DJURBETT. Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år?



Relevanta dokument
Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, % från katt.

Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar. Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, % från katt.

ÖREBRO COUNTY COUNCIL TULAREMI

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Borrelios och anaplasmos klinik, diagnostik och behandling

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?


Borrelia infektion. Volkan Özenci, Överläkare, Docent Klinisk Mikrobiologi,Karolinska Universitetslaboratoriet

Neuroborrelios och sinuit

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger

Multiple choice frågor

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

Kortsvarsfrågor (5)

BORRELIAINFEKTIONER. Dokumenttyp: Medicinskt PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: BKC

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Stram antibiotikaanvändning i praktiken

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis ( ) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn- och ungdomskliniken i Norrköping. Borreliainfektioner 1(5)

Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning.

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Urinvägsinfektioner. Hud/mjukdelsinf. Christer Norman, allmänläkare, Salems VC

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

Så undviks överdiagnostik och överbehandling vid borrelia

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Giltighetstid: längst t om

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

STRAMA aktuellt. Välkomna! Sidan 1


Dugga nr 1 (17) DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna 10 oktober 2008 kl

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Hud- & Mjukdelsinfektioner

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Apotekets råd om. Bett och stick

Lyme artrit hos barn

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Söker akutmottagning 29/7 pga svår huvudvärk, nackvärk och feber. Symtomen började 6 dagar tidigare och har tilltagit successivt.

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Terapirekommendationer vid hud- och mjukdelsinfektioner

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Borreliainfektioner. Anna J Henningsson Klinisk mikrobiologi Infektionsmedicin

Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar

Torbjörn Kjerstadius Karolinska universitetslaboratoriet, Solna Klinisk mikrobiologi

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Legionella-legionärssjuka

Legionärssjuka Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm bjorn.k.eriksson@sll.se

Aktuellt om borrelia. TBE Borreliainfektion - flera subtyper. Candidatus Neoehrlichia mikurensis. Borrelios mer än en infektion

Hud- och mjukdelsinfektioner

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Virala CNS-infektioner

Äldre och infektioner. -enbart ett institutionsproblem? Johan Struwe Smittskyddsintitutet

Malaria och Babesia Likheter och skillnader. Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

Fästingar och fästingöverförda infektioner

Fästingar och fästingöverförda infektioner

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Fästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.

Öroninflammation Svante Hugosson

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Neurokirurgiska CNS infektioner

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

STI. Praktiskt handläggande

Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Mycoplasma genitalium En viktig STI - nuvarande kunskap. Britta Loré, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

STI inom primärvården klinik och diagnostik

Zika klinik. Zika-symposium 4 oktober 2016 Charlotta Rydgård Infektionskliniken Karolinska

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

PCP, Aspergillus och Candida

Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 5

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Transkript:

DJURBETT Hur stort är problemet? Hund&kattbett = 1 % av alla besök på akutmottagningar Hundbett kostar 200 miljoner kronor/ år? 60% av djurbett från hund, 10-20 % från katt. 1

Hundbett vanligare i armen, kattbett vanligare i benet. Bett i händerna störst risk att bli infekterade. Kattbett klart större risk att bli infekterade än hundbett. 2

Etiologi Pasteurella multocida Gramnegativ stav. Vanligaste orsaken till infektion vid både kattbett och hundbett. Snabbt debuterande infektioner, oftast inom ett fåtal timmar. Smärta, rodnad, svullnad, pus. Abscedering, artrit, osteit, sepsis förekommer. Stafylokocker? Mindre vanligt Streptokocker? Mindre vanligt Forts etiologi Anaerober? Vanliga men oklar signifikans Capnocytophaga canimorsus Gramnegativ stav. Kan ge svåra septiska tillstånd hos splenektomerade och andra immunsupprimerade patienter. Pc-känslig. 3

Handläggning Rengöring/revision av såret Odling om tecken till infektion Tetanus? Finns ej i kattens eller hundens munflora. Tidig antibiotika-behandling? Dvs innan tecken på infektion. Kan övervägas om -punktionssår på händerna -immunsuppression Antibiotikaval Debut av infektion inom ett dygn efter bettet: Kåvepenin Senare debut: Spektramox Allvarlig pc-allergi: Vuxna: Doxycyklin el Ciprofloxacin Barn: Trimsulfa 4

Bett av mindre vänner. kan ge oss Borrelia Harpest TBE Anaplasmos Babesios Ockelbo-sjuka (Sindbis-virus) Rickettsios (R helvetica) 5

Borrelia Erytema migrans: Klinisk bild! Ibland atypiska dock, fr a hos kvinnor. Blåsbildning förekommer. Kåvepenin Multipla EM eller EM+feber: Talar för mer spridd sjukdom. Doxyferm Neuroborrelios: LP! Doxyferm högdos. Acrodermatit: Högdos Kåvepenin 3v Borrelia; övriga synpunkter Serologi kan vara svårtolkad Falskt pos IgM i blod vanligt Många har IgG-stegring i blod som tecken på tidigare exposition Symtom >8 v och neg IgG i blod: Borrelia osannolikt Långvarigare antibiotika-beh saknar vetenskaplig dokumentation 6

Tularemi HARPEST 7

Myggbett är den vanligaste smittvägen men även smitta via broms och fästing. 8

Cases per week 2003 25 Number of cases 20 15 10 5 0 June 23-29 June 30-July 6 July 7-13 July 14-20 July 21-27 July 28-Aug 3 Aug 4-10 Aug 11-17 Aug 18-24 Aug 25-31 Sept 1-7 Sept 8-14 Sept 15-21 KLINIK Klinisk bild beroende på smittväg! Ofta abrupt insjuknande med frossa och feber. Hosta vanligt oavsett klinisk form. Huvudvärk, muskelvärk, diarré också vanligt. 9

KLINISKA FORMER Ulceroglandulär: Cirka 90 % av fallen i Sverige. Fr a via bett av insekt (mygga, broms) eller fästing. Även vid direktkontakt med djur (ex Japan) Primärlesion vid bettet och svullnad vid närmaste körtelstation. I Sverige fr a nedre extremiteterna och sensommar. Pulmonell: fr a efter inhalation, men även sekundärt till bakteriemi. Lantbrukare i Sverige och Finland, slåtter. Sockerbruk i mellan-europa. Trädgårdsarbetare i USA. Biologisk krigföring? Liten smittdos. Hiluskörtlar, infiltrat, kavern, tumörliknande förändringar. 10

Oropharyngeal: Förorenad mat el vatten. Syd-Europa, Turkiet, Norge. Sår i halsen och cervical körtelsvullnad. Occuloglandulär: Unilateral conjunctivit och preauriculär körtel. Tyfös: Feber utan fokala symtom. Glandulär: Körtelsvullnad utan primärlesion. 11

DIAGNOSTIK Serologi: Agglutination eller ELISA. Bra sensitivitet och specificitet men ofta positiv först under tredje veckan efter insjuknande. Svårt skilja mellan gammal och ny infektion. (Umeå, SMI, Örebro) Odling: Risk för lab-smitta, kräver säkerhetslab. Ej i rutindiagnostiken (Umeå, SMI) PCR: Utmärkt vid prov från primärsår inkl krustbelagda sår. Specialmedium. (Umeå) Lymfocytstimulering: Ännu ej i rutinbruk. Positivt tidigare i förloppet än serologi. (Örebro) ÖREBRO COUNTY COUNCIL 120 100 Cumulative positivity (%) 80 60 40 ELISA-IgG ELISA-IgM ELISA-IgG and/or M Agglutination IFN-gamma 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Days after onset of disease 12

BEHANDLING Doxycyklin 100 mg 2 x 1 i 14 dgr Ciprofloxacin 500 mg 1 x 2 i 14 dgr. (Gentamicin) 1) Primärlesioner Hudmanifestationer 2) Erytem vid körtellokal 3) Sekundära (eller sena) hudförändringar 13

PRIMÄRLESIONER Papel Pustel eller vesikel Sår Krusta Ärr Kan ibland ta flera veckor! Lymkörtelsvullnad o feber: leta efter primärlesion! Ofta har pat ej sett den själv! 14

Primary papule developing into a pustule 15

Primary ulcerous lesion Encrusted primary lesion and secondary maculopapular lesions 16

Encrusted primary lesion Scar after recent encrusted primary lesion 17

ERYTEM VID KÖRTELLOKAL Hos 41 av 215 patienter (19 %) med tularemiform engagerande perifera lymfkörtlar! Mycket sparsamt rapporterat i litteraturen Erythema overlying enlarged lymph node in left groin 18

19

Sekundära hudmanifestationer hos 70/234 patienter (30 %). debuterade 2-29 dagar (medelvärde 10 dagar) efter insjuknandet. vanligare hos kvinnor (45 vs 25). ofta i närheten av primärlesionen. Encrusted primary lesion and secondary papular lesions 20

21

Erythema nodosum 22

Till sist VAD ÄR DET HÄR? 23

24