MÖNSTERÅS KOMMUN Budget 2016 EFP 2017-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-15
Budget 2016 samt ekonomisk flerårsplan 2017-2018 för Mönsterås kommun Inledning Arbetet med budget och ekonomisk flerårsplan görs i enlighet med den budgetprocess som infördes under 2006 års budgetarbete. Denna innebär i stort att kommunfullmäktige antar nämndernas ramar i juni månad och att nämnderna gör detaljbudget mellan juni och oktober. En avstämning görs sedan mot budgetpropositionen och eventuella redigeringar görs under hösten i en budgetrapport. Ekonomisk översikt Konjunkturbedömning Den globala återhämtningen och den relativt svaga kronan bidrar till att den svenska exporten tar fart efter flera år av svag utveckling skriver Konjunkturinstitutet (KI) i sin rapport från mars 2015. De närmaste två åren väntas exporten öka med ca 5 procent per år. Draghjälpen från exporten gör att även BNP växer med över 3 procent både 2015 och 2016 Återhämtningen i ekonomin har dröjt eftersom efterfrågan i omvärlden varit svag, vilket hållit tillbaka svensk export och bromsat konjunkturuppgången. Ökad sysselsättning, stigande reallöner och skattesänkningar har stimulerat hushållens konsumtion, men de har samtidigt ökat sitt sparande till historiskt höga nivåer. Nu syns försiktigt positiva signaler om att den globala konjunkturen förbättras, om än långsamt. I euroområdet ser återhämtningen ut att stå på fastare grund. Orsaken är bland annat det lägre oljepriset och ECB:s mer resoluta penningpolitiska åtgärder. Denna utveckling är positiv för svensk arbetsmarknad. Både anställningsplaner och antalet nyanmälda lediga platser är på en hög nivå. Sysselsättningen väntas därför öka med 1,4 procent i år och fortsätta att öka i ungefär samma takt de följande två åren. Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i ekonomirapporten från april 2015. År 2015 är sista året då sektorn kan räkna med återbetalning från AFA Försäkring. Detta, tillsammans med det faktum att skatteintäkterna utvecklas gynnsamt 2015 gör att ekonomin hålls i schack ytterligare ett år, i alla fall för kommunerna 1 sammantaget. Skillnaderna är stora mellan olika kommuner, och landstingen har det generellt sett besvärligare. Enligt SKLs prognoser bjuder framtiden på ett större demografiskt behov nationellt och skatteintäkterna beräknas öka långsammare, vilket gör att det kommer att krävas skattehöjningar både i kommuner och landsting för att klara av att hålla resultaten över nollstrecket. Den offentliga sektorns finansiella sparande uppvisade ett underskott motsvarande 2,1 procent av BNP under 2014. Underskottet har gradvis ökat de senaste åren. SKL räknar med att årets underskott som andel av BNP näst intill halveras jämfört med föregående år. Förklaringen ligger i att tillväxten tar bättre fart vilket innebär att både inkomster och utgifter för staten ökar. Även om den offentliga konsumtionen ökar i år så ökar den inte i samma takt som BNP. Kalkylerna når dock inte det offentligfinansiella sparandet upp till riksdagens mål om ett överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel. För att nå målet år 2018 skulle det, utöver de skattehöjningar som motsvarar 20 miljoner kronor som SKL beräknar för kommunsektorn, krävs budgetförstärkningar på närmare 60 miljarder kronor. Arbetsmarknad och lönebildning De senaste årens relativt starka utveckling av sysselsättning och arbetade timmar har lett till att arbetsmarknadsgapet, skillnaden mellan uppmätta antal arbetade timmar och den skattade nivån för arbetade timmar i konjunkturell balans, succesivt har minskat och uppskattades till drygt en procent 2014. Den allt starkare BNP-tillväxten innebär att det finns förutsättningar för en fortsatt sysselsättningsökning. Under andra halvåret 2016 beräknas arbetslösheten sjunka ned till 6,6 procent och den andel av befolkningen i åldern 15 74 år som ingår i arbetskraften uppgår till 71,6 procent. Det är nivåer som innebär att inflationen därefter når upp till runt 2 procent. Att arbetsmarknadsgapet sluts 2016 innebär att sysselsättningsutvecklingen blir mer beroende av befolkningsförändringar och befolkningen förväntas öka relativt långsamt. Antalet arbetade timmar ökar därför endast med 0,3 0,4 procent 2017 och 2018
Kommunernas ekonomi Kommunernas resultat för 2014 uppgick till 10,6 miljarder och ligger därmed i linje med vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. En femtedel av kommunerna redovisade dock ett negativt resultat. En bra utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. En något sämre skatteunderlagsutveckling 2017 och 2018, i kombination med rejält ökade investeringsbehov, ställer ökade krav på effektiviseringar för att inte resultatet ska försämras. Kommunernas verksamheter finansieras i huvudsak med skatteintäkter, dessa står för mer än två tredjedelar av kommunernas totala intäkter. Skatteintäkterna har i genomsnitt växt med knappt 3,9 procent per år under senaste tio årsperioden uttryckt i löpande priser samtidigt som skattesatsen sänkts med 11 öre, justerat för skatteväxlingar. Under samma period ökade kostnaderna med 3,7 procent i genomsnitt per år. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under 2000 2012. Under åren 2013 2015 växlas de upp och förväntas 2015 2020 uppgå till 1,3 procent per år. Det är inom grund- och gymnasieskolan som ökningarna kommer att vara störst. Beräknad volymförändring inom kommunala verksamheter 1 miljard avsätts till äldreomsorgen 2015 och 2 miljarder årligen 2016 2018. Det generella statsbidraget ökar med 734 miljoner för 2015 och 2,2 miljarder år 2016 och 2,6 miljarder från 2017 som kompensation för att nedsättning av socialavgifterna för unga slopas. Den sedan tidigare aviserade satsningen på lågstadiet ligger fast med 2 miljarder per år från 2015. Minskade barngrupper i förskolan, 415 miljoner 2015 och 830 miljoner från år 2016. Klimatinvesteringar i kommuner och regioner anslås med 125 miljoner i år och där-efter 600 miljoner. Upprustning av skollokaler, 15 miljoner i år och 330 miljoner 2016 2018. Satsning på ungdomar i jobb år 2015 178 miljoner för att uppgå till 3,5 miljarder år 2019 Skatteunderlag Skatteintäkterna är kommunernas största inkomst. Även små förändringar av skatteunderlaget får påtagliga effekter på kommunens ekonomi. Den faktor som styr kommunernas skatteintäkter är skattekraftsutvecklingen i riket, vilket i sin tur påverkas av sysselsättningsutvecklingen, dvs. antalet arbetade timmar. En procents ökning/minskning av skatteunderlaget i riket påverkar skatteintäkterna för Mönsterås kommun med cirka 5 miljoner per år. Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen har däremot, på kort sikt, mindre betydelse med anledning av inkomstutjämningssystemet som utjämnar skattekraften mellan kommunerna. Befolkningsutvecklingen i den egna kommunen är däremot mycket viktig. En ökning av befolkningen med 100 personer ger ökade skatteintäkter och statsbidrag med cirka 5,1 mnkr. Olika skatteunderlagsprognoser 2014 2018, procentuell förändring från föregående år (SKL cirkulär 2015:15) Budgetpropositionen Den 15 april presenterade regeringen 2015 års vårändringsbudget (2014/15:99) och 2015 års ekonomiska vårproposition (2014/15:100). Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: Tillväxten som lagts i SKL:s prognos ligger 0,6 procentenheter högre för 2016 i jämförelse med den prognos som lades i budgetpropositionen 2015. Detta innebär, i stort, att skatteunderlaget ökar något i 2
jämförelse med de förutsättningar som kommunen hade vid beslutet om efp i samband med budget 2015. Befolkning Beräkning av kommunens skatteintäkter görs på underlag från SKL. Beräkningen är också baserad på befolkningssiffran per den 1 november årligen. I flerårsprognosen ligger beräkningen på oförändrad befolkning. Antalet invånare i Mönsterås kommun uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 13 057 Jämfört med årsskiftet dessförinnan ökade kommunens befolkning med 108 personer. Det är befolkningsuppgifterna per 1 november som ligger till grund för skatte- och statsbidragsinkomsterna för det kommande året. Mönsterås kommun har som ett strategiskt inriktningsmål att successivt öka befolkningen. Befolkningstal samt prognos på befolkningsmängd 2014-2018 2014 2015 2016 2017 2018 Budgetprognos 12 850 13 040 13 040 13 040 13 040 Utfall 1/11 12 927 13 063 Utdebitering Skattesatsen för Mönsterås kommun är 21,41 kronor och är oförändrad från föregående år. Ekonomisk utveckling Mönsterås kommun Budgetprocessen Budgetarbetet får en intensivare fart efter att vårpropositionen släppts. Årets ekonomidag hölls den 24 mars, där nämndernas presidier, förvaltningschefer och ekonomer deltar. Under mötet presenteras föregående års resultat samt en bedömning om verksamheten för innevarande år och för flerårsplanen. Budgetberedningen behandlar sedan förvaltningarnas förslag och väger detta mot de förutsättningar som skatteunderlaget medger. Budgetberedningen tar fram ett förslag till kommunstyrelsen som sedan lägger fram förslaget till kommunfullmäktige under juni månad. De beslut som tas av kommunfullmäktige i juni innehåller nämndernas ramar för driftbudget, investeringsbudget, övergripande mål och skattesats. Under våren arbetas underlaget fram med underlag som kommer fram från ekonomidagen, årsbokslut, delårsbokslut, nyckeltal samt fördjupade genomgångar med vissa nämnder/förvaltningar. 3 Under våren fastställs även de övergripande och riktade målen samt uppdrag. Under perioden juli till och med oktober arbetar nämnderna/förvaltningarna fram en detaljbudget. Nämndernas detaljbudgetar med texter redovisas sedan i en budgetrapport där även avstämning mot skatte- och bidragsintäkter, lönerevidering samt förändrade yttre förutsättningar redovisas och behandlas. Budgetrapporten tas under kommunfullmäktigesammanträdet i december Kommunens taxor beslutas på kommunfullmäktigesammanträdet i november för att de ska kunna träda ikraft vid årsskiftet. Budgetprocessen för budget 2016 med efp 2017-2018 behandlas vid datumen nedan. Mars April Maj Juni Augusti 24 Ekonomidag / Budgetberedning KSAU mfl 31 Budgetberedning KSAU 14 Budgetberedning 29 Vårprop 29 SKL info om vårprop 29 Budgetberedning information om vårproppen KSAU 5 Information om vårproppen KS 19 Budgetberedning KSAU 26 Behandling av budget KSAU 9 Behandling av budget och delår KS 15 Behandling av budget och delår KF 14 SKL presenterar skatteunderlagsprognos September 29 Detaljbudget för KS förvaltningar KSAU Oktober November December 6 Information om budgetarbete Tek KLK KS 8 SKL presenterar skatteunderlagsprognos 13 Budgetpropositionen 12 Sista inlämningsdag för nämndernas taxor Samtliga förv 19 Sista inlämningsdag för nämndernas internbudgetar Samtliga förv 3 Behandling av taxor och budget KSAU 3 Budgetrapport från nämnder (bun, soc) KSAU 17 Behandling av taxor KS 24 Budgetrapport för budget KSAU 30 Behandling av taxor KF 1 Budgetrapport för budget KS 14 Budgetrapport för budget KF
Löner och sjukfrånvaro Löneutvecklingen är en stor faktor för utvecklingen av kommunens ekonomi. Nämnderna kompenseras fullt ut för löneökningarna när förhandlingarna är slutförda. Löneökningspotten budgeteras centralt för planperioden och fördelas efter att löneförhandlingarna för respektive år är klart. En procents löneökning innebär en ökad kostnad med cirka 4,6 mnkr. Arbetsgivaravgiften för 2016 bedöms bli oförändrad och läggs till 38,46 procent i enlighet med rekommendationer från SKL. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på förutsättningarna att alla investeringar genomförs och håller budget. Avskrivningsbeloppet läggs från halvåret om det inte finns kända tider för när kostnaden uppstår. Nämnderna/förvaltningarna har kompenserats för ökade/minskade kostnader. Interna kostnader och intäkter Under 2015 kommer en ny metod för att arbetas fram för att tydliggöra de interna kostnaderna och intäkterna. Det system som används ger inga incitament för att effektivisera de flöden som sker kommuninternt. Det nya arbetssättet ska börja gälla från och med budget 2016 och kommer att innebära stora förändringar i arbetssätt och även i budgetprocessen. Finansiella mål Mönsterås kommun ska bedriva en sund och hållbar ekonomisk politik som inte belastar kommande generationer. För att uppnå detta ska resultatet ligga på en sådan nivå att kommunen klarar eventuell revidering av skatteunderlaget. För att soliditet och likviditet skall hålla en god nivå läggs följande finansiella mål. Kostnaden för den löpande verksamheten bör inte överstiga 98 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det innebär att resultatet över en mandatperiod bör uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringarna för den skattefinansierade verksamheten skall ske utan nyupplåning över mandatperioden. Undantag är om investeringen är externt intäktsfinansierad. För den taxefinansierade verksamheten skall nyinvesteringarna finansieras via 4 den av fullmäktige beslutade taxan och tidigare års fonderingar. Taxornas storlek ska vara i likhet med snittet i länet eller jämförbara kommuner. Vatten, avlopp och renhållning skall finansieras till 100 procent av taxan. Övergripande verksamhetsmål Verksamheterna skall utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. För att kunna skapa en övergripande bild över detta mäts verksamheterna på olika sätt. Enligt god ekonomisk hushållning skall verksamheterna ha mål som är tydliga och mätbara, visa på korta och långa perspektiv samt beakta nationella mål. Uppföljning av målen sker vid delårsbokslut och årsbokslut. Mönsterås kommuns övergripande verksamhetsmål ska, följas upp, och visa vad kommunen gör för att nyttja skattekronorna effektivt. Målen ska verka för att ge bästa möjliga service till invånarna och företagen samt främja förutsättningarna för miljön och de anställda. En annan viktigt faktor är att se till att ge bra förutsättningar för åren framöver. För att förstärka de största verksamheterna finns en fördjupning på vård, skola och omsorg. Verksamheterna skall därför, på ett mätbart sätt, redovisa vad som görs inom följande målformuleringar. 1. Attraktionskraft Mönsterås regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i Under 2012-2013 har en tillväxtstrategi arbetats fram och beslutats. Dokumentet innehåller mål för samtliga av kommunens verksamheter samt de kommunägda bolagen. Tillväxtstrategin sträcker sig mellan åren 2013-2015 och ska sedan revideras. Samtliga förvaltningar/nämnder och de kommunägda bolagen ska vid delårsredovisningar samt vid bokslutet redovisa vad som har gjorts för att uppnå de mål som beskrivs i tillväxtstrategin. Delområden som tas upp i tillväxtstrategin är: Fler i Mönsterås Kommunikation och infrastruktur Hållbar planering och attraktivt boende Kulturplan Föreningsliv och det civila samhället Jämställdhet Natur och turism Service och bemötande Näringslivsklimat Entreprenörskap och nyföretagande Handelsutveckling
Offentlig service Barn och ungdomar Mångfald - integration 2. Kommunens frisktal skall vara över 95,0 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. 3. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. 4. Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2019 5. Mönsterås kommun och dess bolag ska verka som en enhet och visa på en helhetssyn. Samarbetet mellan samtliga nämnder/förvaltningar och styrelser ska utvecklas och vara aktivt i syfte att gynna den enskilde individen. Riktade övergripande verksamhetsmål Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar med öppna jämförelser. Mätningarna syftar till att lättare kunna göra jämförelser mellan kommuner och dess verksamheter med målet att ständigt förbättra verksamheten genom att framhålla goda exempel. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med ekonomiavdelningen ska fortlöpande tydligt redovisa elevtalen för åren framöver samt hur detta påverkar organisationen. Målen nedan gäller för 2015 och ska revideras Det långsiktiga målet med Barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att alla barn och elever ska nå full måluppfyllelse: Minst 95 % av elever och barn är trygga i våra verksamheter. Minst 90 % anser sig ha tillräckligt med inflytande. Minst 95 % av eleverna i Musik & Kulturskolan upplever att verksamheten har hög kvalitet. Minst 95 % av eleverna/föräldrarna tycker att de har tillräckligt med stöd för att klara skolarbetet. Minst 95 % av föräldrarna till barn i barnomsorg upplever att verksamheten har en hög kvalitet. Minst 95 % av eleverna ska nå kunskapskraven i årskurserna tre och sex. Minst 90 % av eleverna som lämnar grundskolan ska vara behöriga till sökta nationella gymnasieprogram. Andelen elever som erhåller slutbetyg från gymnasiet inom tre år ska vara minst 90 %. Vardera skola ska uppnå minst ett meritvärde på 210 poäng. Enheterna ska öka sina uppnådda verksamhetsmål med 5 % i de mål man ligger under delmålet och med 1 % om man ligger över delmålet. De enheter som inte når målen skall formulera en tydlig åtgärdsplan i syfte att förbättra sin måluppfyllelse till nämnden i direkt anslutning till att resultaten från enkät och prov/betyg presenteras. Socialnämnden Socialnämndens verksamhetsmål har arbetats fram i samarbete mellan politiker och personal. Verksamhetsmålen syftar till att höja kvaliteten för de personer som behöver stöd inom ramen för socialnämndens verksamhetsområden. En prioritering är gjord där socialnämnden för närvarande kommer att fokusera på följande tre övergripande verksamhetsmål: Målen nedan gäller för 2015 och ska revideras Att fler personer har en utvecklande sysselsättning Att utveckla det förebyggande arbetet för att minska förekomsten av trycksår, fall och undernäring Att omsorgstagaren ska uppleva en hög grad av delaktighet och trygghet. Omsorgen ska kännetecknas av respekt för den enskilde Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2016 har 2015 års budget använts. Nämndernas anslag i budget 2016 2018 anges i 2015 års lönenivå. Budget för löneökningar tilldelas efter det att lönerevisionen 2015 är klar. 5
För 2017-2018 har löneökningspotten beräknats enlig SKL:s prognos över vad lönerevisionerna beräknas att medföra. Budgeten har lagts under finansiella kostnader och intäkter. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer nämnderna att kompenseras från den centrala potten. Cirka 70 procent av driftbudgeten är lönekostnader. Den centrala lönepotten används för kompensation inom de löneavtal som potten avser. Enskilda löneförändringar till följd av nyrekrytering med mera kompenseras inte. I budget 2016 och ekonomisk planering 2017 2018 har inte någon uppräkning/nedräkning gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina detaljbudgetar. Genom att interna kostnader och intäkter ska förtydligas ska samtliga nämnder och förvaltningar även budgetera dessa medel tillsammans med den förvaltning som säljer tjänsterna. Driftbudget 2016 2018 Skatteunderlagsberäkningen som bygger på SKLs beräkningar efter vårpropositionen, styr i mångt och mycket den ram som kan läggas ut till förvaltningarna. Cirk 15:15 Cirk 15:15 Cirk 15:15 Cirk 15:15 Cirk 15:15 Beräkningar för kommunen Vårprop Vårprop Vårprop Vårprop Vårprop Kronor per invånare 2015 2016 2017 2018 2019 Skatteintäkter 528,75 552,68 570,35 588,88 606,67 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 118,89 124,27 128,27 132,43 136,45 Kostnadsutjämning -13,24-8,24-8,24-8,24-8,24 Regleringsbidrag/-avgift -0,50-3,10-5,69-9,15-12,58 Strukturbidrag 1,36 1,36 1,36 1,36 1,36 Införandebidrag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 LSS-utjämning (inkl införanderegle 6,09 7,57 7,57 7,57 7,57 Summa intäkter 641,35 674,53 693,62 712,85 731,23 Slutavräkning 2014, korrigering -0,52 0,00 0,00 0,00 0,00 Slutavräkning 2015 1,56 0,00 0,00 0,00 0,00 Slutavräkning 2016 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa intäkter (inkl. avräkning) 642,39 674,53 693,62 712,85 731,23 Fastighetsavgift 24,77 24,49 24,24 24,01 23,81 Ny skatteutjämn ing Totalt skatteunderlag 667,16 699,03 717,86 736,86 755,04 SKL:s prognos över de framtida planeringsförutsättningarna visar på att de kommunala verksamheterna kommer att öka i volym. För att få ett bättre underlag har en ekonomisk analys beställts av SKL. Analysen ska beskriva hur Mönsterås verksamheter påverkas av den framtida demografin och vilka konsekvenser detta ger för inkomst-/utgiftsbehovet. Rapporten ska presenteras under hösten 2015 och ligga till grund i budgetplaneringen framöver. Skatteunderlagsprognoser från SKL cirkulär 15:15 för åren 2015 2019 I samband med regeringens höstbudget 2013 presenterades ett förändrat skatteutjämningssystemet som gäller från 2014. Cirkuläret under våren nämner en regleringspost som tas från det generella statsbidraget. För 2016 beräknas denna till 22 kronor per invånare för samtliga kommuner. 2014 2015 2016 2017 Skatteutjämning kr/inv 425 425 425 425 Regleringspost kr/inv -280-88 -22-9 Skatteutjämning mnkr 1,86 4,31 5,16 5,32 6
Nämndsramar 2016 2018 De medel som läggs ut under våren har prioriterats med de förutsättningar som erhållits från bl a vårpropositionen. Om budgetpropositionen innehåller riktade satsningar inom något område som budgetberedningen riktat medel till innan budgetpropositionen varit känd kan dessa satsningar förändras under hösten. Övergripande För samtliga förvaltningar har ett effektiviseringskrav lagts in med 1 procent av bruttokostnaderna (exklusive avskrivningar, taxefinansierad verksamhet samt interkommunala ersättningar). Totalt blir effektiviseringskravet 6,88 mnkr. Beskrivningen över ramförändringarna nedan är beskrivet exklusive de inlagda effektiviseringskraven. Kommunstyrelsen Kommunledning: Kommunledning minskas med 2,5 mnkr. Dessa medel var ämnade att kompensera för ökade behov inom socialförvaltningen och läggs nu in till socialnämndens ram. Teknisk förvaltning: Tekniska förvaltningens ram ökas med 1,0 mnkr till följd av ökat antal lokaler i Ljungnäs och Blomstermåla. Medlen är till för driftkostnader samt kost och städ. Barn och utbildningsnämnd Ramen ökas med 6,5 mnkr för att kompensera för ökat antal elever. Socialnämnden Ramen ökas med 8,5 mnkr till följd av ökade behov inom främst vård och omsorg.. 7
Driftbudget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Budget Budget 1 procent Ramar Budget (mnkr) 2015 2016 av kostn. förändring 2016 Kommunledning 13,57 13,57-0,14-2,50 10,92 Kommunledningskontor 38,23 38,23-0,34 37,89 Tekniskt kontor 105,47 105,47-1,06 1,00 105,40 Byggnadsnämnd -0,12-0,12 0,00-0,12 Kommunala bolag 2,41 2,41 0,00 2,41 Föreningsnämnd 2,93 2,93-0,03 2,90 Kulturnämnd 7,18 7,18-0,07 7,11 Miljönämnd 3,62 3,62-0,05 3,58 Barn- och utbildningsnämnd 228,85 228,85-2,20 6,50 233,15 Socialnämnd 241,48 241,48-2,99 8,50 246,99 Övriga nämnder 2,03 2,03 0,00 2,03 Nämnderna totalt 645,64 645,64-6,88 13,50 652,26 Finans 26,26 39,90 4,15 44,04 Skatter- och bidrag -672,02-699,03-699,03 Ram 0,12 13,49 6,88-17,65 2,72 Budget med flerårsplan Budget EFP EFP (mnkr) 2016 2017 2018 Kommunledning 10,92 10,92 10,92 Kommunledningskontor 37,89 37,89 37,89 Tekniskt kontor 105,40 105,40 105,40 Byggnadsnämnd -0,12-0,12-0,12 Kommunala bolag 2,41 2,41 2,41 Föreningsnämnd 2,90 2,90 2,90 Kulturnämnd 7,11 7,11 7,11 Miljönämnd 3,58 3,58 3,58 Barn- och utbildningsnämnd 233,15 233,15 233,15 Socialnämnd 246,99 246,99 246,99 Övriga nämnder 2,03 2,03 2,03 Nämnderna totalt 652,26 652,26 652,26 Finans 44,04 63,75 84,60 Skatter- och bidrag -699,03-717,86-736,86 Ram 2,72 1,84 0,00 8
Investeringsbudget 2016 2018 Kommentarer kring större investeringar Mönsterås stadsnät Budgeteras med 10 mnkr per år. Plan över vilka områden som ska byggas kommer i en särskild rapport. Vatten och Avlopp Vattenverk: Planerat skalskydd i Sandbäckshult och Finsjö. Avloppsverk: Större arbeten i Gäddenäs som innefattar bland annat kväverening, tub, tak samt rivning av rötkammare. I flerårsplanen finns även tub i Nynäs. Sanering: Kommunen har en saneringsplan och har en budget för 3,0 mnkr per år för att utföra dessa arbeten. Vattenmätare: Under en period ska samtliga vattenmätare (cirka 5 000 st) bytas ut mot ultraljudsmätare som kan fjärravläsas. Nya VA områden planeras för Torp, Solberga, Ramsås samt Skälleryd under planeringsperioden Avfall Under avfall ligger de största kostnaderna för inköp av renhållningsfordon. Lokalförsörjningen Under Skolfastigheter finns budget för bl a investeringar för fritidslokaler. Utöver dessa medel finns även Timmernabbens förskola som påbörjades under 2015 och ska färdigställas 2016. Under miljö- och energiåtgärder planeras utbyte av Ljungnässkolans ventilationssytem samt åtgärder i samband med underhållsarbeten. Två köksombyggnader ligger budgeterade. Först ut är Åshagas kök med 6,1 mnkr. Arbetet påbörjades 2015 och är där budgeterat med 5,8 mnkr.under 2017 beräknas ombyggnation av Torshagas kök med 2,4 mnkr. Nya tak på förskolan Blomman, Skytteanska skolan och Föreningshuset budgeteras 2017. Mark Hamnområdets försköning sker i etapper. Två bryggor är färdiga. Nästa steg är färdigställande av etapp 2 med dansbrygga och latrintömningsstation samt etapp 3 som är en brygga öster om Kalmar lantmän. Räddningstjänst Investeringarna för räddningsmaterial, rökdykarutrustning och skyddskläder sker i enlighet med plan. Räddningsfordonen som ligger i planperioden är under 2016 en FIP-bil (Första InsatsPerson) och lastväxlarflak. Under 2017 har en tankbil och en FIP-bil. Under 2018 finns ett lastväxlarflak. Gata/Park De friluftsanläggningar som finns med i planen är badplatsen vid Oknös färjeläge, naturlek Jungnerholmarna. För samt övriga bad- och lekplatser. Finns 1,3 mnkr. Ombyggnad av gator görs Häradshövdingegatan 2016, Mölstadvägen 2017 samt Ölandsgatan 2018. För ombyggnad gc-vägar budgeteras för Mönsterås- Timmernabben 2016-2017 med 5,0 mnkr för 2018 finns 1,0 mnkr för att åtgärda felande länkar. Gatubelysning är medel för seriebyten och belysning utmed cykelvägen Ålem-Timmernabben. Verksamhetssystem För 2016 planeras inköp av ärende- och diariehanteringssystem. Kostnaden är budgeterad till 1,0 mnkr. Eftersom det inte gått ut något anbud ännu är beloppet osäkert. Ekonomisystemet ska versionsbytas. Det version som finns idag kommer supporten att avslutas på under 2016. Den största investeringen är byggnation av familjecentral som görs i tre etapper. I budgeten för 2015 finns 4,0 mnkr som ska används till förprojektering. Stor del av ytan ska hyras ut till landstinget som är ansvariga för familjecentralen. För att ersätta två avdelningar på Eken samt Blåklockan ska en ny förskola med fyra avdelningar byggas. Placeringen är ännu inte beslutad. Utredning pågår var det största upptagningsområdet är för att sedan hitta ett lämpligt område för byggnation. 9
Uppdrag Övergripande Varje nämnd, styrelse och förvaltning har i uppdrag att arbeta med verksamhetsutveckling för att alla delar i verksamheten ska bedrivas så effektivt som möjligt utifrån medborgarnas behov. Befintliga verksamheters arbetssätt ska granskas och utvärderas för att skapa utrymme för nya behov och nya verksamheter. Redovisningen ska även innehålla bl a investeringar som ger bättre förutsättningar och effektivare arbetssätt för personal och invånare. Nämnder och förvaltningar ska redovisa förslag till åtgärder som främjar frisktalet och leder till att frisknärvaron ökar. Redovisning ska ske i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunen är delaktiga i ett stort antal projekt, både i egen regi och tillsammans med andra. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att i delårsbokslutet per augusti beskriva pågående projekt. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att återkomma med förslag om ökad konkurrensutsättning. Speciella uppdrag riktas till: Tekniska förvaltningen ska särskilt utreda renhållningsverksamheten och möjlighet till samverkan och/eller entreprenad. Inom kommunens olika verksamhetsområden pågår ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att utveckla den kommunala servicen och dess kvalitet. Samtliga nämnder och förvaltningar ska aktivt verka för att öka 24-timmarstjänsterna på hemsidan. Nämnder och förvaltningar ska årligen justera taxor och avgifter till den rådande kostnadsutvecklingen samt omvärlden samt i förhållande till den verksamhetsutveckling som är kopplat till taxan. Mönsterås kommun har under de senaste åren haft en förhållandevis bra befolkningsutveckling. En stor del av befolkningsökningen beror på inflyttning från utlandet. Mot den bakgrunden är det angeläget att den kommunala organisationen på alla nivåer arbetar aktivt med integrationsfrågor och etableringsarbete. Nämnder och förvaltningar samt kommunens bolag ska redovisa sitt integrationsarbete i del- och årsrapporter. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att redovisa effektiviseringens effekt under hösten 2015. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige presidium får i uppdrag att återkomma med förslag angående ökad medborgardialog samt förslag på vitalisering av kommunfullmäktiges sammanträden. Kommunstyrelsen får i uppdrag tillsätta en arbetsgrupp som ska se över nämndsorganisationen och återkomma med ett förslag under 2016. Nya organisationen ska kunna träda ikraft vid årsskiftet 2016/2017. Södra Cell har i samarbete med kommunen ett pågående planarbete söder om anläggningen. Ett arbetsplatsområde på sammanlagt ca 60 hektar. Området har tillgång till överskottsenergi från Södra Cells anläggning, järnväg, hamn med flera viktiga tillgångar. Planen beräknas bli klar till halvårsskiftet 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett projekt för marknadsföring/utveckling av området. Det nya Landsbygdsprogrammet för den kommande sjuårsperioden år 2014 2020 omfattar totalt 36 miljarder kronor vilket är drygt en miljard högre än när den förra programperioden inleddes. Kustlandets LEADER-projekt har godkänts för kommande programperioden. Kommunledningskontoret får i uppdrag att sprida information och kunskap om Landsbygdsstödet samt om EU:s strukturfonder för att därigenom se vilka medel det finns för att främja landsbygdsutveckling, miljöinsatser samt jobb tillväxt i Mönsterås kommun. Kommunledningskontoret får i uppdrag att utreda konsekvenserna kring att lägga Mönsterås Stadsnät i ett bolag. Utredningen ska vara klar under september 2015. Tekniska förvaltningen ska årligen redovisa en uppdaterad underhållsplan som även innehåller energieffektiviseringar för kommunens fastigheter enligt de prioriteringar som kommunstyrelsen beslutat för kommunstyrelsens arbetsutskott. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att presentera en VA plan för kommunen. Arbetet pågår och beräknas vara klart under hösten 2016. Syftet med detta är att få en genomarbetad plan för fortsatt utbyggnad av gemensamt VA inom i första hand kustområdena och andra vattennära områden. Syftet med planen är att skapa en långsiktigt hållbar VA-planering i kommunen. Planen ska ingå som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. 10
Tekniska kontoret arbetar på uppdrag av Kommunstyrelsens arbetsutskott med en avfallsplan som ska presenteras under hösten 2015. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under hösten 2015 genomföra en kartläggning samt teckna en överenskommelse lokalt med arbetsförmedlingen om fördjupat samarbete kring att minska ungdomsarbetslösheten ytterligare. Överenskommelsen beräknas träda i kraft 2015-12-31 och ligger till grund för lokala satsningar och möjliggör nationellt stöd i olika arbetsmarknadspolitiska satsningar och ersättningar. Målgrupp för överenskommelsen är samtliga ungdomar mellan 16 och 24 år, bosatta i kommunen som varken studerar, arbetar eller som är undersysselsatta. I Mönsterås kommuns arbete ingår att särskilt bearbeta de lokala företagen, för att introducera framtidens arbetskraft och stödja rekryteringar. Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Socialnämnden får i uppdrag att revidera nämndens riktade mål Socialnämnden får i uppdrag att göra en fördjupad analys över verksamheten och vilka behov som finns framöver. Uppdraget ska presenteras under oktober 2015. Analysen ska bl a göras utifrån demografin. Socialnämnden beslutade i februari att utreda hur de inom ramen för biståndsbedömning kan införa ett för brukaren eget inflytande över beviljad tid. Uppdraget ska redovisas även för kommunstyrelsen under hösten 2015. Socialnämnden får i uppdrag att göra en översyn av den dagliga verksamheten för dementa. Översynen ska visa på verksamhetsinnehåll och förslag på lämplig geografisk placering samt lokalernas utformning. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att revidera nämndens riktade mål. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att beskriva förskoleverksamheterna utifrån olika behov, och även beskriva pedagogisk inriktning, flexibilitet, personal, god arbetsmiljö, lokalytor, barngruppers storlek samt utemiljö och återkomma till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att återkomma med en redovisning över organisation och struktur på studie och läshjälp samt lovskola som ett led i att nå ökade meritvärden och måluppfyllelse. Redovisningen ska lämnas till kommunstyrelsen under oktober 2015. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda åtgärder för att stärka underlaget för gymnasieskolan. Utredningen ska också beskriva hur man kan arbetar med mindre grupper samt förslag på inriktningar som t ex utbildningar inom skogsbruket. I investeringsbudgeten upptas sammanlagt 30 miljoner för fyra förskoleavdelningar fördelat på åren 2016-2017. Barn- och utbildningsnämnden tillsammans med tekniska kontoret ska redovisa alternativ till kommunalt ägda lokaler för verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda förskoleverksamheten. Utredningen ska bland annat visa på alternativ förskoleverksamhet som t ex naturdagis, montessori eller liknande. Verksamheten kan bedrivas både i kommunal och/eller privat regi. 11
Skattesats Mönsterås kommuns skattesats för 2016 är lagd till 21,41 kronor, vilket är oförändrat från 2015. Lån och borgen Kommunens investeringar finansieras främst via det utrymme som avskrivningarna visar i resultaträkningen samt kommunens resultat. Om dessa medel understiger de beslutade investeringarna sker övrig finansiering genom nyupplåning. Kommunen Kommunens låneskuld vid utgången av 2014 är 30,0 mnkr. För 2016-2018 är investeringstakten hög och därför beräknas låneskulden att öka. För 2015 har nyupplåningen bedömts till 25 mnkr, dvs totalt 55 mnkr. För 2016 bedöms nyupplåningen till 60 mnkr, dvs totalt 115 mnkr. För 2017 bedöms nyupplåningen till 50 mnkr, dvs totalt 165 mnkr. För 2018 bedöms att ingen nyupplåning ska ske. Borgensåtaganden för kommunens bolag beslutas under budgetrapporten i december månad. 12
Investeringsbudget 2016 2018 Taxefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn 2016 2017 2018 Kommunedningskontor Publikt nät Kostnad 10 000 000 10 000 000 10 000 000 Stadsnät 10 000 000 10 000 000 10 000 000 Kommunledningskontor Totalt 10 000 000 10 000 000 10 000 000 Teknisk förvaltning Vatten- och avlopp Vattenverk, komplettering Kostnad 500 000 0 0 Avloppsverk, komplettering Kostnad 0 4 000 000 3 000 000 Pumpstationer, ombyggnader Kostnad 500 000 500 000 500 000 Vatten- o avloppsledningar sanerering Kostnad 3 000 000 3 000 000 3 000 000 VA-ledning Mönsterås-Timmernabben Kostnad 3 000 000 6 000 000 0 Dagvattenledningar Kostnad 500 000 500 000 500 000 Torp Kostnad 2 000 000 0 0 Vattenmätare Kostnad 1 000 000 1 500 000 1 000 000 Ramsås Kostnad 0 3 200 000 0 Solberga Kostnad 3 000 000 0 0 Skälleryd Kostnad 0 0 6 000 000 Vatten- och avlopp Totalt 13 500 000 18 700 000 14 000 000 Avfall Avfallsanläggning Mörkeskog Kostnad 500 000 500 000 500 000 Renhållningsfordon vågutrustning Kostnad 2 500 000 0 3 000 000 Containers och kärl Kostnad 250 000 300 000 300 000 Dagvattenhantering Kostnad 0 0 1 000 000 Lakvattenhantering Kostnad 0 0 1 000 000 Avfall Totalt 3 250 000 800 000 5 800 000 Tekniskt kontor Totalt 16 750 000 19 500 000 19 800 000 Summa taxefinansierad verksamhet 26 750 000 29 500 000 29 800 000 13
Skattefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn 2016 2017 2018 Ekonomiavdelning Ekonomisystem Agresso Kostnad 1 000 000 100 000 100 000 Ärende oc h diariehanteringssystem Kostnad 1 000 000 0 0 Ekonomiavdelning Totalt 2 000 000 100 000 100 000 IT-avdelning IT-infrastruktur Kostnad 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Servrar Kostnad 400 000 300 000 300 000 Fastighetsnät data Kostnad 600 000 500 000 500 000 Investering datorer/nät BUN Kostnad 3 500 000 3 500 000 3 500 000 IT-avdelning Totalt 9 500 000 9 300 000 9 300 000 Kommunledningskontor Totalt 11 500 000 9 400 000 9 400 000 Gemensamt Inventarier Kostnad 100 000 100 000 100 000 Gemensamt Totalt 100 000 100 000 100 000 Kost/Städ Måltidverksamhet Kostnad 150 000 150 000 150 000 Städmaskiner Kostnad 150 000 150 000 150 000 Kost/Städ Totalt 300 000 300 000 300 000 Lokalförsörjning Äldreboende Kostnad 500 000 500 000 1 000 000 Skolfastigheter: Fritidslokaler paviljonger mm Kostnad 5 000 000 500 000 1 000 000 Timmernabben förskola Kostnad 11 300 000 0 0 Skolgårdar Kostnad 0 700 000 700 000 Lekutrustning Kostnad 200 000 0 0 Övriga fastigheter Kostnad 400 000 500 000 600 000 Miljö- och energiåtgärder Kostnad 1 000 000 2 000 000 2 000 000 Måltider Kostnad 0 200 000 200 000 Rivning byggnader Kostnad 300 000 200 000 200 000 Köksombyggnader Kostnad 6 100 000 2 400 000 0 Säkerhetshöjande åtgärder Kostnad 250 000 300 000 300 000 Sporthallsgolv Kostnad 0 600 000 600 000 Tillgänglighet Kostnad 0 200 000 200 000 Tak Kostnad 0 0 2 500 000 - Familjecentral Kostnad 8 600 000 0 0 - Socialförvaltningen kontor Kostnad 19 000 000 0 0 - Vårdcentral Kostnad 0 34 500 000 0 Förskola Mönsterås 4 avd Kostnad 15 000 000 15 000 000 0 Lokalförsörjning Totalt 67 650 000 57 600 000 9 300 000 Mark Industrimark Kostnad 100 000 100 000 100 000 Kronobäcks industriområde Intäkt -500 000 0 0 Bostadsmark Kostnad 100 000 100 000 100 000 Hamnområdet Mönsterås Kostnad 1 000 000 0 3 000 000 Försäljning tomter Oknö Intäkt -3 000 000-3 000 000-3 000 000 Exploateringsområden Intäkt -1 000 000-1 000 000-1 000 000 Kostnad 0 0 1 000 000 Mark Totalt -3 300 000-3 800 000 200 000 Räddningstjänst Räddningsmaterial Kostnad 600 000 600 000 800 000 Rökdykarutrustning Kostnad 200 000 900 000 0 Räddningsfordon Kostnad 2 300 000 2 200 000 400 000 Skyddskläder Kostnad 300 000 0 100 000 Räddningstjänst Totalt 3 400 000 3 700 000 1 300 000 14
Skattefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn 2016 2017 2018 Gata/Park Friluftsanl. parker och lekplatser mm Kostnad 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Ombyggnad gator o vägar Kostnad 1 000 000 2 000 000 2 000 000 Miljöprojekt våtmarker Kostnad 250 000 250 000 250 000 Ombyggnad GC-vägar Kostnad 4 000 000 1 000 000 1 000 000 Gatubelysning Kostnad 0 0 1 700 000 Gata/Park Totalt 6 250 000 4 250 000 5 950 000 Tekniskt kontor Totalt 74 400 000 62 150 000 17 150 000 Gemensamt Förnämnd Ej fördelade resurser Kostnad 100 000 100 000 100 000 Gemensam nämnd Totalt 100 000 100 000 100 000 Idrottsanläggningar Ej fördelade resurser Kostnad 200 000 200 000 200 000 Idrottsanläggningar Totalt 200 000 200 000 200 000 Föreningsnämnd Totalt 300 000 300 000 300 000 Bibliotek Konstnärlig utsmyckning Kostnad 55 000 55 000 55 000 Bibliotek Totalt 55 000 55 000 55 000 Kulturnämnd Totalt 55 000 55 000 55 000 BUN inventarier Ej fördelade resurser Kostnad 500 000 500 000 500 000 Gemensam administration Totalt 500 000 500 000 500 000 Barn- och utbildningsnämnd Totalt 500 000 500 000 500 000 Soc inventarier Ej fördelade resurser Kostnad 100 000 100 000 100 000 Förvaltningsövergripande Totalt 100 000 100 000 100 000 Omsorg äldre Ej fördelade resurser Kostnad 625 000 0 0 Omsorg äldre Totalt 625 000 0 0 Socialnämnd Totalt 725 000 100 000 100 000 Investeringsbudget Skattefinansierat Totalt 87 480 000 72 505 000 27 505 000 Summa skattefinansierad verksamhet 87 480 000 72 505 000 27 505 000 Summa taxefinansierad verksamhet 26 750 000 29 500 000 29 800 000 Summa total investeringsbudget 114 230 000 102 005 000 57 305 000 15