Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011 För Tomtbergaskolan

Kvalitetsredovisning 2009/2010 Arbetsplan 2010/2011 För Tomtbergaskolan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING - BEDÖMNING AV REKTORSOMRÅDETS KVALITET OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 4 SKOLA... 4 FRITIDSHEM... 4 2. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 5 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 5 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 6 3. NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PCESSER/HANDLINGSPLANER... 8 NÖJDA INVÅNARE... 8 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 8 4. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 10 NYCKELTAL OCH KOSTNADSFÖRDELNING... 10 LEDNINGSDEKLARATION... 11 VERKSAMHET... 11 ORGANISATION... 12 5. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN... 13 6. NÖJDA INVÅNARE... 15 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 15 KUNSKAP... 18 UTVECKLING OCH LÄRANDE - HUVUDPCESS... 22 ÅTGÄRDSPGRAM - STÖDPCESS... 23 NORMER OCH VÄRDEN - HUVUDPCESS... 26 LIKABEHANDLING - STÖDPCESS... 26 EKOSYSTEM I BALANS... 29 BILAGOR... 31 GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2010... 31 MÄTSYSTEM OCH STYRTAL... 31 ELEVENKÄT 2010 TIDIGAREDEL BILAGA 2... 34 ELEVENKÄT 2010 - SENAREDEL BILAGA 3... 35 FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA, 2010 TIDIGAREDEL BILAGA 4... 36 FÖRÄLDRAENKÄT/SKOLA, 2010- SENAREDEL BILAGA 5... 37 FÖRÄLDRAENKÄT/ FRITIDSHEM 2010 BILAGA 6... 38 STÖD ÅTGÄRDSPGRAM BILAGA 7... 39 FÖRÄLDRAENKÄT ÖVERGÅNG FÖRSKOLA-FÖRSKOLEKLASS BILAGA 8... 41 BLANKETT "RAPPORT OM HÄNDELSE BILAGA 9 42 FRITIDS BARNENKÄTBILAGA 10 44

Kvalitetsredovisningen för skolan har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Ragnar Åsbrink. Enhetens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Enhetens kvalitetsredovisning bygger på resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2009 (VP 2009) och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2009/2010. Kommunens och skolornas kvalitetsredovisningar är offentliga handlingar och finns tillgängliga på Huddinge kommuns webbplats (www.huddinge.se). Arbetsplan Kvalitetsredovisningen med åtaganden för ökad måluppfyllelse, används som underlag till de avsnitt i detta dokument som utgör arbetsplan/överenskommelse för kommande läsår. Enheternas arbetsplan beskriver åtagande som ska genomföras för kommande läsår utifrån målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2010 (VP 2010). En överenskommelse att verksamheten bedrivs enligt planens åtagande, samt inom ramar för lagar och förordningar och given budget, träffas mellan verksamhetschef för grundskolan och enhetens rektor. Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Tomtbergaskolan Namnteckning Namnteckning Verksamhetschef Inga-Lill Tingström Rektor Boel Ehrenberg Kontaktuppgifter: Rektor: Boel Ehrenberg Adress: Kommunalvägen 31, 14 48 Huddinge Telefon: 08-535 306 42 Skolans hemsida: http://grundskolor.huddinge.se/tomtbergaskolan/ 3

1. SAMMANFATTNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Vår skolsyster skriver i sin verksamhetsberättelse att Vi har en glad och positiv stämning på Tomtbergaskolan och det känns som vi har en väldigt kompetent personal som engagerar sig i eleverna. Den meningen är något jag som rektor verkligen kan skriva under. Ett uttryck är de många åtgärdsprogram som finns för de elever som behöver hjälp på något sätt. Ett annat är personalens uppmuntran till föräldrar att delta i kommunens föräldrautbildningar. Fritidshem en från föräldraenkäterna visar på mycket nöjda föräldrar. Siffrorna är högre än någonsin och Tomtbergaskolans fritids har mycket gott rykte. Personalen utvecklar ständigt verksamheten och anpassar den efter elevernas behov. De deltar också aktivt i fortbildningar om hur man skriver åtgärdsprogram, om språkets betydelse för inlärning och om matematikinlärningen. Föräldrarna upplever att deras barn för det stöd de behöver. Trots att vi har stora fritidsavdelningar känner eleverna att de blir sedda, de har möjlighet att få lugn och ro och får välja intressanta aktiviteter. Skola Frågan om arbetsro har varit ett tema hela läsåret och alla har engagerat sig i detta. Åsikterna i frågan är många men klart är att det här är något vi måste fortsätta arbeta med. Eleverna har många kloka tankar om hur de själva ska bidra till arbetsron men de framhåller också lärarnas betydelse. Skolledningen kommer nästa läsår följa klassrumsundervisningen och speciellt fokusera på lärarens ledarskap. Vi tar snabbt tag i konflikter, kränkningar och mobbningsärenden. Vi ser dock att vi måste utveckla dokumentationen ännu mer och ha tätare uppföljningar i ärenden. Vi har gjort en kartläggning bland de yngre eleverna om trygga/otrygga områden på skolan. Nästa läsår fortsätter vi att göra det med de äldre eleverna. Läsåret kommer också starta med genomgångar med personal och elever om lagarna om diskriminering och kränkande behandling. Våra kunskapsresultat behöver förbättras. Vi behöver satsa mer på språklig utveckling för att våra elever ska klara av skolarbetet. All personal har deltagit i en utbildning Språket i allt som lärt oss mer om språkets betydelse i alla ämnen och i alla situationer. Vi vuxna kan alla hjälpa eleverna. Den här utbildningen kommer att fortsätta till hösten. För åk 1 kommer vi att pröva en metod för läsinläsning med digitala hjälpmedel. De yngre eleverna kommer också ha tillgång till två lässtudior utrustade med alternativa digitala hjälpmedel. Elevernas resultat i matematik är något vi oroar oss över. En viktig uppgift nästa läsår är att se över metoder, läromedel och arbetssätt i ämnet. Vi kommer också fortsätta utveckla arbetet med att skriva bra åtgärdsprogram ihop med elever och föräldrar. 4

2. SAMMANFATTANDE RESULTAT en i tabellerna nedan är till största delen hämtade från elevenkät och föräldraenkätfritidshem, vilket är specificerat i respektive tabell. I tabellen med rubriken Delaktiga föräldrar är det förutom föräldraenkät-fritidshem även föräldraenkät-skola som ligger till grund för resultaten. Tabellen kunskap presenterar elevresultat från ämnesprov (nationella prov) för årskurs 3 och 5 och betyg för årskurs 9. Kontinuitet i lärande redovisar resultat från en föräldraenkät och Skola och omvärlden redovisar resultat från en av personalen gjord självvärdering. Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda föräldrar 91 98 100 94 90 Skolans tidigaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever 83 82 96 44 91 Nöjda föräldrar 90 90 100 67 93 Skolans senaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever 84 72 81 62 78 Nöjda föräldrar 91 90 100 81 89 Delaktiga föräldrar Etappmål Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 7,2 7,3 7,5 8,1 6,5 6,6 Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 8,0 8,1 8,0 8,6 7,2 7,9 Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 7,8 7,9 7,9 8,4 7,0 7,3 5

Hållbar samhällsutveckling Kunskap 5 et redovisar andel (%) elever. Etappmål Kommun totalt Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 Kunskap - åk 3 1-64,4 -- 89,4 87,2 Kunskap - åk 5 2 68,8 100,0 80,0 84,2 78,9 Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 Kunskap - Behörig nat.progr.åk 9 3 86,0 96,3 80 90,0 88,4 Kunskap Minst G i 16 ämnen åk 9 4 79,1 94,4 7? 84,0 84,1 Utveckling och lärande Etappmål Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 7,6 7,7 8,0 9,1 7,8 7,3 Ansvar och inflytande 6,3 6,4 6,7 7,9 6,2 5,8 Folkhälsa 7,7 -- 7,9 8,9 7,5 7,4 Skola och omvärlden (personal) -- -- -- -- -- Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 7,6 7,7 7,7 8,3 6,5 8,1 Ansvar och inflytande 7,5 7,6 7,5 8,2 6,6 7,9 Folkhälsa 7,7 -- 7,1 8,2 5,5 7,5 Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) x -- 6,3 -- -- 7,4 Skola och omvärlden (personal) -- -- 5,2 8 2 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 6,5 6,6 6,4 7,3 5,5 6,6 Ansvar och inflytande 6,5 6,6 6,2 7,3 5,6 6,4 Folkhälsa 6,4 -- 6,1 7,2 5,4 6,1 Skola och omvärlden (personal) -- -- 4,4 4,4 4,4 1 Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3 2. Bedömning av uppnådda kursplanemål för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk 5 3 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska 4 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen 5 en avser läsåret 2009/2010. för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper eller elever med utländsk bakgrund som tillhör språknivå 1 och 2 räknas inte in i skolans resultat, men i kommunens. Språknivå 1 motsvarar nybörjarnivå, dvs. mottagningsklass, medan språknivå 2 motsvarar förberedelseklass. 6

Normer och värden Etappmål Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,1 8,2 8,0 8,7 7,8 7,9 Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,1 8,2 7,8 8,7 6,1 8,4 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 7,5 7,7 7,3 7,8 6,2 7,6 Ekosystem i balans Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 7,8 7,3 8,6 6,1 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 6,1 6,1 7,8 4,7 5,8 7

3. NÄMNDMÅL DÄR REKTORSOMRÅDET HAR DOKUMENTERADE PCESSER/HANDLINGSPLANER Lista över dokumentation Här redovisas dokumentation/handlingsplaner som stödjer arbetet mot nämndens mål. Nöjda invånare God kommunal verksamhet Informationshäfte A-Ö Lokala Kursplanemål Arbetsplan och Kvalitetsredovisning Kontinuerlig information: Skoldagbok, veckobrev, månadsbrev Protokoll/minnesanteckningar från föräldramöten Tomtbergaskolans hemsidor Huddinge Skolportal (Rexnet) HemLäsTom ( informationsblad till hemmen) Protokoll från Tomtbergagruppen (samrådsgrupp hem-skola) Åtgärdsprogram IUP (Individuell utvecklingsplan) Skola 24 (webb-baserat frånvaroprogram) Hållbar samhällsutveckling Kunskap Lokala Kursplanemål IUP (Individuell utvecklingsplan) LUS (Läsutvecklingsschema) Nationella prov i årskurs 3, 5 och 9 Betyg i årskurs 8 och 9 Skriftliga omdömen i alla årskurser Åtgärdsprogram Utveckling och lärande Elevråd år 2-5 respektive år 6-9. Elevskyddsombud år 7-9 Portfolio Pedagogisk utredning och Åtgärdsprogram Utarbetad processkarta för elevvård och åtgärdsprogram (reviderad till augusti-09) Schemalagda möten med kurator, psykolog, skolsköterska och skolledning Schemalagda möten med speciallärare/pedagoger, SVA-lärare och skolledningen Storyline / Ämnesbrytande arbetssätt Sommarskola för åk 7-8 Schemalagda extra rörelsepass till exempel promenader Gå och cykla-veckor 8

Skolvårdsdagen Normer och värden Motverka mobbning, segregation och könsdiskriminering ett fungerande, förebyggande arbete pågår. Det beskrivs i informationshäftet A-Ö. Handlingsplan mot hot och våld. Informationsblad om SET och ämnet Livskunskap Elevskyddsombud 7-9. Ekosystem i balans Skolvårdsdagen 9

4. SKOLANS VERKSAMHET OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Nyckeltal och kostnadsfördelning Fritidshem Egna Huddinge skolan fritidshem Riket Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 6 52,9 33 59 Inskrivna barn per årsarbetare 7 21,06 29,9 20,9 Kostnad per barn, exklusive lokaler 8 32 788 20 955 - - - - Andel (%) personalkostnad 99 95 - - - - Övriga driftkostnader (%) 1 5 - - - - Tabell 1: Nyckeltal, fritidshem Grundskolan Egna Huddinge skolan grundskolor Riket Antal elever i skolan 9 436 - - - - - - - - Andel (%) elever som deltar i modersmålsundervisning 10 41,9 35,2 53,3 Antal lärare per 100 elever 11 8,3 8,0 8,2 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 12 83,5 80,2 86,5 Totalkostnad per elev, exklusive lokaler 13 57 908 57 126 - - - - Undervisningskostnad per elev 14 45 241 42 660 Andel (%) personalkostnad 90 87 - - - - Övriga driftkostnader (%) 10 13 - - - - Tabell 2: Nyckeltal, grundskola Kommentarer: Nyckeltalen omfattar även Lilla Tomtbergagruppen, en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Personaltätheten är betydligt högre än i de stora klasserna/fritidsavdelningarna, vilket gör att nyckeltalen inte är relevanta för Tomtbergaskolan som enhet. Verksamhetsidé/profil Alla känner trygghet och arbetsglädje i skolan Eleverna går genom skolan med bibehållen lust och nyfikenhet och känner tilltro till sin egen förmåga Alla i skolan bemöter varandra med respekt och ser varandra som en tillgång 6 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009 7 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009 8 Huddinge kommuns bokslut 2009 9 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun. 10 Verksamhetsprogrammet Procapita, 15 oktober 2009 Huddinge kommun. OBS! Elever som har minst en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska som modersmål, har rätt till undervisning i detta språk. Språket måste dock vara dagligt umgängesspråk för eleven. 11 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009. 12 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009. 13 Huddinge kommuns bokslut 2009. 14 Statistiska centralbyrån (SCB) oktober 2009 och från Huddinge kommuns bokslut 2009. 10

Ledningsdeklaration På Tomtbergaskolan har vi har eleven i centrum. Vi värnar om elevens rättighet att få goda kunskaper och att lära sig fungera socialt. bryr vi oss om våra elever blir alla elever sedda tror vi på våra elever och har höga och positiva förväntningar på dem ska alla känna sig trygga ska alla ha arbetsro har vi ett positivt klimat som lockar till lärande stimuleras alla elever och inspireras för att utveckla sin maximala förmåga gör vi allt för att eleverna ska lyckas Verksamhet På Tomtbergaskolan arbetar cirka 480 elever i åldern 6-16 år, tillsammans med ett sjuttiotal vuxna. Cirka 200 barn är inskrivna i vår mycket uppskattade fritidsverksamhet. Tomtbergaskolan har i samarbete med Huddingegymnasiet utvecklat skolan till att omfatta hela grundskoleperioden från förskoleklass till och med år 9. Vårt mål är att uppfattas som ett attraktivt, småskaligt alternativ för elever i hela centrala Huddinge. Tomtbergaskolan arbetar med SET (Social och emotionell träning) en metod som utarbetats av Birgitta Kimber. All personal har utbildning i detta och eleverna har ämnet Livskunskap på schemat varje vecka. Tomtbergaskolan arbetar utifrån en helhetssyn på elevernas utveckling och lärande: Lärande är en lustfylld process som pågår ständigt och i alla situationer under hela den vakna delen av dygnet. Lärande underlättas av en lugn, småskalig och trygg miljö där rörelse och skapande är stimulerande faktorer. På Tomtbergaskolan finns allt detta plus en närhet mellan elever och vuxna. Hos oss försvinner eleven aldrig i mängden. Med elevernas stigande ålder tillför vi också utvecklande utmaningar för lärandet: Att gå i år 7 9 på Tomtbergaskolan betyder att eleverna samtidigt får en försmak av hur det är på gymnasiet. Ett par dagar i veckan studerar de i Huddingegymnasiets lokaler med lärare från både Tomtbergaskolan och gymnasiet.. I år 9 finns möjligheten att även läsa gymnasiekursen Matematik A. Moderna språk börjar vi med i år 6, under höstterminen provar alla på franska, tyska och spanska för att sedan välja språk. Innebandyprofil och basketprofil fil är ett möjligt elevens val -ämne i år 7-9. På Tomtbergaskolan finns en liten undervisningsgrupp (Lilla Tomtbergagruppen), för elever med koncentrations-, perceptuella eller motoriska svårigheter eller aspergers syndrom. Gruppen tar också emot förskoleklasselever. Tomtbergaskolan är sedan hösten 2003 också ansvarsskola för modersmålsundervisningen i Huddinges grundskolor. 11

Organisation läsåret 2009-2010 Rektor Biträdande rektor Matsalen Biträdande rektor Administration Skolhälsovård Biträdande rektor Lilla Tomtbergagruppen F-6 Västergården: Förskoleklass 2 Åk 1-klasser Fritidsavdelning Änglagård 2 åk 5-klasser Administration Sörgården 2 åk 2-klasser Fritidsavdelning Norrgården 2 åk 4-klasser 2 åk 6-klasser Modersmålsorganisationen Modersmålslärare Herrgården Förskoleklass 2 åk 3-klasser Fritidsavdelning Mellangården 2 åk 8-klasser Öppet fritids Lustgården 2 åk 7-klasser 2 åk 9-klasser Lokaler Vaktmästeri Prestgården De praktiskt-estetiska ämnena 12

Personal läsåret 2009-2010 Sörgården År 2 + fritids Praktisk-estetiska ämnen Lärare år 2 Solen 80% Idrott 100% Lärare år 2 Stjärnan 100% Idrott 100% Lärare år 2 20% Musik 60% Barnskötare 100% Tm Slöjd 100% Barnskötare 100% Tx Slöjd 100% Elevassistent/resurs 100% Hemkunskap 75% Elevens val innebandy 6% Herrgården År 3+fsk.klass + fritids Elevens val basket 6% Lärare år 3 A 100% Lärare år 3 B 100% Bullerbyn Lilla Tomtbergagrp F-6 Förskollärare 100% Lärare 80% Förskollärare vik. 100% Lärare 100% Fritidspedagog 80% Lärare 100% Barnskötare 100% Fritidspedagog 100% Barnskötare 100% Lärare 100% Lärare 100% Västergården År 1+ fsk.klass + fritids Fritidspedagog 100% Lärare år 1 A 100% Förskollärare 100% Lärare år 1 B 100% Elevassistent 100% Förskollärare vik 100% Förskollärare 100% Språk Tomtbergaskolan Förskollärare 100% Spanska 50% Fritidspedagog 80% Engelska 100% Änglagård År 5 Lärare Huddingegymnasiet Lärare år 5 A 100% Matematik år 9 Lärare år 5 B 100% No år 9 Bild Norrgården År 4+6 Bild Lärare år 6A 100% Bild Lärare år 6B 100% Musik Lärare år 4 A 100% Franska Lärare år 4 B 100% Franska Tyska Mellangården År 8 Tyska Lärare år 8 A 100% Spanska Lärare år 8 B 100% Studie- och yrkesvägledare 20% Lustgården År 7 + År 9 Skolsköterska 80% Lärare år 9A 100% Lärare år 9B 100% Köket Lärare 7A 100% Husmor 100% Lärare 7B 100% Kokerska 100% Skolmåltidsbiträde 62,5% Öppet fritids/uppehållsrum Skolmåltidsbiträde 87,5% Barnskötare 100% Skolmåltidsbiträde 75% Skolmåltidsbiträde 87,5% Speciallärare, specialpedagog, resurslärare och SVA Speciallärare 80% Administration Specialpedagog 100% Vaktmästare 100% Specialpedagog 80% IT-tekniker 10% Vik. resurslärare ma 6-9 40% Skolassistent 100% SVA 100% Administrativ chef, ekonomi 10% SVA 25% Rektor 90%% Biträdande rektor 100% Biträdande rektor 100% 13

5. DELAKTIGHET I FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN/ARBETSPLANEN Kvalitetsredovisningen i skolan och fritidshemmet skall utarbetas under medverkan av pedagogisk personal och övrig personal samt elever. Elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 15 Personal Arbetsplane- och kvalitetsredovisningsarbetet på skolan är processkartlagt under beteckningen Ett år med arbetsplanen. Där framgår tydligt vilken roll personalen har i arbetet med redovisningen. Diskussion vid arbetsplatsträffar och samverkansgrupp. en av elev- och föräldraenkäter har analyserats grundligt i arbetslagen Elever Alla klasser har använt sig av klassens kvalitetsrapport för att analysera sina enkäter. Rapporten har sedan lämnats till rektor. På våra två elevråd har eleverna berättat om klassresultaten och vilka förbättringar man vill genomföra. Föräldrar Föräldramöten i klasserna. Möten i Tomtbergagruppen (samrådsgrupp med föräldrar). Rutiner för att göra kvalitetsredovisningen/arbetsplanen känd Utdelning till hemmen och till all personal. Information i HemLäsTom (skolans informationsblad till hemmen). Publicering på skolans hemsida. Materialet skickas till Skolverket som publicerar det på webben. 15 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702). 14

6. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda barn, elever och föräldrar 16 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda föräldrar 91 98 100 94 90 Skolans tidigaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever 83 82 96 44 91 Nöjda föräldrar 90 90 100 67 93 Skolans senaredel (elevenkät och föräldraenkät-skola) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Nöjda elever 84 72 81 62 78 Nöjda föräldrar 91 90 100 81 89 Kommentarer: Siffrorna har blivit ännu bättre på fritids föräldraenkät. 97 % av pojkarnas föräldrar svarar att de är nöjda med verksamheten på barnets fritids. 100 % av flickornas! På skoldelen har föräldrarna och eleverna inte alltid samma åsikt: en klass har t ex 100 % nöjda föräldrar men andelen nöjda elever är bara 62 %. Skillnaden är svår att analysera, vi vet inte vad de som svarat menar med nöjdheten. Det resultat som sticker ut är att andelen nöjda elever på senaredelen har minskat jämfört med förra året. Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2009/VP 2010: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2009/2010 Öka andelen positiva svar ytterligare Informera föräldrarna om SET - Livskunskap Etappmål Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 7,2 7,3 7,5 8,1 6,5 6,6 Skolans tidigaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 8,0 8,1 8,0 8,6 7,2 7,9 Skolans senaredel (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Delaktiga föräldrar 7,8 7,9 7,9 8,4 7,0 7,3 16 et grundar sig på enkätpåståenden Jag är nöjd med min skola och Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola/på mitt barns fritidshem i elev- och föräldraenkäterna. 15

Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem ALLMÄNT: Fritids har överlag mycket höga siffror på alla områden och de har ökat år från år. Det är ett resultat av en målmedveten satsning från personalen. En liten fundering är dock varför flickornas föräldrar är ännu mer positiva än pojkarnas. Det är så genomgående på alla frågor. Har vi andra slags kontakter med pojkarnas föräldrar? Är det mer konflikter i pojkgruppen som gör att deras föräldrar kontaktas oftare? Vi har nästan bara kvinnliga medarbetare på fritids, hur påverkar det vår verksamhet? Frågan är intressant och ska tas upp på höstens personalmöten. I vår egen barnenkät ser vi också att även pojkar och flickor svarar olika. På de flesta frågor är flickornas resultat högre än pojkarnas. När det gäller området Delaktiga föräldrar är styrtalet 7,7 för flickföräldrarna och 7,4 för pojkföräldrarna. 97 % av föräldrarna är nöjda med samarbetet med fritids och 88 % är nöjda med den information de får. Skola På skoldelen är resultaten i stort sett lika från förra året, det vill säga föräldrarna upplever sin delaktighet som hög. Noterbart är att även styrtalet för senaredelen är högt, även om det finns skillnader mellan klasserna. Kommunikation/informationen mellan skola och hem går ofta via mail, sms, rexnet och Skola 24, och det verkar ju fungera bra. Klasserna F-6 informerar mycket via veckobrev och den dagliga kontakten, Senaredelens pojkföräldrar har högre styrtal på denna punkt än flickornas (8 7,7). För de yngre eleverna har flickornas föräldrar 0,1 högre styrtal. Flera arbetslag för de yngre eleverna är bekymrade över låg närvaro vid föräldramöten. Man har funderat över vad föräldrarna vill ha för innehåll på dessa möten och kommer att fråga dem till hösten. Man har också sett att de tillfällen när eleverna visar upp något de gjort och berättar om det har haft högre föräldranärvaro. Tomtbergagruppen (samrådsgrupp skola-hem) är en aktiv grupp med möten varje månad. Varje klass skickar minst en föräldrarepresentant. Protokoll från mötena sprids via representanterna och via skolans hemsida. På mötena har skolans personal haft bjudits in och berättat om t ex NTA-undervisning (=Naturvetenskap och teknik), SET, LUS. Vi har också berättat om hur vi stimulerar duktiga elever. Vi har aktivt uppmuntrat våra föräldrar att delta i den föräldrautbildning som kommunen ordnat. Det har varit väldigt uppskattat. Nya grupper startar till hösten, då också för de yngre elevernas föräldrar. 16

Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 VI ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i barnens fritidsverksamhet Åtgärder Ordna fika för föräldrar på eftermiddagstid så de har möjlighet att se lite hur verksamheten fungerar. Ordna möten där eleverna visar upp sitt arbete för föräldrarna. Uppföljning av åtgärder Föräldraenkäterna Åtagande för skolan 2010/2011 Åtgärder Ordna tillfällen då föräldrarna kan komma och se elevarbeten och få lite fika. Ordna möten där eleverna visar upp sitt arbete för föräldrarna. Tydlig inbjudan till föräldramöten Fråga föräldrarna vad de vill ha för slags möte. Vad har de för behov? Vi ska fortsätta pröva olika former för att engagera föräldrarna i elevernas skolarbete. Erbjuda matematik-kvällar för föräldrar i år 1 Aktivt uppmuntra föräldrar att delta i kommunens föräldrautbildningar, Uppföljning av åtgärder Föräldraenkäterna 17

7. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP 2009/VP 2010: - Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtagande 2009/2010 Alla elever ska vara godkända i de nationella proven och alla elever i åk 8 och 9 ska få betyg i alla ämnen. Kvalitetsredovisning 2009/2010 et redovisar andel (%) elever. Ej elever i KÖSU! Etappmål Kommun totalt Arbetsplan 2010/2011 Kommun etappmål Skolans tidigaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 2010 Kunskap - åk 3 17-64,4 -- 89,4 87,2 -- Kunskap - åk 5 18 68,8 100,0 80,0 84,2 78,9 -- Skolans senaredel 07/08 08/09 09/10 09/10 09/10 2010 Kunskap - Behörig nat.progr.åk 9 19 86,0 96,3 90,0 88,4 91 % Kunskap Minst G i 16 ämnen åk 9 20 79,1 94,4 84,0 84,1 83 % LUS : LUS (%) 21 sept 2008 maj 2009 sept 2009 maj 2010 Huddinge grundskolor maj 2010 Skolår 3 69 88 43 74 x Skolår 6 65 78 21 66 x Skolår 9 64 73 45 65 x 17 Andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 18 andel av eleverna som bedömdes ha nått kunskapsmålen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 5 19 Betyg, gymnasiebehörighet, minst G i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. 20 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen 21 LUS = Läsutvecklingsschema, en mät- och uppföljningsmetod utarbetad av Bo Sundblad. Mätningen avser september och maj månad. 18

Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 22 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i skolår 3 22 29 51 521 569 1090 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i skolår 3 54,5 44,8 49,0 69,5 61,5 65,3 Helhetsbedömning Sv, SvA och Ma 90,9 79,3 84,3 88,9 85,8 87,2 Åk 5 F P T F P T Antal elever i skolår 5 21 19 40 521 515 1036 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga delprov i ämnesproven i skolår 5 71,4 52,6 62,5 63,1 55,0 59,1 Helhetsbedömning Sv, SvA, Ma och En 85,7 78,9 82,5 82,1 75,5 78,9 Andel elever som uppnådde målen i samtliga ämnen i skolår 5 76,2 52,6 65,0 42,8 35,0 38,9 Åk 9 F P T F P T Antal elever i skolår 9 22 29 51 513 592 1105 Genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 235,0 201,8 216,4 220,7 203,6 211,6 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i skolår 9 79,3 77,3 78,4 61,6 60,6 61,0 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, 86,4 89,7 88,2 87,1 89,5 88,4 engelska och matematik i skolår 9 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i skolår 9 81,8 82,8 82,4 84,6 83,6 84,1 Analys av måluppfyllelse inom kunskap Alla klasser åk 1-7 lämnar rapport till rektor varje termin om elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen. Mitterminskonferenser och betyg ger information om årskurs 8 och 9. Skolledningen har månadsvisa möten med special/sva-lärare där vi går igenom läget i klasserna. Vi får också kopior på samtliga pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram för de elever som ej når målen. På pedagogträffar analyseras LUS-resultaten och resultaten från de nationella proven och betygen. Matematikdiagnoser I år har alla klasser gjort matematikdiagnoser från boken Handboken. De har gett värdefull information om vilka områden klasserna måste arbeta mer med. Ett arbetslag skriver att Vi känner att vi har pratat för lite matematik och vi upplever att eleverna bara vill räkna i boken för at hinna med den. Flera lärare har bestämt att dela upp lektionerna i färdighetsträning respektive praktisk användning. Diagnosresultaten ska diskuteras vidare på höstens ämnesträffar. LUS De förra elevgrupperna hade bättre slutresultat i maj. Men läsårets elever har gjort stora framsteg: Elevgruppen i åk 3 ökade sin resultat med 31 % mellan sept-09 till maj-10, årskurs 6 med 45 % och årskurs 9 med 20 %. Totalt är resultatet inte tillfredsställande även om ökningen varit stor under läsåret. Våra pedagoger har påtalat att våra elever läser allt mindre, aktiviteter som dataspel, chattande och tv-tittande intresserar mer. På våra pedagogträffar har detta diskuterats mycket, hur ska skolan 22 en avser läsåret 2009/2010. för kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper räknas in i skolans resultat. 19

kunna konkurrera med dessa aktiviteter? Intensiva läsperioder både hemma och i skolan har prövats, att hitta intressant litteratur för alla elever ser vi som en stor utmaning. Det är speciellt pojkarna som läser allt mindre. Vår lärare Lena Norelius-Fägerlund har funderat över det här i en uppsats hon skrivit under sina studier på Lärarlyftet. Hon har intervjuat två tidigare elever. Det som blev tydligt för mig utifrån intervjuerna är att flickan är mer nöjd, med sitt eget arbete, sina resultat och med skolan. Hon anser sig kunna påverka sitt skolarbete och hon har idéer om vad hon vill arbeta med som vuxen. Pojken tycker att han skulle kunna prestera bättre och är övertygad om att han skulle göra det om han var en flicka! Varför han tror så säger han är svårt att förklara men det är ganska mycket som är annorlunda. Han tycker också att skolarbetet är tråkigare och att de inte hinner något för att de har för lite raster och pauser, det finns alltså något annat väsentligt han vill hinna men vad det är framgår inte. Pojken kan heller inte berätta vad han tänker om framtiden, vad han ska ha sina betyg till. Tidigaredel I den här analysen tar vi ej med våra KÖSU-elever. Flera av dem behöver ytterligare tid på sig för att nå målen. Årskurs 3 LUS Det är fortfarande 12 elever (25,5% ) av elevgruppen som inte nått LUS-punkt 15. Trots det är det bara 2 elever som lärarna bedömt inte nått målen i svenska/sva. Många av eleverna har sva-undervisning och/eller stöd i svenska. Noteras bör att under läsåret har 16 pedagogiska utredningar gjorts och 14 åtgärdsprogram upprättats. Nationella prov Flickorna lyckades totalt betydligt bättre både i matematik och i svenska. I matematik var det svåraste delprovet en gruppuppgift om statistik. När det gäller skriftliga räknemetoder klarade sig pojkarna lite bättre. Svenska: Det lägsta resultatet var på delprovet skriva berättande, det är pojkarna som har sämre resultat. (p 61,9, f 94,4). I tabellen ovan ser vi att både i svenska och matematik är det stor skillnad mellan lärarnas helhetsbedömning och andelen elever uppnådde målen på samtliga delprov. Den diskrepansen ska diskuteras på höstens ämnesträffar. Årskurs 5 I år registrerades den andel elever som uppnått målen i alla ämnen. Av 40 elever är det 20 % som inte klarade målen i matematik, följt av ämnet Idrott och Hälsa (IoH) med 17,5 %. För flickorna var det svåraste ämnet matematik, för pojkarna IoH. Pojkarna bästa ämne var bild, slöjd och teknik. Lärarna skriver: När det gäller skillnad mellan flickor och pojkar är den tydligast när man tittar på LUS-resultaten. Det är övervägande flickor som ligger på de högsta punkterna, 20

mellanskiktet utgörs mest av pojkar. Däremot är det inga markanta skillnader på de lägre punkterna. I matematik är det både flickor och pojkar som har de bästa resultaten, dock är det i flickornas fall i större utsträckning ett resultat som grundar sig på flit och ambition. I någon mån visar sig också den bättre läsförståelsen i detta ämne. Samma sak kan man säga om engelskan. De nationella proven Förra årets femmor blev alla godkända i de nationella proven. et är lägre i år och nu hade flickorna högre resultat än pojkarna i alla ämnen utom Svenska som andraspråk. Matematik: Pojkarna fick bättre samlat resultat men ändå var helhetsbedömningen högre för flickorna. Det enda delprov flickorna var sämre på handlade om räknemetoder. Svenska: Flickorna betydligt bättre på alla delprov. Men helhetsbedömningen för pojkar och flickor skilde sig inte så mycket åt (1,8%). Engelska: Flickorna har bara sämre resultat än pojkarna när det gäller delprovet samtala/tala. Helhetsbedömningarna av de nationella proven är något högre än vad som sedan blev den slutliga bedömningen av måluppfyllelsen. Nationella prov Bedömning Ma 85% 80% Sv 93,3 % 87,5% SVA 80% Eng: 90% 87,5% Senaredel Vid betygsuppföljningen i januari-10 diskuterade vi problem i måluppfyllelsen i ämnena matematik och tyska i år 8-9. Årskurs 7: Sjuornas läsning har gått framåt, man har arbetat med läsförståelse i samarbete med specialpedagog och sva-lärare. 8 elever har ännu ej nått 18a, mot 22 vid läsårets början. 12 elever har fått extra undervisning i matematik och svenska i årets sommarskola. Årskurs 8: Vårterminens betyg visar på en tydlig skillnad jämfört med rapporterna på mitterminskonferensen, 25% av de då uteblivna betygen har blivit åtgärdade. Men det totala meritvärdet ligger bara på 177, Flickornas är betydligt bättre, de har 218 medan pojkarna 154. Matematikbetygen har blivit bättre sedan höstbetygen men det är fortfarande 12 elever som inte klarat matematik-målet. Dessa elever har erbjudits sommarskola. 8 har deltagit. Kemi är det ämne som har lägst måluppfyllelse (16), följt av matematik och biologi.7 elever fick ej betyg i Hem och Konsumentkunskap, det berodde på stor frånvaro. Bild och idrott är de ämnen som har flest VG+MVG. Lärarna ser att flera som ännu ej nått 18a på LUS-skalan har svårt med ämnen som kemi och biologi. Det handlar alltså mycket om läsförståelse. Lärarna ska visa klassens resultat för både elever och föräldrar. Betygsresultaten är inte tillfredsställande. Dåligt intresse för skolarbete finns delvis bakom, det sociala livet utanför skolan tar stor del. Både lärare, fältsekreterare, studie- och yrkesvägledare och föräldrar försöker förändra detta. 21

Årskurs 9 Betyg När nu slutbetygen är klara ser vi att meritvärdet är lägre än förra årets nior. Trots det skriver lärarna att resultaten överstiger våra förväntningar. I åttan oroade man sig mycket över dessa elevers bristande skolintresse. Flickorna har betydligt högre meritvärde men om man ser till antalet behöriga till nationella program så är pojkarnas värde högre än flickornas. I nästan alla ämnen är betygsresultaten bättre än höstterminens: ett gott exempel är matematik där 12 elever ej hade godkänt på hösten, på våren var det 4 (3 flickor). Engelska har fått sämre resultat, 3 elever fick ej godkänt slutbetyg. Här har resultat av nationella prov och stor frånvaro påverkat. De högsta betygen (VG+MVG i de ämnen alla läser) har getts i Idrott och hälsa, följt av engelska och bild. Matematik verkar vara svårast att få höga betyg i. Pojkarnas högsta betyg finns i engelska, följt av Idrott och hälsa. Lägst är matematik. Flickornas högsta betyg är Bild, följt av Idrott och hälsa. Lägst matematik. Vår förklaring till detta är att våra två idrottsprofiler innebandy och basket, attraherar duktiga idrottare som får höga betyg. Övriga resultat ska vi analysera vidare på höstens ämnesträffar. Nationella prov I år fick niorna för första gången göra nationella prov i kemi. Det vara bara två elever som inte klarade proven, i betygen är det en av dessa elever som ej blev godkända. På höstterminen var det 8 elever som ej fick betyg i ämnet. Övriga betyg (svenska, matematik och engelska) motsvarar i stort sett resultaten på de nationella proven. LUS Så många som 18 elever har ej uppnått LUS-punkt 18b men klarar sig trots det i både svenska och de flesta andra ämnena. Praktiskt-estetiska ämnen Lärarna har gemensamt diskuterat de elever i årskurserna 3-9 som haft svårt att uppnå målen. Man har satt in extralektioner och haft familjesamtal för att hjälpa dem. De elever som kvarstår har för låg närvaro och/eller har inte klarat av simningen för idrottens del. En åtgärd kommande år är att erbjuda mellanstadieelever simskola. Ett erbjudande om detta har skickats ut till 25 elever. Utveckling och lärande - huvudprocess Mål VP 2009/VP 2010: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer 22

- Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2009/2010 Öka andelen positiva svar i enkäterna Fortsätta ha mycket rörelse under fritidstiden och skoldagen Förändra ANT-undervisningen Fortsätta arbeta med arbetsron Högre svarsfrekvens på föräldraenkäterna (gäller övergång förskola-förskoleklass) Etappmål Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 7,6 7,7 8,0 9,1 7,8 7,3 Ansvar och inflytande 6,3 6,4 6,7 7,9 6,2 5,8 Folkhälsa 7,7 -- 7,9 8,9 7,5 7,4 Skola och omvärlden (personal) -- -- -- -- Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 7,6 7,7 7,7 8,3 6,5 8,1 Ansvar och inflytande 7,5 7,6 7,5 8,2 6,6 7,9 Folkhälsa 7,7 -- 7,1 8,2 5,5 7,5 Kontinuitet i lärandet (föräldraenkät) x -- 6,3 -- -- 7,4 Skola och omvärlden (personal) -- -- 5,2 8 2 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Lärande 6,5 6,6 6,4 7,3 5,5 6,6 Ansvar och inflytande 6,5 6,6 6,2 7,3 5,6 6,4 Folkhälsa 6,4 -- 6,1 7,2 5,4 6,1 Skola och omvärlden (personal) -- -- 4,4 4,4 4,4 Åtgärdsprogram - stödprocess Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn och elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen. Åtagande 2009/2010 Öka andelen positiva svar i enkäterna Under våren-09 deltog en grupp lärare och skolledningen i en fortbildning i att skriva pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Detta läsår har denna pilotgrupp ordnat workshops och möten för alla skolans pedagoger. et är att totalt 82 åtgärdsprogram har skrivits, de flesta i årskurserna 1-3. (Se sammanställning bilaga 7). Det har handlat om både enkla program (som rört ett ämne eller ett delmål) men också flera omfattande program. En del har också handlat om sociala mål. Föräldrarna har till största delen varit positiva till arbetssättet. Skolan har inte gjort en samlad utvärdering av resultaten av åtgärdsprogrammen. En klass har dock berättat att av 12 program har 9 kunnat avslutas. 23

Att skriva utredningarna och åtgärdsprogram (ÅP) är i de flesta fall ett omfattande arbete som tar mycket tid. Det finns dock ett stort värde, inte minst att de tydliggör elevens behov både för pedagoger och för föräldrar. Vid övergångar är det också positivt att elevens behov redan finns kartlagda. Flera arbetslag klagar på tidsbrist och svårigheter att ses. De arbetslag som schemalagt egen ÅP-tid har lyckats bäst. Mentorerna/klasslärarna påpekar att det är svårt att arbeta med ÅP om man inte själv undervisar i ämnet. Högstadiet har bestämt hur ansvarsfördelningen ska vara mellan lärarna, men det håller inte alltid. Det är för många lärare inblandade. Årskurs 9 påpekar att åtgärdsprogrammen kan bli en restlista där lärarna skriver upp allt som ska göras. Det kan bli för mycket för en del elever och svårt att följa upp när det är många ämnen inblandade. Man måste se mer vad varje elev kan klara av. Skolledningen har planerat in flera workshops om åtgärdsprogram. Tid ska öronmärkas i varje arbetslag för PU/ÅP. Tätare uppföljningar behövs. Ansvarsfördelningen för de äldre eleverna måste klarläggas. Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem På fritids är föräldrarnas enkätsvar ännu mer positiva än förra året. Styrtalen för årets föräldraenkät är höjda med två procentenheter jämfört med föregående läsår. Under läsåret har fritidshemmet aktivt arbetat med att förtydliga och implementera begrepp. Detta har gett en större bedömaröverenstämmelse när vi sedan analyserat enkäterna. Barnen förstår att de har möjlighet att påverka sin egen situation när det gäller rörelse samt möjlighet att få lugn och ro. Pojk- och flickföräldrar har närliggande resultat när det gäller området Folkhälsa. 93% av föräldrarna tycker att deras barn får det stöd de behöver på fritidshemmet, år 2009 var resultatet 86%. Att vi har gemensamma utvecklingssamtal för skola och fritids har upplevts positivt av föräldrarna. Man får en bra överblick av barnets helhetsupplevelse och att de får stöd när det behövs. Fritidsbarnen har även i år gjort en egen enkät. På Västergården var det 59 barn som besvarade enkäten. et från den avdelningen är uppdelad i pojkar och flickor och finns i bilaga 8. Flickorna ger lite mer positiva svar än pojkarna på de flesta frågor. Skola På tidigaredelen är det området folkhälsa som fått sämre enkätsiffror av eleverna. På senaredelen har samtliga områden fått sämre resultat. Men vi ser att siffrorna från olika klasser är väldigt varierande. Eleverna har analyserat sina resultat i klassens kvalitetsrapport och gjort olika överenskommelser inom klasserna för vilka resultat man vill förbättra. Lärande: Den klass som har högsta siffror säger så här Vi vet vad vi behöver träna på för att vi ska nå målen. Vi går regelbundet igenom dessa och vi har dem uppsatta under bänklocken. Vi är mycket nöjda med våra skolresultat och vi tycker att vi är duktiga.. 24

En högstadieklass säger: Vi tycker att kunskapsmålen är bra. Vi får veta varje termin och det är bra. Vi svarade positivt på alla frågor förutom frågan Jag pratar om mitt lärande i skolan. Vi pratar för lite om vad vi kan Att prata individuellt mer är vårt önskemål. Folkhälsa: Skolan har hela läsåret haft ett övergripande tema och det är att förbättra arbetsron. På senaredelen tycker 60 % av flickorna att det råder arbetsro på lektionerna, av pojkarna är det bara 48 % På tidigaredelen är siffrorna 49 % för flickor och 54 % för pojkar. Alla klasser har pratat om detta och kommit med förslag på förbättringar, oftast om vad de själva kan göra. Men på senaredelen skriver eleverna också att lärarna är olika och därmed blir arbetsron varierande. Vilken lärare det är spelar stor roll. En klass berättar också om att de blir störda av elever som väntar utanför för att komma in på slöjdlektionerna. Vi tycker att de ska stanna vid sina klassrum lite längre så att de inte står i vår korridor så länge. Vi tycker också att de ska prata i sina klasser om att tänka på ljudnivån när man väntar i vår korridor. Ett annat arbetslag har pratat om att de ska uppmuntra alla att äta frukost och lunch man kan märka att elever som äter dåligt, frukost eller lunch, tappar orken mer än andra. ANT-undervisningen (Alkohol-Narkotika-Tobak) har inte gett avsedd effekt, det märker vi av årets folkhälsoundersökning i årskurs 9. Det finns forskning på området som visar att skolans undervisning inte påverkar eleverna i de här frågorna. Det viktigaste är föräldrarnas attityder. Kommande läsår kommer vi att samarbeta med föräldrarna i årskurs 7 genom Örebro Preventionsprogram. Det är en föräldramötesmetod som syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande. Genom en restriktiv hållning kan en tidig alkoholdebut förhindras. Metoden är framtagen vid Örebro universitet Kontinuitet i lärandet: et bygger på en enkät som förskoleklassföräldrar besvarat om övergång och samarbetet förskola och förskoleklass. Förra året var svarsfrekvensen låg men i år var den 90 %. Det är stor skillnad mellan föräldrasvaren från våra två förskoleklasser (styrtal 7,6-5,6). I gruppen med högre styrtal är dessutom flickföräldrarna mer positiva än pojkföräldrarna. Svårt att veta varför, processen är ju gemensam till stor del. Beror resultatet på att barnen kommer från olika förskolor? Tomtberga tar emot barn från ca 15 förskolor. Det här är något att analysera närmare till hösten när förskolorna och skolan träffas för att utvärdera samarbetet. Skola och omvärlden: Styrtalet har tagits fram genom ett nytt sätt för oss att utvärdera ett mål; självvärdering i arbetslagen. Många arbetslag rapporterar att det var en mycket bra metod som gav utrymme till pedagogiska diskussioner, något som man oftast inte hinner med. Man önskar mer tid för detta arbetssätt. Men det finns tveksamheter om just det här området är så enkelt att utvärdera och att jämföra resultaten. Lilla Tomtbergagruppens styrtal var högt (8,0). De skriver att: Vårt arbetslag karakteriseras av att teori och praktik varieras mycket. Studiebesök, teater, närmiljö, kommunikationsträning m m. Personaltätheten är hög i gruppen och möjligheterna till olika aktiviteter är stora. 25

Skola och fritidshem arbetar gemensamt och därför gör vi gemensamma åtaganden under det här avsnittet: Åtagande för skolan och fritidshemmet 2010/2011 Eleverna ska nå kunskapsmålen Vi ska förbättra elevernas syn på bruk av alkohol, tobak och droger Åtgärder Utveckla vårt sätt att arbeta med åtgärdsprogram Förändra matematik-undervisningen Pröva en metod för läsinlärning och utrusta lärstudios för de yngre eleverna. Fortsätta utbildningen om språkets betydelse (SPRALLT) Samarbeta med åk 7 föräldrar i ett preventionsprogram Uppföljning av åtgärder Måluppfyllelsen i samtliga ämnen och årskurser Normer och värden - huvudprocess Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2009/2010 Öka andelen positiva enkätsvar Etappmål Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans fritidshem (föräldraenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,1 8,2 8,0 8,7 7,8 7,9 Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 8,1 8,2 7,8 8,7 6,1 8,4 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 09/10 Trygghet 7,5 7,7 7,3 7,8 6,2 7,6 Likabehandling - stödprocess Mål VP 2009/VP2010: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Åtagande 2009/2010 Vi ska arbeta fram och förankra en ny Likabehandlingsplan och en årlig plan. 26

De förebyggande insatser vi bestämt i Likabehandlingsplanen har följts men det finns brister i punkten om vuxentillsyn på rasterna. När det gäller akuta insatser är det antingen ansvarig personal eller skolledning som kontaktats och som lett arbetet. En ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller från hösten 2010. Den bygger bland annat på den kartläggning som genomförts bland eleverna i F-3. En handlingsplan är upprättad. Kartläggningen ska utökas till och med årskurs 9 under läsåret 2010-2011. Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Alla klasser har lektioner i Livskunskap en gång i veckan. Skolan har en antimobbning-grupp som har möten regelbundet och i klasserna 6-9 finns kamratstödjare som träffar vuxna från antimobbningsgruppen. Gruppen skriver att de detta läsår haft färre och mindre allvarliga ärenden. De har alltmer fungerat som konsulter åt personal som har velat få råd i olika elevärenden. Skolans regler har omarbetats efter diskussioner i arbetslag, i klasser och i våra två elevråd. Syftet har varit att de ska bli tydligare. Från vårterminen har skriftliga rapporter lämnats till skolledningen ( Rapport om händelse se bilaga 9) om inträffade konflikter och kränkningar. Detta har gett oss en bra hjälp att dokumentera och följa upp händelser. Vi måste dock bli ännu bättre på att dokumentera. Enkätsvaren runt trygghet har fått lägre resultat detta år. Spridningen är dock väldigt stor mellan de olika fritidsavdelningarna och mellan klasserna. Det är ingen skillnad mellan senaredelens pojkar och flickor: styrtalet är 7,3. Däremot har pojkföräldrarna mer positiva svar än flickornas (7,7-7,3). Av tidigaredelens elever anger pojkarna att de är mer trygga än flickorna (7,9-7,3). Här svarar pojkföräldrarna 7,2 och flickföräldrarna 7,5. Alla klasser och fritidsbarn har diskuterat sina resultat. Eleverna i en högstadieklass säger: Det är stor skillnad mellan killar och tjejer (styrtal 8,3 6,2). Killarna är mer trygga för att de oftare har en hård attityd mot varandra, t ex säger saker. De tar därför inte åt sig lika mycket. Tjejerna är känsligare men blir också oftare trakasserade. Klassens utvärdering har lett till att man bestämt att arbeta i tjej- och killgrupper i ämnet Livskunskap. De ska där bestämma vilka teman de ska arbeta med. Årskurs 9 skriver att eleverna är trygga i skolan men man vill ha mer information om hur antimobbning-gruppen och kamratstödjarna arbetar. En sexa skriver att Det borde vara fler vuxna ute på rasterna, så att de kan hjälpa till om någon känner sig otrygg. Västergårdens arbetslag berättar att Likabehandlingsplanen nämns i samtal med barnen en gång i veckan MINST!. Detta gäller både skola och fritidshem. 27

Åtagande för fritidshemmet 2010/2011 Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9. Prioritera rasttillsynen Utveckla dokumentationen Åtgärder Starta läsåret med genomgång av de begrepp som finns i lagarna om kränkande behandling och mobbning. Använda Jämos Husmodell för att kartlägga, både med elever och med personal Följa upp området trygghet på fritidssamlingarna Utveckla rutiner kring dokumentation av konflikter och kränkningar Uppföljning av åtgärder Barnenkäten Föräldraenkäter Revidering av den årliga planen mot Diskriminering och kränkande behandling. Arbetslagens kvalitetsredovisning Åtagande för skolan 2010/2011 Fortsätta kartläggningen av trygga/otrygga platser upp till årskurs 9. Prioritera rasttillsynen Utveckla dokumentationen Åtgärder Starta läsåret med genomgång av de begrepp som finns i lagarna om kränkande behandling och mobbning. Använda Jämos Husmodell för att kartlägga, både med elever och med personal Följa upp området trygghet i alla klassråd Utveckla rutiner kring dokumentation av konflikter och kränkningar Uppföljning av åtgärder Klassråd, klassens kvalitetsrapport Föräldraenkäter Revidering av den årliga planen mot Diskriminering och kränkande behandling Arbetslagens kvalitetsredovisning 28

Ekosystem i balans Mål VP 2009/VP 2010: - Alla elever förstår grundläggande ekologiska sammanhang Åtagande 2009/2010 Öka andelen positiva svar i enkäterna Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 7,8 7,3 8,6 6,1 7,8 Skolans senaredel (elevenkät) 08/09 09/10 09/10 09/10 09/10 Ekosystem i balans 6,1 6,1 7,8 4,7 5,8 Analys av måluppfyllelse inom ekosystem i balans De yngre elevernas resultat har gått ner. De klasser som har konkreta mål har de högsta resultaten. En högstadieklass skriver att de får kunskaper om miljöfrågor genom undervisningen i geografi, teknik, kemi, biologi, fysik, SO och genom information från matsalen. Ett arbetslag berättar att de ansökt om att få delta i kommunens projekt handla hållbart. De tänker också genomföra ett miljöprojekt. Flera klasser har också förslag på gemensamma miljöprojekt som alla klasser ska jobba med. Åtagande för skolan 2010/2011 Vi ska ha olika miljöprojekt på skolan så att miljöfrågorna hålls levande. Åtgärder från olika arbetslag Ett speciellt studiematerial används i åk 2. Praktiskt arbete med skolans miljö. Årsövergripande tema om miljö Arbeta med kretslopp och sopsorteringen Vi kommer att arbeta med olika miljöfrågor under året Delta i projektet handla hållbart Integrera miljöfrågor i alla ämnen Uppföljning av åtgärder Elevenkäten 29

8. UPPFÖLJNINGAR SOM GÖRS I SKOLAN 2010/2011 Månad Vad följs upp Metod Ansvar September LUS 23 -uppföljning Rektor Pedagoger September- Kvalitetsredovisning 2009/2010 Dialogsamtal oktober Arbetsplan/Överenskommelse 2010/2011 Rektor November November Januari/ Februari Kontinuitet i lärandet Förskola-förskoleklass LUS uppföljning Elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen klasser 1-9 Elevernas uppfattning om skolverksamheten Föräldrarnas uppfattning om skolverksamheten Föräldrarnas uppfattning av fritidshemsverksamheten Föräldraenkätförskoleklass Blankett Klasskonferenser Elevenkät Föräldraenkätskola Föräldraenkätfritidshem Verksamhetschef Enkät Rektor Kvalitetsavdelning Rektor Pedagoger Mentorer/klasslärare Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari Barnens uppfattning om fritids Barnenkät Fritidspersonalen Februari LUS -uppföljning Rektor Pedagoger Mars Arbetslagen utvärderar utifrån årets arbetsplan Utvärderingsmall Arbetslagen ar Mars-juni Skola och omvärlden Självvärdering Rektor Arbetslagsledare Maj LUS -uppföljning Rektor Pedagoger Juni Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 3 24 Elevernas ämneskunskaper i basämnena i skolår 5 25 Elevernas ämneskunskaper i basämnena 26 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen 27 Elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen klasser 1-7 Nationella prov åk 3 Nationella prov åk 5 Betyg åk 9 Blankett Rektor Mentorer/klasslärare Juni Skolans kvalitetsredovisning 2010/2011 och arbetsplan 2011/2012 färdigställs Rektor 23 LUS- Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 24 Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 25 Här mäts andelen elever som bedöms uppnå målen i kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 5. 26 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i basämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. 27 Här mäts andel elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i åk 9. 30

BILAGOR Bilaga 1 Grundskolenämndens målbild 2010 Vision: Verksamhetsidé: Delaktighet Vi rustar barnen och eleverna för livet Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets kvalitetsredovisning-arbetsplan. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens verksamhetsberättelse. Mätsystem och styrtal Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har resultaten till allra största del tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga elever och föräldrar. Styrtal Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på elevernas och föräldrarnas upplevelser av verksamheten. Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete. 31