Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 1(10) Datum 2016-09-19 DNR:SBN/2015:2275 Samrådsredogörelse Tillhörande detaljplan för: Bergman 14, Solberga gård II, Strängnäs Kommun Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2016-04-27 enligt 69 att sända ut detaljplan för samråd enligt PBL kap 5 20. Samrådsperioden var 2016-05-27 2016-06-17. Planhandlingarna har varit utställda på biblioteket i Åkers styckebruk, medborgarkontoret i Strängnäs kommunhus samt på Strängnäs kommuns hemsida. Annons med information om samrådet infördes i Strängnäs tidning, 2016-05-27. Detaljplanehandlingarna sändes ut enligt sändlista (till statliga myndigheter och kommuner som berörs av förslaget, kommunala nämnder och styrelser, till sakägare och berörda bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt övriga myndigheter, sammanslutningar och enskilda med väsentligt intresse av förslaget). Under samrådet har följande skrivelser inkommit: www.strangnas.se
Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 2(10) Datum 2016-09-19 DNR:SBN/2015:2275 Inkomna synpunkter Datum Synpunkt Synpunkt tillgodosedd Statliga myndigheter och kommuner Länsstyrelsen Lantmäteriet SGI Statens geotekniska Institut Trafikverket 2016-06-23 Ja Ja 2016-06-07 Ja Ja 2016-06-17 Ja Nej 2016-06-14 Ja Ja Sakägare och berörda bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt berörd hyresgästförening Fastighet Bergman 1 2016-06-02 Nej Kommunala nämnder och styrelser Teknik- och fritidsnämnden Kulturkontoret 2016-08-16 Nej 2016-06-16 Nej Övriga myndigheter, företag, sammanslutningar och enskilda Telia Sonera Skanova Access AB Eskilstuna Strängnäs Energi och miljö SEVAB Elnät Sörmlands Museum Naturskyddsföreningen Strängnäs Fastighets AB Sörmlandstrafiken 2016-06-14 Nej 2016-05-26 Nej 2016-05-26 Ja Ja 2016-06-15 Ja Ja 2016-06-20 Nej 2016-06-27 Nej 2016-07-06 Nej www.strangnas.se
Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 3(10) Datum 2016-09-19 DNR:SBN/2015:2275 SYNPUNKTER KOMMENTARER Statliga myndigheter och kommuner Länsstyrelsen Kulturmiljö- riksintresse och kulturhistorisk värdefull bebyggelse Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården Akers styckebruk (D 20). Till riksintressets uttryck hör bl.a. byggnader från 1700-1800- och 1900-talen. De tre samhällena Åkers Styckebruk, Åkers tätort (Åkers styckebruk) och Åkers Krutbruk har genom att de växt samman antagit karaktären av olika "stadsdelar" i det moderna Akers styckebruk. De är därmed svåra att uppleva utan inhämtad kunskap kring detta. Runt flerfamiljsbebyggelsen finns omfattande villa- och radhusområden från 1950-1970-talen, men insprängt i dessa områden återfinns bebyggelse av äldre typ från de byar som tidigare dominerade platsen för Åkers samhälle, t.ex. Täby, Solberga och Forsa. De synpunkter som Länsstyrelsen framförde i samrådet har beaktats. Den utförda kulturmiljöanalysen ger värdefull information om byggnaderna och platsens historia. Planförslaget med bestämmelser tillgodoser på ett förtjänstfullt sätt platsens kulturhistoriska värden och säkrar att den befintliga bebyggelsen, som har stor betydelse för Åkers styckebruks historia och riksintresset, kan bevaras och användas. Länsstyrelsen anser i likhet med Sörmlands museum att bostadshusen inte ytterligare bör byggas till eftersom det riskerar att ge byggnaderna ett modernt "villautseende" som försvårar läsbarheten av den äldre gårdsmiljön. Till bestämmelse q om att öppna farstukvistar får anordnas bör därför läggas till att dessa ska underordnas och anpassas till bostadshusen vad gäller storlek och materialval. Förstukvistarnas höjd får inte överstiga Planbeskrivningen kompletteras i enighet med länsstyrelsens yttrande. Syftet med den prickade marken runt om bostadshusen på plankartan är att hindra tillbyggnader. Skyddsbestämmelse q kompletteras på plankartan. www.strangnas.se
Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 4(10) takfoten. Vidare bör läggas till att takkupor och takfönster inte får utföras. Till bestämmelse q kan även tilläggas att befintliga ytterdörrar av nyare slag får bytas mot dörrar som bättre överensstämmer med bostadshusens karaktär. Förutom redovisade byggnadsdetaljer som ska bevaras bör även handhyvlat virke, skorstenar och äldre enkupigt tegel läggas till. Vägledning angående ytterdörrar läggs i planbeskrivningen. Skyddsbestämmelse q kompletteras på plankartan. Planförslaget bidrar till att uppfylla miljömålet God bebyggd miljö genom att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse förses med skyddsbestämmelser och rivningsförbud. Naturmiljö Det finns ett par skyddsvärda träd samt ett antal värdefulla efterträdare som kan beröras av planen, då framförallt vid anordnande av eventuell parkering eller andra markarbeten i området. Dessa träd är av nationellt intresse och varje skyddsvärt träd ska anses som omistligt och bör bevaras. Det är viktigt att tänkta på att ett träds rotsystem är relativt ytligt och väl utbrett och lika viktigt för trädens överlevnad som stam, grenar, blad eller barr. Skadas trädets rotsystem påverkas dess vitalitet, förankring och stabilitet negativt. En metod för att uppskatta skyddzonen för alla typer markarbeten i närheten av skyddsvärda träd (eller andra träd som man vill spara) är att multiplicera trädets stamdiameter med 15. Länsstyrelsen vill upplysa om att det kan finnas fler träd idag som klassas som skyddsvärda än de träd som inventerades 2005. Skyddsvärda träd är definierade som: a) jätteträd; träd grövre än l meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. b) mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. c) grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd Kontoret hade samråd med kommunekologen på platsen och det är kommunens bedömning att det inte finns skyddsvärda träd inom planområde. Inom planområdet finns det några fruktträd, en lärk och en kastanj. Vare sig lärken eller kastanjen kvalar in som skyddsvärda träd. Den gamla allén utanför planområdet är av nationellt intresse, skyddsvärda träd enligt naturvårdsprogram, men allén berörs inte av planförslaget. Ingen ny byggnation medges i närheten av allén.
Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 5(10) Lantmäteriet I plankartan finns ett u-område. U-området innebär fastighetsrättsliga konsekvenser för ledningens huvudman och fastighetsägaren. Enligt 14 kap 18 PBL är huvudmannen skyldig att förvärva nyttjanderätt eller annan särskild rätt, t.ex. ledningsrätt, för ledningen om fastighetsägaren begär det. Fyll på med information om vad u-området innebär för konsekvenser i planbeskrivningens genomförandedel. SGI Statens geotekniska institut Planområdet ligger centralt i Akers samhälle och är granne med bl. a. Akersskolan. Någon geoteknisk undersökning är ej utförd. Enligt planbeskrivningen består marken berg, lera och morän. Bedömningen är att området ej berörs av skredrisk. Som underlag för en detaljplan ska en geoteknisk utredning utföras av geoteknisk sakkunnig baserat på geotekniska fålt- och laboratorieundersökningar alternativt baserat på befintliga geotekniska fått- och laboratorieundersökningar eller geoteknisk besiktninglkartering, beroende på de geotekniska förutsättningarna. Vi rekommenderar att en geoteknisk utredning utförs i planskedet för att klarlägga de geotekniska förutsättningarna för planändamålet och att den geotekniska utredningen utförs till minst detaljerad nivå enligt IEG Rapport 4:2010 i kombination med Skredkommissionens rapport 3 :95. Enligt jordartskartan ligger detaljplaneområdet på gränsen mellan fastmark och lera. Sannolikt är större delen av planområdet beläget inom fastrnark. SGl ser från geoteknisk synvinkel att planläggning är möjlig förutsatt att ovanstående synpunkter beaktas i det fortsatta planarbetet. Krävs det åtgärder eller restriktioner ska dessa på ett plantekniskt godtagbart sätt säkerställas i planen. Planbeskrivnings genomförandedel kompletteras med förtydligande text i enighet med lantmäteriets yttrande. Kontoret anser inte att det finns stort behov av en geoteknisk undersökning i det här fallet. Bedömning ska göras från fall till fall. De tre byggnaderna som finns i planområdet har haft olika funktioner under tiden. Byggnadernas ålder är inte helt belagd men ser dock ut att vara uppförda sent 1700-tal eller tidigt 1800- tal. Redan i en byggnadsplan från 1949 var marken lämplig för bostäder. I en stadsplan från 1976 var maken lämplig för allmänt ändamål och i den gällande detaljplanen från 2000 är marken lämplig för kontor, skola, samlings- och föreningslokal. Nuvarande planförslag avser alltså inte primärt frågan om lokalisering av nya bostäder och den aktuella platsen har, som nyss sagt, redan tidigare bedömts lämplig för bebyggelse. Syfte med detaljplanen är att skydda den värdefulla bebyggelsemiljön och stor restriktivitet gäller angående eventuell ändring av byggnaderna. Till- och påbyggnad tillåts inte enligt planförslaget. Byggnaderna har inte ändrats. Ingen tilleller påbyggnad under mer än 200 år. De har redan satt sig för länge sedan och därför ställer kontoret inget krav på geoteknisk undersökning i det här fallet.
Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 6(10) Trafikverket Plan beskrivningens avsnitt Buller är inte helt tydligt vad avser om planområdet påverkas av omgivningsbuller eller inte. Avsnittets första stycke anger att gällande riktvärden bedöms klaras, medan det andra stycket beskriver olika bullerkällor i närområdet som kan orsaka störningar. Bullersituationen inom fastigheten bör klargöras. I sammanhanget vill vi uppmärksamma att det är trafikbullerförordningen som ska tillämpas, om planärendet påbörjades den 2 januari 2015 eller senare. Trafikverket har i övrigt inget att invända mot planförslaget. Kontoret gjorde en bullerberäkning utifrån information från utbildningskontoret på trafikflöde på Solbergavägen (bilaga 1) och på väg 915 med information från Trafikverkets vägtrafikflödeskarta (bilaga 2). En uppskattning av vägtrafikbuller för V 915/Bruksvägen visar ekv (41) och maxnivå (52). Beräkningen innebär att V 915 orsakar ingen bullerstörningar inom planområdet. En uppskattning av vägtrafikbuller för Solbergavägen med information från utbildningskontoret visar ekv (44,3) och maxnivå (83,5) vilket överskrider 70 dba. Avsnittet om buller i planbeskrivningen skrivs om och kompletteras med vägledning för bullerdämpande åtgärder i den kulturhistoriskt värdefull miljön. Plankartan kompletteras med en bestämmelse under STÖRNINGSSKYDD, som säkerställer gällande bullerriktvärden. Sakägare och berörda bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt berörd hyresgästförening Inga synpunkter Kommunala nämnder och styrelser Inga synpunkter
Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 7(10) Övriga myndigheter, företag, sammanslutningar och enskilda Skanova Skanova har i övrigt inget att erinra mot detaljplanen. Noteras Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwgformat för att infogas på plankartan. Kontakta https://www.ledningskollen.se Kabelanvisning beställs via https://www.ledningskollen.se För ledningssamordning kontakta Skanovas Nätförvaltning för det aktuella området på tfn 08-901 00 SEVAB Strängnäs Energi Planen omfattar en ändring av befintlig plan från 2000-09- 26 och innebär att ett markområde. som i dag använts till skoländamål/kontor och förenings/hantverkslokaler får användas till bostad. 1) VA-huvudmannen fastställer att befintlig fastighet redan idag har en förbindelsepunkt för VA (vatten, spill, dag) och ligger innan för kommunalt verksamhetsområde. För ytterligare bostadshus som uppförs inom fastigheten Bergman 14 ska fastighetsägaren meddela SEVAB genom en ansökan och betala anläggningstaxa för de nya bostadshus som ska försörjas med kommunalt VA. Det åligger fastighetsägare att ansöka erforderligt tillstånd, inklusive för VA. Upplysningen skrivs i planbeskrivningen under teknisk försörjning vatten och avlopp. Sörmlands museum Sörmlands museum tycker att den nya detaljplanen i det stora hela tar tillvara gårdens kulturhistoriska värden. Undertecknad har dock följande kommentarer och funderingar på samrådshandlingarna. Beskrivningen av k, på plankartan under Varsamhet, får gärna kompletteras med "ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag." Skyddsbestämmelsen k kompletteras med förtydligande text i enighet med museets yttrande. I plankartan, under Värdefulla byggnader och områden, q, anges att "Byggnadens exteriör får ej förvanskas". För jordkällaren är det specificerat att dörr med beslag och taket med enkupigt röda lertegel ska bevaras. Museet tycker det blir tydligare att även ange att bostadshusens
Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 8(10) taktegel ska bevaras. Helst bör det också kompletteras med att varken takkupor eller takfönster ska tillåtas. I plankartan anges också att öppna farstukvistar får ordnas. I planbeskrivningen anges "uppförande av farstukvist skall ske med hänsyn till husens befintliga karaktär". Detta kan möjligen på plankartan kompletteras med att farstukvistens volym ska underordna sig bostadshusets volym och att farstukvistens taknock ska ligga under takfoten. Ytterligare en fundering angående plankartan är om det bör anges att trädgårdens gräsytor ska bevaras. För att öka tydligheten i planbeskrivningen får gärna Kulturmiljöanalysen, Sörmlands museums rapport, 2016:2, benämnas på samma sätt. Nu förekommer både "byggnadvårdsbeskrivning" (sid 5), "kulturanalys" (Sid 14) och på plankartan "byggnadsvård rapport": En annan synpunkt är att det under fotografierna i planbeskrivningen på sid 7 gärna får stå "Fotografi Sörmlands museum" istället för "Fotografi Ewa Wockatz", vilket också blir mer konsekvent. Gräsytor är inte en byggnadsåtgärd, bestämmelsen skulle i dagsläget sakna stöd i plan- och bygglag och rättspraxis. Däremot läggs det som vägledning i planbeskrivningen under rubriken Bebyggelseområden Texten ändras i planbeskrivningen och plankartan. Texten ändras i planbeskrivningen. Gunilla Östling Planchef Roseana De Almeida Planarkitekt
Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 9(10) Bilaga 1
Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING 10(10) Bilaga 2