Över- / underskott åren 2009-2017



Relevanta dokument
Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Helsingfors stads bokslut för 2012

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

EKONOMIPLAN

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

FINANSIERINGSDEL

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

FINANSIERINGSDEL

FINANSIERINGSDELEN

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

Finansieringsdel

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas bokslut 2013

Finansiell analys kommunen

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Finansiell analys kommunen

Räkenskapsperiodens resultat

Kommunernas bokslut 2014

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

GODKÄNNA BOKSLUTET OCH BEVILJA ANSVARSFRIHET FÖR ÅR 2007

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Separat utredning i budgeten 2016: Finansieringskartläggning av investeringsprogrammet (långsiktig plan)

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

Aktuellt inom kommunalekonomi

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

#FramtidaKimitoön STRATEGI

Kommunernas skattesatser 2018

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

1 September

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

Kommunernas bokslut 2016

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Årsredovisningar 2017 för kommunen och de kommunala bolagen

Kommunernas bokslut 2015

Anpassnings- och sparåtgärder. Kommunmarknaden Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas bokslut 2017

Ändring av Kommunplan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kommungården Vörå Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

Kvartalsrapport mars med prognos

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Finansiell analys - kommunen

Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av 65 och 86 kommunallagen

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning efter april 2011

BUDGET OCH PLAN SANS OCH BALANS

Handlingsplan för att hantera kommunens ackumulerade underskott

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Transkript:

Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen övergår från en period av överskott till en period av underskott. Budgeten för år 2015 visar ett underskott på ca 860 000 euro. För år 2016 uppskattas underskottet till nästan 2 miljoner euro och 2017 visar ekonomiplanen underskott på över 3 miljoner euro. En störtdykning kan undvikas, men bara genom ordentliga åtgärder. 3 000 000 Över- / underskott åren 2009-2017 2 000 000 1 000 000 0-1 000 000-2 000 000-3 000 000-4 000 000 2009 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget 2015 E.plan 2016 E.plan 2017 Kostnaderna ökar överlag och speciellt inom social- och hälsovården. Samtidigt som kostnaderna ökar har kommunens skatteintäkter minskat och prognosen är att de inte ökar under de närmaste åren bl.a. p.g.a. minskat antal arbetsplatser. En regelbunden ökning av statsandelarna har de senaste åren hjälp till att hålla kommunens ekonomi i balans. År 2014 är statsandelar på sin topp. Från och med år 2015 minskar de årligen p.g.a. statsandelsreformen. Totalt förlorar kommunen drygt 2 miljoner euro under åren 2015-2019. Ytterligare statsandelsminskningar kommer då staten minskar sin andel av finansieringen av kommunernas basservice från ca 30 % till ca 25 %. När vi blickar framåt kan vi klart konstatera att den ekonomiska utvecklingen tvingar oss att producera service med effektivare metoder än tidigare. Kommunens budget består av kostnader vi kan påverka och kostnader som vi inte direkt kan påverka. Exempel på det senare är större samkommuner eller samarbetsområden där kommunen är medlem. Nästan ¼ av våra kostnader är sådana vi inte kan påverka.

Tuffa beslut väntar Kimitoön kan stå in för aldrig tidigare skådade nedskärningar. Kommunens ekonomi måste anpassas oberoende av kommande kommunreform och vårdreform. Kommunen har aktivt anpassat sina kostnader och det är av avgörande betydelse för kommunens framtida existens att anpassningen fortsätter. Det behövs flera aktiva anpassningsåtgärder för att framöver hålla kommunens ekonomi i balans. I praktiken innebär det att hela verksamheten granskas, personalantal, utrymmen och serviceprocessen. De kommande nedskärningarna kommer att märkas i kommuninvånarnas vardag. Servicen finns kanske på ett annat ställe i framtiden. En effektivare verksamhet kräver konkreta ändringar, det hjälper inte längre att finslipa nuvarande verksamhetsmodeller. Kommunens förmåga att fatta beslut om nedskärningar kommer att avgöra om Kimitoöns kommun kan fortsätta som självständig kommun. En självständig kommun kräver en ekonomi som är i balans. Investeringar och lån Kommunen har under många år haft en måttlig investeringsnivå. Detta bland annat för att vissa projekt (t.ex. nya daghemmet) dragit ut på tiden. Nu kommer flera projekt att genomföras samtidigt under de närmaste åren. Projekten är nödvändiga för att verksamheten ska kunna skötas i ändamålsenliga och tidsenliga utrymmen. De största investeringarna under år 2015 är (miljoner euro): Byggande av nytt daghem och renovering av Amosparkens skola 4,1 Förnyande av bron till Tyska holmen 1,25 Byggande av ny brandstation i Kimito 0,3 Stallscafé och Bio Pony i Dalsbruk, förnyande av fasad 0,25 Kimitoöns Vatten Tyska holmens reningsverk 0,9 I ekonomiplanen finns ca 20 miljoner investeringar under åren 2015-2017. Samtliga ska förverkligas med lånade pengar. Trots att vissa justeringar kan göras i investeringsnivån, är enbart renoveringsbehoven av byggnader sådan att investeringspott blir stor de närmaste åren. Finansieringsanalysen visar att kommunen redan år 2016 måste låna pengar för att klara av amorteringar av gamla lån och från och med år 2017 är årsbidraget nära noll. Om årsbidraget går under noll måste lån upptas för att de dagliga driftskostnaderna ska kunna betalas.

6 000 Lån / invånare 2009-2017 5 000 4 785 4 000 3 426 3 959 3 000 2 000 2 799 2 842 2 320 2 070 2 305 2 866 2 291 1 000 0 Kommunen har enligt gällande rekommendationer godkänt en ny avskrivningsplan, som trädde ikraft 1.1.2013. Den nya planen är avsevärt tuffare än den gamla. Avskrivningstiden för byggnader har förkortats från 30 år till 20 år och också andra liknade åtstramningar har gjorts. Detta betyder att avskrivningarna för nya projekt blir högre. Analys Så gott som alla kommuner i vårt land har råkat in i en ekonomiskt svår situation. Kimitoön har klarat sig mycket bra såhär långt, men nu krävs åtgärder för att undvika en ekonomisk störtdykning. Årsbidraget blir mycket svagt från och med år 2017, om inte åtgärder vidtas. Om inte ändringar görs i snabb takt, kan kommunen hamna i ett mycket svårt ekonomiskt läge. Ju större de årliga underskotten blir, desto svårare är det att igen uppnå balans. Enbart en höjning av skatterna löser inte de ekonomiska bekymren. Omstruktureringar i verksamheten behövs. För att täcka ekonomiplaneperiodens underskott skulle det krävas en höjning av skatteprocenten med ca 3 procentenheter. Från nuvarande 19,75 % till 22,75 %. En dylik höjning kan inte anses vara motiverad och realistiskt, då det finns möjlighet att effektivera verksamheten. En höjning av kommunalskatten med 1 % hämtar ca 1 miljon euro. Om den allmänna fastighetsskatten höjs från nuvarande 1,1 till maximala 1,55 skulle också det ge ca 1 miljon euro till i fastighetsskatt. Orsaker Orsakerna till att stora nedskärningar måste göras är följande: - Skatteintäkterna ökar inte p.g.a. färre arbetsplatser och befolkningsminskning. - Statsandelarna minskar kraftigt, då staten genomför reformer. Ökade statsandelar har tidigare hållit kommunens ekonomi i balans.

Milj. - Kostnaderna ökar bara måttligt (0,5 % år 2015, 1 % år 2016 och 1,6 % 2017). En måttlig ökning är dock inte tillräckligt, utan en bestående kostnadsminskning måste göras. - Social- och hälsovårdens verksamhet har inte anpassats till det minskande befolkningsunderlaget. 60,00 Externa kostnader, skatteintäkter och statsandelar 2009-2017 50,00 40,00 41,00 42,29 43,78 45,39 47,25 47,75 48,16 48,88 49,71 30,00 20,00 10,00 21,07 20,98 21,47 18,96 17,78 15,97 20,75 20,71 22,59 21,91 22,40 22,00 21,70 21,21 21,64 21,74 21,84 21,14 Kostnader Skatteintäkter 0,00 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 Prognos 2014 BG 2015 EP 2016 EP 2017 Statsandelar Många i pension Kimitoöns kommun har ca 485 anställda. Personalens åldersstruktur gör att många pensioneringar är aktuella. Av de som pensioneras de närmaste åren hör varannan person till vårdpersonalen inom social- och hälsovården. En annan personalgrupp som har stor pensionsavgång på kommande är städ- och köksfunktionen. Det är möjligt att delvis minska antalet anställda via de kommande pensioneringarna, men samtidigt måste en aktiv nyrekrytering göras. En minskning eller begränsning av ökningen av personalantalet inom social- och hälsovården är också möjligt, men förutsätter omorganisering av verksamheten. Omsorgsnämnden har godkänt en behovsutredning och fastighetsplan som innehåller ett minskat personalantal. Antalet personal inom administrationen kan via pensioneringar minskas med några årsverken. Personalbehovet är beroende av eventuella kommande reformer inom den kommunala sektorn. Pensionsavgång per verksamhet åren 2012-2020:

Omsorg 85 personer = 44 % Kök och städ 26 personer = 13% Utbildning 17 personer = 9% Dagvård 14 personer = 7% Administration 11 personer = 6% Övriga (ett tiotal mindre yrkesgrupper) 42 personer = 21% TOTALT 195 personer Ekonomiska riktlinjer Fullmäktige fastställer följande riktlinjer för kommunens ekonomi för åren 2015-2017: 1. Målsättningen är att kommunen gör ett underskott på högst 1 miljon euro år 2016 och år 2017. Underskott möjliggörs av tidigare års samlade överskott på drygt 12 miljoner euro. 2. Kommunen uppgör under våren en handlingsplan, där målsättningen är en bestående sänkningen av verksamhetskostnaderna på sikt. Planen utgör grund för prioritering av kommande års verksamhet och servicenivå. Planen är nödvändig också med tanke på att kunna anpassa kostnader, då en femtedel av kommunens personal pensioneras under de fem närmast kommande åren. Kommunstyrelsen får i uppdrag att uppgöra en handlingsplan och begära förslag till inbesparingar av samtliga nämnder. Kommunstyrelsen presenterar handlingsplanen för fullmäktige så att beslut kan fattas under senast i juni 2015. 3. Investeringar utöver de som finns i ekonomiplanen görs endast av särskilt motiverade grunder. Behovsutredningen och fastighetsplanen inom omsorgen förverkligas. Utöver detta ska alla sektorer granska sin verksamhet. 4. Kommunen fortsätter med att aktivt sälja fastigheter som inte behövs i verksamheten. 5. Kommunen utreder en höjning av såväl kommunalskatten som fastighetsskatten för år 2016. Kritiska framgångsfaktorer Bedömningskriterier Nivå/målsättning Investeringar 2015-2017 Skuldbördan högst 30 milj. Skuldbörda slutet av 2017 ca 4 300 euro/inv. Överskott/underskott högst totalt 3 miljoner 2015-17 Kassan Antal dagar 18 dagar Tilläggsuppgifter ger: Kommundirektör Tom Simola tfn 050 5582270 Förvaltningschef Erika Strandberg tfn 050 571 5291