MÖNSTERÅS KOMMUN Budget 2015 EFP

Transkript

1 MÖNSTERÅS KOMMUN Budget 2015 EFP Beslutad av kommunfullmäktige

2 Budget 2015 samt ekonomisk flerårsplan för Mönsterås kommun Inledning Arbetet med budget och ekonomisk flerårsplan görs i enlighet med den budgetprocess som infördes under 2006 års budgetarbete. Denna innebär i stort att kommunfullmäktige antar nämndernas ramar i juni månad och att nämnderna gör detaljbudget mellan juni och oktober. En avstämning görs sedan mot budgetpropositionen och eventuella redigeringar görs under hösten i en budgetrapport. Till följd av att 2014 är ett valår kommer budgeten processas ytterligare med det nya kommunfullmäktige för att ge möjlighet till förändringar inför den nya mandatperioden. Ekonomisk översikt Konjunkturbedömning Sveriges BNP ökade snabbast i hela EU sista kvartalet 2013 skriver Konjunkturinstitutet (KI) i sin rapport från mars Ökningen påverkades delvis av tillfälliga faktorer men markerar ändå en trevande vändning uppåt i konjunkturen. Återhämtningen verkar fortsätta under 2014 och Minskad ekonomisk osäkerhet, skattesänkningar och expansiv penningpolitik gör att hushållens konsumtion ökar snabbare under Under året förstärks hushållens disponibla inkomster med 15 miljarder kronor genom det femte jobbskatteavdraget och skattereduktionen för personer över 64 år. Riksbankens sänkning av reporäntan i december 2013 har ytterligare positiva effekter på konsumtionen. Även på arbetsmarknaden kommer den starkare ekonomin att märkas. Det normala mönstret är att sysselsättningen påverkas av BNP-tillväxten. Därför beräknas sysselsättningen att fortsätta öka och arbetslösheten minska framöver. Arbetslösheten beräknas bli 7,9 procent Med en BNP-tillväxt på i genomsnitt 2,8 procent bedöms arbetslösheten falla ner till 6,2 procent Inflationen i både Sverige och omvärlden är mycket låg. Inflationen blir fortsatt låg 2014 och stiger sedan långsamt för att först i slutet av 2017 nå två procent i termer av KPI med fast bolåneränta. I 1 Konjunkturinstitutets prognos påbörjas Riksbankens reporäntehöjningar sommaren 2015, därefter höjs reporäntan jämförelsevis långsamt och är tre procent i slutet av Kommuner och landsting fortsätter att uppvisa relativt goda resultat skriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i ekonomirapporten från april En bidragande orsak är en fortsatt stark skatteunderlagstillväxt. När den internationella konjunkturen nu förstärks och den svenska ekonomin lägger in en högre växel blir tillväxten i skattunderlaget ännu bättre. Kostnadsvolymen beräknas fortsättningsvis öka med en halv procent utöver demografiskt betingade behov i kommunerna och med drygt en procent utöver demografiskt betingade behov i landstingen. För att denna kostnadsutveckling ska gå att förena med ett resultat motsvarande en procent av skatter och bidrag krävs, vid sidan av höjda statsbidrag, skattehöjningar motsvarande 6 öre i kommunerna och 23 öre i landstingen fram till 2017 Arbetsmarknad och lönebildning Skatteunderlagets förändring har normalt en stark koppling till både arbetade timmar och löneökningar. Den högre tillväxten innebär en fortsatt ökad sysselsättning. Läget på arbetsmarknaden förbättras dock relativt svagt. Den förbättring som ändå sker har en positiv inverkan på skatteunderlaget. SKLs bedömning är att skatteunderlaget i reala termer växer med 1,8 procent 2014 och med 2,1 procent I båda fallen är det en bra bit över trendmässig tillväxt. Kommunernas ekonomi De senaste årens starka resultat förklaras i hög grad av tillfälliga tillskott, som till exempel sänkta afa-premier 2009, statligt konjunkturstöd 2010 och återbetalningar från afa Försäkring 2010, 2012 och Dessa tillfälliga och relativt omfattande belopp har till stor del förstärkt kommunernas resultat och räddat många kommuner från att redovisa underskott. De tillfälliga förstärkningarna av resultatet innebär en pedagogisk utmaning eftersom siffran på sista raden i bokslutet inte speglar det ekonomiska läget i Sveriges kommuner. Kommunernas verksamheter finansieras i huvudsak med skatteintäkter, dessa står för mer än två tredjedelar av kommunernas totala intäkter. Skatteintäkterna har i genomsnitt växt med knappt 4 procent per år under senaste tio -årsperioden. Om man rensar för pris- och löneökningar för kommunal verksamhet har

3 skatteunderlaget växt med knappt 1 procent per år. Den genomsnittliga skattesatsen har i stort sett varit oförändrad i kommunerna, exklusive skatteväxlingar med landstingen vid förändrat huvudmannaskap. Kommunernas kostnader har ökat med drygt 4 procent per år under den senaste tioårsperioden. Främst ökar kostnaderna i takt med pris- och löneökningar, till störst del löneökningar eftersom nära 70 procent av kommunernas kostnader direkt eller indirekt består av personalkostnader. Utöver pris- och löneökningar ökar kommunernas kostnader även till följd av ökade behov, efterfrågan, ambitionsnivå eller utökade uppdrag. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med i snitt 1 procent per år fram till och med år Resultatet i den kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och landar 2018 på 14 miljarder. Överskottsmålet består och är 1 procent och ska vara uppnått till Det sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Även 2013 förstärktes kommunernas resultat kraftigt av återbetalade premier från AFA Försäkring. Utan tillfälliga intäkter faller resultaten kraftigt 2014 och flera kommuner kommer att få problem att klara överskott. En bättre utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. Beräknad volymförändring inom kommunala verksamheter För att barngrupperna ska kunna ha lämplig storlek tillför regeringen 125 miljoner per år under perioden som riktat statsbidrag. Ett lågstadielyft aviseras om 2 miljarder per år för att satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning. En utredning har tillsatts för att föreslå en tioårig grundskola från år Utökad undervisningstid för nyanlända elever beräknas kosta 240 miljoner per år. En särskild ersättning införs för sfi till nyanlända, som beräknas kosta 50 miljoner. Specialinriktade utbildningssatsningar görs också på området skola, vård och omsorg. Lokala vattenvårdprojektet LOVA fortsätter med 75 mnkr För att upprätthålla kontinuiteten och bevara kompetensen i den kommunala energi- och klimatrådgivningen förlängs anslaget. Anslaget beräknas därför tillföras 140 miljoner kronor årligen För att öka likvärdigheten i provrättningen och minska lärares administrativa börda avser regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att utarbeta ett förslag som ökar inslagen av extern rättning av de nationella proven. Skatteunderlag Skatteintäkterna är kommunernas största inkomst. Även små förändringar av skatteunderlaget får påtagliga effekter på kommunens ekonomi. Den faktor som styr kommunernas skatteintäkter är skattekraftsutvecklingen i riket, vilket i sin tur påverkas av sysselsättningsutvecklingen, dvs. antalet arbetade timmar. En procents ökning/minskning av skatteunderlaget i riket påverkar skatteintäkterna för Mönsterås kommun med cirka 5 miljoner per år. Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen har däremot, på kort sikt, mindre betydelse med anledning av inkomstutjämningssystemet som utjämnar skattekraften mellan kommunerna. Befolkningsutvecklingen i den egna kommunen är däremot mycket viktig. En ökning av befolkningen med 100 personer ger ökade skatteintäkter och statsbidrag med cirka 5,1 mnkr. Budgetpropositionen Den 9 april presenterade regeringen 2014 års vårproposition (inför budget 2015) (2013/14:100). Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen: 2

4 Olika skatteunderlagsprognoser , procentuell förändring från föregående år (SKL cirkulär 2014:15) Reg. Apr ,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7 ESV, apr ,7 3,0 4,1 4,8 4,6 21,9 SKL, feb ,5 3,1 4,3 5,2 4,8 22,8 Reg. Sep ,9 2,7 4,4 5,2 5,1 23,2 Tillväxten som lagts i SKL:s prognos ligger oförändrat för 2015 i jämförelse med den prognos som lades i budgetpropositionen Detta innebär, i stort, att skatteunderlaget ligger på samma nivå i jämförelse med de förutsättningar som kommunen hade vid beslutet om efp i samband med budget Befolkning Beräkning av kommunens skatteintäkter görs på underlag från SKL. Beräkningen är också baserad på befolkningssiffran per den 1 november årligen. I flerårsprognosen ligger beräkningen på oförändrad befolkning. Antalet invånare i Mönsterås kommun uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till Jämfört med årsskiftet dessförinnan ökade kommunens befolkning med 150 personer. Det är befolkningsuppgifterna per 1 november som ligger till grund för skatte- och statsbidragsinkomsterna för det kommande året. Mönsterås kommun har som ett strategiskt inriktningsmål att successivt öka befolkningen. Budgetberedningen behandlar sedan förvaltningarnas förslag och väger detta mot de förutsättningar som skatteunderlaget medger. Budgetberedningen tar fram ett förslag till kommunstyrelsen som sedan lägger fram förslaget till kommunfullmäktige under juni månad. De beslut som tas av kommunfullmäktige i juni innehåller nämndernas ramar för driftbudget, investeringsbudget, övergripande mål och skattesats. Under våren arbetas underlaget fram med underlag som kommer fram från ekonomidagen, årsbokslut, delårsbokslut, nyckeltal samt fördjupade genomgångar med vissa nämnder/förvaltningar. Under våren fastställs även de övergripande och riktade målen samt uppdrag. Under perioden juli till och med oktober arbetar nämnderna/förvaltningarna fram en detaljbudget. Nämndernas detaljbudgetar med texter redovisas sedan i en budgetrapport där även avstämning mot skatte- och bidragsintäkter, lönerevidering samt förändrade yttre förutsättningar redovisas och behandlas. Budgetrapporten tas under kommunfullmäktigesammanträdet i december Kommunens taxor beslutas på kommunfullmäktigesammanträdet i november för att de ska kunna träda ikraft vid årsskiftet. Befolkningstal samt prognos på befolkningsmängd Budgetprognos Utfall 1/ Utdebitering Skattesatsen för Mönsterås kommun är 21,41 kronor och är oförändrad från föregående år. Ekonomisk utveckling Mönsterås kommun Budgetprocessen Budgetarbetet får en intensivare fart efter att vårpropositionen släppts. Årets ekonomidag hölls den 25 mars, där nämndernas presidier, förvaltningschefer och ekonomer deltar. Under mötet presenteras föregående års resultat samt en bedömning om verksamheten för innevarande år och för flerårsplanen. 3

5 Budgetprocessen för budget 2015 med efp behandlas vid datumen nedan. Mars April Maj Juni Augusti 25 Ekonomidag / Budgetberedning KSAU mfl 15 Vårprop 16 SKL info om vårprop 29 Budgetberedning information om vårproppen KSAU 6 Information om vårproppen KS 13 Inlämning av siffor och texter för delår Samtliga förv 13 Budget KSAU 20 Behandling av budget KSAU 20 Delårsrapport april KSAU 3 Budgetberedning KSAU 3 Behandling av budget och delår KS 16 Behandling av budget och delår KF 18 SKL presenterar skatteunderlagsprognos September 30 Detaljbudget för KS förvaltningar KSAU Oktober November December 2 SKL presenterar skatteunderlagsprognos 7 Information om budgetarbete Tek KLK KS 13 Budgetpropositionen 13 Sista inlämningsdag för nämndernas taxor Samtliga förv 20 Sista inlämningsdag för nämndernas internbudgetar Samtliga förv 21 Behandling av taxor och budget KSAU 21 Budgetrapport från nämnder (bun, soc) KSAU 4 Behandling av taxor KS 18 Budgetrapport för budget KSAU 24 Behandling av taxor KF 25 Budgetrapport för budget KS 15 Budgetrapport för budget KF Löner och sjukfrånvaro Löneutvecklingen är en stor faktor för utvecklingen av kommunens ekonomi. Nämnderna kompenseras fullt ut för löneökningarna när förhandlingarna är slutförda. Löneökningspotten budgeteras centralt för planperioden och fördelas efter att löneförhandlingarna för respektive år är klart. En procents löneökning innebär en ökad kostnad med cirka 4,5 mnkr. Arbetsgivaravgiften för 2015 bedöms bli oförändrad och läggs till 38,46 procent i enlighet med rekommendationer från SKL. Avskrivningar Avskrivningarna beräknas på förutsättningarna att alla investeringar genomförs och håller budget. Avskrivningsbeloppet läggs från halvåret om det inte finns kända tider för när kostnaden uppstår. Nämnderna/förvaltningarna har kompenserats för ökade/minskade kostnader. Interna kostnader och intäkter Under 2014 kommer en ny metod för att arbetas fram för att tydliggöra de interna kostnaderna och intäkterna. Det system som används ger inga incitament för att effektivisera de flöden som sker kommuninternt. Det nya arbetssättet ska börja gälla från och med budget 2015 och kommer att innebära stora förändringar i arbetssätt och även i budgetprocessen. Finansiella mål Mönsterås kommun ska bedriva en sund och hållbar ekonomisk politik som inte belastar kommande generationer. För att uppnå detta ska resultatet ligga på en sådan nivå att kommunen klarar eventuell revidering av skatteunderlaget. För att soliditet och likviditet skall hålla en god nivå läggs följande finansiella mål. Kostnaden för den löpande verksamheten bör inte överstiga 98 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Det innebär att resultatet över en mandatperiod bör uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringarna för den skattefinansierade verksamheten skall ske utan nyupplåning över mandatperioden. För den taxefinansierade verksamheten skall nyinvesteringarna finansieras via den av fullmäktige beslutade taxan och tidigare års fonderingar. Taxornas storlek ska vara i likhet med snittet i länet eller jämförbara kommuner. Vatten, avlopp och renhållning skall finansieras till 100 procent av taxan. Övergripande verksamhetsmål Verksamheterna skall utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. För att kunna skapa en övergripande bild över detta mäts verksamheterna på olika sätt. Enligt god ekonomisk hushållning skall verksamheterna ha mål som är tydliga 4

6 och mätbara, visa på korta och långa perspektiv samt beakta nationella mål. Uppföljning av målen sker vid delårsbokslut och årsbokslut. Mönsterås kommuns övergripande verksamhetsmål ska, följas upp, och visa vad kommunen gör för att nyttja skattekronorna effektivt. Målen ska verka för att ge bästa möjliga service till invånarna och företagen samt främja förutsättningarna för miljön och de anställda. En annan viktigt faktor är att se till att ge bra förutsättningar för åren framöver. För att förstärka de största verksamheterna finns en fördjupning på vård, skola och omsorg. Verksamheterna skall därför, på ett mätbart sätt, redovisa vad som görs inom följande målformuleringar. 1. Attraktionskraft Mönsterås regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i Under har en tillväxtstrategi arbetats fram och beslutats. Dokumentet innehåller mål för samtliga av kommunens verksamheter samt de kommunägda bolagen. Tillväxtstrategin sträcker sig mellan åren och ska sedan revideras. Samtliga förvaltningar/nämnder och de kommunägda bolagen ska vid delårsredovisningar samt vid bokslutet redovisa vad som har gjorts för att uppnå de mål som beskrivs i tillväxtstrategin. Delområden som tas upp i tillväxtstrategin är: Fler i Mönsterås Kommunikation och infrastruktur Hållbar planering och attraktivt boende Kulturplan Föreningsliv och det civila samhället Jämställdhet Natur och turism Service och bemötande Näringslivsklimat Entreprenörskap och nyföretagande Handelsutveckling Offentlig service Barn och ungdomar Mångfald - integration 2. Kommunens frisktal skall vara över 95,0 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. 3. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. 4. Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent Mönsterås kommun och dess bolag ska verka som en enhet och visa på en helhetssyn. Samarbetet mellan samtliga nämnder/förvaltningar och styrelser ska utvecklas och vara aktivt i syfte att gynna den enskilde individen. Riktade övergripande verksamhetsmål Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar med öppna jämförelser. Mätningarna syftar till att lättare kunna göra jämförelser mellan kommuner och dess verksamheter med målet att ständigt förbättra verksamheten genom att framhålla goda exempel. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med ekonomiavdelningen ska fortlöpande tydligt redovisa elevtalen för åren framöver samt hur detta påverkar organisationen. Det skall tydligt redovisas vilka resurser som kan frigöras för användning till andra prioriteringar. Det långsiktiga målet med Barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att alla barn och elever ska nå full måluppfyllelse: Minst 95 % av elever och barn är trygga i våra verksamheter. Minst 90 % anser sig ha tillräckligt med inflytande. Minst 95 % av eleverna i Musik & Kulturskolan upplever att verksamheten har hög kvalitet. Minst 95 % av eleverna/föräldrarna tycker att de har tillräckligt med stöd för att klara skolarbetet. Minst 95 % av föräldrarna till barn i barnomsorg upplever att verksamheten har en hög kvalitet. Minst 95 % av eleverna ska nå kunskapskraven i årskurserna tre och sex. Minst 90 % av eleverna som lämnar grundskolan ska vara behöriga till sökta nationella gymnasieprogram. Andelen elever som erhåller slutbetyg från gymnasiet inom tre år ska vara minst 90 %. Vardera skola ska uppnå minst ett meritvärde på 210 poäng.

7 Enheterna ska öka sina uppnådda verksamhetsmål med 5 % i de mål man ligger under delmålet och med 1 % om man ligger över delmålet. De enheter som inte når målen skall formulera en tydlig åtgärdsplan i syfte att förbättra sin måluppfyllelse till nämnden i direkt anslutning till att resultaten från enkät och prov/betyg presenteras. Socialnämnden Socialnämndens verksamhetsmål har arbetats fram i samarbete mellan politiker och personal. Verksamhetsmålen syftar till att höja kvaliteten för de personer som behöver stöd inom ramen för socialnämndens verksamhetsområden. En prioritering är gjord där socialnämnden för närvarande kommer att fokusera på följande tre övergripande verksamhetsmål: Att fler personer har en utvecklande sysselsättning förvaltningar även budgetera dessa medel tillsammans med den förvaltning som säljer tjänterna. Driftbudget Skatteunderlagsberäkningen som bygger på SKLs beräkningar efter vårpropositionen, styr i mångt och mycket den ram som kan läggas ut till förvaltningarna. Skatteunderlagsprognoser från SKL cirkulär 14:17 för åren I samband med regeringens höstbudget 2013 presenterades det nya skatteutjämningssystemet som gäller från Cirkuläret under våren nämner en regleringspost som tas från det generella statsbidraget. För 2015 beräknas denna till 88 kronor per invånare för samtliga kommuner. Att utveckla det förebyggande arbetet för att minska förekomsten av trycksår, fall och undernäring Att omsorgstagaren ska uppleva en hög grad av delaktighet och trygghet. Omsorgen ska kännetecknas av respekt för den enskilde Skatteutjämning kr/inv Regleringspost kr/inv Skatteutjämning mnkr 1,86 4,31 5,16 5,32 Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2015 har 2014 års budget använts. Nämndernas anslag i budget anges i 2014 års lönenivå. Budget för löneökningar tilldelas efter det att lönerevisionen 2014 är klar. För har löneökningspotten beräknats enlig SKL:s prognos över vad lönerevisionerna beräknas att medföra. Budgeten har lagts under finansiella kostnader och intäkter. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer nämnderna att kompenseras från den centrala potten. Cirka 70 procent av driftbudgeten är lönekostnader. Den centrala lönepotten används för kompensation inom de löneavtal som potten avser. Enskilda löneförändringar till följd av nyrekrytering med mera kompenseras inte. I budget 2015 och ekonomisk planering har inte någon uppräkning/nedräkning gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina detaljbudgetar. Genom att interna kostnader och intäkter ska förtydligas ska samtliga nämnder och Cirk 14:17 Cirk 14:17 Cirk 14:17 Cirk 14:17 Beräkningar för kommunen Vårprop Vårprop Vårprop Vårprop Kronor per invånare Skatteintäkter 512,04 531,74 553,69 574,72 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 107,36 111,51 116,13 120,52 Kostnadsutjämning -11,55-11,26-11,26-11,26 Regleringsbidrag/-avgift 2,99 1,18-2,57-6,16 Strukturbidrag 1,34 1,34 1,34 1,34 Införandebidrag 0,00 0,00 0,00 0,00 LSS-utjämning (inkl införanderegler) 4,69 6,18 6,18 6,18 Summa intäkter 616,87 640,69 663,50 685,33 Slutavräkning 2013, korrigering -0,49 0,00 0,00 0,00 Slutavräkning ,54 0,00 0,00 0,00 Slutavräkning ,00 0,00 0,00 0,00 Summa intäkter (inkl. avräkning) 617,92 640,69 663,50 685,33 Fastighetsavgift 24,77 24,55 24,27 24,02 Totalt skatteunderlag 642,69 665,23 687,77 709,35 Nämndsramar De medel som läggs ut under våren har prioriterats med de förutsättningar som erhållits från bl a vårpropositionen. Om budgetpropositionen innehåller riktade satsningar inom något område som budgetberedningen riktat medel till innan budgetpropositionen varit känd kan dessa satsningar förändras under hösten. 6

8 Kommunstyrelsen Kommunledningskontor:1 700 tkr Ramen ökas med 800 tkr för licenskostnader i samband med ny IT-infrastruktur samt 800 tkr för inrättande av en IT-chef. För driften av servicepunkten i Fliseryd budgeteras 100 tkr. Teknisk förvaltning:2 300 tkr Ramen ökas för att täcka kostnaderna för nya paviljonger till förskolan/grundskolan vid Ljungnäs och Mölstad med tkr, kostnaderna för kost och städ till följd av ökat antal elever 600 tkr samt fortsatt drift av Blåklockan med 300 tkr. Socialnämnd Ramen ökas med tkr med anledning av högre vårdtyngd mm. Socialnämnden ska återkomma till budgetberedningen under hösten och redovisa hur medlen fördelats samt aktuellt ekonomiskt läge inför verksamhetsåret Driftbudget 2014 med flerårsplan Budget med flerårsplan Ny budget EFP EFP (mnkr) Kommunledning 11,03 11,03 11,03 Kommunledningskontor 35,21 35,21 35,21 Tekniskt kontor 102,16 102,16 102,16 Byggnadsnämnd -0,14-0,14-0,14 Kommunala bolag 2,41 2,41 2,41 Föreningsnämnd 2,97 2,97 2,97 Kulturnämnd 7,00 7,00 7,00 Miljönämnd 3,50 3,50 3,50 Barn- och utbildningsnämnd 219,51 219,51 219,51 Socialnämnd 233,66 233,66 233,66 Övriga nämnder 2,00 2,00 2,00 Nämnderna totalt 619,31 619,31 619,31 Finans 45,69 58,80 78,51 Skatter- och bidrag -665,23-687,77-709,35 Ram 0,23 9,66 11,53 Budget Ny budget (mnkr) Kommunledning 11,03 11,03 Kommunledningskontor 33,51 1,70 35,21 Tekniskt kontor 99,86 2,30 102,16 Byggnadsnämnd -0,14-0,14 Kommunala bolag 2,41 2,41 Föreningsnämnd 2,97 2,97 Kulturnämnd 7,00 7,00 Miljönämnd 3,50 3,50 Barn- och utbildningsnämnd 219,51 219,51 Socialnämnd 229,16 4,50 233,66 Övriga nämnder 2,00 2,00 Nämnderna totalt 610,81 8,50 619,31 Finans 45,69 45,69 Skatter- och bidrag -665,23-665,23 Ram 8,73 0,23 7

9 Investeringsbudget Bland de större investeringarna i planperioden finns bland annat: Belopp i mnkr Investeringsbudget 66,69 52,58 49,51 Intäkter -5,30-4,50-4,00 Kostnader 71,99 57,08 53,51 - Varav skattefinansierat 51,14 34,28 24,21 - Varav taxefinansierat 15,55 18,30 25,30 Investeringar över 2 mnkr över planperioden Budget Budget Budget Investering IT-infrastruktur Investering datorer/nät BUN Skolfastigheter: Fritidslokaler mm Vita/Röda skolan Timmernabben förskola Miljö- och energiåtgärder Köksombyggnader Familjecentral Räddningsfordon Friluftsanl. parker och lekplatser mm Ombyggnad gator o vägar Ombyggnad GC-vägar Avloppsverk, komplettering Vatten- o avloppsledningar sanerering VA-ledning Mönsterås-Timmernabben Avfallsanläggning Mörkeskog Renhållningsfordon vågutrustning Publikt nät Kommentarer kring större investeringar Mönsterås Kommun har också mycket höga ambitioner för utbyggnaden av det optiska fibernätet i kommunen. Det första delmålet är att 75 procent av invånarna ska ha möjlighet att ansluta sig till Mönsterås Stadsnät år Det andra delmålet är att 95 procent av invånarna skall ha möjlighet att ansluta sig år Efter att Regeringen höjt anslaget för utbyggnad av fiber på landsbygden räknar vi med att Mönsterås stadsnät varje år ska söka anslag från den nationella potten motsvarande 2,5-3 miljoner per år. infrastrukturen byts ut. I stora drag är det en migration från Novell till Microsoft AD, ny mailklient, distansarbetsplatser, ny hård- och mjukvara för nätverket, brandväggar, videokonferensmöjligheter mm. Samtliga elevdatorer budgeteras under investeringsbudgeten och beräknas till cirka 3,5 mnkr årligen. För skolfastigheter ligger budgeten för planperioden på 19,5 mnkr. En utredning ska göras under 2014 om fritidslokaler och hur verksamheten skall bedrivas med bl a musikundervisning för hela kommunen. Under 2014 påbörjas om och nybyggnation av förskolor i Fliseryd och Timmernabben. Total investering i Röda/Vita skolan i Fliseryd är 10,0 mnkr och för Timmernabbens förskola 9,0 mnkr. För miljö och energiåtgärder budgeteras 4,5 mnkr. Projektet har pågått under längre tid planeras ventilationen för Ljungnässkolan. Investeringarna i köksombyggnader är Åshagas kök. Allégårdens kök läggs ner till förmån för Åshaga till följd av antalet portioner Budget för familjecentral är beroende av andra aktörer vilket gör att tidsplanen är osäker i dagsläget. Ombyggnad GC vägar och VA-ledning Mönsterås Timmernabben görs genom samordning. I samband med VA-projektet görs en cykelväg på samma sträcka. Byggnationen är beroende av beslut i Regionförbundet och av Trafikverket. Besked från Regionförbundet väntas under hösten. Från 2014 görs en stor investering i kommunens IT-infrastruktur. Verksamheten förändras främst inom arbetssättet och digitala möjligheter inom äldreomsorgen och nya behov inom skolan. För 2014 satsas 6,7 mnkr och för perioden ligger planen på 5,0 mnkr årligen. Investeringen görs för att klara dagens önskemål och verksamhetsbehov och vilket innebär att hela 8

10 Uppdrag Övergripande Varje nämnd, styrelse och förvaltning har i uppdrag att arbeta med verksamhetsutveckling för att alla delar i verksamheten ska bedrivas så effektivt som möjligt utifrån medborgarnas behov. Befintliga verksamheter ska arbetssätt ska granskas och utvärderas för att skapa utrymme för nya behov och nya verksamheter. Redovisningen ska även innehålla bl a investeringar som ger bättre förutsättningar och effektivare arbetssätt för personal och invånare. Nämnder och förvaltningar ska redovisa förslag till åtgärder som leder till att både kort- och långtidsfrånvaron minskar. Redovisning ska ske i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Kommunen är delaktiga i ett stort antal projekt, både i egen regi och tillsammans med andra. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att i delårsbokslutet per augusti beskriva pågående projekt. Samtliga nämnder och förvaltningar får i uppdrag att återkomma med förslag om ökad konkurrensutsättning. Speciella uppdrag riktas till: dialog med olika pensionärsgrupper och andra grupper. Rapporten förväntas komma med förslag om bl a tillgänglighet i bostadsbeståndet samt bostäder för äldre exempelvis "trygghetsboenden" i alla tätorter. Förslag från arbetsgruppen kommer att behandlas under hösten och får då beaktas i det kommande budgetarbetet. I Mönsterås kommun finns det fem fritidsgårdar. En i varje tätort. Fritidsgårdarna är i första hand en träffpunkt för ungdomar mellan 13 och 20 år. I Mönsterås finns det planer på att ersätta de verksamhetslokaler som tidigare var i Fritidsgården Solhem men där verksamheten nu är förlagd till Parkskolan. Vidare finns det förslag om att integrera fritidsgårdsverksamheten med Musik- och kulturskolan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en bred genomlysning av fritidsgårdsverksamheten i kommunen samt Musik- och kulturskolan verksamhet och återkomma med en rapport till kommunstyrelsen. Rapporten ska bl a innehålla organisation, besökstal på de olika gårdarna samt Musik- och kulturskolan organisation och tillgänglighet i hela kommunen. Personalutskottet får i uppdrag att redovisa riktlinjer för kommunen som arbetsgivare lättare ska kunna erbjuda tranieeplatser, samt knyta an till olika yrkesutbildningar, tex Vårdcollage. Kommunledningskontoret ska särskilt utreda konkurrensutsättning av kommunens ITverksamhet. Tekniska förvaltningen ska särskilt utreda konkurrensutsättning av parkförvaltning Tekniska förvaltningen ska särskilt utreda renhållningsverksamheten och möjlighet till samverkan och/eller entreprenad. Mönsterås kommun har fattat beslut om att avsätta tio miljoner per år i bredbandsutbyggnad för att digitalisera hela kommunen fram till Målet är 75 procents utbyggnad I vårpropositionen fördubblar regeringen anslagen för bredbandsutbyggnad på landsbygden från cirka 1,6 miljarder till totalt 3,25 miljarder kronor fram till Kommunledningskontoret får i uppdrag att se till att Mönsterås kommun aktivt söker medel från dessa anslag. Inom kommunens olika verksamhetsområden pågår ett aktivt kvalitetsarbete med syfte att utveckla den kommunala servicen och dess kvalitet. Samtliga nämnder och förvaltningar ska aktivt verka för att öka 24-timmarstjänsterna på hemsidan. Nämnder och förvaltningar ska årligen justera taxor och avgifter till den rådande kostnadsutvecklingen samt omvärlden samt i förhållande till den verksamhetsutveckling som är kopplat till taxan. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som kommer att presentera ett bostadspolitiskt program. Under vintern/våren 2013/2014 har arbetsgruppen haft Mönsterås Kommuns mål är att människor och företag ska tillgång till grundlägga service oavsett var man bor i kommunen. Kommunen ger stöd för hemsändning av varor. Under 2014 har en servicepunkt startats upp vid affären i Fliseryd för att skapa en naturlig mötesplats, ge information och öka underlaget för den lokala servicen. I vårpropositionen sker en femdubbling av stödet till grundläggande service på landsbygden, 700 miljoner. Kommunledningskontoret får i uppdrag att följa upp detta för att se hur stödet kan stötta den lokala servicen inom Mönsterås kommun. Det nya Landsbygdsprogrammet för den kommande sjuårsperioden år omfattar totalt 36 miljarder kronor vilket är drygt en miljard högre än 9

11 när den förra programperioden inleddes. Kommunledningskontoret får i uppdrag att sprida information och kunskap om Landsbygdsstödet samt om EU:s strukturfonder för att därigenom se vilka medel det finns för att främja landsbygdsutveckling, miljöinsatser samt jobb tillväxt i Mönsterås kommun Tekniska förvaltningen ska årligen redovisa en uppdaterad underhållsplan som även innehåller energieffektiviseringar för kommunens fastigheter enligt de prioriteringar som kommunstyrelsen beslutat för kommunstyrelsens arbetsutskott. Tekniska förvaltningen får i uppdrag att presentera en VA plan för kommunen. Syftet med detta är att få en genomarbetad plan för fortsatt utbyggnad av gemensamt VA inom i första hand kustområdena och andra vattennära områden Tekniska förvaltningen får i uppdrag att belysa frågan om maten på skolor och boenden är jämlikt god. I uppdraget ligger att se över hur mottagningsköken kan erbjuda samma goda mervärden som tillagningsköken. Redovisningen ska göras till kommunstyrelsen under oktober Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att revidera nämndens riktade mål Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att redovisa hur elever och lärare tillsammans utvecklar kunskaper inom miljöperspektivet, exempelvis miljöverkstad. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att beskriva förskoleverksamheterna utifrån olika behov, och även beskriva pedagogisk inriktning, flexibilitet, personal, god arbetsmiljö, lokalytor, barngruppers storlek samt utemiljö och återkomma till kommunstyrelsen. led i att nå ökade meritvärden och måluppfyllelse. Redovisningen ska lämnas till kommunstyrelsen under oktober Socialnämnden Socialnämnden får i uppdrag att revidera nämndens riktade mål Socialnämnden får i uppdrag att göra en fördjupad analys över verksamheten och vilka behov som finns framöver. Uppdraget ska presenteras under oktober Analysen ska bl a göras utifrån demografin. Socialnämnden får i uppdrag att belysa frågan om att få bort oönskade delade turer som en del i projektet att om ökade sysselsättningsgrad. Socialnämnden beslutade i februari att utreda hur de inom ramen för biståndsbedömning kan införa ett för brukaren eget inflytande över beviljad tid. Uppdraget ska redovisas även för kommunstyrelsen under hösten Lån och borgen Kommunen Kommunens låneskuld vid utgången av 2013 är 15,0 mnkr. För beräknas låneskulden att öka. För 2014 görs nyupplåning med 20 mnkr. För 2015 bedöms nyupplåningen till 25 mnkr För 2016 bedöms nyupplåningen till 12 mnkr För 2014 bedöms nyupplåningen till 10 mnkr Borgensåtaganden för kommunens bolag beslutas under budgetrapporten i december månad. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utifrån demografin analysera barnomsorgsbehovet för de närmaste åren med syfte att kommunen ska få en god planering för att möta kommande behov. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att göra en fördjupad analys över verksamheten och vilka behov som finns framöver. Uppdraget ska presenteras under oktober Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att återkomma med en redovisning över organisation och struktur på studie och läshjälp samt lovskola som ett 10

12 Investeringsbudget Skattefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn Ekonomiavdelning Ekonomisystem Agresso Kostnad Ekonomiavdelning Totalt IT-avdelning Ej fördelade resurser (AD +mail) Kostnad IT-infrastruktur Kostnad Servrar Kostnad Fastighetsnät data Kostnad Investering datorer/nät BUN Kostnad IT-avdelning Totalt Kommunledningskontor Totalt Gemensamt Inventarier Kostnad Gemensamt Totalt Kost/Städ Måltidverksamhet Kostnad Städmaskiner Kostnad Kost/Städ Totalt Lokalförsörjning Äldreboende Kostnad Skolfastigheter: Fritidslokaler mm Kostnad Vita/Röda skolan Kostnad Timmernabben förskola Kostnad Skolgårdar Kostnad Lekutrustning Kostnad Övriga fastigheter Kostnad Miljö- och energiåtgärder Kostnad Måltider Kostnad Rivning byggnader Kostnad Köksombyggnader Kostnad Säkerhetshöjande åtgärder Kostnad Familjecentral Kostnad Lokalförsörjning Totalt Mark Industrimark Kostnad Kronobäcks industriområde Intäkt Kostnad Bostadsmark Kostnad Hamnområdet Mönsterås Kostnad Försäljning tomter Oknö Intäkt Oknebäck Intäkt Exploateringsområden Intäkt Kostnad Smittegårdsvägen Intäkt Mark Totalt

13 Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn Räddningstjänst Räddningsmaterial Kostnad Rökdykarutrustning Kostnad Räddningsfordon Kostnad Skyddskläder Kostnad Räddningstjänst Totalt Gata/Park Friluftsanl. parker och lekplatser mm Kostnad Ombyggnad gator o vägar Kostnad Oknö beläggning o belysning Kostnad Miljöprojekt våtmarker Kostnad Ombyggnad GC-vägar Kostnad GS fordon Kostnad Gata/Park Totalt Tekniskt kontor Totalt Gemensamt Förnämnd Ej fördelade resurser Kostnad Aktivitetspark Kostnad Gemensam nämnd Totalt Idrottsanläggningar Ej fördelade resurser Kostnad Idrottsanläggningar Totalt Föreningsnämnd Totalt Bibliotek Konstnärlig utsmyckning Kostnad Inventarier Fliseryds bibliotek Kostnad Bibliotek Totalt Kulturnämnd Totalt BUN inventarier Ej fördelade resurser Kostnad Gemensam administration Totalt Barn- och utbildningsnämnd Totalt Soc inventarier Ej fördelade resurser Kostnad Förvaltningsövergripande Totalt Omsorg äldre Ej fördelade resurser Kostnad Omsorg äldre Totalt Socialnämnd Totalt Investeringsbudget Skattefinansierat Totalt

14 Taxefinansierad verksamhet Budget Budget Budget Förvaltning/Avdelning Investering Int/kostn Kommunedningskontor Publikt nät Kostnad Stadsnät Kommunledningskontor Totalt Teknisk förvaltning Vatten- och avloppvattenverk, komplettering Kostnad Avloppsverk, komplettering Kostnad Pumpstationer, ombyggnader Kostnad Vatten- o avloppsledningar sanerering Kostnad VA-ledning Mönsterås-Timmernabben Kostnad Dagvattenledningar Kostnad Vatten- och avlopp Totalt Avfall Avfallsanläggning Mörkeskog Kostnad Renhållningsfordon vågutrustning Kostnad Containers och kärl Kostnad Avfall Totalt Tekniskt kontor Totalt Summa taxefinansierad verksamhet Summa skattefinansierad verksamhet Summa taxefinansierad verksamhet Summa total investeringsbudget