Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan



Relevanta dokument
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Om autism information för föräldrar

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

När föräldern har kognitiva svårigheter



ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Att leva i en annorlunda värld

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Autismspektrumtillstånd

Neuropsykiatriska funktionshinder

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Om intellektuell funktionsnedsättning

Neuropsykiatri i förskolan

Kognitivt tillgängliga möten checklista och information

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Sociala berättelser och seriesamtal

Autism en introduktion

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Attentions Ekonomikoll. 1

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Att förstå sin egen diagnos eller utredning

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

En likvärdig utbildning för alla

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Grundkurs om NPF för skolan

Barn och elever som utmanar

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Kognitiv ergonomi i arbetet

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Fakta om tuberös skleros (TSC)

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer

Barn som tänker annorlunda

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Transkript:

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad är det? 2011-03-31 Diana Lorenz 2

En annorlunda kopplad hjärna n Hjärnan utvecklas annorlunda, den tar in och bearbetar intryck på ett annat sätt n Medfödda: tydlig ärftlighet, men sjukdomar och skador under graviditeten /vid förlossningen kan också spela roll n Vanligast: uppmärksamhetsstörning (ADHD, ADD), autismspektrumstörning (autistiskt syndrom, Aspergers syndrom) 2011-03-31 Diana Lorenz 3

Nedsättning eller hinder? n Funktionsnedsättning: nedsättning av personens funktionsförmåga n Funktionshinder: problem som uppkommer för personen med funktionsnedsättning i relation till omgivningen (källa: Socialstyrelsen) 2011-03-31 Diana Lorenz 4

AHDH, ADD -- kännetecken: n Begränsningar i viljestyrd uppmärksamhet n Impulsivitet / instabilitet i stämningsläge ( explosiva barn ) n Hyperaktivitet (ADHD) eller hypoaktivitet (ADD), rastlöshet (hos 3-6% av alla barn i skolåldern) 2011-03-31 Diana Lorenz 5

Autismspektrumstörning kännetecken: n Nedsatt förmåga att interagera socialt och kommunicera n Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter (minst 6 av 1000 barn har autismspektrumstörning i någon form; av dessa har 1-2 barn autistiskt syndrom) 2011-03-31 Diana Lorenz 6

Överlappning mellan diagnoserna n Hos yngre barn kan autism / Asperger se ut som ADHD n Symtombilden vid ADD liknar Asperger n ADHD / ADD är den vanligaste andra diagnosen hos barn med autism / Asperger n Stora individuella skillnader n Symtombilden förändras över tid n Funktion viktigare än diagnos 2011-03-31 Diana Lorenz 7

Kontrasternas diagnoser n Ojämn kognitiv profil (stora styrkor sida vid sida med stora svagheter) n Socioemotionell och adaptiv mognad ligger efter intellektuell mognad n För att få fram mognadsåldern hos barn / ungdomar med ADHD: dra av 1/3 av den kronologiska åldern n Vid AS: dra av ½ av den kronologiska åldern 2011-03-31 Diana Lorenz 8

Autism / Asperger, ADHD / ADD och svårigheter i inlärningssituationer 2011-03-31 Diana Lorenz 9

1.Sänkt förmåga att styra uppmärksamheten n AS svårt att flytta eller vidga fokus ( laserpekarfokus ) n ADHD svårt att behålla fokus ( discokula ) 2011-03-31 Diana Lorenz 10

2. Konkret tänkande och sänkt förmåga att se sammanhanget n AS pga detaljorientering och snäv fokus; svårt att byta spår n ADHD brister i uppmärksamheten gör det svårt att foga samman olika element till en helhet 2011-03-31 Diana Lorenz 11

2. forts om sammanhanget n Reagerar på en trigger, väger inte in hela situationen n Svårt att avgöra vad som är viktigt / oviktigt, rimligt / orimligt n Tolkar budskap konkret, bokstavligt n Svårt att orientera sig n Svårt att känna igen mönster, förutse konsekvenser, lära av erfarenheter n Svårt med generalisering 2011-03-31 Diana Lorenz 12

3. Förstår inte hur andra menar; svårt med ömsesidighet, samspel n AS pga nedsatt förmåga att uppfatta andra människors tankar och känslor, att växla perspektiv, att föreställa sig möjligheter n ADHD pga att barnet ständigt tappar koncentrationen 2011-03-31 Diana Lorenz 13

3 forts....vilket leder till svårigheter i leken n AS föredrar att leka ensam eller bredvid; leker med andra helt på deras villkor eller helt på sina egna; mkt svårt att samspela i grupp; klarar sällan rollekar; ännu svårare med låtsaslek, symbolisk lek n ADHD inte lika stora svårigheter men barnet är ofta i otakt med andra, är otålig; saknar fingertoppskänsla 2011-03-31 Diana Lorenz 14

4. Framplockningssvårigheter n AS osäker på vad frågan / uppgiften syftar på; måste svara exakt, kan inte gissa; minnet är annorlunda organiserat n ADHD minns inte; orkar inte koncentrera sig länge nog för att komma fram till svaret 2011-03-31 Diana Lorenz 15

5. Exekutiva svårigheter (att styra eget beteende mot ett mål) n Vet inte var man ska börja n Hittar inte startknappen n Svårt att ta in instruktioner i flera steg n Svårt att planera, organisera, lösa problem n Hittar inte stoppknappen (när är det bra nog?) n Svårt med automatisering (kan aldrig gå på autopilot eller göra två saker samtidigt) 2011-03-31 Diana Lorenz 16

6. Annorlunda känslighet för sinnesintryck n Överkänslighet för vissa stimuli, sänkt känslighet för andra n Svagt perceptuellt filter (drunknar i alla intryck) n Filtrerar inte bort upprepade stimuli (bakgrundsbrus tröttar ut) n Ofta starkare visuellt än auditivt 2011-03-31 Diana Lorenz 17

Autism / Asperger, ADHD / ADD i inlärningssituation skillnader AS Uthållig; tar god tid på sig men är ofta enkelspårig, kan fastna Social kontakt tröttar ut ADHD Otålig, snabb; försöker planlöst, ger upp lätt Låg stimulansnivå tröttar ut Behöver rutiner, förutsägbarhet Bemödar sig att ge (och få) exakta svar Behöver rutiner men även action, starka upplevelser Svarar på ungefär, gissar, kan slarva Räcker inte upp handen, har svårt att be om hjälp Har lättare att be om hjälp; koncentrerar sig bättre med en vuxen bredvid sig Diana Lorenz 18

Styrkor n Kreativitet, originalitet n Uppmärksammar detaljer n Ofta visuellt stark n Starkt fokus och uthållighet när barnet tycker om uppgiften och har kommit igång n Bra på att improvisera och få saker gjorda i sista sekunden (ADHD) n Bra på att systematisera, arbeta enligt mall; noggrann, gott långtidsminne (AS) 2011-03-31 Diana Lorenz 19

Behov av stöd n Det som är bra för barn med ADHD och AS är bra för många andra barn n Viktigt att få jobba med sina styrkor, inte bara svagheter 2011-03-31 Diana Lorenz 20

1. Struktur i tid och rum skapar överblick n Varje sak på sin plats, varje aktivitet har sin tid, en sak i taget n Kontinuitet och förutsägbarhet gärna samma schema varje dag (särskilt AS) n Vägledning vid övergångar, förändringar n Hemläxor ofta ett problemområde n Struktur på rasterna (särskilt AS) 2011-03-31 Diana Lorenz 21

2. Tydlig, direkt kommunikation n Anpassa språknivån till elevens konkreta tänkande; tala direkt till honom / henne n Konkret, tydlig vägledning (var ska jag vara? vem ska jag lyssna på? vad ska jag göra?) n Klara kriterier för vad eleven förväntas prestera (tid, omfattning, tillvägagångssätt) n Omedelbar, saklig feedback n Undvik antydningar, känsloladdade budskap n Skriftlig /visuell kommunikation 2011-03-31 Diana Lorenz 22

3. Stöd för uppmärksamheten och avlastning för minnet n Steg-för-steg instruktioner i rak tidsföljd n Gärna skriftlig / visuell vägledning n Portionera ut instruktioner, undvik långa listor n Avsluta aktiviteten medan eleven fortfarande orkar n Tillåt vilostunder då eleven får göra något avkopplande 2011-03-31 Diana Lorenz 23

Individuella samtal med ungdomar med AS -- några tips 2011-03-31 Diana Lorenz 24

1. Förhållningssätt vid samtal n Ett gemensamt forskningsprojekt n Rollen som tvärkulturell tolk n Var beredd på missförstånd och att du kommer att ha fel n Var försiktig med att tolka in motiv n Kom ihåg att kontakt och kommunikation kräver mycket ansträngning, även om det inte syns n Låt processen ta tid 2011-03-31 Diana Lorenz 25

2. Att leda samtalet n Undvik oplanerade samtal, passa inte på n Var aktiv och håll i samtalet n Undvik kallprat n Klargör anledningen till samtalet n Ha en dagordning, gärna skriftlig / visuell n Begränsa antalet ämnen, ha gott om tid n Markera byte av ämne n Sammanfatta samtalets innehåll 2011-03-31 Diana Lorenz 26

3. Sättet att tala n Tala i korta meningar med tydliga pauser n Undvik att tala fort n Undvik antydningar och känsloladdade budskap n Sådant som vanligtvis är underförstått, eller anses vara självklart, behöver ofta uttalas n Var inte rädd för att vara övertydlig n Stäm av kontinuerligt om ungdomen förstår n Använd ett rent och avskalat språk, var konkret 2011-03-31 Diana Lorenz 27

4. Att lyssna och ställa frågor n Lyssna utan att tolka n Avbryt inte medan ungdomen funderar n Använd konkreta, välavgränsade frågor n Faktafrågor är lättare än frågor om känslor n Undvik breda, abstrakta frågor ( Hur kan jag hjälpa dig? Hur ser du på din framtid? ) n Stäm av kontinuerligt om du har förstått ( Så här uppfattade jag att du menar; stämmer det? ) n En hel del detektivarbete kan ibland krävas 2011-03-31 Diana Lorenz 28

5. Komplettera med skriftlig / visuell kommunikation n Använd visuella hjälpmedel (papper och penna, whiteboard, dator, tryckmedel, bilder) n Kommunicera gärna via sms och e-post mellan samtalstiderna (påminnelser, uppföljning) n Gör det möjligt för ungdomen att mejla, sms-a frågor som kan vara svårt att ta upp i rummet n Projektiva tekniker (t ex att berätta en historia utifrån en bild) fungerar mindre bra vid AS 2011-03-31 Diana Lorenz 29

Tack n Alla ungdomar och familjer n Alla kollegor som varit villiga att jobba över verksamhetsgränserna 2011-03-31 Diana Lorenz 30

Kontaktuppgifter n Diana Lorenz, socionom, utbildad psykolog n E-post: dianal@ourmail.se n Hemsida: www.dialor.se 2011-03-31 Diana Lorenz 31