoch hälsovårdsreformen kan också minskas proaktivt genom att höja kommunalskatten redan innan ett skattetak har införts. Bilagor: Anvisningar för upprättande av förslag till budget och ekonomiplan 2017 2019 samt budgetram för 2017 Sd: Stadsstyrelsen godkänner anvisningarna för upprättande av förslag till budget och ekonomiplan 2017-2019 och budgetramen för 2017. Stadsstyrelsen beslutar skicka beredningen av budgeten till stadsfullmäktige för kännedom. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt godkänna anvisningarna för upprättande av förslag till budget och ekonomiplan 2017-2019 och budgetramen för 2017.

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt skicka beredningen av budgeten till stadsfullmäktige för kännedom. SOHÄN 21.06.2016 78 Reformen av servicehelheter inom social- och hälsovårdssektorn har framskridit. Det har redan tidigare gjorts ett förslag till reform av barn- och familjetjänsterna, som baserar sig på familjearbetets ut red ning. Det finns också ett tydligt behov att kombinera miss bru kar vår dens och mentalvårdens utbud av tjänster. Arbetet med ut vec kling av servicehelheter har fortsatt i sektorns arbetsgrupper för en so cial- och hälsovårdscentral. Med stöd av resultaten från arbetsgrupperna har man beslutat fö reslå integrering av social- och hälsotjänster till klientorienterade hel heter. Detta skulle innebära konkreta förändringar i organisationen redan år 2017. Avsikten är att bilda helheterna barn- och fa mil jet jänster, tjänster för vuxna samt tjänster för äldre och personer med funktionshin der. Projektet för en social- och hälsovårdscentral presenterades för social- och hälsovårdsnämnden 28.4.2016 53 och för stadsstyrelsen 13.6.2016. Bilaga: PP-förevisning Shd: Social- och hälsovårdsnämnden antecknar anvisningarna för up prättan de av budget för år 2017 samt budgetramen för kännedom. Social- och hälsovårdsnämnden beslutar också att för sin del godkän na att budgeten bereds enligt den nya organisationsstrukturen. Social- och hälsvårdsdirektören ändrade sitt förslag på mötet så, att i slutet av första kapitlet tilläggs "samt ger anvisningar till be red ningen". Beslut: Social- och hälsovårdsnämnden antecknade enhälligt anvisningarna för up prät tan de av budget för år 2017 samt budgetramen för kän nedom samt gav anvisningar till beredningen. Social- och hälsovårdsnämnden beslutade enhälligt också att för sin del god kän na att budgeten bereds enligt den nya or ganisations struktu ren.