Forma&v undervisning - forma&v bedömning
5 nyckelstrategier för forma3v undervisning Paul Black & Dylan Wiliam Assessment and classroom learning. Assessment in Educa.on (1998) A= följa lärandet 2013 Dylan Wiliam
1:a 7% 2:a 24% 3:a 38% 4:a 24% 5:a 7% Problem: Oklart vad som ska bedömas, ingen feedback krävs, jämförelser mellan elever, förutbestämt aa några ska ha 1:a.
Kunskapskravens uppbyggnad E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta
Summa&v och forma&v bedömning Summa3v SyJar &ll aa tala om vad eleven kan. Bedömning av lärandet Talar om resultatet Handlar om eleven Nat prov Betyg Omdömen 40/50 på provet Forma3vt SyJar &ll aa lägga om undervisningen så eleven kommer vidare Bedömning för lärandet Sker under pågående process Handlar om undervisningen Diagnos Självbedömning, kamratbedömning Feedback i klassrummet Verktyg - matriser
Bedömning används som en redskap i dena träningsläger
planering bedömning undervisning Tydliga mål Kriterier för kvalitet Att möjliggöra lärande Ett formativt förhållningssätt Att synliggöra lärande Elever som läranderesurser för varandra Återkoppling för att främja lärande Återkoppling som utvärdering av undervisning Metakognition /Reflektion med syfte att anpassa undervisning pernilla.holmstedt@hkr.se
Nyckelstrategi 1 AN klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg
Rita ett hus Rita ett hus Skorsten 2 p Skorsten 4 fönster 2 p 4 p 4 fönster Gardiner 4 p 5 p Gardiner Färg 5 p 5 p Färg Dörr 5 centrerad p 4 p Dörr Trädgård centrerad 10 4 p Trädgård 10 James Nottingham
Kunskapskrav åk 6 historia A Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika &dsperioder. Eleven visar det genom aa föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker &ll och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Förmåga: Föra resonemang E Eleven kan föra enkla resonemang C Eleven kan föra utvecklade resonemang A Eleven kan för välutvecklade resonemang Bedömningsaspekter: Jag kommer aa &Aa på. Hur logiskt det är Hur väl det är underbyggt med fakta Blandningen mellan helhet och detaljer Användning av korrekta ämnesbegrepp Hur många olika perspek&v eller resonemangskedjor du ser
Föra underbyggda resonemang 1. Logik/relevans Resonemangen är &ll del relevanta eller logiska. Resonemangen är &ll del är relevanta eller logiska. Resonemangen är helt och hållet relevanta eller logiska. 2. Saklighet 3. Perspek3v/ aspekter 4. Resonemangskedjor 5. Användningen av fakta, begrepp, teorier och modeller Resonemangen är &ll del underbyggda av fakta Alterna.vt bygger på åsikter som inte är underbyggda med fakta. Resonemanget utgår ifrån ea perspek&v Alterna.vt en aspekt. Resonemanget byggs upp i ea led / ea steg. Använder några begrepp i sina resonemang Resonemangen underbyggs &ll del av relevanta fakta Alterna.vt det kan förekomma åsikter som inte är underbyggda med fakta. Resonemanget utgår ifrån några olika perspek&v Alterna.vt några olika aspekter Resonemanget byggs upp i några led / några steg. Använder relevanta begrepp, teorier och modeller i sina resonemang Alla resonemang är &ll alla delar underbyggda av relevanta fakta. Resonemanget utgår ifrån flera olika perspek&v Alterna.vt flera olika aspekter. Resonemanget byggs upp i flera led / flera steg. Använder alla begrepp, teorier och modeller som är relevanta för sammanhanget i sina resonemang
Bedömningsaspekter kännetecken på god kvalitet Vad &Aar domaren på? Höjd Precision Rakt nedslag Armarna hålls ihopp
Nyckelstrategi nr 2 Genomföra effek.va diskussioner, ak.viteter och uppgiser som visar an lärandet har sken
Varför ställa frågor i klassrummet? Finns två goda skäl aa ställa frågor i klassrummet. 1. Generera tänkande 2. Förse läraren med informa&on om vad som ska göras härnäst.
På vad ska jag fråga? 57% ordningsfrågor (har ni era böcker?) 30% upprepning av &digare informa&on (kontrollfrågor) 8% krävde aa eleverna utmanas i sia tänkande. Mindre än 10 % genererade nya lärande (Brown & Wragg 1993)
Hur får vi alla delak&ga i lärandet?
Whiteboardtavlor
Exit Ticket Vad är huvudpoängen med lek&onen? När eleverna går ut från lek&onen ska de kunna besvara denna fråga.
Nyckelstrategi 3 Feedback som för lärandet framåt
Återkoppling för att främja lärande 1. Vart ska jag? Tydliga mål och kriterier 2. Var är jag? Återkoppling i förhållande till målet 3. Hur kommer jag dit? pernilla.holmstedt@hkr.se
Effektiv återkoppling I rätt tid när eleverna fortfarande kommer ihåg vad och varför Fokuserar på en eller flera styrkor och ger minst ett förslag till förbättring Ges i relation till kriterier Är positiv, tydlig och specifik. Tilltro till elevens förmåga. Two stars and a wish ( pernilla.holmstedt@hkr.se
Nyckelstrategi 4 AA utnyaja eleverna som läranderesurser för varandra
pernilla.holmstedt@hkr.se
Kamratresurs Effekten av kamrathandledning kan vara dubbelt så stark som vid lärarhandledning Elevspråk gör det läaare aa förstå Vågar fråga mer Förklarar långsammare
Kamratbedömning är i första hand ea verktyg för aa få en känsla för vad god kvalitet är SyJet är aa jag ska hjälpa dig aa komma vidare mot målet inte döma dig
AA ak&vera eleverna aa äga sia eget lärande Nyckelstrategi 5 Vägen 7ll e8 livslångt lärande
Ta reda på elevens förförståelse Reflektionskort Begreppskort Eleverna kan reflektera kring ett nytt ämne genom att samla sina tankar, idéer och frågor
Jag har lärt mig Något jag tycker är svårt Jag undrar Jag blev förvånad över Jag skulle vilja lära mig mer om Jag visste redan Något som jag redan visste som inte nämndes är Jag skulle vilja lägga mer &d på Jag skulle vilja bli bäare på Två saker jag har lärt mig: 1. 2. En fråga jag har: Kom ihåg kort Lista tre saker som du kommer ihåg från förra lek&onen: Den grumligaste punkten denna lek&onen var:
Checklistor ea säaa aa börja q Alla mina meningar börjar med stora bokstäver q Varje mening slutar med ea sluaecken q Jag har gjort mellanrum mellan varje ord q Min hands&l är snygg q Jag har läst igenom mia arbete och kontrollerat aa det är bra
Elevledda utvecklingssamtal