Förskolan Passaren Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

1 Förskolan Passaren Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 4 Beslutade mål och åtgärder 9 Slutord 11 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolan Passaren Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Helen Aggevall Bergström Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad 2014-09-16 Reviderad Version -- Giltighetstid --

Inledning Förskolan Passaren består av sex avdelningar, Barbaskön, Barbazoo, Barbalala, Barbaflink, Barbastark och Barbabok. Förskolan är en relativt nystartad enhet som öppnande med två avdelningar i mars 2012 och som sedan under kommande år byggts på med ytterligare fyra avdelningar. Verksamheten är förlagd till två byggnader, två avdelningar i skolbyggnaden och fyra avdelningar i Paviljongen. Passaren har haft öppet mellan kl. 6.30 17.30 under innevarande läsår men med möjlighet till tidigare och senare hämtning/lämning vid behov. Passarens avdelningar är åldershomogena, med småbarnsavdelning 1-3 år och storbarnsavdelning 3-5 år. Under föregående läsår har vi haft 5 småbarnsavdelningar och en storbarnsavdelning. Förklaringen till detta är att det är en nystartad förskola och behovet av barnsomsorg är främst för yngre barn. På sikt kommer detta att balanseras. På småbarnsavdelningarna har antalet barn i genomsnitt varit ca 15 barn och på storbarnsavdelningen 18 barn. Frukost och mellanmål tillagas på förskolan och lunchen levereras varje dag från Böleängsskolans tillagningskök. Måltidsservice har ett ekonomibiträde som ansvarar för att beställa och ta emot maten samt att lägga upp den på avdelningens vagnar. Avdelningspersonalen har förutom ansvaret för den pedagogiska verksamheten och barnens dagliga omvårdnad även ansvaret för att ställa fram frukost, lunch och mellanmål. Det dagliga städet sköter städservice. Verksamheten organiseras i arbetslag, ett per avdelning och ett nära samarbete bedrivs mellan avdelningarna. Arbetslagen har ansvar för olika utvecklings- och ansvarsområden, inköp av material samt för den dagliga verksamheten. Passaren delar förskolechef med syskonförskolorna Pennan och Linjalen som finns i närområdet. En personal per avdelning företräder arbetslaget i lednings och utvecklingsgruppen (LUG) och har möte med förskolechefen en gång per månad. På dessa möten tar man upp planering, samordning och utvecklingsfrågor för verksamheten tillsammans med förskolorna Pennan och Linjalen. För den gemensamma planeringen på förskolan hålls ett husmöte en gång i veckan samt att personalen har egna avdelningsmöten varje månad. Den lokala samverkansgruppen (LSG) med representanter från Lärarförbundet och Kommunal är gemensam för förskolorna i området. LSG sammanträder två gånger per termin och är beslutande forum för frågor som enligt samverkansavtalet ska hanteras tillsammans av arbetsgivaren och personalen. På området finns ett föräldraråd med representanter från alla förskolor som träffas två gånger per termin. Denna kvalitetsredovisning baseras på: - Det systematiska kvalitetsarbetet under året, personalens utvärderingar och observationer av arbetet på förskolan. - Egen föräldraenkät på förskolan 2

Förutsättningar Förskolan Passaren ligger centralt på stadsdelen Teg i Umeå. I dess närhet finns Umeå Arena och ett mindre skogsområde med träningsspår. Förskolan är belägen i två byggnader, dels på gamla Västtegsskolan och dels i en ny paviljong på skolgården vilket utmanar och kräver planering för att samordna verksamheten. Närområdet består av hyreshus, radhus och villor. I området finns även ett antal mindre och större företag, livsmedelsbutiker, restauranger och hotell. Det finns även tillgång till en liten skolskog som ligger på 5 minuters promenadavstånd från förskolan och som används flitigt av barn och personal. Personalen på respektive avdelning är utbildade förskollärare och barnskötare. Arbetslagen ordnar själva vikarier för korttids-frånvaro. Vid längre frånvaro planeras vikariebehov tillsammans med förskolechefen. De inskrivna barnen kommer i första hand från närområdet Väst- och Östteg samt byarna söder om älven men under året som gått har vi också tagit emot många barn från olika stadsdelar för att täcka det barnomsorgsbehov som finns i Umeå kommun. Lokaler, utemiljö Lokalerna i skolan har stora och luftiga rum vilket är positiv ur vissa hänseenden och sämre ur andra. Det är svårt i stora lokaler att skapa mindre och mer avgränsade utrymmen för barnen där de kan dra sig undan. Ytan tillåter dock rörelse och lek av ett annat slag än om utrymmena är trånga. Paviljongen är mer anpassad till förskoleverksamhet men ytorna är tyvärr aningen begränsade med få rum. Den pedagogiska inomhusmiljön är anpassad för yngre barn med låga möbler och inbjudande rum i rummet som lockar till lek och lärande. Förskolans gård är fortfarande under uppbyggnad, men har under våren och försommaren åtgärdats med inspirerande lekutrustning för förskolebarnen. Personalen har trots de begränsade möjligheterna gården gett under hösten, vintern och våren, kreativt skapat inspirerande miljöer på de gräsytor som angränsar till den stora asfaltsplanen. Personella resurser 12/13 13/14 Fsk Bsk Fsk Bsk Barbazoo 2,0 1,0 2,0 1,0 Barbaskön 2,0 1,0 2,0 1,0 Barbalala 2,0 1,0 2,0 1,0 Barbaflink 2,0 1,0 2,0 1,0 Barbastark 2,0 1,0 2,0 1,0 Barbabok 2,0 1,0 2,0 1,0 Totalt: 12 6,0 12,0 6,0 3

4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Barnens arbetsmiljö 2014 Vi definierar styrkor som: Trygghet, trivsel och likabehandling är precis som föregående år ett prioriterat område i det vardagliga arbetet, vilket också avspeglas i relationerna mellan barn och vuxna och mellan barnen själva. Likabehandlingsplanen ses över och revideras varje år. Enligt de samtal vi fört med föräldrar under våren känner de hög tillit till det arbete vi lagt ned på att skapa trygghet och trivsel på förskolan. Vår egen förskolenkät som genomfördes på alla avdelningarna under våren har visat goda resultat inom området trygghet och trivsel. Med tanke på att förskolan fortfarande är relativt ny kommer arbetet med värdegrund fortsätta vara prioriterat även under nästa verksamhetsår. Vi har också lagt ned tid på att skapa kreativa och inbjudande miljöer inomhus som lockar till lek och lärande för det kompetenta barnet. Vi arbetar för att dämpa ljudnivån inomhus genom ljuddämpande bord, tyger och delar upp rummen i mindre rum samt delar upp barngruppen i mindre grupper. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Barnens arbetsmiljö Mål: Uteaktiviteter ska utvecklas och anpassas till den nya utegården. Fortsatt arbete med att utveckla innemiljön på förskolan. Fortsätta utveckla platser för barnen till avkoppling och lugn och ro och förmedla till föräldrarna hur vi arbetar med detta. Anpassa den fysiska innemiljön så att den passar vårt sätt att arbeta utifrån det kompetenta barnet. Bra luft och temperatur i paviljongen. Utveckla våra gemensamma regler, rutiner och vårt förhållningssätt över huset. Fortsätta arbeta med ljuddämpande åtgärder. Genom att: Planera vilka aktiviter vi vill ha och sedan inventera och skaffa material. Exempelvis utestaffli och byggmaterial. Innemiljöerna är under ständig förnyelse utifrån observationer vad barnen på avdelningen är intresserade av, bestämmer då teman utifrån läroplanen. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med miljön såväl på den egna avdelningen samt de gemensamma ytorna på förskolan. Vi behöver utarbeta former och rutiner för att skapa stunder för såväl gruppen, samt det enskilda barnet, där både aktiviteter av rörelse och vila med lugn och ro, blir naturliga inslag. Vi ska också bli tydligare mot föräldrar hur vi gör för att åstadkomma detta. Vi fortsätter att ha en dialog med Cramo, så att temperaturen och ventilationen blir bra för barnen och verksamheten. Eftersom förskolan är så ny behöver vi utveckla våra gemensamma regler, rutiner och vårt förhållningssätt över huset. Ett arbete som är påbörjat men som behöver fullföljas för att stärka trygghet för barn, föräldrar och pedagoger på förskolan. För att ytterligare dämpa den höga ljudnivån fortsätter vi anpassa miljön och dela upp barnen i mindre grupper så mycket det går. Vi definierar utvecklingsområden som: Vi ser fortfarande utemiljön som ett tydligt utvecklingsområde som behöver stora förändringar för att passa barn i åldrarna 1-5 år. Renovering av gården är pågående

och ska vara klar hösten 2014. Sedan väntar ett arbete att utveckla de aktiviteter som barnen kan göra, exempelvis byggmaterial, staffli och kiosk. En strävan är att fortsätta utveckla platser och tillfällen för barnen till avkoppling och lugn och ro och förmedla till föräldrarna hur vi arbetar med detta. Fortsatt arbete med innemiljön för att skapa anpassade rum utifrån barnens skiftande behov. Fortsatt arbete med inomhusmiljön så att vi skapar förutsättningar för barnen att vara så kompetenta som de kan vara. T.ex. lösa problemet med höga tvättställ, vilket innebär att de minsta barnen inte når upp för att tvätta sig själva och för få toaletter. Vi bevakar även inomhustemperaturen och ventilationen. Här förs diskussioner som vi fortsätter med gentemot fastighet och Cramo. Eftersom förskolan är så ny behöver vi utveckla våra gemensamma regler, rutiner och vårt förhållningssätt över huset. Ett arbete som är påbörjat men som behöver utvecklas för att stärka trygghet för barn, föräldrar och pedagoger på förskolan. Den höga ljudnivån inomhus är något vi ständigt behöver arbeta med. I nuläget gör vi det genom ljuddämpande åtgärder och uppdelad barngrupp i så stor utsträckning som möjligt. Barnens lärande: Vi definierar styrkor som: Eftersom fokus legat på att skapa en trygg grupp har lärande genomsyrat de vardagliga situationerna på förskolan. Det flesta avdelningar har använt sig av pedagogisk dokumentation vid utvecklingssamtalen och vernissage för att synliggöra barns lärande för barnen och föräldrarna. Alla avdelningar har jobbat med språk och kommunikation genom vardaglig kontakt med barnen och planerade aktiviteter. De äldre barnen har fått fördjupat sig inom alfabetet. Vi uppmärksammar matematiken i vardagen genom att använda oss av t.ex. lägesord, räkna antal barn, sortering av färg och form, i samling och andra rutinsituationer. Vi har under året utökat materialet bland annat med olika typer av former, polydrom, flanomaterial.mm.vi har färdigställt lådor som innehåller material som vi kan använda oss av vid matematiska aktiviteter som roterar mellan tre förskolor Alla avdelningar erbjuder bygg och konstruktionsmaterial utifrån barnens ålder. Det kan vara allt från klossar, plusplus, nopper, kapplastavar till lego. Vi har även påbörjat ett arbete med byggmaterial utomhus. Varje dag får barnen motorisk träning, både grov och finmotorik, dels genom rörelselek, promenader och utflykter till skogen samt när barnen bygger, klipper, klistrar och klä på sig. Alla avdelningar har medvetet arbetat med att ge barnen tid och möjlighet till att få prova själva. En mall för utvecklingssamtal kopplad till läroplanen är utarbetad och följs vid samtalen, vi delger även föräldrar en pedagogisk reflektion över barnets utveckling, detta sker som film, foto eller observation. Vi har arbetat med hållbar utveckling genom att källsortera och återvinna material i verksamheten. Några avdelningar har använt sig av förskolans kompost för att synliggöra naturens kretslopp. Vid utflykter till skogen pratar vi med barnen om allemansrätten och om vikten att vara rädd om djur och natur. De flesta avdelningar har använt sig av naturens material, skrotmaterial samt samarbetat med hemmen för att värna om miljön. 5

En av vårens arbetsplatsträffar ägnades åt fortbildning i arbetet med att utveckla digitala verktyg på förskolan. Mediacenter var ute och visade på olika sätt att arbeta med lärplattor. Detta arbete behöver utvecklas så att de digitala verktygen blir en naturlig del av lärandet. Under våren gjordes en kartläggning av hur förskolan arbetar med språk och kommunikation. Kartläggningen utfördes av två specialpedagoger från KLOSnätverket (Komunikatiation, Läs och Skriv) på skolområdet. Återkoppling till förskolan och handledning kring detta kommer att ske under året som ett led i ökad måluppfyllelse utifrån ett 1-16 års perspektiv. 6 Vi definierar utvecklingsområden som: Vi kommer att göra en ansökan om certifiering för hållbar förskola, detta innebär att vårt arbete under nästa läsår kommer att utvecklas och fördjupas när det gäller hållbart lärande. Vi vill fortsätta att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation genom fortbildning samt att organisera verksamheten för att få tid för avdelningsreflektion. Reflektionstid för avdelningarna byggs in i organisationen under året så att tid ges till att följa det enskilda barnet såväl som gruppens utveckling och lärande. Ett utökat samarbete mellan avdelningar för att på bästa sett använda sig av allas erfarenheter och kompetenser. Representanter i arbetslagen kommer också att få ta del av en fördjupad fortbildning inom matematik och sedan delge övriga kollegor på förskolan innehållet som ett led i att öka måluppfyllelsen i matematik på skolområdet. Barnens personliga och sociala utveckling: Vi definierar styrkor som. Vi jobbar ständigt med att förbättra möjligheterna för barnen att utvecklas personligt och socialt. Under avdelningsmötena för vi en ständig diskussion om hur vi kan förändra miljön och arbetssätt för att stödja det enskilda barnets utveckling. Passarens avdelningar har alla fokuserat mycket på att göra barnen trygga, eftersom detta är en av grundpelarna för barnens personliga och sociala utveckling. Vi skapar en trygghet hos både nyinskolade och väletablerade barn med tydliga och fasta dagliga rutiner, eftersom det är en förutsättning för ett fortsatt lärande och det innebär en känsla av välmående. Utifrån ett grupperspektiv är tryggheten också ett mycket viktigt arbetsområde. Varit extra viktigt i år eftersom barngrupperna förändrats mycket p.g.a. många inskolningar. Vi har även jobbat mycket över avdelningarna med t.ex. storsjung och firande av olika traditioner för att skapa en vi-känsla. Att nå det lustfyllda lärandet är något vi strävar efter i den dagliga verksamheten. För att göra lärandet lustfyllt så lägger vi mycket fokus på leken. Leken är viktig, ger barnen tillfällen och möjligheter att utvecklas personligt och socialt. De olika avdelningarna bedriver inspirerande temaarbeten utifrån barnens behov. Dessa temaarbeten präglar verksamheten och ger en meningsfull sysselsättning som skapar glädje och trivsel. En bra självkänsla- och självständighetsarbetet anser vi vara en viktig del som vi lägger stort fokus på i vardagen. Vi tror på det kompetenta barnet, vilket vi stärker

genom att vi ger dem möjligheter att lära sig göra saker själva, t.ex. klä på sig själv, äta själv osv. Utöver detta arbetar vi med många olika områden som stöttar barnen i att ge dem större självkänsla. En annan grundpelare i arbetet med att främja barnens självkänsla är arbetet kring genus. Att grundlägga en människosyn som förmedlar att alla människor är lika värda oavsett kön, etnicitet eller klass är något vi jobbar med hela tiden. Avdelningarna jobbar dagligen aktivt med konflikthantering. Genom konflikthanteringen förmedlar vi pedagoger en god människosyn som präglas av vänskap och omtanke. Vi pratar mycket kring hur man är en bra kompis och att vi pedagoger är positiva förebilder. Vi har i år genomfört en egen enkätundersökning för att vårdnadshavare ska få ett större inflytande över verksamheten. Enkäten använder vi även som ett verktyg för att upptäcka eventuella brister och för att jobba med förskolans utvecklingsarbete. 7 Vi definierar utvecklingsområden som: Vi kommer att ta in ett nytt material i grupperna som heter StegVis. Detta material är ett verktyg för att kunna jobba mer med empati och barnens känslor. Vi fortsätter att ha en ständig dialog mellan varandra om vårt eget förhållningssätt, vår barnsyn och värdegrund. Övriga prioriterade områden i kommunen: PriMa, Hållbar utveckling, Hälsa och livsstil PriMa, Hållbar Utveckling, Hälsa och livsstil Vi definierar styrkor som: Matematik ingår i vardagen exempelvis vid påklädning, matsituation, dukning, samlingar, sortering av material, vid skogspromenader, samla kottar pinnar, liten, stor, rumsuppfattning, nära och långt borta. Vi har mattelådor, som vi har fyllt med olika matematiska material, dessa cirkulerar mellan förskolorna Passaren, Pennan och Linjalen. Vi har en grupp, bestående av pedagoger inriktade på Ma/no teknik och hållbar utveckling som ska driva och bevaka dessa frågor lite extra på förskolan. Vi har fortsatt att kompostera frukt och grönsaksavfall, barnen hjälper till med detta. De äldsta barnen har fått ett eget ritblock som fått räcka hela läsåret. I och med detta har de hushållat mer med ritpapper. Vi har börjat med att sortera matavfall som vi lägger i speciella kärl för utvinning av biogas. Barnen får skrapa ned från tallriken i speciella påsar, som vi sedan lägger i en brun tunna. Vi serverar inte så mycket sötsaker utan håller oss för det mesta till frukt och grönt för att främja barnens hälsa. Vi stärker barnens motorik och hälsa genom att de i stor utsträckning får gå själva. Vi vistas mycket utomhus, vilket främjar hälsa och immunförsvar. Vi har som målsättning att varje barn ska vara ute minst en gång om dagen. Ofta får många barn möjlighet att vara ute två gånger om dagen. Vi lär barnen att vara rädda om naturen och miljön, dels genom att informera om varför och dels genom att vi är goda förebilder. Vi påtalar när barnen tvättar sig att inte slösa med vatten, pappershanddukar etc. Vi uppmanar även barnen att vara rädda om leksaker och det pedagogiska materialet som vi har.

8 Vi definierar utvecklingsområden som: En pedagog från varje arbetslag ska delta i ett projekt från skolverket under en period för att utveckla måluppfyllelsen i matematik på skolområdet. Alla pedagoger i arbetslaget ska få ta del av detta projekt och blir delaktiga i genomförandet bland barnen.. Utarbeta ett dokument/pärm för nyanställd personal. Göra en ansökan till förskola för hållbar utveckling. Vi ser ytterligare ett utvecklingsområde i området hälsa och livsstil där vi kommande läsår ska träna metoder för avslappning, vilket är en viktig del i dagens stressade samhälle. Skapa en tydligare struktur på varje avdelning när det gäller källsortering, med exempelvis kärl för sortering. Skapa ett mer genomtänkt sätt att jobba tillsammans med barnen gällande källsortering och den röda tråden från exempelvis träd till papper. Lägga ut en skräpplockardag i årshjulet. En dag då alla bland annat plockar skräp tillsammans samt i efterhand sorterar allt material och slänger allt på rätt plats. Utvärdering av beslutade mål och åtgärder från verksamhetsplanen för 2013/2014: Barnens arbetsmiljö Mål Förskolans utemiljö ska förändras så den är anpassad till förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1-5 år. Renovering av gården är pågående och ska vara klar hösten 2014. Sedan väntar ett arbete att utveckla de aktiviteter som barnen kan göra, exempelvis byggmaterial, staffli och kiosk Ansöka om certifiering för hållbar förskola. Påbörjat en diskussion i hållbar utvecklingsgruppen om var vi ska lägga fokus, bestämt hur vi ska gå vidare, börja med en introduktionspärm för nyanställda. Diskutera gemensamma regler, rutiner och vårt förhållningssätt över huset. Diskuterat värdegrund och vårt förhållningssätt ute på gården under ett APT-möte, vilka gemensamma regler och normer som ska gälla. Barnens lärande Mål: Utveckla pedagogisk dokumentation Vi har haft pedagogiska dokumentationer på LUG-mötena under höstterminen. De flesta avdelningar använder sig av pedagogiska dokumentationer under utvecklingssamtalen. Vårens sista APT ägnades åt att gemensamt med förskolorna på området förkovara oss i ämnet. Vi såg filmer och reflekterade utifrån olika fokusområden så som genus. Bygga in reflektionstid i organisationen. Vi har haft reflektion omkring dokumentationer på avdelningsmöten, även på utvecklingssamtal med föräldrarna.

Personlig och social utveckling Mål: Utveckla de enskilda barnens stöd och stimulans för enskild utveckling Synliggjort mer för föräldrarna vad vi gör och syftet genom att informerat på föräldramöte och utvecklingssamtalen. Jobbat ännu mer med att få en trygg barngrupp och enskilda barn. Informerat föräldrarna dagligen vid hämtning vad deras barn har upplevt och lärt sig. Delat in barnen i mindre grupper vid olika aktiviteter så att vi kan nå alla barn i deras utveckling. Införskaffat nytt pedagogiskt material så att barnen får möjlighet till nya utmaningar. Under året har ett gediget arbete med den personliga och sociala utvecklingen genomsyrat alla avdelningar. Mycket tid har ägnats åt att skapa trygghet, forma gruppen och ge tid åt varje enskilt barn att bekanta sig med förskolans miljöer och material. 9 Beslutade mål och förbättringsåtgärder 2014-15 Barnens arbetsmiljö Mål: Uteaktiviteter ska utvecklas och anpassas till den nya utegården. Fortsatt arbete med att utveckla innemiljön på förskolan. Fortsätta utveckla platser för barnen till avkoppling och lugn och ro och förmedla till föräldrarna hur vi arbetar med detta. Anpassa den fysiska innemiljön så att den passar vårt sätt att arbeta utifrån det kompetenta barnet. Få så bra luft och temperatur som möjligt i paviljongen. Utveckla våra gemensamma regler, rutiner och vårt förhållningssätt över huset. Fortsätta arbeta med ljuddämpande åtgärder på avdelningarna. Genom att: Planera vilka aktiviter vi vill ha och sedan inventera och skaffa material. Exempelvis utestaffli och byggmaterial. Stationera ut personalen mer på gården så att allt utrymme används. Bjuda in föräldrar till arbetskväll under hösten eller våren. Innemiljöerna är under ständig förnyelse utifrån observationer vad barnen på avdelningen är intresserade av, bestämmer då teman utifrån läroplanen. Använda de tomma lokaler som finns i skoldelen, för t.ex. rörelserum, trämaterialarbeten. Vi fortsätter att ha en dialog med Cramo, så att temperaturen och ventilationen blir bra för barnen och verksamheten. Även fortsatt diskussion om att anpassa höjden på tvättställen till de yngsta barnen. Eftersom förskolan är så ny behöver vi utveckla våra gemensamma regler, rutiner och vårt förhållningssätt över huset. Ett arbete som är påbörjat men som behöver fortsättas med, vi använder oss av mötestid för att diskutera detta ämne. För att ytterligare dämpa den höga ljudnivån fortsätter vi anpassa miljön och dela upp barnen i mindre grupper så mycket det går. Barnens lärande Mål: Vi vill fortsätta att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Ständigt se över utbudet av lekmaterial, så att det är stimulerande och lärande för gruppens utveckling. Synliggöra ännu mer, både för barnen och föräldrarna om barnens lärande. Ett utökat samarbete mellan avdelningar för att på bästa sätt använda oss av allas erfarenheter och kompetenser.

10 Skapa större vi-känsla. Genom att: Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation genom att flera arbetslag skall gå fortbildning samt att organisera verksamheten för att få tid för avdelningsreflektion. Se över lek och pedagogiskt material på avdelningarna. Satsa på fortbildning av olika slag för all personal på förskolan, kurser, litteratur föreläsningar m.m. Reflektionstid för avdelningarna ska byggas in i organisationen under året så att tid ges till att följa det enskilda barnet såväl som gruppens utveckling och lärande. Ständigt se över lärandemiljöerna så att leksakerna uppmuntrar till mer kommunikation, lärande och kreativ lek. Vernissage för att synliggöra barns lärande för barnen och föräldrarna. Samarbeta mer med grannavdelningen med aktiviteter för grupper av barn. Skapa vi-känsla genom att ha olika aktiviteter och fira traditioner tillsammans. Barnens personliga och sociala utveckling Mål: Skapa en trygghet hos både nyinskolade och väletablerade barn med tydliga och fasta dagliga rutiner, eftersom det är en förutsättning för ett fortsatt lärande och det innebär en känsla av välmående. Att nå det lustfyllda lärandet i den dagliga verksamheten. Informera föräldrarna ännu mer om vår verksamhet. Öka deltagandet när det gäller föräldraenkäten. Skapa vi-känsla på förskolan- förankra vår vision. Genom att: Vi fortsätter att lägga mycket tid på värdegrundsarbete under första delen av året för att övergå till mer temaarbeten/projekt senare när barngruppen är trygg. Att lyfta föräldraenkäten på föräldramöten och utvecklingssamtal och visa på dess vikt hoppas vi kommer att ge ett högre deltagande i framtiden. Prata enskilt med föräldrarna i samband när vi lämnar ut enkäten om vikten av att de ger sin åsikt och skickar in den. Observera barnen och gruppen så att vi kan stimulera barnen efter det behov och det intresse som finns. Vi måste i framtiden förtydliga hur vi arbetar och varför, detta görs under inskolningen, dagliga kontakten, föräldramötet, utvecklingssamtalen och vernissage i slutet av läsåret. Fortsätta samarbetet alla avdelningar med t.ex. storsjung och firande av traditioner. Bestämmer innan vilken avdelning som är ansvarig vid de olika tillfällena. Hållbar utveckling, PriMa, Hälsa livsstil Mål: Ansöka om certifiering för hållbar förskola Utveckla och sträva efter att måluppfyllelsen i matematik på skolområdet ökar. Hitta metoder och tillfällen för att skapa lugn och ro på förskolan. Utveckla utevistelsen så att den får ännu högre kvalitet. Skapa ett mer genomtänkt sätt att jobba tillsammans med barnen gällande källsortering. Genom att: Vi har tillsatt en arbetsgrupp i både Ma/no och Hållbar utveckling som under hösten kommer att bevaka och driva dessa frågor extra på förskolan. Hållbar utvecklingsgruppen gör en ansökan om skola för hållbar utveckling. Denna grupp börjar med att arbeta fram en pärm för nyanställd personal. Vi deltar i ett projekt för att få en fördjupad matematikfortbildning.

Inom området hälsa livsstil kommer vi kommande läsår att träna metoder för avslappning och massage, vilket är en viktig del i dagens stressade samhälle. Vi försöker även att använda oss av lokaler som står tomma, så att vi kan dela upp barngrupperna under dagen. Använda oss av hela gården vid utevistelse, fördela personalen bättre när vi är många ute. Lägga ut en skräpplockardag i årshjulet. Skapa en tydligare struktur på varje avdelning med exempelvis kärl för sortering. 11 Slutord Förskolans förutsättningar är mycket goda vad gäller personalens kompetens, engagemang och professionalitet. Vad gäller övriga förutsättningar finns anledning till fortsatt utvecklings- och förbättringsarbete då förskolan är så ny. Inte minst utemiljön där huvudmannen behöver ta sitt ansvar. Förskolans huvudsakliga förbättrings- och utvecklingsområde rör formerna för pedagogisk dokumentation, trygghet och trivsel samt kommunikationen med hemmet. Fortsatt arbete med att utveckla utomhus och inomhusmiljöerna samt det systematiska kvalitetsarbetet Min sammanlagda bedömning är att verksamheten vid förskolan Passaren bedrivits med relativt goda yttre förutsättningar, mycket goda föresatser, god kvalitet och en god måluppfyllelse under förskolans uppstartsfas. Umeå den 16 september 2014 Helen Aggevall Bergström Stolt Förskolechef

12